Rätt fart i Kristianstad Analys av hastighetsgränser för det kommunala vägnätet i Kristianstads kommun, 2011-05-06
Titel: Rätt fart i Kristianstad - Analys av hastighetsgränser för det kommunala vägnätet i Kristianstads kommun, 2011-05-06 Datum: 2011-05-06 Konsult: Atkins Sverige AB Uppdragsledare Atkins: Sinna Broberg Medarbetare Atkins: Simon Randahl, Arnisa Henriksen, Fredrik K Karlsson Projektansvarig hos beställaren: Stefanie Engel 2
Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 5 2. INLEDNING... 6 2.1 Uppdrag och metod... 6 2.2 Arbetsprocessen... 6 3. NULÄGESBESKRIVNING OCH INVENTERING... 7 3.1 Väg- och gatunätet idag... 7 3.2 Nuvarande hastighetsbegränsning... 7 3.3 Översyn av Trafiknät... 7 3.4 Kollektivtrafiknät... 7 3.5 Beskrivning av livsrum (karaktär)... 8 3.6 Bedömning av dimensionerande trafiksäkerhetssituation (DTSS)... 11 4. KVALITETSBEDÖMNING... 13 4.1 Uppmätta och upplevda störningar... 13 4.2 Kvalitetsbedömning av nuläget... 13 5. ANALYS... 15 5.1 Länkoptimering... 15 5.2 Nätanpassning... 16 5.3 Systemanpassning... 17 6. FÖRSLAG TILL HASTIGHETSPLAN FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN... 18 6.1 Prövning av tillgänglighetsanpråk... 20 6.2 Rapporterade trafikolyckor... 20 6.3 Identifierade avvikelser och förslag till åtgärder... 20 6.4 Etappindelning... 22 7. ÖVERSIKTLIG KOSTNADSUPPSKATTNING... 23 8. AVSLUTANDE DISKUSSION... 25 9. HASTIGHETSPLAN (KARTOR)... 27 3
4
Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad 1. Bakgrund Från den 2 maj 2008 är det i Sverige möjligt att skylta högsta tillåtna hastighet i steg om 10 km/h, från km/h till 120 km/h. Syftet är att bättre anpassa hastigheterna i förhållande till de trafikpolitiska målen. Anpassningen av hastighetsgränserna är avsedd att ge ökad trafiksäkerhet, genom ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna, samt minskad miljöpåverkan. En kommun har rätt att besluta om hastighetsgränserna inom tättbebyggt område samt på kommunala vägar utanför. Kommunen har också rätt att besluta var gränsen för tättbebyggt område går. Handboken med tillhörande analysverktyg, har tagits fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som ett redskap för hastighetssättning i städer och orter. Mot bakgrund av ovanstående har Kristianstads kommun beslutat att ta fram aktuell utredning för översyn av hastigheterna i kommunens tätbebyggda områden. I Trafikverkets föreskrifter (VVFS 2008:184) och allmänna råd om högsta tillåtna hastigheter 7 anges följande: Inom tättbebyggt område bör, när annan hastighetsgräns än tätortshastigheten enligt 3 kap 17 första stycket ( km/tim) prövas, främst hastighetsgränserna, och km/ tim eftersträvas på vägar som inte ingår i funktionella förbindelser för arbetspendling och långväga godstransporter. 5
2. Inledning 2.1 UPPDRAG OCH METOD Uppdraget omfattar en översyn av hastigheterna i väg- och gatunätet inom tätbebyggda områden i Kristianstads kommun och skall resultera i ett förslag till ny hastighetsplan. Arbetet utgår från handboken Rätt fart i staden, framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting. All information behandlas med hjälp av ett tillhörande Excelverktyg. Rapporten beskriver arbetet och det utfall som behandlingen av informationen gav. Resultatet presenteras i kartor. Kristiantads kommun har under senare år arbetat efter en policy där högsta tillåtna hastighet km/h ska gälla vid skolor (ej förskolor) och i bostadsområden, vilket stämmer väl överens med Rätt fart i staden - tankarna. Utgångspunkt för arbetet har varit att behålla alla dagens -sträckor och -områden. Excellverktyget som används vid bedömning av lämpliga hastigheter är utarbetat för vägar och gator i stadsmiljöer. Det är därför inte fullt applicerbart på vägnätet utanför tätorterna och i mindre orter där färre människor rör sig. Dessa studeras därför speciellt och särskilda överväganden görs. Vidare har en målsättning i arbetet varit att begränsa kostnaderna för ett verkställande av den nya hastighetsplanen, då Kristianstad är en stor kommun med många tätorter. Om kostnaderna blir för höga kan det bli svårt att genomföra planen eller ge en lång genomförandetid. 2.2 ARBETSPROCESSEN Arbetet inleddes med ett startmöte 2011-03-10 där representanter för konsulten och kommunens projektansvariga deltog. 2011-04-15 presenterades resultaten för kommunen. Under projektets gång har konsulten kommunicerat med beställaren samt med Trafikverket och Kristianstads kommuns Räddningstjänst för att ta del av deras synpukter i ett tidigt skede. 6
Nomenklatur Hastighet Livsrum DTSS Trafiknät Uppmätta och upplevda störningar Nr Namn Typ Befintlig Sträcka Punkt Bil Koll Utryckning Trygghet TS Luftkvalitet Buller Hastighet Annat Plats T Bil-möte y st Bil-kors Övergripande Regionbuss Primär klagomål D > gräns > gräns medelhast. Sträcka IT Fast x st GC Huvudnät Stombuss Sekundär SS nära gräns nära gräns och/eller Område M Bil-kors Lokalnät Stadsbuss LS 85-perc. IF GC F x x x x Kolumner markerade med x måste fyllas i. Övriga kan lämnas tomma, men bedöms då inte inom respektive kvalitetsaspekt. Rätt fart i : Åhus (exempel) Hastighet Livsrum DTSS Trafiknät Uppmätta och upplevda störningar Nr Namn Typ Befintlig Väggar Golv Sträcka Punkt Bil Koll Utryckning Trygghet TS Luftkvalitet Buller Hastighet Annat 1 KRISTIANSTADSVÄGENSträcka T Bil-kors Övergripande Regionbuss Primär 2 FLÖTÖVÄGEN Sträcka T Bil-kors Övergripande Primär 3 SANDVAKTAREGATAN Sträcka IT GC Lokalnät Sekundär Skola 4 FYRVAKTAREGATAN Sträcka IT GC Lokalnät Sekundär Skola 5 TULLVAKTAREGATAN Sträcka IT GC Lokalnät Sekundär 6 BÅTFÖRAREGATAN Sträcka IT GC Lokalnät Sekundär 7 FREGATTVÄGEN Sträcka IT Bil-kors Huvudnät Primär 8 FULLRIGGARVÄGEN Sträcka IT Bil-kors Lokalnät Sekundär Skola 9 KRYSSAREVÄGEN Sträcka M GC Lokalnät Sekundär 10 JAGAREVÄGEN Sträcka M GC Lokalnät Sekundär 11 ESKADERVÄGEN Sträcka M GC Lokalnät Sekundär 12 UBÅTSVÄGEN Sträcka M GC Lokalnät Sekundär 13 VANNEBERGAVÄGEN Sträcka IT Bil-kors Huvudnät Primär Skola 14 STORMGATAN Sträcka IT GC Lokalnät Sekundär Exempel från Excel-verktyget: Beskrivning av nuläget. Här samlas all information som behövs för att analysera nuläget. 3. Nulägesbeskrivning och inventering 3.1 VÄG- OCH GATUNÄTET IDAG I nulägesbeskrivningen ingår inventering av alla gator och vägar inom tätbebyggt område i Kristianstads kommun. Vilket omfattar 45 mindre tätorter och byar samt Tollarp, Åhus och Kristianstad. I Excel-verktyget har information om dagens trafiksystem samlats. Det handlar om uppgifter kring dagens nät, nuvarande hastigheter, kollektivtrafik, cykelvägnät och utryckningsvägar. Vidare har hela väg- och gatunätet inventerats på plats. Vid denna inventering har varje områdes eller sträckas livsrum (karaktär) samt dimensionerande trafiksäkerhetssituation (DTSS) bedömts. 3.2 NUVARANDE HASTIGHETSBEGRÄNSNING På stora delar av väg- och gatunätet inom tätbebyggt område i Kristianstads kommun är hastigheten idag begränsad till km/h. Ett stort antal bostadsområden, framförallt i centralorten, samt områden kring skolor har km/h som högsta tillåtna hastighet (ofta tidsbegräsad). Det finns även ett antal sträckor som är skyltade med så kallad blå-. Enstaka vägar eller delsträckor i det övergripande nätet har högsta tillåtna hastighet km/h. 3.3 ÖVERSYN AV TRAFIKNÄT Alla gator och vägar som ingår analysen har delats in i homogena sträckor. Varje sträcka har sedan studerats var för sig och klassificerats utifrån sin roll i trafiksystemet (övergripande nät, huvudnät eller lokalnät). 3.4 KOLLEKTIVTRAFIKNÄT Avseende kollektivtrafiken så är busstrafik det trafikslag som kan påverka utfallet vid hastighetssättning. Med försämrad framkomlighet för bussarna påverkas kollektivtrafiken negativt. Sänkta hastigheter ger längre restid och konkurrenskraften kan eventuellt påverkas. Biltrafiken påverkas dock i samma utsträckningen, varför det är svårt att säga att kollektivtrafikens konkurrenskraft försämras i relation till biltrafiken. I Kristianstads kommun finns både region- och lokalbussar. 7
Frirum Integrerat frirum Mjuktrafikrum Transportrum Integrerat transportrum 3.5 BESKRIVNING AV LIVSRUM (KARAKTÄR) I handboken Rätt fart i staden används livsrumsmodellen för att dela in väg- och gaturum med avseende på rummets karaktär. Fem olika livsrum har definierats. Dessa olika karaktärer påverkar i hög grad vårt trafikbeteende. Frirum (F) är rum för cyklister, fotgängare och lekande barn. I frirummet ska oskyddade trafikanter inte behöva oroa sig för motorfordonstrafik, som i princip inte bör förekomma. Utformningen måste utgå från gåendes och cyklisters perspektiv och hastighet, vilket innebär detaljrikedom och småskalighet med många möjligheter till möten mellan människor. Exempel på Frirum är bilfria områden som exempelvis torg, parker, lek- och fritids- områden, avstängda gator samt separata gång- och cykelvägar. Mopedtrafik är inte lämplig på dessa platser. I Kristianstad är de centrala gågatorna och torgen exempel på Frirum. Intergrerat frirum, Tollarp Integrerat frirum (IF) är rum där fotgängare och cyklister är prioriterade. Motorfordon har möjlighet till begränsad inkörning men alltid med stor hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Låg fart är en förutsättning. Väggarna består ofta av byggnader med entré mot rummet. Olika typer av aktiviteter känns naturliga att göra i rummet (t ex människor promenerar och barn spelar bandy). Exempel på Integrerat frirum är gångfartsområde. I centrala Tollarp, i anslutning till torget, finns exempel på ett Integrerat frirum. 8
Mjuktrafikrum, Viby Mjuktrafikrum, Kristianstad Mjuktrafikrum, Österslöv Mjuktrafikrum, Arkelstorp Mjuktrafikrum (M) är rum som omfattar större delen av städers och tätorters väg- och gaturum. Väggarna i rummet (vanligen byggnader) signalerar att här rör sig människor. Det kan handla om verksamheter i bottenvången, många portar, utfarter eller parkeringsplatser. Det är lätt att röra sig både längs med och tvärs över rummet. På grund av aktiviterena i rummet så kör bilister generellt långsammare och samspelar med oskyddade trafikanter. 9
Integrerat transportrum, Degeberga Transportrum, Kristianstad Integrerat transportrum, Åhus Integrerat transportrum (IT) är rum i vilka oskyddade trafikanter kan röra sig, men är underordnade motorfordonstrafiken. Gående och cyklister rör sig främst i gatans längsriktning, och har ringa anspråk på att korsa den. Lättast korsas ett Integrerat transportrum vid vägkorsningar och övergångsställen. Det är ofta långa avstånd mellan entréerna eller utfarterna. Det handlar om gator med lite mänsiklig aktivitet. Gaturummet har som regel en transportfunktion och har ofta karaktären av samlande länk, uppsamlingsgata. Transportrum, Balsby Transportrum (T) är rum för enbart motorfordonstrafik. Här är gång- och cykelstråk på ett bekvämt och tryggt sätt separerade från biltrafiken, ofta över flera kvarter. Väggarna gör inget tydligt anspråk på rummet. Transportrummet omgärdas av barriärer, synliga eller osynliga och det har en renodlad trafikuppgift. För stadens övergripande trafiknät bör transportrum eftersträvas. 10
Krockvåldskurvan (Källa: Rätt fart i staden) 3.6 BEDÖMNING AV DIMENSIONERANDE TRAFIKSÄKERHETSSITUATION (DTSS) Bilisters hastighet påverkar trafiksäkerheten för olika trafikantgrupper i olika gaturum. Bedömning av vad som är hög respektive låg trafiksäkerhet för olika grupper bygger på krockvåldskurvan. De flesta oskyddade trafikanter klarar en kollision där hastigheten inte överstiger 20 km/h. Nio av tio vuxna överlever att bli påkörda av en bil i km/h. Vid km/h överlever 7 av 10. Är hastigheten däremot km/h överlever endast 2 av 10. Med hänsyn till krockvåldskurvan bör, enligt Rätt fart i staden-konceptet, hastigheterna inte överstiga km/h i miljöer där oskyddade trafikanter och bilister blandas. I detta sammanhang måste speciella bedömningar göras för vägnätet utanför stadsmiljö. Där finns sällan separata cykelvägar, men å andra sidan är antalet oskyddade trafikanter litet. km/h ger i dessa miljöer en något sämre med fullt acceptabel trafiksäkerhet. I den slutliga bedömningen måste även uppskattad efterlevnad vägas in. Utifrån krockvåldskurvan görs inom ramen för Rätt fart i staden en bedömning av kvalitetsnivån avseende trafiksäkerhet. Den typ av olyckssituation som sannolikt kan inträffa på en sträcka eller i ett område blir dimensionerande. 11
km/h - hur går diskussionerna? Om km/h blir för vanligt försvinner respeketen. Detta är ett vanligt påstående, men det finns ingen forskning som stödjer detta. Efterlevnaden är förvisso något sämre på -sträckor än på -sträckor, trots att attitydmätningar visar att trafikantens respekt är högre för km/h än för km/h. km/h bör endast införas vid skolor: Att minska risken för olyckor genom att sänka farten där många barn uppehåller sig är klokt. Risken för att något händer på dessa platser är ju större. Nollvisionens säkerhetsfilosofi gör dock att hastighetsgränsen bör vara max km/h överallt där barn och även äldre vistas, också om de är relativt sett är få. I bostadsområden (dvs. lokalvägnätet) står km/h inte i konflikt med biltrafikens framkomlighetsanspråk, vilket det gör i huvudvägnätet. km/h bör vara högsta tillåtna hastighet där barn bor, i anslutning till äldreboenden, vid skolor, förskolor, idrottsanläggningar, samlingslokaler, lekplatser, närbutiker, kiosker och andra viktiga målunkter för barn, ungdommar och äldre. - vid skolor endast vardagar 07-17 Enligt studier förekommer fler olyckor vid skolor på andra tider. Skolor och andra anläggningar i anslutning till skolor används ofta för fritidsaktiviteter på både kvällar och helger. Ofta sker dessa aktiviteter då det är mörkt ute, vilket ökar riskerna i trafiken. km/h är mer lagom - man hinner bromsa. Många hastigheter sker i den den hastighets som man fördas i. Ofta hinner föraren inte ens påbörja inbromsningen, trots att man kanske upptäkt faran. Enligt krockvåldskurvan uppgår risken att dödas vid en påkörning i km/h till ca 10%. Detta gäller vuxna, friska människor och inte äldre eller barn. Det bör observeras att detta avseer risken att dödas, inte att skadas allvarligt. Vill man förebygga allvariga olyckor i ett bostadsområde eller i en innerstadsmiljö bör hastigheten understiga km/h. Det är de boende självs som kör för fort. Detta påstående är tyvärr ofta sant. Men genom att införa km/h som högsta tillåtna hastighet ger man medborgarna själva en reell möjlighet att diskutera fortkörningen med personer som överträder hastigheten. km/h är ett betydligt långsammare tempo och det är lättare uppfatta om någon kör för fort och att argumentera kring vikten att hålla denna hastighet (utifrån krockvåldskurvan). 12
Kvalitetesbedömning av nuläget Länkoptimering Nätanpassning Systemanpassning Hur ser det ut idag? Hitta en optimal hastighet för respektive sträcka Skapa ett bra nät, hitta bra lägen för skiften av hastigheter Anpassning till nya steg,,, osv. 4. Kvalitetsbedömning 4.1 UPPMÄTTA OCH UPPLEVDA STÖRNINGAR Information kring buller, trafikolyckor och uppmätta hastigheter kan uppges i Excel-verktyget. Detta är dock endast stödinformation som inte direkt påverkar utfallet. Informationen är i första hand tänkt att användas för att underbygga argumentation längre fram i processen. Inom ramen för detta arbete har inga tveksamma fall uppkommit, varför denna information inte ansetts nödvändig. 4.2 KVALITETSBEDÖMNING AV NULÄGET En kvalitetsbedömning har gjorts utifrån befintliga hastighetsgränser. Väg- och gatusystemet i tätorterna har delats in i totalt omkring 10 sträckor. Var och en av dessa har bedömts utifrån ovan beskrivna faktorer; befintlig hastighet, livsrum (karaktär), trafiksäkerhet (DTSS) och typ av nät. Detta gav ett utfall i form av kvalitetsbedömningar avseende tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik samt gatans karaktär, känslan av trygghet och trafiksäkerhet. En sträcka kan bedömas utifrån alla fem variabler, men i en del fall utgår någon av dem. Exempelvis är kollektivtrafikens tillgänglighet endast med om det finns kollektivtrafik på sträckan. Karaktär och trygghet bedöms inte om sträckan klassats som ett transportrum, eftersom oskyddade trafikanter vanligen inte rör sig där. Bedömningarna omfattar tre kategorier; god (grön), mindre god (gul) och låg kvalitet (röd). Fler gula markeringar är att föredra framför en röd. Mindre god (gul) innebär något sämre men acceptabel kvalitet. Nuvarande hastighetsnivå ger övervägande låg kvalitetsnivå. Generellt är detta kopplat till de tre faktorerna; karaktär, trygghet och trafiksäkerhet. Detta handlar i första hand om kommunens finmaskiga vägnät i tätorterna. Anledningen till detta är att gator och vägar där gående och cyklister inte är separerade från fordonstrafiken bedöms som sämre ur trafiksäkerhetssynvinkel. Här bedöms km/h som en för hög hastighet. 13
Pröva olika hastigheter i kolumnen "Länkoptimerad" tills optimal kvalitet finns på länken. För tillgänglighetsanspråken förbättras kvaliteten med höjd hastighet. Motsatsen gäller för Karaktär, Trygghet, TS och Miljö. Kvalitetsnivån avseende Utsläpp respektive Buller påverkas inte av hastighetsförändringen. Däremot fördubblas dess värde om hastigheten höjs. Rätt fart i : Åhus (exempel) Livsrum Hastighet Tillgänglighet Karaktär Trygghet TS Miljö Kvalitetsavvikelser Hastighetsförändring mot befintlig Länkoptimerad Nr Namn Väggar Golv Befintlig Bil Koll Utr Luft Buller Röda Gula Länkoptimering Summa 0 2 1 KRISTIANSTADSVÄGEN T God God Primär - - Mindre god - - 0 1 10 2 FLÖTÖVÄGEN T Mindre god - Primär - - God - - 0 1 0 3 SANDVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0 0 4 FYRVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0-20 5 TULLVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0-20 6 BÅTFÖRAREGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0-20 7 FREGATTVÄGEN IT God - Primär God God God - - 0 0 0 8 FULLRIGGARVÄGEN IT God - Sekundär God God God - - 0 0 20 9 KRYSSAREVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0-20 10 JAGAREVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0-20 11 ESKADERVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0 0 12 UBÅTSVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0 0 13 VANNEBERGAVÄGEN IT God - Primär God God God - - 0 0 0 14 STORMGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0-20 Exempel från Excel-verktyget: Kvalitetsbedömning av nuläget. Bedömningarna delas i två huvudgrupper; tillgänglighet för bil- och kollektrivtrafik samt upplevelsen för den oskyddade trafikantens intressen (karaktär, trygghet och trafiksäkerhet). Vid bedömning av tätorternas övergripande nät uppfyller flertalet god trafiksäkerhet med dagens hastigheter, vilket beror på att här ofta finns separerad gång- och cykelbana. De sträckor som bedöms få låg kvalitet avseende trafiksäkerhet har antingen högre hastighet än km/h eller saknar separerad gång- och cykelbana. Rätt fart i staden-konceptet är utvecklat för bedömning av väg- och gatunätet i våra städer. Det är därför inte direkt applicerbart på vägar och gator i landsbygds- och bymiljö. Här finns sällan parallella gång- och cykelstråk och ofta inte heller trottoarer, vilket enligt Rätt fart skulle motivera km/h som högsta tillåtna hastighet. Å andra sidan är antalet oskyddade trafikanter i dessa vägmiljöer betydligt färre än i tätbebyggda områden. Det är således inte fullt tillämpligt att göra bedömningar utifrån samma parametrar. Anpassning i till dessa miljöer görs i det steg som benämns nätanpassning (se vidare 6. Förslag till hastighetsplan för Kristianstads kommun). 14
Pröva olika hastigheter i kolumnen "Länkoptimerad" tills optimal kvalitet finns på länken. För tillgänglighetsanspråken förbättras kvaliteten med höjd hastighet. Motsatsen gäller för Karaktär, Trygghet, TS och Miljö. Kvalitetsnivån avseende Utsläpp respektive Buller påverkas inte av hastighetsförändringen. Däremot fördubblas dess värde om hastigheten höjs. Rätt fart i : Åhus (exempel) Livsrum Hastighet Tillgänglighet Karaktär Trygghet TS Miljö Kvalitetsavvikelser Hastighetsförändring mot befintlig Länkoptimerad Nr Namn Väggar Golv Befintlig Bil Koll Utr Luft Buller Röda Gula Länkoptimering Summa 0 3 1 KRISTIANSTADSVÄGEN T God God Primär - - Mindre god - - 0 1 10 2 FLÖTÖVÄGEN T Mindre god - Primär - - God - - 0 1 0 3 SANDVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0 0 4 FYRVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0-20 5 TULLVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0-20 6 BÅTFÖRAREGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0-20 7 FREGATTVÄGEN IT God - Primär God God God - - 0 0 0 8 FULLRIGGARVÄGEN IT God - Sekundär God God God - - 0 0 20 10 KRYSSAREVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0-20 11 JAGAREVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0-20 12 ESKADERVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0 0 13 UBÅTSVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0 0 14 VANNEBERGAVÄGEN IT God - Primär God God God - - 0 0 0 15 VANNEBERGAVÄGEN IT Mindre god - Primär God God God - - 0 1-20 15 STORMGATAN IT God - Sekundär God God God - - 0 0-20 Exempel från Excel-verktyget: Länkoptimering 5. Analys 5.1 LÄNKOPTIMERING För varje delsträcka genomförs ett test av vilken hastighet som är den mest optimala, dvs som ger flest antal bedömningar med god kvalitet (grön) och så få som möjligt med mindre god kvalitet (gul). Låg kvalitet (röd) undviks i möjligaste mån (flera gula är att föredra framför en röd). Länkoptimeringen kan sägas vara en optimering av hastighetsnivåerna i respektive del (länk) i trafiksystemet. Resultatet av länkoptimeringen blir ett nät innehållande hastighetsgränserna,,, km/h. Ingen del bedöms få låg kvalitet avseende trafiksäkerhet, trygghet och karaktär. Avseende tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik får många sträckor mindre god kvalitet, men ingen bedöms få låg kvalitet. Detta handlar om sträckor i det övergripande nätet där tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik står i konflikt med trafiksäkeheten. I det lokala nätet innebär låg hastighet ingen konflikt med tillgänglighet. 15
Pröva olika hastigheter i kolumnen "Länkoptimerad" tills optimal kvalitet finns på länken. För tillgänglighetsanspråken förbättras kvaliteten med höjd hastighet. Motsatsen gäller för Karaktär, Trygghet, TS och Miljö. Kvalitetsnivån avseende Utsläpp respektive Buller påverkas inte av hastighetsförändringen. Däremot fördubblas dess värde om hastigheten höjs. Rätt fart i : Åhus (exempel) Exempel från Excel-verktyget: Nätanpassning Kvalitetsavvikelser Hastighetsförändring mot befintlig Livsrum Hastighet Tillgänglighet Karaktär Trygghet TS Miljö Länkoptimeraanpassad Nät- Nr Namn Vägg Golv Befintlig Bil Koll Utr Luft Buller Röda Gula Nätanpassad Summa 0 7 1 KRISTIANSTADSVÄGEN T God God Primär - - Mindre god - - 0 1 10 2 FLÖTÖVÄGEN T God - Primär - - Mindre god - - 0 1 10 3 SANDVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1 10 4 FYRVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1-10 5 TULLVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1-10 6 BÅTFÖRAREGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1-10 7 FREGATTVÄGEN IT God - Primär God God God - - 0 0 0 8 FULLRIGGARVÄGEN IT God - Sekundär God God God - - 0 0 20 9 KRYSSAREVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0-20 10 JAGAREVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0-20 11 ESKADERVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0 0 12 UBÅTSVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0 0 13 VANNEBERGAVÄGEN IT God - Primär God God God - - 0 0 0 14 STORMGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1-10 5.2 NÄTANPASSNING Efter att den optimala hastigheten tagits fram för varje delsträcka, kopplas dessa ihop till ett sammanhållet, logiskt nät. Målsättningen är att skapa ett system utan plottrighet, med så långa sträckor som möjligt med samma hastighet. Vidare gäller det att hitta bra lägen för eventuella skiften av hastighetsgränser. För att skapa ett logiskt nät utan plottrighet måste vissa sträckor underordnas helheten. Därför ger nätanpassningen generellt fler sträckor med mindre god eller låg kvalitet. Låg kvalitet återfinns endast i det övergripande nätet och det handlar nästan uteslutande om låg kvalitet avseende tillgänglighet för bil- och kollektivtrafik. Det finmaskiga nätet som helhet får god kvalitet, då km/h i allmänhet föreslås här. I de delar av nätet där km/h föreslås bedöms trafiksäkerhet såväl som tillgänglighet bli acceptabel. För kommunens mindre tätorter och byar har särskilda övervägande gjorts. 16
Pröva olika hastigheter i kolumnen "Länkoptimerad" tills optimal kvalitet finns på länken. För tillgänglighetsanspråken förbättras kvaliteten med höjd hastighet. Motsatsen gäller för Karaktär, Trygghet, TS och Miljö. Kvalitetsnivån avseende Utsläpp respektive Buller påverkas inte av hastighetsförändringen. Däremot fördubblas dess värde om hastigheten höjs. Rätt fart i : Åhus (exempel) Livsrum Nr Namn Befintlig Hastighet Hastighetsförändring mot befintlig Systemanpassad Kvalitetsavvikelser Länkoptimerad Nätanpassad Tillgänglighet Karaktär Trygghet TS Miljö Systemanpassad Bil Koll Utr Luft Buller Röda Gula Summa Vägg Golv 0 9 1 KRISTIANSTADSVÄGEN T God God Primär - - Mindre god - - 0 1 10 2 FLÖTÖVÄGEN T God - Primär - - Mindre god - - 0 1 10 3 SANDVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1 10 4 FYRVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1-10 5 TULLVAKTAREGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1-10 6 BÅTFÖRAREGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1-10 7 FREGATTVÄGEN IT Mindre god - Primär God God God - - 0 1-10 8 FULLRIGGARVÄGEN IT God - Sekundär God God God - - 0 0 10 9 KRYSSAREVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0-20 10 JAGAREVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0-20 11 ESKADERVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0 0 12 UBÅTSVÄGEN M God - Sekundär God God God - - 0 0 0 13 VANNEBERGAVÄGEN IT Mindre god - Primär God God God - - 0 1-10 14 STORMGATAN IT God - Sekundär God God Mindre god - - 0 1-10 Exempel från Excel-verktyget: Systemanpassning 5.3 SYSTEMANPASSNING Den optimala hastigheten för varje länk och område har tagits fram (länkoptimering) och detta har kopplats samman till en helhet (nätanpassning). Detta gjordes för att skapa sammanhang och hitta bra lägen för eventuella skiften av hastighetsgränser. Systemanpassning innebär enligt Rätt fart i staden-konceptet att anpassa hastigheterna till ett framtida system där endast,,, km/h används. Systemoptimeringen har genomförts fullt ut för hela vägnätet inom tätbebyggt område. Resultatet blir ett nät med hastigheterna, och km/h. En temporär lösning kan vara att behålla km/h under en övergångsperiod i väntan på åtgärder som kan möjliggöra för en höjning av hastigheten till km/h. 17
6. Förslag till hastighetsplan för Kristianstads kommun KM/H Hastigheten i det finmaskiga väg- och gatunätet i kommunens större tätorter; Kristianstad, Åhus och Tollarp föreslås i enighet med Rätt fart i stadenkonceptet att sänkas från km/h till km/h. En följd av detta blir att vägsträckningar i anslutning till skolor inte kommer att skilja sig från övriga delar av det finmaskiga vägnätet. Detta är en förändring som kommunen måste ta ställning till. Här bör en diskussion föras om att komplettera skolområdena med hastighetsdämpande åtgärder som exempelvis gupp. Vidare bör km/h vid skolor gälla dygnet runt, veckans alla dagar. Rekomenderad km/h, s k blå-, utgår. Detta ger ett tydligare hastighetssystem. Alla sträckor och områden som har km/h idag behåller denna hastighet, även om utfallet vid nätanpssningen visat att km/h skulle vara acceptabelt. KM/H Föreslagna -sträckor eller områden är av tre typer; huvudvägnät, mindre tätorter och verksamhetsområden. Som ett led i att anpassa hastigheterna till förslagna framtida nivåsteg (,,,, osv) har km/h föreslagits i större delen av huvudvägnätet. km/h blir den nya bashastigheten. I första hand handlar det om viktiga samlande stråk där vägen ofta har relativt hög standard och där biltrafik och kollektivtrafik har anspråk på framkomligheten. I de mindre tätorterna/byarna föreslås hastighetens generellt att sänkas från km/h till km/h. Ska Rätt fart i staden-konceptet följas fullt ut borde hastigheten även här sänkas till km/h lokalnätet. Att införa km/h i det finmaskiga nätet i dessa miljöer bedöms inte som nödvändigt i ett första steg. Andelen oskyddade trafikanter samt fordonstrafikanter är färre här än i stadsmiljöer. Detta tillsammans med vägnätets karaktär kan medverka till att efterlevnaden blir sämre i dessa miljöer. Införs km/h kan detta skapa en falsk trygghet för oskyddade trafikanter. Områden i den mindre orterna som redan har km/h som högsta tillåtna hastighet behåller denna. 18
I ett par orter (Skånes Viby, Horna, Vinnö) har en vissa avsteg gjorts. Här föreslås några sträckor få sänkt hastighet till km/h för att skapa enhetliga och logiska nät. Genom att göra denna generalisering för de mindre tätorterna blir det lättare och mindre kostsamt för kommunen att genomföra den nya hastighets-planen. På längre sikt kan eventuellt lokalnätet i mindre tätorter och byar diversieras mellan och km/h. Verksamhets-/industriområden har bedömts utifrån samma resonemang som de mindre tätorterna dvs sänkts från km/h till km/h. KM/H km/h kan under en övergångsperiod behållas på stäckor som inte utan kostsamma åtgärder kan omvandlas från km/h till km/h. Det handlar om obevakade övergångsställen, vilka inte är tillåtna vid hastigheter över km/h, utom i anslutning till cirkulationsplats. Obevakade övergångsställen inom Kristianstad tätort som måste signalregleras om hastigheten ska höjas till km/h: Långebrogatan (3 st) Södra Boulevarden (1 st) Ringelikorsvägen (1 st) Norra Artillerivägen (1 st) KM/H Endast ett mindre antal sträckor förslås få hastigheten km/h. Dessa tillhör uteslutande det övergripande nätet och har karaktär av transportrum. Oskyddade trafikanter rör sig i parallellt med vägen på separareade gång och cykelbanor. Vägnätet korsas endast planskilt eller vid bevakade passager. På många av dessa sträckor kommer den reella hastigheten sannolikt sällan att uppgå till km/h då här är många signalreglerade korsningar och övergångsställen. KM/H km/h är en hastighet som endast bör förekomma utanför våra tätorter. Härlövs ängaleden utgör dock ett undantag. Karaktären på denna väg/led som löper i tätortens kant är ett utpräglat Transportrum varför km/h är möjligt här. Detta är dock beroende av vad som händer i närområdet i framtiden. Om här planeras anslutningar till det framtida naturrområdet så kan det vara bättre att begränsa hastigheten till km/h. 19
6.1 PRÖVNING AV TILLGÄNGLIGHETSANPRÅK Busstrafikens tillgänglighetsanspråk kan påverkas negativt utmed kollektivtrafikstråk där hastighetsgränsen sänks. I aktuellt fall påverkas regionala linjer främst utmed gator som sänkts från km/h till km/h. Detta kan ibland och delvis kompenseras av att vissa sträckor höjs till km/h. Den lokala kollektivtrafiken påverkas mer då den i högre grad trafikerar både föreslagna - och -sträckor. Detta gäller främst sträckor med många hållplatser där bussarna endast kortare sträckor når upp i dagens maxhastighet km/h. Påverkan på tidtabellen förväntas därför bli mycket liten. Stora hastighetssänkningar på huvudvägnätet kan också påverka utryckningstrafiken. Föreliggande förslag bedöms dock inte påverka utryckningstiden. Utryckningstrafiken kan köra fortare än högsta tillåtna hastighet vid utryckningstillfällena. Det som däremot kan komma att påverka deras tillgänglighetsanspråk är åtgärder som vidtas, exempelvis anläggning av farthinder. 6.2 RAPPORTERADE TRAFIKOLYCKOR STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. Inom ramen för Rätt fart i Kristiantad har STRADA studerats 5 år bakåt i tiden (2005-12-31-2010-12-31). Under perioden har ca 20 olyckor rapporterats i Kristanstads kommun. Av dessa är 26 st dödsolyckor, 168 st svåra olyckor och ca 22 st lindriga olyckor. Ca 785 olyckor har skett i det statliga vägnätet och övriga i det kommunala eller enskilda vägnätet. Sammanfattningsvis kan sägas att flest olyckor sker i det övergripande nätet och i de större tätorterna, vilket är en naturlig följd av att fler människor rör sig där. En sänkning av hastigheten, enligt Rätt fart i staden, avseer att minska antalet olyckor. 6.3 IDENTIFIERADE AVVIKELSER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Med avvikelser menas de platser där låg kvalitetsnivå identifierats med hänsyn till föreslagen hastighet. Antalet avvikelser beror till stor del på hur trafiknätet ser ut. Finns det exempelvis ett väl utbyggt cykelvägnät och bevakade övergångsställen på platser där oskyddade trafikanter riskeras att förolyckas, så blir avvikelserna generellt färre. Men antalet avvikelser kan också variera beroende på vilken hänsyn som tas till den befintliga miljön vid utarbetandet av en ny hastighetsplan.. Föreslagna åtgärder för Kristianstads kommun kan sammanfattas enligt nedan: Vid km/h obevakade övergångsställen åtgärdas, signalreglering införs Vid km/h inga åtgärder, detta blir den nya bashastigheten Eventuellt kan en översyn göras för behovet av tätortsportar. I några av de mindre orterna är det tätbebyggda området inte så väldefinierat. Här kan det vara bra att skapa en tydlig markering som visar att här kommer vi in i tätbebyggtområde - sänk farten! Vid km/h Hastighetsdämpning där det uppstår långa -sträckor. Trafikverket har inte några formella ställningstagande kring hur lång en -sträcka som längst ska vara. För att nå efterlevnad är dock som mest 0 meter eftersträvansvärt. Ställning måste tas till om åtgärder ska göras vid skolor, för att markera att här är barn - sänk farten! 20
6.3.1 STRÄCKOR Ett vanligt problem är att gator och vägar som i enighet med Rätt fart i staden-analysen föreslås till km/h saknar separat cykelbana. Gång- och cykelvägnätet i Kristianstad är dock väl utbyggt och längs gator och vägar inne i centralorten där km/h föreslås finns redan separat cykelbana. Undantag är dock Stridsvagnsvägen, men detta är en väg som är av landsbygdskaraktär och inte bör bedömmas utifrån samma parametrar som gator utpräglad i stadsmiljö. Så länge dess karaktär är som idag så bedöms den inte behöva kompletteras med separat gång- och cykelbana. Ytterligare undantag är Nosabyvägen (delen mellan Snapphanevägen och Rödaledsvägen) samt Annedalsvägen och Köpingevägen i Norra Åsum. Detta är stråk där cyklister sannolikt väljer andra omkringliggande vägar, vilka med förelagen hastighetsplan har och km/h som högsta tillåtna hastighet. 6.3.2 PUNKTER För att skapa en trafiksäker miljö, med högsta hastighet km/h så måste ett antal punkter kompletteras genom signalreglering av obevakade övergångsställen (obevakade övergångsställen vid km/h får endast förekomma om de är placerade i direkt anslutning till en cirkulationsplats). Berörda sträckor återfinns inom Kristianstad tätort; Långebrogatan (3st) Södra Boulevarden (1st) Ringelikorsvägen (1st) Norra Artillerivägen (1st) Flötövägen (2 st) Möjligheten finns också att sänka hastigheten på dessa sträckor till km/h men vägrummets karaktär kommer sannolikt att medverka till att efterlevnaden här blir låg. Ett annat alternativ är att behålla km/h tills vidare. Detta innebär i så fall ett avsteg från Rätt fart i staden-konceptet. För att skapa efterlevnad på långa -sträckor så föreslås att farthinder anordnas där gatans längd överstiger 0 meter (detta gäller inte små trånga gator i centrum och befintliga -gator). Mellan -35 st farthinder uppskattas behöva anläggas. Kristianstad: Väktarvägen, Lottavägen, Höjersväg. Åhus: Trollsändegatan, Fjärilsvägen, Sparrisvägen (2st), Myggvägen (2st), Guldbaggevägen och Knottvägen, Ekoxvägen, Illergatan, Vesselvägen, Igelkottsvägen, Ekorrvägen, Kolonivägen, Rådjursvägen och Södra vägen. Tollarp: Ramsgatan, Bolmörtsvägen/Släpvagnsvägen, Lindvägen, Ryavägen, Kalvahagsvägen, Per Jagers väg, Feglers väg, Björkgatan, Kronogatan och Betaniavägen STADENS KARAKTÄR På vissa sträckor finns en diskrepans mellan golvets och väggarnas karaktär. Golvet kan t ex ha för hög standard (ofta bred körvänlig gata som uppmanar till höga hastigheter) i förhållande till skyltad hastighet. Väggarna kan tolkas som Mjuktrafikrum medan golvet upplevs som Integrerat transportrum. Det breda vägrummet stämmer inte överens med hastigheten km/h, vilket skapar problem med höga hastigheter. Åtgärder kan här behöva vidtas, t ex avsmalning av körbanan eller andra hastighetsdämpande åtgärder. Detta kan vara aktuellt vid exempelvis skolor. I andra fall kan väggarna ha karaktär av Integrerat trafikrum, medan golvet utstrålar Mjuktrafikrum. Detta kan exempelvis medverka till höga hastigheter på en smal grusväg. Eventuellt kan det då finnas behov av att höja vägens standard. Detta är åtgärder som kan medverka till att höja efterlevnaden, men som inte måste genomföras för att införa den nya hastigheten ( km/h eller km/h). 21
Åhus Kristianstads kommun TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kristianstad 1 Åtgärd (svart punkt): Signalreglering, Flötövägen, Åhus Skala 1:25 000 (A4) Ny hastighet Björkhem Söder Härlöv Vilan Udden Åtgärd (svart punkt): Signalreglering, Ringelikorsvägen, Långebrogatan och Södra boulevarden, Kristianstad Hedentorp Öllsjö 6.4 ETAPPINDELNING För att få ett bra genomslag är det viktigt att information om den nya hastighetsplanen når ut till så stor del av trafikanterna som möjligt. Information genom kommunens hemsida och lokalpress kan bli aktuell. Sveriges Kommuner och Landsting och Vägverket (idag Trafikverket) har tagit fram material som kan användas. Införandet av nya hastighetsgränser blir mest effektiv, tydlig och kommunicerbar om det sker samtidigt i en hel tätort och om det sker samordant med förändringar i det statliga vägnätet. I många fall kan detta vara svårt att uppnå av både praktiska och ekonomiska skäl, varför införandet kan behöva delas i etapper. För Kristianstads kommun föreslås åtgärder på kort och lång sikt. ETAPP 1 Etapp 1 redovisar vad som kan göras på kort sikt, dvs med bara små förändringar i den fysiska miljön. Vanligen handlar detta endast om att byta skyltar. Detta omfattar kommunens mindre tätorter och byar. Införandet kan göras ortsvis och samordnas med åtgärder hos Trafikverket. ETAPP 2 Avseende de större tätorterna; Tollarp, Åhus och Kristianstad upprättas planer för i vilken ordning respektive delområde ska skyltas om. Hastigheterna i huvudnätet skyltas om som en sammanhängande aktivitet. Åsumtorp Genom att införa hastigheterna km/h och km/h i hela det övergripande vägnätet inom tätbebyggt område skapas ett logiskt och lätt förståeligt nät. km/h bibehålles tills vidare på de sträckor där åtgärder krävs för att höja hastigheten till km/h. Detta bidrar förvisso till viss plottrighet, men även dessa hastigheter anpassas i nästa etapp. ETAPP 2 - ÅTGÄRDER FÖR ATT BYGGA BORT AVVIKELSER I etapp 2 genomförs åtgärder som kräver mer omfattande investeringar, i aktuellt fall signareglering av obevakade övergångsställen utmed Långebrogatan, Södra Boulevarden, Ringelikorsvägen samt Norra Artillerivägen. Norra Åsum 22
Åsumtorp Norra Åsum Åtgärd (svart punkt): Artillerivägen, Norra Åsum 7. Översiktlig kostnadsuppskattning Den översiktliga kostnadsuppskattningen innefattar pris för nya skyltar samt arbetskostnad för montering i samtliga tätbebyggda områden i Kristianstads kommun. Även åtgärder längs föreslagna - och -sträckor har översiktligt uppskattats. Kostnadsberäkningen baseras på en uppskattning att % av skyltarna kan monteras på befintliga stolpar och fundament i de tre större tätorterna Kristianstad, Tollarp och Åhus. I de mindre tätorterna på landsbyggden antas samtliga skyltar monteras på befintliga stolpar och fundament. Varje skiftespunkt (där hastigheten skiftar) antas medföra två skyltlägen, ett på vardera sidan om vägbanan. Vidare antas till % dubbelskyltar, en skylt i vardera riktning, för varje skyltläge i de tre större tätorterna. I övriga tätorter antas samtliga skyltar vara enkelskyltar då dessa främst placeras vid tätortens gräns där skylten på andra sidan representerar Trafikverkets gällande hastighet vilken inte ändras inom detta projekt. Den totala kostnaden för införande av de nya hastigheterna i Kristianstads kommun uppskattas till ca 7 717 0 kr. Uppskattningen är översiktlig och innefattar inte vidare utredning eller administrativa kostnader. Störst inverkan på totalkostnaden har antalet punkter längs föreslagna -sträckor i det övergripande vägnätet där gång- och cykeltrafik idag korsar vägen. Dessa passager måste signalregleras alternativt tas bort. Ifall införandet av km/h avvaktas så kan dagens passager behållas och totalkostnaden minskas till cirka 2 917 0 kr. 23
Översiktlig kostnadsuppskattning Åtgärd/skylt Enkelskylt Dubbelskylt Ny stolpe och fundament Farthinder (gupp) Signalreglerad gång- och cykelöverfart Pris 7 kr 1 0 kr 1 000 kr 35 000 kr 0 000 kr Kristianstad tätort, Tollarp samt Åhus Skyltning Uppskattat antal skiftespunkter 388 Uppskattad andel nya stolpar med fundament % Uppskattad andel dubbelskyltar % Uppskattad andel enkelskyltar 10% Summa Antal enkelskyltar 78 58 200 kr Antal dubbelskyltar 698 1 047 0 kr Antal stolpar och fundament 388 388 000 kr Uppskattat pris skyltning 1 493 0 kr Sträckor med föreslagen signalreglering Södra Boulevarden, Kristianstad tätort 1 st 0 000 kr Långebrogatan, Kristianstad tätort 3 st 1 0 000 kr Ringelikorsvägen, Kristianstad tätort 1 st 0 000 kr Flötövägen, Åhus 2 st 1 200 000 kr Norra Artillerivägen, Norra Åsum 1 st 0 000 kr Uppskattat pris signalreglering 4 0 000 kr Farthinder längs sträckor (gupp) 33 st 1 155 000 kr Övriga tätorter Skyltning Uppskattat antal skiftespunkter 179 Uppskattad andel nya stolpar med fundament 0% Uppskattad andel dubbelskyltar 0% Uppskattad andel enkelskyltar 100% Summa Antal enkelskyltar 358 268 0 kr Antal dubbelskyltar 0 0 kr Antal stolpar och fundament 0 0 kr Uppskattat pris skyltning 268 0 kr Uppskattad totalsumma 7 717 0 kr 24
8. Avslutande diskussion Att införa km/h som högsta tillåtna hastighet i det finmaskiga nätet stämmer väl överens med planer som finns i andra kommuner. Genom att i olika orter och kommuner gör samma bedömning och inför liknade hastighetsplaner ökar förståelsen och graden av igenkännade för trafikanten. Ett problem blir att sträckningar i och anslutning till skolor inte skiljer sig från övriga delar av vägnätet. Idag utgör -skyltningen en indikation till bilisten att vara särskilt försiktig och ha uppsyn. I Höör som genomfört ett Rätt fart i staden-projekt har man valt att gå vidare med ett förslag som ger km/h i det finmaskiga nätet. På så sätt kommer skolområdena även fortsättningsvis att skilja sig från övriga delar av vägnätet. Även Trafikverket ser km/h i det fin maskiga nätet som en möjlighet (vilket också föreslagits i Kristanstads mindre tätorter och byar). Det är dock betydelsefullt att lyfta blicken och titta utanför kommungränsen. En övergripande målsättning med Rätt fart i staden är ju att skapa överensstämmelse mellan vägens eller gatans utformning och dess hastighet. Då bör det också se likadant ut från kommun till kommun. Inför fortsatt arbete med hastighetsplanen blir detta en viktig fråga att ta ställning till. 25
26
9. Hastighetsplan (kartor)
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Arkelstorp Befintlig hastighet Arkelstorp
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Arkelstorp Ny hastighet Arkelstorp
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Balsby Befintlig hastighet Balsby
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Balsby Balsby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Bjärlöv Befintlig hastighet Bjärlöv
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Bjärlöv Bjärlöv
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Bäckaskog Befintlig hastighet Bäckaskog
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Bäckaskog Ny hastighet Bäckaskog
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Degeberga Befintlig hastighet Degeberga
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Degeberga Ny hastighet Degeberga
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Djurröd Befintlig hastighet Djurröd
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Djurröd Ny hastighet Djurröd
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Everöd Skala 1:20 000 (A4) Befintlig hastighet Everöd
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Everöd Skala 1:20 000 (A4) Everöd
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Fjälkestad Befintlig hastighet Fjälkestad
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Fjälkestad Ny hastighet Fjälkestad
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Fjälkinge Befintlig hastighet Fjälkinge
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Fjälkinge Fjälkinge
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Furuboda Befintlig hastighet Furuboda
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Furuboda Furuboda
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Färlöv Befintlig hastighet Färlöv
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Färlöv Färlöv
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Gärds Köpinge Befintlig hastighet Gärds Köpinge
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Gärds Köpinge Ny hastighet Gärds Köpinge
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Horna Befintlig hastighet Horna
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Horna Horna
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Huaröd Befintlig hastighet Huaröd
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Huaröd Huaröd
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Ivö Befintlig hastighet Ivö
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Ivö Ivö
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kiaby Befintlig hastighet Kiaby
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kiaby Kiaby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kristianstad 1 Skala 1:25 000 (A4) Befintlig hastighet Söder Bjö Härlöv Vilan Udden Hedentorp Öllsjö Åsumtorp Norra Åsum
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kristianstad 1 Skala 1:25 000 (A4) Ny hastighet Söder Härlöv Vilan Udden Hedentorp Åsumtorp Norra Åsum
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kristianstad 2 Skala 1:25 000 (A4) Befintlig hastighet Näsby Kulltorp Fäladen Österäng Lyckans Höjd Egna Hem Centrum Östermalm Björkhem Söder Härlöv Vilan Udden Hamma Hedentorp
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kristianstad 2 Skala 1:25 000 (A4) Ny hastighet Näsby Kulltorp Fäladen Österäng Lyckans Höjd Egna Hem Centrum Östermalm Björkhem Söder Härlöv Vilan Udden H Hedentorp
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kristianstad 3 Skala 1:25 000 (A4) Befintlig hastighet Kulltorp Nosaby Fäladen Österäng Höjd Egna Hem m Östermalm Hammar Björkhem Söder Udden Hammarslund Skånes Viby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Kristianstad 3 Skala 1:25 000 (A4) Ny hastighet Kulltorp Nosaby Fäladen Österäng Höjd Egna Hem m Östermalm Hammar Björkhem Söder Udden Hammarslund Skånes Viby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Landön Befintlig hastighet Landön
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Landön Landön
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Linderöd Befintlig hastighet Linderöd
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Linderöd Linderöd
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Maglehem Befintlig hastighet Maglehem
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Maglehem Ny hastighet Maglehem
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Maglehem Degeberga sommarby Befintlig hastighet Degeberga sommarby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Maglehem Degeberga sommarby Ny hastighet Degeberga sommarby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Nymö Befintlig hastighet Nymö
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Nymö Nymö
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Olseröd Befintlig hastighet Olseröd
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Olseröd Olseröd
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Oppmanna Befintlig hastighet Oppmanna
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Oppmanna Ny hastighet Oppmanna
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Ovesholm Befintlig hastighet Ovesholm
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Ovesholm Ny hastighet Ovesholm
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Rickarum Befintlig hastighet Rickarum
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Rickarum Rickarum
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Rinkaby Befintlig hastighet Rinkaby
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Rinkaby Rinkaby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Ripa Befintlig hastighet Ripa
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Ripa Ripa
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Skepparslöv Befintlig hastighet Skepparslöv
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Skepparslöv Ny hastighet Skepparslöv
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Skånes Viby Befintlig hastighet Skånes Viby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Skånes Viby Ny hastighet Skånes Viby
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Tollarp Skala 1:25 000 (A4) Befintlig hastighet Tollarp
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Tollarp Skala 1:25 000 (A4) Tollarp
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Tosteberga Befintlig hastighet Tosteberga
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Tosteberga Ny hastighet Tosteberga
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Träne Befintlig hastighet Träne
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Träne Träne
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Ullstorp Befintlig hastighet Ullstorp
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Ullstorp Ullstorp
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vanneberga Befintlig hastighet Vanneberga
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vanneberga Ny hastighet Vanneberga
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vinnö Befintlig hastighet Vinnö
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vinnö Vinnö
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vittskövle Befintlig hastighet Vittskövle
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vittskövle Ny hastighet Vittskövle
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vånga Befintlig hastighet Vånga
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vånga Vånga
Befintlig hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vä, Öllsjö Skala 1:20 000 (A4) Härlöv Skepparslöv Öllsjö Vä
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Vä, Öllsjö Skala 1:20 000 (A4) Härlöv Skepparslöv Öllsjö Vä
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Yngsjö Befintlig hastighet Yngsjö
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Yngsjö Yngsjö
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Åhus kärr Befintlig hastighet Åhus Kärr
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Åhus kärr Ny hastighet Åhus Kärr
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Åhus, Äspet Skala 1:25 000 (A4) Befintlig hastighet Åhus Äspet
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Åhus, Äspet Skala 1:25 000 (A4) Ny hastighet Åhus Äspet
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Önnestad Befintlig hastighet Önnestad
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Önnestad Önnestad
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Österslöv Befintlig hastighet Österslöv
Ny hastighet TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Österslöv Österslöv
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Östra Sönnarslöv Befintlig hastighet Ö. Sönnarslöv
TÄTTBEBYGGT OMRÅDE- Östra Sönnarslöv Ny hastighet Ö. Sönnarslöv