Merkostnader för livsmedel vid sju specialkoster 1999

RAPPORT 1999:7 Merkostnader för livsmedel vid sju specialkoster 1999

Innehåll Inledning Förutsättningar för jämförelsen Matkorg - specialkoster Generella merkostnader för specialkoster Enklare justeringar av merkostnadsschabloner Utdrag ur Svenska Näringsrekommendationer, tabell 4 resp tabell 5 Maten tar mer tid i anspråk för hushåll med specialkost Referat av två tidsundersökningar Matkorgen (jämförkost), matsedel Fettreducerad kost Fettreducerad kost, tabell Fettreducerad kost, matsedel Glutenfri kost Glutenfri kost, tabell Glutenfri kost, matsedel Kost vid diabetes Kost vid diabetes, tabell Kost vid diabetes, matsedel Kost vid laktosintolerans Kost vid laktosintolerans, tabell Kost vid laktosintolerans, matsedel Komjölksfri kost Komjölksfri kost, tabell Komjölksfri kost, matsedel Komjölk- och äggfri kost Komjölk- och äggfri kost, tabell Komjölk- och äggfri kost, matsedel Äggfri kost Äggfri kost, tabell Äggfri kost, matsedel.

Inledning Det finns många människor som drabbas av sjukdomar och sjukdomssymptom som behandlas med specialkost. Konsumentverket har undersökt merkostnader för sju specialkoster; fettreducerad kost, glutenfri kost, kost vid diabetes, kost vid laktosintolerans, komjölksfri kost, äggfri kost samt komjölks- och äggfri kost. Resultatet redovisas i denna rapport dels som allmänna kommentarer dels i form av merkostnadsschabloner. Schablonerna, som avser livsmedelskostnad för en person, behöver ofta kompletteras för att ge en rättvisande bild av den faktiska merkostnaden för hushållet. När en eller flera medlemmar av hushållet behöver följa en specialkost, påverkas ofta hela hushållet. Schablonen kan också behöva justeras när individuella förutsättningar skiljer sig väsentligt från de förutsättningar som antas i schablonen. Specialkosterna kan direkt jämställas med läkemedelsbehandling, i flera fall är specialkosten den huvudsakliga behandlingen av sjukdomen. Till skillnad från de allmängiltiga sambanden mellan kost och hälsa, där kostvanor snarare än enskilda måltider inverkar på hälsan, finns ett omedelbart samband mellan hälsa och en omsorgsfullt tillämpad specialkost. Exempelvis orsakar livsmedel som innehåller gluten eller mjölkprotein snabbt skador hos den som är överkänslig för dessa ämnen. Det går inte att tänja på kvalitetskraven för att på så vis kunna köpa billigare eller mer lättlagade matvaror. Det finns mycket små möjligheter att spara in tid, pengar och arbete genom bättre planering och mer genomtänkta varuval. En misskött diet medför dessutom ofta högre risk för följdsjukdomar. Förutom lidande för den enskilde medför ett ökat vårdbehov avsevärda kostnader för samhället. Vid bedömningar av merkostnaden för specialkost är det således angeläget att ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar kostnaden. De undersökta specialkosterna är vanliga och möjliga att schablonisera. Av resursskäl har antalet merkostnadsschabloner måst begränsas. Urvalet av specialkoster har gjorts efter kontakter med dietister och patientorganisationer. Vi har också tagit hänsyn till vilka specialkoster som Konsumentverket oftast får frågor om. Urvalet innebär inte någon värdering av merkostnader för specialkoster som inte vi inte undersökt. I tidigare rapporter har merkostnader för proteinreducerad kost redovisats. Dessa schabloner är inte särskilt efterfrågade, troligen på grund av att behandling med proteinreducerad kost har blivit mindre vanlig. Vi har därför inte beräknat aktuella merkostnader för denna specialkost. För ytterligare upplysningar kontakta; Barbro Turesson tel 08-429 06 20

Förutsättningar för jämförelsen Matkorg - specialkost Konsumentverkets Matkorg utgångspunkten för jämförelserna Matkorgen talar om hur mycket näringsriktig mat kan kosta. Den är baserad på en 4-veckors matsedel och bygger på vanlig mat som är näringsriktig, varierad och prisvärd. Maten följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. De maträtter som ingår är vanliga, bland annat ingår mat från KF:s så kallade 10-i-topplista över vanliga rätter. De allra flesta livsmedlen är vanliga och tillgängliga i hela landet. Tillagningsmetoderna är relativt enkla och varierar från måltid till måltid. Matsedeln omfattar frukost, lunch, middag samt 1-2 mellanmål. Matsedeln består av en blandning av färdiglagad (bekvämmat) och hemlagad mat (råvarumat). Exempel på färdiglagad mat som ingår är köttbullar, potatissoppa, fiskpinnar och pytt i panna. Allt bröd köps. Exempel på maträtter som tillagas från råvaror är fiskgratäng, köttfärssås och pizza. Förändringar av Matkorgen för de olika specialkosterna Matkorgens matsedel har förändrats så att den kan användas av personer som följer de sju undersökta specialkosterna. I första hand har enstaka livsmedel bytts ut. I den laktosfria matsedeln lagas exempelvis pannkakor på låglaktosmjölk. Varianter av industrilagade rätter och sammansatta livsmedel som köttbullar och leverpastej har valts som (enligt ingrediensförteckningen) fyller de krav respektive specialkost ställer. När en maträtt inte har kunnat anpassas på detta sätt har den ersatts med en rätt som i görligaste mån motsvarar den utbytta rätten ur både närings- och bekvämlighetssynpunkt. För personer med extremt svår överkänslighet är det tveksamt om matsedlarnas alla industrilagade färdigrätter och smörgåspålägg kan användas. En specialkost som bygger på att all mat lagas från råvaror i hemmet skiljer sig dock väsentligt från vår referens - Matkorgen - vad gäller bevämlighet, tidsåtgång och kostnader. Konsumentverkets undersökning har begränsats till en jämförelse i kronor mellan bekvämlighetsmässigt jämförbara alternativ. Prisuppgifter Prisuppgifterna är baserade på en prismätning i Örebro under oktober 1996 och uppräknade med KPI till oktober 1998 samt enligt Konjunkturinstitutets prognos för prisutvecklingen under år 1999. Generella merkostnader för specialkoster Specialkost minskar möjligheten att spara genom att handla klokt För den som behöver specialkost finns det mindre besparingar att göra på att handla ekonomiskt än för dem som kan välja ur hela varuutbudet. De livsmedel som uppfyller specialkosternas krav hör oftast till de dyrare inom produktgruppen och tillfälliga prissänkningar förekommer inte ofta.

Dubbla varor eller en dyrare vara för hela hushållet I vår matsedel ingår en del charkuterier med begränsad hållbarhet. Det kan vara billigare för hushållet att hela familjen äter den, i och för sig dyrare, leverpastejen än att köpa två olika, om detta leder till ett större svinn. Dessutom kan det finnas sociala skäl till att barn ska slippa särbehandlas mer än vad som är absolut nödvändigt. Om den som måste äta specialkost inte själv kan ta ansvar för att välja rätt förpackning finns det även hälsoskäl som talar för att hushållet endast har en typ av livsmedlet tillgängligt. Exempel på merkostnader för att låta hela hushållet använda vissa specialkostvaror anges under respektive kost. Hushållets storlek påverkar kostnaden De förpackningsstorlekar som ingår i Matkorgen och som i första hand valts i specialkosterna är anpassade för ett hushåll med fyra personer. De flesta livsmedel som ingår i specialkosterna är "vanliga livsmedel". För en persons hushåll beräknas kostnaden öka med 100 kr/månad om man väljer att köpa småförpackningar där det är möjligt. På motsvarande sätt kan storförpackningar minska Matkorgens kostnad med ca 1%. För att kunna utnyttja storförpackningar krävs goda förvaringsmöjligheter både i frys och skafferi. Det finns sällan så många förpackningsstorlekar att välja på för specialprodukterna. Måltider utanför hemmet Konsumentverkets matkorg omfattar mat för en månad där all mat lagas i hemmet. En specialkost förorsakar speciella problem vid måltider utanför hemmet. Vuxna som är hänvisade till personalrestauranger o dyl kan vara tvungna att välja bland dyrare á la carte-rätter i stället för ordinarie "dagens rätt"-alternativ. För barn krävs många gånger specialarrangemang hemifrån i samband med måltider i förskola och hos kamrater. Över huvud taget kräver ett barn som behöver specialkost åtminstone under vissa perioder mer tillsyn än barn som kan äta all sorts mat. I Matkorgen ingår inte livsmedelskostnader för högtidsdagar eller nöjen i form av restaurangbesök. För den som äter specialkost kan det således finnas merkostnader även under dessa poster i budgeten. Enklare justeringar av merkostnadsschabloner Livsmedelsanvisning och andra ersättningar för vissa specialkostvaror. I Sverige finns för närvarande både nationella och kommunala system som berör hushållens kostnader för specialkost. Konsumentverkets schabloner för merkostnad bygger på att alla livsmedel köps i vanliga butiker (mjölkersättning delvis undantagen). Specialkosterna består huvudsakligen av "vanliga livsmedel". Kostnaden för varje specialkost jämförs i tabellform med Matkorgen.

Kombinerade specialkoster En del personer måste föra en kombinationsdiet. I rapporten har vi undersökt kombinationen komjölk- och äggfri kost. Vid uppskattningar av merkostnader för andra kombinationer är det ofta en hjälp att uppmärksamma vilka livsmedelsgrupper som berörs i respektive kost. Övriga specialkoster Vid beräkningar av merkostnader vid specialkoster som inte undersökts i denna rapport kan Konsumentverkets Matkorg utgöra en bas för jämförelsen. Kostnaderna för de respektive specialkosterna måste sedan uppskattas från fall till fall. Det kan underlätta beräkningen att notera vilka livsmedelsgrupper som särskilt påverkas. Kostnaden för en livsmedelsgrupp påverkas både av om speciella krav måste ställas på enskilda produkter, t.ex. att en viss ingrediens inte får ingå, och av om livsmedelsgruppen utgör en större eller mindre andel av den totala kosten jämfört med Matkorgen. De generella merkostnader som diskuteras på sid 8-9 gäller även andra specialkoster än de undersökta. Vid jämförelsen med Matkorgen måste också tidsaspekter uppmärksammas. Olika åldersgrupper och andra energinivåer I rapporten presenteras merkostnader för en kvinna, en man och ett barn 4-6 år gammalt. Matsedeln är densamma med undantag för drycker. Mjölk, vatten, mjölkchoklad och läsk förekommer i matsedeln för barn och motsvaras av mjölk, vatten, lättöl, kaffe och te för de vuxna. En schabloniserad merkostnad för åldrar/energinivåer som inte finns med i våra tabeller beräknas på följande sätt: 1. Bestäm om schablonen för barn eller vuxen ligger närmast till hands att an vända. 2. Räkna ut merkostnaden per energienhet (kr/kj alternativt kr/kcal) i den grupp som ligger närmast (barn, kvinna, man). 3. Multiplicera merkostnaden per energienhet med den energinivå som är aktuell för den grupp/person man vill ta fram merkostnaden för, se tabell på sidan 11. Uppgiften tas ur tabellen med jämförelse mellan Matkorg och respektive specialkost. Obs! 1 000 kj (kilojoule) = 1 MJ (MegaJoule). Exempel på justering av schablon för pojke 12 år med glutenfri kost: 1. Barnmatsedeln väljs med hänsyn till måltids- och mellanmålsdrycker. 2. Enligt jämförande tabell sid 29 är merkostnaden 2 890 kr/år vid energinivå 7 000 kj. 2 890 kr/7,0 MJ = 413 kr. Detta ger 413 kr/mj och år. 3. Enligt Svenska Näringsrekommendationer anges medelintaget för en 12-årig pojke vara 9,8 MJ. Energinivån 9,8 MJ kan då beräknas medföra en merkostnad på 413 x 9,8 = 4047 kr/år. Avrundat till närmaste 5-krona blir detta 4045

Utdrag ur Svenska Näringsrekommendationer, tabell 4 resp tabell 5 Tabell 4. Referensvärden för energiintag hos grupper av vuxna vid moderat och låg fysisk aktivitet. Grupp Vid stillasittande arbete och regelbunden fysisk aktivitet på fritiden 1 (PAL 2 =1,9) Medelintag (spridning) MJ/dygn Vid stillasittande arbete eller begränsad fysisk aktivitet på fritiden. (PAL 2 =1,6) Medelintag (spridning) MJ/dygn MÄN 3 19-30 år 31-60 år 61-75 år >75 år 13,9 13,5 12,2 11,2 (12,7-15,2) (12,5-14,4) (11,2-13,1) (10,5-11,8) 11,7 11,4 10,2 9,4 (10,7-12,8) (10,6-12,2) (9,4-11,0) (8,8-9,9) KVIN- NOR 3 19-30 år 4 31-60 år 4 61-75 år >75 år 11,0 10,8 9,9 9,7 (9,7-12,2) (10,1-11,4) (9,1-10,5) (8,9-10,5) 9,2 9,1 8,3 8,2 (8,2-10,2) (8,5-9,6) (7,7-9,0) (7,5-8,8) 1 Sport eller annan fysisk aktivitet 4-5 gånger per vecka omfattar minst 30 min. 2 PAL = fysisk aktivitetsnivå; total energiomsättning dividerat med basalomsättning (BMR). 3 Som referenspersoner har valts en man med en kroppsvikt på 70 kg och en kvinna på 60 kg. Spridningen motsvarar 10 kg. 4 Som referensnivå för genomsnittlig ökning av energibehov under de två sista trimestrarna av graviditeten används 1,1 MJ och under amningen 2,0 MJ/dag. Detta förutsätter att den andel av energiomsätttningen som kan hänföras till fysisk aktivitet är oförändrad. Hos många gravida/ammande uppvägs det ökade behovet av en nedsatt fysisk aktivitet.

Tabell 5. Referensvärden för energiintag hos barn i olika åldrar Grupp Ålder Vikt (kg) Medelintag (Spridning) MJ/dygn 1 Barn 1 månad 3 månader 1/2-1 år 1-3 år 4,4 6,2 9,0 14,7 2,1 2,6 3,6 5,9 (1,5-2,7) (2,0-3,2) (2,5-4,8) (3,2-7,3) Pojkar 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19,3 27,8 41,3 61,8 7,1 8,5 9,8 11,3 (5,2-9,3) (6,2-11,2) (6,0-13,6) (6,7-15,1) Flickor 4-6 år 7-10 år 11-14 år 15-18 år 19,1 27,3 43,0 55,4 6,8 7,5 8,4 9,0 (4,7-9,2) (5,3-9,8) (4,9-11,3) (6,2-11,3) 1 För åldersgruppen 11-14 år är PAL (fysisk aktivitetsnivå, dvs total energiomsättning dividerat med basalomsättning, BMR) satt till 1,65 och 1,55 för pojkar respektive flickor och för åldersgruppen 15-18 år används PAL = 1,58 respektive 1,50. Spridningen är baserad på variationer i kroppsvikt = 2 SD. Maten tar mer tid i anspråk för hushåll med specialkost Specialkost för ofta med sig att mer tid och pengar måste läggas på maten, Konsumentverket har inte tagit fram schabloner för mertid. En del uppgifter lämpar sig knappast att schablonisera, t.ex. påverkas mertid för matinköp av var man bor och vilket utbud som finns lätt tillgängligt. Av resursskäl har inte frågan om andra mertidsuppgifter skulle kunna schabloniseras utretts närmare. Vi ger dock några allmänna kommentarer som bör beaktas. Dessutom refererar vi två undersökningar som rör tid för arbete i samband med måltider. Mertid för matlagning, disk och inköp Ett hushåll där någon eller några, men inte alla, medlemmar behöver äta specialkost kan antingen försöka anpassa hela hushållets mathållning till specialkosten eller konsekvent genomföra en "dubbel mathållning". I det förra fallet omfattas hela hushållet av merkostnader, i det senare fallet kommer tidsåtgången för inköp och köksarbete att närma sig två hushålls. I många hushåll är tiden en knapp resurs. Särskilt i barnfamiljer kan det också finnas sociala skäl att inte särbehandla den som behöver specialkost mer än vad som är absolut nödvändigt. I början medför specialkosten en avsevärd mertid. På ett helt annat sätt än tidigare måste varje måltid övervägas. De blir nödvändigt att lära sig mer om vilka livsmedel och maträtter som är lämpliga och vilka som kräver särskild försiktig-

får en viss rutin för hur måltiderna planeras o s v. Hushållet får en större varukännedom och erfarenhet av vilka inköpsställen som har produkter som passar in i specialkosten. Mertiden minskar, men försvinner knappast helt. Det kommer alltid att fordras extra omsorg, och därmed viss mertid, att konsekvent följa en specialkost. Mertiden för att läsa ingrediensförteckningar kan aldrig rationaliseras bort. Livsmedelsindustrin är en bransch som ständigt utvecklar och förändrar sina produkter. Den som måste utesluta vissa ämnen ur sin kost kan alltså inte lita på att gammal kunskap håller. När "dubbla rätter" lagas till samma måltid uppstår alltid en viss mertid för matlagning och disk. Längre resor till butiker som har specialprodukter och varianter av livsmedel som fyller specialkostens krav kan förekomma om inte sådana butiker finns lätt tillgängliga. I hushåll med svår överkänslighet och/eller dålig tillgång till butiker med specialkostanpassat varuutbud kan mertiden för matlagning bli avsevärd. I dessa fall får matlagningen i hög grad baseras på råvaror utan den tidsbesparing som heloch halvfabrikat kan ge. Referat av två tidsundersökningar Statistiska centralbyråns tidsanvändningsundersökning Statistiska centralbyrån (SCB) har undersökt hur personer (20-64 år) använder sin tid. Uppgifterna finns presenterade i rapporterna "Tidsanvändningsundersökningen 1990/91" och "I tid och otid". Hushållstyp, ålder och kön spelar stor roll för hur mycket tid den enskilda lägger ned på hushållsarbete och inköp av dagligvaror. Tidsåtgången för hushållsarbete, som förutom arbete runt måltider även omfattar tvätt, städning mm varierar mellan 3 timmar för män 20-24 år som bor hos föräldrarna, till 20 timmar 45 minuter för sammanboende kvinnor 45-64 år. Kvinnor i hushåll med barn lägger genomsnittligt ned mellan knappt 16 och drygt 20 timmar per vecka på hushållsarbete. Omkring hälften av hushållsarbetet utgörs av matlagning, disk och avdukning. Uppgifter om tid per vecka har tagits från tabellerna 8 och 30 i Tidsanvändningsundersökningen 1990/91 (SCBs rapport 80, tabeller).

Genomsnittlig tid för aktiviteter för personer (20-64 år) Kvinnor Män Alla Alla (tim, min/v) (tim, min/v) (tim, min/v) (tim, min/ mån) Matlagning 5,41 2,34 4,06 17,51 Brödbakning 0,52 0,04 0,28 2,03 Egenproduktion av livsm. 0,09 0,09 0,09 0,39 Diskning, avdukning 2,54 1,04 1,54 8,16 Hushållsarbete totalt (inkl städ ning, tvätt mm) 17,22 6,36 11,55 51,55 Inköp av dagligvaror 1,07 4,52 Resor i samband med hemarbete 3,04 13,22 Konsumentverkets undersökning Tid för mat I Konsumentverkets rapport 1992/93:19 Tid för mat jämförs tidsåtgången för arbete i samband med måltider som baseras helt på matlagning från råvaror (Råvarukorg), med tidsåtgången för måltider baserade på hel- och halvfabrikat (Bekvämkorg). I rapporten jämförs även tidsåtgången med och utan extra hushållsmaskiner. Undersökningen omfattar två veckors måltider för ett hushåll med fyra personer (man och kvinna i 35-årsåldern, pojke 13 år och flicka 5 år). Hela hushållet beräknas äta lunch utanför hemmet under vardagar. De måltider som ingår är frukost, mellanmål och middag alla dagar samt lunch lördag och söndag. Råvarukorg Bekvämkorg Total tid utan maskiner 55,5 timmar 36,5 timmar Total tid med maskiner 45 timmar 29 timmar Arbetstid utan maskiner 48 timmar 34 timmar Arbetstid med maskiner 41,5 timmar 28,5 timmar Tid för efterarbete utan maskiner 12,5 timmar 11 timmar Tid för efterarbete med maskiner 8 timmar 7 timmar Tid fram till måltid: Middag, genomsnitt 66 minuter 34 minuter I arbetstiden igår: Aktiv tid: Tillagning, dukning, efterarbete

Väntetid: Mer än 10 minuters sammanhängande väntetid, beräknas kunna utnyttjas för andra uppgifter än matlagning: Total tid: Arbetstid + väntetid: Tid fram till måltid: Tillagning, dukning + väntetid I alternativen med maskiner" har utöver grundutrustning (spis, kokkärl mm) använts matberedare, elvisp, diskmaskin och mikrovågsugn. Konsumentverkets undersökning om tid för mat är inte tillräckligt omfattande för att ge säkra generella slutsatser men kan ge vägledning om de tidsskillnader som föreligger mellan olika matberedningsalternativ. Sedan 1995 består Konsumentverkets Matkorg av en blandning av råvaror och bekvämvaror. Den kan därför inte direkt jämföras med de två korgar som jämförts i tidsstudien.

Matkorgen (jämförkost) MATSEDEL VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos mjölk, smörgås leverpastej juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/bulle MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m äpple ärtor, morot ris, gurka Tisdag Bondomelett u kött Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Potatissoppa Köttbullar och makaroner tomat, gurka, sallad brun sås rivna morötter Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat- och löksallad glass Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avocado broccoli dressing varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg Grillad kyckling, pilaffris rödbetor isbergssallad sallad

MATSEDEL VECKA 2 FRUKOST Fil m müsli, äppelmos smörgås m kaviar/ medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/bulle MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli- och baconpaj Wokade grönsaker, ris vitkål Onsdag Blodpudding Fiskgryta m rotsaker vitkålssallad m lingon Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa och ägg, dressing pannkaka, sylt Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva blåbärssoppa Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker vitkålssallad jordgubbar och glass Söndag Hamburgare Biff Stroganoff, ris bröd, sallad, gurka isbergssallad äppelsmulpaj, grädde

MATSEDEL VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk och Middagssallad m bönor och majs potatis dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling ris, gröna ärtor, morot Onsdag Potatisbullar Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva nyponsoppa Lördag Oströsti Kokt lax, potatis råkostsallad senapssås, ärtor stekt äpple m grädde Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot hallon- och blåbärspaj

MATSEDEL VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Falukorv i ugn m äpple morotssallad m ärtor potatishalvor råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna Spagetti m tomat- och löksås och stekt ägg rödbetor Torsdag Blodpudding Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon brun sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv potatis, rivna morötter dressing apelsinsallad Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor hallon och blåbär m mjölk Söndag Blomkål m ostsås Köttgryta, ris potatis ostkaka m sylt sallad Understrukna maträtter anger att färdiglagade rätter, ofta djupfrysta, har använts.

Fettreducerad kost Den fettreducerade kosten har utvecklats speciellt för personer där sista delen av tunntarmen har opererats bort eller där nedre delen av tunntarmen (distala ileum) är inflammerad och gallsaltomsättningen rubbad. Detta kan exempelvis vara orsakat av Crohns sjukdom (en kroniskt förlöpande tarmsjukdom av okänd orsak) eller cancer. Personer som ordineras fettreducerad kost har ofta genomgått en eller flera tarmoperationer, i en del fall har en stomi erhållits. Fettreducerad kost används i dessa fall för att behandla diarréproblem. När nedre delen av tunntarmen inte fungerar kan gallsalter inte tas upp i normal utsträckning. Gallsalterna når tjocktarmen, liksom efter en tid även fett. Tjocktarmen påverkas bl.a. så att vatten inte tas upp i tillräcklig omfattning. När fettet passerar tjocktarmen uppstår även fettdiarréer. Fettreducerad kost kan alltså ge en avsevärt minskad avföringsfrekvens och förbättrar även upptaget av divalenta joner som magnesium och kalcium. Fettreducerad kost bidrar också till att förhindra uppkomsten av njursten. Vid ileostomi liksom vid colostomi passerar tarminnehållet direkt ut genom bukväggen. Personer som har stomi ordineras i allmänhet inte fettreducerad kost såvida inte den nedersta delen av tunntarmen har avlägsnats. Vid stomi utgör problem med stora flöden en motsvarighet till diarréer. I vissa av dessa fall, särskilt vid påtaglig kalcium-, magnesium- eller zinkbrist ordineras fettreducerad kost. En kostomläggning resulterar då i allmänhet i att tunntarmsflödet minskar något. Det medför stora förändringar att gå över från en vanlig kost till en fettreducerad specialkost. En dietist behöver alltid vara inkopplad för att utbilda och följa upp den nya kostregimen. Observera att fettreducerad kost inte är lämplig för människor som skall minska sin vikt eller sänka sitt triglycerid- eller kolesterolvärde. Matsedelns sammansättning Människor med betydande tunntarmsförändringar eller där stora delar av tunntarmen är bortopererad är ofta uttalat avmagrade och behöver en fetreducerad kost med högt energiinnehåll. Energinivån för kvinna med fettreducerad kost har därför lagts på 12 500 kj (3 000 Kcal) och för man på 14 700 kj (3 500 Kcal). Det medför betydligt större portioner än i Matkorgen. Samtidigt skall fettet hållas extremt lågt, 40-50 g per dag. Eftersom mängden mat blir så stor har vi delat upp den på fler mellanmål än i Matkorgen. Matfettet har reducerats till ett minimum. Inget matfett används till smörgåsar och mycket små mängder fett används till stekning. Fettet som används har mycket hög halt av essentiella (livsviktiga) fettsyror. Feta kött- och charkuterivaror har uteslutits.

Energibehovet har istället tillgodosetts genom att låta stora portioner av spannmål, grönsaker, roter, magra produkter av kött och fisk ingå i matsedeln. Vissa grönsaker med kraftigt skal, eller långa "trådar" har uteslutits då de kan orsaka problem med stopp i tarmen. Smörgås ingår i måltiderna. Måltidsdrycker: minimjölk till lunch, lättöl till middag Den fettreducerade kosten finns endast beräknad för vuxna

FETTREDUCERAD KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för fettreducerad kost Livsmedelsgrupper Kvinna Man Matkorg Fettreducerad Matkor Fettred. (8 500 kj) kost (12 500 kj) (11 500kJ) kost (14 700 kj) kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod. 46 100 65 141 69 100 71 103 (exkl bröd) Matbröd 113 100 153 135 135 100 218 161 Mejeriprodukter 136 100 309 227 177 100 369 208 Matfett 23 100 2 9 30 100 2 7 Potatis, roter 65 100 101 155 94 100 114 121 Kött och charkuteri- 200 100 376 188 255 100 403 158 varor Fisk 74 100 119 161 100 100 145 145 Ägg 14 100 24 171 19 100 26 137 Grönsaker 92 100 128 139 119 100 143 120 Frukt och bär 165 100 526 319 175 100 561 321 Övrigt 82 100 136 166 96 100 172 179 Summa en månad 1 010 100 1 939 192 1 269 100 2 224 175 Summa per år 12 120 23 268 15 228 26 688 Merkostnad per år 11 150 11 460 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor

Fettreducerad kost MATSEDEL VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos minimjölk, smörgås, mager leverpastej, mjukost (4%) juice och te MELLANMÅL I Frukt, juice I I Kaffe, smörgås m mjukost(4%)/messmör skorpa/maräng, kex m marmelad, KVÄLLSMÅL Nyponsoppa, skorpa LUNCH MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta med äpple broccoli, morot, ris, gurka, Tisdag Skinkomelett, pressad potatis Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat Konserverade persikor Onsdag Risotto m tonfisk Kassler på potatisbädd morot, Torsdag Potatissoppa Kycklingragu och makaroner tomat, gurka, sallad rivna morötter Syltomelett Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat och gurksallad glass med konserverade persikor Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avokado, dressing broccoli banan med djupfr jordgubbar o keso Söndag Lapskojs med salta biten, Grillad kyckling, pilaffris sallad, isbergssallad sallad

MATSEDEL VECKA 2 FRUKOST MELLANMÅL Lättfil m müsli, äppelmos se vecka 1 smörgås m orökt kaviar, skinka, juice och te KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli- och skinkpaj m Blomkål och skink kesella, vitkål stuvning, ris, tomat, Onsdag Stekt leverbiff, kesellasås Fiskgryta m rotsaker potatis, lingonsylt, salladskål Torsdag Salladstallrik m potatis, ägg Köttfärssås med spagetti och keso, dressing Kesoplättar med sylt Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos brytbönor tomat blåbärssoppa m keso Lördag Rotsakssoppa Vita kroppkakor, Mannagrynskaka med sylt lingonsylt, tomat, jordgubbar och lättglass Söndag Hamburgare Biff Stroganoff, ris bröd, gurka isbergssallad Banan och kiwisallad äppelkaka m kesella, lättglass

MATSEDEL VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor potatis, rivna morötter morötter, dressing, pasta, Tisdag Grön ärtpuré med keso Citrusmarinerad kokt Fattiga riddare, sylt kyckling, ris, broccoli, morot Onsdag Potatisgratäng m skinka Färsgryta m korngryn, vitkålssallad m lingon potatis, broccoli, tomat sallad Torsdag Ugnspannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva Nyponsoppa med skorpor Lördag Makaronipudding, Kokt lax, senapssås, potatis salladskål, lingon broccoli, Grillade äpplen, lättglass Söndag Kyckling och potatissallad, Kassler, ris, tomat. dressing, riven morot Aprikossuffle

MATSEDEL VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Kokt skinka spenatmorot, brytbönor stuvning, potatis, råkostsallad Tisdag Tomatsoppa m vitlöks- Köttfärslimpa, potatis kesella, äppelriddare råkostsallad Onsdag Indonesiskt köttgryta, Spagetti m tomat- och broccoli och gurka löksås Torsdag Levergryta, potatis, Kycklingköttbullar lingonsylt potatis, sås, morot nyponsoppa m kesobanan lingonsylt Fredag Makaronisallad m kassler Kycklinggryta dressing, potatis, rivna morötter konserverade persikor Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos kesokaka, sylt. bönor hallon och blåbär Söndag Blomkål m ostsås, Köttgryta, ris potatis lättostkaka med sylt Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl.a. djupfrysta, har använts.

Glutenfri kost Celiaki är en av de allra vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Under det senaste decenniet har diagnostiserad celiaki fördubblats bland barn. Förekomsten av glutenintolerans är fyra på tusen svenskar. Glutenfri kost används som behandling för tarmsjukdomen celiaki. Vid detta sjukdomstillstånd ger kostens gluten upphov till en slemhinneförändring i tunntarmen, som i sin tur leder till malabsorption, d v s en försämrad förmåga att ta upp näring från födan. Behandlingen består i att patienten ställs på glutenfri kost, varvid tunntarmslemhinnan normaliseras. Gluten består av två proteinfraktioner, glutenin och gliadin, som tillsammans ger mjölet dess bakegenskaper. Den skadliga faktorn finns i gliadinet. Kosten får alltså inte innehålla vete, råg, korn eller havre. Glutenfri kost kan även med framgång användas vid hudsjukdomen dermatitis herpetiformis, som ger en slemhinneförändring i tarmen av samma typ som celiaki. Efter en längre tids behandling med glutenfri kost synes hudförändringarna kunna försvinna eller kräva mindre medikamentell terapi. Vid obehandlad celiaki föreligger även låga halter av bl.a. enzymet laktas i tarmslemhinnan. Detta innebär att mjölksocker (laktos) inte bryts ned på ett normalt sätt vilket kan ge upphov till besvärande symptom. Denna initiala laktosöverkänslighet brukar försvinna när tarmslemhinnan normaliserats. Då den glutenfria kosten är avsedd för livslång behandling har vi inte uteslutit mjölk i våra kostnadsberäkningar men iakttagit en viss restriktion. Matsedelns sammansättning De största kostförändringarna gäller spannmålsprodukter som genomgående utgörs av glutenfria produkter. I kosten har använts färdigköpt bröd för att jämförelsen mellan den glutenfria kosten och Matkorgen ska bli så rättvisande som möjligt. Om hushållet bakar merparten av brödet påverkas både kostnaden och tidsåtgången. Andra livsmedelsgrupper berörs också då något av de aktuella sädesslagen ingår som ingrediens exempelvis i halv- och helfabrikat. Även tillagningsmetoderna påverkas. Livsmedel med paneringar och såser med vetemjöl har uteslutits. I vissa fall ersätts vetemjölsredningar med andra stärkelserika produkter. Det är vår erfarenhet att många patienter initialt kräver större matportioner på grund av ett större dagligt behov. Sedan tarmens absorptionsförmåga normaliserats och den sjuke återtagit sin normalvikt bör dock inte kostens energiinnehåll vara högre än i mat för den friske, varför prisjämförelsen gjorts med motsvarande energikvalité i Matkorgen.

Speciallivsmedlens andel av de olika livsmedelsgrupperna: I vidstående tabell är allt bröd speciallivsmedel. Spannmålsgruppen innehåller både vanliga livsmedel som matris, grötris och cornflakes och speciallivsmedel som glutenfri müsli och glutenfri mix. Speciallivsmedel utgör 98 kr av spannmålsgruppens totalt 145 kr för kvinnan, 147 av totalt 212 kr för mannen och 83 av totalt 120 kr för barnet. Anpassning av hela hushållet Merkostnadsschablonerna är beräknade för 1 persons specialkost. Nedanstående exempel visar några effekter av att låta hela hushållet äta samma produkt. Priserna avser 1997. Om den fyrapersonersfamilj (2 vuxna, 2 barn, 4-6 resp 7-10 år gamla) som Konsumentverkets Matkorg beräknas för, väljer glutenfria varianter av de djupfrysta bekvämvarorna hamburgare, köttbullar och pytt-i-panna medför det en merkostnad på drygt 20 kr/månad. Glutenfri leverpastej för hela hushållet innebär en merkostnad på ca 10 kr per månad. Glutenfritt matbröd för hela hushållet innebär en merkostnad på ca 490 kr för en post som i Matkorgen totalt kostar ca 330 kr.

GLUTENFRI KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för glutenfri kost Livsmedelsgrupper Kvinna (8 500 kj) Man (11 500 kj) Matkorg Glutenfri Matkorg Glutenfri kost kost kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod. 46 100 145 315 69 100 213 309 (exkl bröd) Matbröd 113 100 262 232 135 100 337 250 Mejeriprodukter 136 100 144 106 177 100 192 108 Matfett 23 100 23 100 30 100 29 97 Potatis, roter 65 100 74 114 94 100 103 110 Kött och charkuteri- 200 100 216 108 255 100 273 107 varor Fisk 74 100 81 109 100 100 110 110 Ägg 14 100 15 107 19 100 20 105 Grönsaker 92 100 94 102 119 100 121 102 Frukt och bär 165 100 169 102 175 100 177 101 Övrigt 82 100 94 115 96 100 111 116 Summa en månad 1 010 100 1 317 130 1 269 100 1 686 133 Summa per år 12 120 15 804 15 228 20 232 Merkostnad per år 3 685 5005 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor

GLUTENFRI KOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för glutenfri kost Livsmedelsgrupper Barn 4-6 år 7.000 kj Matkorg Glutenfri kost kr % kr % Spannmålsprod. 37 100 120 324 (exkl bröd) Matbröd 77 100 179 232 Mejeriprodukter 137 100 143 104 Matfett 20 100 21 105 Potatis, roter 52 100 59 113 Kött och charkuteri- 169 100 182 108 varor Fisk 61 100 67 110 Ägg 11 100 12 109 Grönsaker 72 100 74 103 Frukt och bär 115 100 119 103 Övrigt 35 100 52 149 Summa en månad 786 100 1 028 131 Summa per år 9 432 12 336 Merkostnad per år 2 905 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor

Glutenfri kost MATSEDEL VECKA 1 FRUKOST Risgrynsgröt, kanel mjölk, smörgås (glutenfri) leverpastej (glutenfri) juice och te MELLANMÅL Kaffe (vuxna)smörgås m ost mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost kex (glutenfritt) /grönsak LUNCH MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m äpple ärtor, morot ris, gurka Tisdag Bondomelett u kött, Spagetti Carbonara morot isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Klar grönsakssoppa, Köttbullar, brun sås, ostsmörgås, tomat, gurka, makaroner, morot sallad Fredag Majspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt, smörgås tomat och löksallad glass Lördag Salladstallrik m potatis Lätta torsken m potatismos och avokado broccoli dressing varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg Grillad kyckling, pilaffris rödbetor isbergssallad sallad

MATSEDEL VECKA 2 FRUKOST Fil m cornflakes, äppelmos smörgås (glutenfri) m kaviar, medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost glutenfria kex /grönsaker MIDDAG Måndag Rökt böckling, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli och skinkpaj Wokade grönsaker, ris vitkål Onsdag Kåldolmar, sås Fiskgryta m rotsaker potatis, lingon, gurka Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa och ägg pannkaka, sylt dressing Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva blåbärssoppa Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker, vitkålssallad jordgubbar och glass Söndag Hamburgare, bröd Biff Stroganoff, ris sallad, gurka isbergssallad fransk äppelkaka m grädde

MATSEDEL VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Snabbrisgrynsgröt, kanel Se vecka 1 mjölk, smörgås (glutenfri) leverpastej (glutenfri) juice och te LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor och potatis majs, dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling, ris, gröna ärtor, morot Onsdag Potatisbullar Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt, Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva nyponsoppa Lördag Oströsti Kokt lax, potatis råkostsallad senapssås, ärtor stekt äpple m grädde Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot hallon- och blåbärspaj

MATSEDEL VECKA 4 FRUKOST Fil m glutenfri müsli, smörgås (glutenfri) m kaviar, medvurst juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås (glutenfri) m ost glutenfria kex /grönsaker MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Falukorv i ugn m äpple morotsallad m ärtor potatishalvor råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna, stekt ägg, Spagetti m tomat- och rödbetor löksås, Torsdag Korvkaka Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon brun sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv, dressing potatis, rivna morötter apelsinsallad Lördag Köttsoppa, Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor. Hallon och blåbär m mjölk Söndag Gratinerad blomkål, Köttgryta, ris potatis, sallad Citronfromage Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl.a. djupfrysta, har använts.

Kost vid diabetes Diabetes är en sjukdom med absolut eller relativ insulinbrist. Insulinets uppgift är att reglera lagring och frisättning av energi. Såväl protein-. fett- som kolhydratomsättningen påverkas. Sjukdomen är kronisk. På sikt finns bl.a. risk för förändringar i kroppens olika kärlväggar. De vanligaste formerna av diabetes mellitus är insulinberoende diabetes mellitus också benämnd typ 1, samt icke insulinberoende diabetes mellitus, typ 2. I Sverige beräknas ca 3 % av befolkningen ha diabetes typ 1 eller typ 2. Typ 2 är vanligast. Diabetes mellitus typ 1 behandlas alltid med insulin och kost. Vid typ 2 kan behandlingen helt utgöras av lämplig kost eller av kost och tabletter eller av kost, tabletter och/eller insulin. En omsorgsfullt genomförd kostbehandling minskar risken för komplikationer. Matsedelns sammansättning Matsedelns fettinnehåll ligger på cirka 30 E-% (energiprocent) för vuxna och mellan 30 och 35 E-% för barn. Fettet har en stor andel enkelomättat och fleromättat fett. Mellan 50 och 60 E% kommer från kolhydrater. Det framräknade fiberinnehållet är i genomsnitt 25 g för barn, 35 g för kvinnor och 43 g för män. Diabeteskosten är en bra kost som passar alla. Skillnaden mellan Matkorgen och den diabetesanpassade matsedeln är främst att kolhydraterna har fördelats jämnare över dagen. Kosten delas upp på sex måltider, tre huvudmål och tre mellanmål, jämfört med Matkorgens tre huvudmål och ett till två mellanmål. Sötningsmedel har använts i drycker. Anpassning av hela hushållet Merkostnadsschablonerna är beräknade för 1 persons specialkost. Nedanstående exempel visar några effekter av att låta hela hushållet äta samma produkt. Priserna avser 1997. Om den fyrapersonersfamilj (2 vuxna, 2 barn, 4-6 resp 7 10 år gamla) som Konsumentverkets Matkorg beräknas för, konsekvent väljer de magrare alternativ av smörgåsmat som ingår i den diabetesanpassade matsedeln, medför det en merkostnad för hushållet på cirka 25 kr/månad för vissa charkvaror (smörgåskorv och leverpastej).

DIABETESKOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid diabetes Livsmedelsgrupper Kvinna (8 500 kj) Man (11 500 kj) Matkorg Diabetes- Matkorg Diabeteskost kost kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod. 46 100 46 100 69 100 69 100 (exkl bröd) Matbröd 113 100 105 93 135 100 151 112 Mejeriprodukter 136 100 128 94 177 100 166 94 Matfett 23 100 29 126 30 100 37 123 Potatis, roter 65 100 69 106 94 100 97 103 Kött och charkuteri- 200 100 223 112 255 100 294 115 varor Fisk 74 100 74 100 100 100 95 95 Ägg 14 100 15 107 19 100 20 105 Grönsaker 92 100 134 146 119 100 168 141 Frukt och bär 165 100 271 164 175 100 291 166 Övrigt 82 100 181 221 96 100 192 200 Summa en månad 1 010 100 1 275 126 1 269 100 1 580 125 Summa per år 12 120 15 300 15 228 18 960 Merkostnad per år 3 180 3 730 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor

DIABETESKOST Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid diabetes Livsmedelsgrupper Barn 4-6 år 7.000 kj Matkorg Diabeteskost kr % kr % Spannmålsprod. 37 100 37 100 (exkl bröd) Matbröd 77 100 79 103 Mejeriprodukter 137 100 185 135 Matfett 20 100 21 105 Potatis, roter 52 100 53 102 Kött och charkuteri- 169 100 188 111 varor Fisk 61 100 61 100 Ägg 11 100 12 109 Grönsaker 72 100 77 107 Frukt och bär 115 100 156 136 Övrigt 35 100 69 197 Summa en månad 786 100 938 119 Summa per år 9 432 11 256 Merkostnad per år 1 825 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor

Diabeteskost MATSEDEL VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos mjölk, smörgås mager leverpastej och te MELLANMÅL I (förmiddag) Kaffe (vuxna)/lättmjölk (barn) smörgås m mager leverpastej I I Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost (17% fett), grönsak bulle//grönsak KVÄLLSMÅL Te/choklad smörgås, ost (17% fett), grönsak LUNCH MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m ris, ärtor, morot gurka Frukt Tisdag Bondomelett Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Potatissoppa Köttbullar och makaroner tomat, gurka, sallad brun sås rivna morötter Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat och löksallad lättglass Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avokado, dressing broccoli varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg, Grillad kyckling, pilaffris rödbetor, isbergssallad, sallad

MATSEDEL VECKA 2 FRUKOST Fil m müsli, äppelmos smörgås m kaviar/ost (17%) te, MELLANMÅL I (förmiddag) Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost I I Kaffe (vuxna) mjölk/choklad (barn) smörgås m ost (17%) bulle//grönsak KVÄLLSMÅL Te/choklad smörgås, ost (17%), grönsak LUNCH MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli och skinkpaj Wokade grönsaker, ris vitkål, Onsdag Sjömansfalu m tomat Fiskgryta m rotsaker Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa, och ägg, dressing pannkaka, sylt Fredag Fiskbullar m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva sallad Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker vitkålssallad Söndag Hamburgare bröd Biff Stroganoff, ris sallad, gurka isbergssallad jordgubbar och lättglass

MATSEDEL VECKA 3 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 1 Se vecka 1 KVÄLLSMÅL Se vecka 1 LUNCH MIDDAG Måndag Peppargratinerad fisk Middagssallad m bönor och potatis, tomat, majs, dressing rivna morötter Tisdag Linssoppa m potatis Citrusmarinerad kokt kyckling, ris, ärtor, morot Onsdag Potatisbullar Korvgryta m äpple, potatis vitkålssallad m lingon broccoli Torsdag Pannkakor, sylt Spagetti m köttfärssås rivna morötter isbergssallad Fredag Inlagd sill, potatis Kinesisk snabbgryta, ris isbergssallad, ägghalva Lördag Oströsti Kokt lax, potatis, råkostsallad senapssås, ärtor stekt äpple m grädde Söndag Korv- och potatissallad Kassler m ananas, ris dressing, riven morot Djupfrysta bär

MATSEDEL VECKA 4 FRUKOST MELLANMÅL Se vecka 2 Se vecka 2 KVÄLLSMÅL Se vecka 2 LUNCH MIDDAG Måndag Fiskbullar m curryris Ugnsfalukorv m äpple morotssallad m ärtor potatishalvor, råkostsallad Tisdag Tomatsoppa Köttfärslimpa, potatis råkostsallad Onsdag Pytt i panna, stekt ägg, Spagetti m tomat-, skinkrödbetor och löksås Torsdag Korvkaka, Köttbullar, potatis vitkålssallad m lingon sås, morot lingonsylt Fredag Makaronisallad Kycklinggryta m korv potatis, rivna morötter dressing apelsinsallad Lördag Potatissoppa Fiskgratäng m potatismos vitkålssallad ärtor Hallon och blåbär Söndag Blomkål m ostsås Köttgryta, ris potatis Kursiverade livsmedel anger att specialkosten avviker från jämförkosten - Matkorgen. Understrukna livsmedel anger att färdiglagade rätter, bl.a. djupfrysta, har använts.

Kost vid laktosintolerans Laktosintolerans innebär en överkänslighet mot mjölksocker (laktos) och skiljer sig i flera avseenden från komjölkproteinallergi. Laktos finns i mjölk och spjälkas i tunntarmsslemhinnan till glukos och galaktos av ett specifikt enzym, laktas. Om det inte finns tillräckligt med laktas passerar laktosen ospjälkad genom tunntarmen. Laktos binder då vatten i tarmen och bryts senare ned av bakterier i tjocktarmen till organiska syror och koldioxid. Laktosintolerans ger symtom som diarré, uppspändhet, buller och kramp. Det finns olika former av laktasbrist. Den vanligaste formen är primär laktasbrist. Den primära laktasbristen är ärftlig. Frekvensen av laktosintolerans varierar mellan olika befolkningsgrupper. I allmänhet finns det vid laktosintolerans en viss restaktivitet kvar, vilket gör att en liten del laktos kan tolereras. Sekundär laktasbrist innebär att tarmslemhinnan är skadad på grund av annan sjukdom. Den laktasbristen är temporär och uppträder exempelvis vid obehandlad glutenintolerans och akuta tarminfektioner. Laktos finns naturligt endast i mjölk. Hårdost som lagrats mer än tre månad är i regel helt laktosfri. Mycket små mängder kan förekomma i ost som lagrats under kortare tid. Matsedelns sammansättning I matsedeln för laktosintolerans ingår ost och låglaktosmjölk. Denna mjölk är specialbehandlad och laktosen är spjälkad till galaktos och glukos. Mjölk och ost är viktiga kalciumkällor. Livsmedelsvarianter i de olika livsmedelsgrupperna I beräkningen av merkostnader har vi använt varor som inte innehåller laktos. Skillnaden mellan livsmedlen i Matkorgen och kött- och charkvaror utan laktos är ca 10 kr för barn och ca 15 kr för vuxna. Skillnaden mellan Matkorgens matbröd och matbröd utan laktos är ca 20 kr för vuxna och ca 5 kr för barn. Skillnaden mellan Matkorgens matfett och laktosfria matfett är drygt 5 kronor för män och knappt 5 kronor för kvinnor och barn. Anpassning av hela hushållet Merkostnadsschablonerna är beräknade för 1 persons specialkost. Nedanstående exempel visar några effekter av att låta hela hushållet äta samma produkt. Priserna avser 1997. Om den fyrapersonersfamilj (2 vuxna, 2 barn, 4 6 resp 7 10 år gamla) som Konsumentverkets Matkorg beräknas för, konsekvent väljer varianter där laktos inte ingår, av de vanliga livsmedel som ingår i korgen medför detta en merkostnad för hushållet på ca 60 kr/månad för färdigrätter och vissa charkvaror (bl.a. pytt i panna, hamburgare, leverpastej), ca 20 kr/månad för margarin och ca 15 kr/månad för bröd

KOST VID LAKTOSINTOLERANS Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid laktosintolerans Livsmedelsgrupper Kvinna (8 500 kj) Man (11 500 kj) Matkorg Kost vid laktos- Matkorg Kost vid laktosintolerans intolerans kr % kr % kr % kr % Spannmålsprod. 46 100 37 80 69 100 56 81 (exkl bröd) Matbröd 113 100 148 131 135 100 169 125 Mejeriprodukter 136 100 139 102 177 100 187 106 Matfett 23 100 31 135 30 100 43 143 Potatis, roter 65 100 56 86 94 100 81 86 Kött och charkuteri- 200 100 227 114 255 100 291 114 varor Fisk 74 100 74 100 100 100 100 100 Ägg 14 100 39 279 19 100 42 221 Grönsaker 92 100 92 100 119 100 118 99 Frukt och bär 165 100 184 112 175 100 187 107 Övrigt 82 100 82 100 96 100 96 100 Summa en månad 1 010 100 1 109 110 1 269 100 1 370 108 Summa per år 12 120 13 308 15 228 16 440 Merkostnad per år 1 190 1 210 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor

KOST VID LAKTOSINTOLERANS Jämförelse mellan Matkorgen och en version av matkorgen anpassad för kost vid laktosintolerans Livsmedelsgrupper Barn 4-6 år 7.000 kj Matkorg Kost vid laktosintolerans kr % kr % Spannmålsprod. 37 100 30 81 (exkl bröd) Matbröd 77 100 85 110 Mejeriprodukter 137 100 248 181 Matfett 20 100 27 135 Potatis, roter 52 100 45 87 Kött och charkuteri- 169 100 191 113 varor Fisk 61 100 61 100 Ägg 11 100 12 109 Grönsaker 72 100 70 97 Frukt och bär 115 100 134 117 Övrigt 35 100 40 114 Summa en månad 786 100 943 120 Summa per år 9 432 11 316 Merkostnad per år 1 885 Merkostnaden avrundad till närmast 5-tal kronor

Kost vid laktosintolerans MATSEDEL VECKA 1 FRUKOST Havregrynsgröt, äppelmos låglaktosmjölk, smörgås leverpastej juice och te LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) låglaktosmjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/kex MIDDAG Måndag Fisk i paket, potatis Kycklinglevergryta m äpple ärtor, morot ris, gurka apelsin Tisdag Bondomelett u kött Spagetti Carbonara morot, isbergssallad m tomat och lök Onsdag Risotto m tonfisk Falukorv på potatisbädd morot Torsdag Potatissoppa Köttbullar och makaroner tomat, gurka, sallad brun sås rivna morötter Fredag Ugnspannkaka Fläskkotlett, klyftpotatis lingonsylt tomat och löksallad glass Lördag Salladstallrik m potatis Fiskgratäng m potatismos och avokado broccoli dressing varma bananer m choklad Söndag Pytt i panna, stekt ägg Grillad kyckling, pilaffris rödbetor isbergssallad sallad

MATSEDEL VECKA 2 FRUKOST Kokt ägg, smörgås m kaviar/ medvurst juice och te låglaktosmjölk (barn) LUNCH MELLANMÅL Kaffe (vuxna) låglaktosmjölk/choklad (barn) smörgås m ost skorpa/bulle MIDDAG Måndag Fiskpinnar, potatis Spagetti m vegetarisk sås stuvad spenat, citron Tisdag Broccoli- och skinkpaj Wokade grönsaker, ris vitkål Onsdag Blodpudding Fiskgryta m rotsaker vitkålssallad m lingon Torsdag Salladstallrik m potatis Ärtsoppa och ägg, dressing pannkaka, sylt Fredag Torskrom m curryris Köttfärslåda m potatismos ärtor tomathalva blåbärssoppa Lördag Rotsakssoppa Pizza m skinka och grönsaker, vitkålssallad jordgubbar och glass Söndag Hamburgare Biff Stroganoff, ris bröd, sallad, gurka isbergssallad äppelsmulpaj, glass