Hastighetsplan Arboga. Godkänd av kommunfullmäktige 29 augusti 2013
|
|
- Susanne Kerstin Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hastighetsplan Arboga Godkänd av kommunfullmäktige 29 augusti 2013
2 Titel: Hastighetsplan Arboga Utgivningsdatum: April 2013 Utgivare: Arboga kommun Kontaktperson: Heidi Wistrand Konsult: Sweco. Uppdragsansvarig: Paulina Lund Handläggare Anders Atterbrand Fotografier: Sweco samt Arboga kommun Kartunderlag: Arboga kommun Sweco Infrastructure Parkgatan 3 Box 1902, Falun
3 Förord I samband med ny lagstiftning, som tillåter hastighetsgränser i tio-steg, har Trafikverket (dåvarande Vägverket) och Sveriges Kommuner och Landsting låtit ta fram en ny hastighetshandbok för tätort»rätt fart i staden!«.»rätt fart i staden!«är en operativ handbok med samma inriktning som»trafik för en attraktiv stad (TRAST)«. Utgångspunkt är att hastighetsgränserna ska vara väl avvägda mot de stadsbyggnadskvaliteter och transport-politiska mål som påverkas av hastighetsnivån. Genom att avväga hastighetsnivån väl kan den valda gränsen medverka till att stadsrummen används på ett sätt som stödjer stadens utveckling.»rätt fart i staden!«är ett av flera verktyg som kan medverka till att staden får det trafiksystem den behöver för att utvecklas i avsedd riktning. Arboga kommun arbetar sedan många år med att göra staden trafiksäkrare, miljövänligare och trivsammare. Tidigare har trafiknätsanalys enligt Lugna gatan för Arboga tagits fram (2007). Arbetet med hastighetsöversynen är ytterligare ett steg mot ett säkrare och trivsammare Arboga. Projektet har utförts på uppdrag av Arboga kommun, tekniska förvaltningen, Projekt och trafikavdelningen. Beställare har varit Mikael Norman och kommunens projektledare Heidi Wistrand. Från Sweco har Paulina Lund varit uppdragsledare och Anders Atterbrand handläggare. Arboga april Hastighetsplan Arboga
4 Innehåll Förord 3 1 Utgångspunkter Inledning Bakgrund Avgränsning Syfte Projektmål Hastighetsgränser Handboken Arbetsmetodik 8 2 Nuläge Inventering av livsrum Trygghet Miljö och hälsa 26 3 Analys Länkoptimering Nätanpassning Systemanpassning - förslag till nya hastigheter Pröva tillgänglighetsanspråken Nya hastighetsnivåer i Arboga 42 4 Genomförande Avvikelser Nästa steg i genomförandet Reflektioner 49 Källor Trafiksäkerhet Tillgänglighet - inventering av trafiknät 21 Hastighetsplan Arboga 4
5 1 Utgångspunkter 1.1 Inledning Kommunen har totalt cirka invånare. Av dem bor cirka i Arboga stad, cirka 300 i Götlunda, cirka 230 i Medåker och övriga på landsbygden. Arboga kommun har ett bra kommunikationsläge då Europavägarna E18 och E20 samt järnvägarna Mälarbanan och Svealandsbanan passerar genom kommunen. Kommunens geografiska läge i Mälarregionen innebär närhet till flera större städer vilket ger kommuninvånarna tillgång till en större arbetsmarknad samt ett bredare utbud av service, kultur och handel. Ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för kommunens utveckling och konkurrenskraft i regionen. Arboga kommun arbetar ständigt med trafiksäkerhetsfrågor där det långsiktiga målet är att uppnå nollvisionen. Det handlar om att förebygga olyckor och skador samt skapa en trygg och säker trafikmiljö, framförallt för de oskyddade trafikanterna som fotgängare och cyklister. Kommunens gång- och cykelnät är idag relativt väl utbyggt med goda anslutningar till befintliga bostads- och serviceområden. För de flesta gator som denna analys omfattar är kommunen väghållare, det vill säga vägens ägare. För samtliga vägar, inom det område som kommunen beslutat ska vara tättbebyggt, är det kommunen som beslutar om hastighet. 1.2 Bakgrund Sveriges Riksdag och regering beslutade under 2008 att införa nya hastighetsgränser om 10-steg mellan 30 och 120 km/h. Syftet var att öka trafiksäkerheten genom att ta fram förslag på anpassade hastighetsnivåer utifrån de transportpolitiska delmålen trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö. Det långsiktiga målet enligt nollvisionen är att ingen ska dödas eller skadas svårt till följd av en trafikolycka i transportsystemet. Hastigheten har stor inverkan på trafiksäkerheten. Risken för att en personskadeolycka ska inträffa ökar med ökande hastighet, bland annat på grund av förarens minskade möjlighet att reagera och hinna avvärja olyckan minskar. Som ett led i detta arbete har en översyn gällande hastighetsbegränsningar inom Arboga kommuns tre tätorter, Arboga, Götlunda och Medåker genomförts och förslag till nya hastigheter tagits fram. Det är önskvärt att gatans utformning ska överensstämma med funktionen och den hastighetsnivå som man vill ha på gatan. En självförklarande gata innebär att trafikanterna naturligt väljer den hastighet som gatan är avsedd för. 1.3 Avgränsning Hastighetsplanen innefattar i princip Arbogas tättbebyggda områden - Arboga, Götlunda och Medåker. Ett antal länkar utanför tättbebyggt område där kommunen är väghållare finns också med i analysen. Trafikverkets vägar som ligger i direkt anslutning till orten, men utom tättbebyggt område, har även studerats. Arboga kommunen har beslutat om 30 km/h på ett antal sträckor i villaområden, utanför skolor samt i de centrala delarna. Även dessa områden omfattas av analysen för att på så vis kunna visa på huruvida den beslutade hastigheten är korrekt eller ej. 1.4 Syfte Projektet Hastighetsplan Arboga kommun, Rätt fart i staden, syftar till att anpassa hastigheterna och ta fram förslag till nya hastighetsgränser som bättre överensstämmer med vägens standard. Anpassningen av hastigheten baseras på det krockvåld som en människa tål, minskad miljöpåverkan och ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna. Ett trafikrum signalerar med hjälp av omgivningen vilken hastighet bilisten ska hålla. Meningen är att gatan ska vara självförklarande och att efterlevnaden av den skyltade hastigheten därmed ska bli bättre. 5 Hastighetsplan Arboga
6 1.5 Projektmål Projektet har som mål att ta fram ett förslag till hastighetsplan för Arboga, Medåker samt Götlunda enligt avgränsning. Arbetet följer arbetsprocessen i handboken»rätt fart i staden«. Hastigheterna ska medverka till att stadsrummet används på ett sätt som bättre stödjer stadens utveckling. Hastigheterna ska även stärka stadens karaktär eftersom de anpassas till gaturummet och tydliggör kopplingen mellan vägens utformning och önskvärd hastighet. Denna koppling förbättrar förutsättningarna för trafikanternas acceptans och efterlevnad. 1.6 Hastighetsgränser Sedan 2008 har kommunerna möjlighet att använda hastighetsgränserna 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90, 100 och 110 km/h inom tättbebyggt område. Det är dock inte önskvärt att alla dessa hastighetsgränser används inom kommunen, med hänsyn till efterlevnad och acceptans. På sikt ser riksdagen att ett system om jämna 20-steg införs. Rekommendationen i handboken»rätt fart i staden«är att 20, 30, 40, 60 och 80 km/h används vilket är ambitionen i denna hastighetsplan. Med begreppet hastighetsnivå avses 85-percentilen, dvs den hastighet som 85 procent av fordonen håller eller underskrider och som därmed 15 procent överskrider. Tryggheten ökar också eftersom samspel och närvaro förbättras då tempot anpassas i de miljöer där oskyddade trafikanter blandas med fordonstrafik. På sikt ska även miljöbelastningen kunna minska genom att de nya hastigheterna medför jämnare trafikrytm och bättre konkurrensvillkor för oskyddade trafikanter. Genom lugnare och säkrare trafikmiljö förbättras möjligheten att motivera till ökat cyklande och minskat bilåkande. Ett annat syfte med hastighetsplanen är att synliggöra behovet av åtgärder för att höja trafiksäkerheten. Hastighetsplan Arboga 6
7 1.7 Handboken Handboken»Rätt fart i staden«syftar till att ge kommunen en arbetsmetodik som skapar underlag för väl avvägda hastighetsnivåer med hänsyn tagen till de olika kvaliteter som medborgarna värdesätter i tätorten. Arbetet utgår från nedanstående fem stadsbyggnadskvaliteter, som i handboken används som stöd för att formulera medborgarnas anspråk på en attraktiv stad. Dessa stadsbyggnadskvaliteter är desamma som används i TRAST (Trafik för en attraktiv stad, Sveriges kommuner och landsting). Stadens karaktär - Samlat begrepp för faktorer som påverkar bilden av staden. Både fysiska faktorer såsom bebyggelsestruktur, parker, grönstråk, och gatunät men även grad av mänsklig aktivitet, näringsliv, turism och kulturtraditioner bidrar till en stads karaktär. Vilken hastighet som är lämplig på en gata utifrån begreppet karaktär avgörs av vilken roll gatan har i staden. Tillgänglighet - Ett tillgängligt transportsystem tillgodoser behoven från medborgare och näringsliv och beror av restid, kostnader, hinder samt tillgång till färdmedel. Avvägning behövs mellan de olika trafikslagens anspråk. Trygghet - Mänsklig närvaro är det som skapar störst trygghet. Vi vill röra oss där det finns andra människor, och då räknas även bilister. Många väljer därför att gå bredvid en obelyst bilväg mot en upplyst genare, enslig gångväg. Trafiksäkerhet - Trafiksäkerheten bedöms av de risker som trafikanterna utsätts för. Hastigheten har en direkt inverkan och bör därför anpassas efter den aktuella trafiksituationen och vilka trafikantgrupper som samsas om utrymmet. Miljö och hälsa - Transportsystemet bör utformas så att luftföroreningar och vägtrafikbuller begränsas på de stråk och platser där gående och cyklister rör sig mest. Sambanden mellan halten av luftföroreningar och trafik är komplexa men beror bland annat av hastighet, flöden, gaturummets storlek, luftomsättning, körmönster etc. Hastighetsnivån på motorfordonstrafiken är en av de variabler som kan användas för att balansera de olika anspråken. I handboken omhändertas detta genom de samband som finns framtagna för respektive stadsbyggnadskvalitet. Sambanden ger möjlighet till avvägning och är uppbyggda av tre olika kvalitetsnivåer; God kvalitet (grön), Mindre god kvalitet (gul) och Låg kvalitet (röd). áâ áâ Nulägesbeskrivning Nulägesanalys Länkoptimering Figur 1. Arbetsordningen så som den beskrivs i handboken. Vision, övergripande mål, effektmål, projektmål Nätanpassning áâ áâ Systemanpassning áâ áâ Pröva tillgänglighetsanspråken â â â â â â Samråd med Trafikverket, Polisen, grannkommuner, räddningstjänsten, trafikhuvudmän m.fl. HASTIGHETS- PLAN 7 Hastighetsplan Arboga
8 1.8 Arbetsmetodik Genom att följa metodiken som beskrivs i handboken tydliggörs motiven till valda hastighetsgränser i gatunätet. Detta kan förenkla dialogen med boende, trafikanter och berörda myndigheter. Arbetsordning Arbetsordningen som presenteras i handboken har följts under framtagandet av hastighetsplanen för Arboga och visas på föregående sida. Förutom stegen i analysarbetet pekar den på vikten av samverkan med alla berörda, såsom politiker och räddningstjänst. Insamling av indata Arboga kommun har bidragit med indata, dels via direkt kontakt och dels via kommunens hemsida. Kartbaserad information levererades som filer i ArcGIS, DWG-, eller pappersformat. Det finns inte några bullerberäkningar för vägtrafik gjorda i kommunen så denna aspekt tas ej med i analysen. Luftkvaliteten överskrider inte några miljökvalitetsnormer och medtages inte heller i analysen, se kapitel 2.5. Genomförande av analysen Gatunätet delades in i homogena länkar kopplade till ett GIS-program. Totalt blev det cirka 240 länkar. Varje länk tilldelades sedan egenskaper som sammanställts ur indatan. Därefter kunde inventeringen på plats genomföras och de verkliga förhållandena stämmas av. Väl ute i fält noterades eventuella avvikelser och därefter uppdaterades länkarna. Informationen konverterades sedan mellan GIS och det kalkylark som används för avvägning av hastighetsnivåer (Excel-fil). Kartpresentationerna i denna rapport är framtagna med GIS. Förslag Efter analysen genereras ett förslag till nya hastigheter vilka presenteras i systemanpassningen. Denna justeras något utifrån kommunens synpunkter. Kartmaterial tas fram och rapporten färdigställs. STRADA (olycksstatistik) och NVDB (nuvarande hastigheter) är andra källor som använts. Hastighetsplan Arboga 8
9 2 Nuläge Nulägesbeskrivningen ger en uppfattning om vilka förhållanden som råder idag och omfattar bland annat: Inventering av livsrum/trygghet Trafiksäkerhet, dimensionerande trafiksäkerhetssituation (DTSS) Tillgänglighet -inventering av trafiknät (Miljö- och kvalitet) 2.1 Inventering av livsrum I livsrumsanalysen bedöms vilken potential olika stadsrum har beroende av dess form, inramning, läge i stadsstrukturen etc. Denna potential tar sin utgångspunkt i rummets väggar. Som stöd för en grov indelning av stadsrummen, med hänsyn till dess karaktärsdrag, används livsrumsmodellen. I livsrumsmodellen delas staden in i tre olika rum och i två mellanrum. Mjuktrafikrum (M): rum där bilister och oskyddade trafikanter ska samspela. Väggarna i rummen uttrycker ett anspråk på kontakt och närvaro. Rummet bör tillmötesgå människors anspråk att lätt röra sig i rummets längs- och tvärsriktning. Omfattar större delen av stadens gaturum. Integrerat transportrum (IT): oskyddade trafikanter kan färdas i rummet men har ringa anspråk på att korsa det eller vistas i trafikrummet. Transportrum (T): rum för enbart motorfordonstrafik där gång- och cykelpassager på ett bekvämt och tryggt sätt är separerade. Transportrummet har en renodlad trafikuppgift. Bedömningen tar sin utgångspunkt från väggarnas anspråk och golvets möjliga funktion. Bedömningen görs så att det befintliga golvet byts ut mot ett golv ett steg åt vänster eller höger i livsrumsmodellen. På så sätt prövas om ett nytt golv skulle kunna göra gaturummet mer balanserat och svara mer mot väggarnas anspråk. Stadens karaktär är den indelningsgrund som övriga kvaliteter fogas in mot, vilket går helt i linje med det synsätt som präglar TRAST. Vilken hastighet för fordonstrafiken som är lämplig utifrån begreppet karaktär hänger samman med vilken roll gatan har i stadsstrukturen. Låga hastigheter är naturliga då gatan är betydelsefull för lokalisering av verksamheter som besöks till fots eller med cykel. Karaktären beror i hög grad av attraktiviteten för oskyddade trafikanter och deras anspråk att korsa gatan. Ambitionen i Arboga bör på sikt vara att gatorna i respektive livsrum får en tydlig utformning och därmed blir självförklarande. På så sätt blir det lättare att förstå hur samspelet ska fungera för alla som vistas i rummen. Nedan visas hastighetsnivåns betydelse för stadens karaktär hämtat ur handboken. Figur 2 visar bedömningen av vilket livsrum väggarna har potential att tillhöra. Frirum (F): rum för cyklister, fotgängare och lekande barn. I frirummet ska de oskyddade trafikanterna inte behöva oroa sig för motorfordonstrafik, som i princip inte bör förekomma. Integrerat frirum (IF): rum där fotgängare och cyklister är prioriterade. Motorfordon har möjlighet till begränsad inkörning, men alltid med stor hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Låg fart är en förutsättning. Stadens karaktär Kvalitetsnivå Integrerat frirum Mjuktrafikrum Integrerat transportrum God Gångfart Mindre god Låg Tabell 1. Hastighetsnivåns betydelse för stadens karaktär. Talen i tabellen anger hastighetsspridningens 85-percentil. 9 Hastighetsplan Arboga
10 Livsrum Livsrum Frirum Mjuktrafikrum Integrerat transportrum Transportrum Figur 2. Livsrum - Arboga Hastighetsplan Arboga 10
11 Livsrum Livsrum Frirum Mjuktrafikrum Integrerat transportrum Transportrum Figur 3. Livsrum - Arboga norra 11 Hastighetsplan Arboga
12 Livsrum Livsrum Frirum Mjuktrafikrum Integrerat transportrum Transportrum Figur 4. Livsrum - Götlunda Hastighetsplan Arboga 12
13 Livsrum Livsrum Frirum Mjuktrafikrum Integrerat transportrum Transportrum Figur 5. Livsrum - exempel Medåker 13 Hastighetsplan Arboga
14 Exempel Mjuktrafikrum (Centrum, Arboga) Exempel Mjuktrafikrum (Flintvägen, Arboga) Exempel Integrerat transportrum (Kyrkvägen, Götlunda) Exempel transportrum (E18/E20 vid Sätra, foto Arboga kommun) Hastighetsplan Arboga 14 Exempel frirum (Nygatan, Arboga)
15 2.2 Trygghet I de flesta sammanhang är det mänsklig närvaro som skapar trygghet. Mer eller mindre medvetet rör vi oss helst i närheten av andra människor. Då godtar vi också den människa som sitter i en bil. För oskyddade trafikanter innebär det ofta en stor trafiksäkerhetsrisk att gå utefter en bilväg utan gångbanor och med dålig belysning. Trots detta väljer många att göra det hellre än att gå en genare väg på en ödslig gångväg. Bilens hastighet leder utifrån trafiksäkerhetssynpunkt till trafikseparering av bilar och oskyddade trafikanter, helst med helt skilda system. Buller och avgaser och andra föroreningar från bilarna talar också för trafikseparering. Dagens stadsbyggande går mer mot integrerade trafiklösningar som även skapar mer trygghet i form av närvaro av andra trafikanter. Hastighetsnivån får dock inte vara för hög för då skapas både en otrygg och trafikfarlig miljö. I handboken kopplas trygghetsperspektivet till livsrumsmodellen. Biltrafikens hastighet har betydelse för tryggheten i gaturummet enligt följande: I integrerat frirum förväntar sig gående prioritet I mjuktrafikrummet ska samspel råda mellan alla trafikanter I det integrerade transportrummet medverkar bilisternas närvaro till trygghet för de oskyddade trafikanterna om deras hastighet inte blir för hög I tätortens transportrum ska ett lagom tempo råda så att ovana och/eller till åldern komna bilister inte blir stressade och känner otrygghet Frirum Integrerat frirum Oskyddade trafikanter Äger Frånvaro Trygghet Prioriterad Närvaro Mjuktrafikrum Samspel Samspel Integrerat transportrum Närvaro Prioriterad Kvalitetsnivå Integrerat frirum Mjuktrafikrum Integrerat transportrum God Gångfart Mindre god I tabellen nedan visas hur samspelet ser ut i de olika trafikrummen samt vilka hastigheter som medför god eller låg kvalitet. Låg Transportrum Frånvaro Äger Skyddade trafikanter Transportrum Tabell 2. Hastighetsnivåns betydelse för trygghet. Talen i tabellen anger hastighetsspridningens 85-percentil. 15 Hastighetsplan Arboga
16 2.3 Trafiksäkerhet Hastigheten är den faktor som enskilt har störst inverkan på trafiksäkerheten. Såväl risken för olycka som konsekvenserna av en kollision är direkt sammanhängande med hastigheten. Bilisternas hastighet påverkar trafiksäkerheten för olika trafikantgrupper i olika gaturum. Bedömningen av vad som är hög och låg trafiksäkerhet för olika trafikantgrupper bygger på människans tålighet mot krockvåld, vilket illustreras i krockvåldskurvan nedan. Inträffade olyckor Olycksstatistik för Arboga har tagits fram från STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) för perioden till STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på polis- och sjukhusrapporterade olyckor, sökningen omfattar olyckor som är kända av polis och/eller sjukvård. Vårdcentraler rapporterar inte in olyckor vilket medför ett mörkertal för lindrigt skadade. Nedan redovisas endast de dödade och svårt skadade under perioden. I Götlunda finns inga registrerade olyckor under femårsperioden. I Medåker finns en svår cykel/ singelolycka registrerad samt en lindrig fotgängarolycka (singel) som var en halkolycka. Dimensionerande trafiksituation, DTSS Anspråken på trafiksäkerhet kan variera mellan olika gaturum. I frirummet ska föräldrar kunna släppa ut sina barn att leka utan att riskera att de blir påkörda. Däremot krävs det i det integrerade transportrummet att den oskyddade trafikanten själv i mycket högre grad är uppmärksam för att inte utsätta sig för faror i trafiken. Bedömningen av DTSS görs bland annat utifrån vilket gaturum sträckan tillhör. I frirum, integrerat frirum och mjuktrafikrum är konflikter med oskyddade trafikanter och bilar dimensionerande för trafiksäkerheten, eftersom integrationen mellan dem är hög i dessa gaturum. Även på sträckor med cykel i blandtrafik blir den dimensionerande trafiksäkerheten konflikter med oskyddade trafikanter. För biltrafik kan tre olika situationer vara dimensionerande. Situationerna är möte mellan fordon, korsande kurs mellan fordon och fordon in i fast hinder. Av dessa är olyckor med korsande kurs allvarligast och ger anspråk på lägst hastighet. Möjliga DTSS för denna analys är därför: GCM/Bil Oskyddade trafikanter Bil/Bil korsande kurs Bil singel, fast hinder Bil/Bil Möte Enstaka punkter med lägre hastighetsanspråk än på sträckan noteras och redovisas som avvikelse i senare kapitel. Under denna period inrapporterades totalt 79 trafikolyckor med personskada i Arboga. Av dessa var det inga dödade och endast 7 svårt skadade, övriga 72 var lindrigt skadade. Av de svårt skadade var 5 stycken singelolyckor (2 fotgängare, 1 cykel, 1 personbil och 1 lastbil). En olycka var personbil/cykel och en olycka var personbil/personbil. Trafiksäkerhet Figur 6. Krockvåldskurvan Typ av konflikt Kvalitetsnivå GC-Pb Pb-Pb, korsande Pb, singel Pb-Pb, möte God Mindre god Låg Tabell 3. Hastighetsnivåns betydelse för trafiksäkerhet. Talen i tabellen anger hastighetsspridningens 85-percentil. Hastighetsplan Arboga 16
17 Dim. TS-situation DTSS Bil-fast Bil-möte GC Figur 7. DTSS - dimensionerande trafiksäkerhetssituation, Arboga 17 Hastighetsplan Arboga
18 Dim. TS-situation DTSS Bil-fast Bil-möte GC Figur 8. DTSS - dimensionerande trafiksäkerhetssituation, norra Arboga Hastighetsplan Arboga 18
19 Dim. TS-situation DTSS Bil-fast Bil-möte GC Figur 9. DTSS - dimensionerande trafiksäkerhetssituation, Götlunda 19 Hastighetsplan Arboga
20 Dim. TS-situation DTSS Bil-fast Bil-möte GC Figur 10. DTSS - dimensionerande trafiksäkerhetssituation, Medåker Hastighetsplan Arboga 20
21 2.4 Tillgänglighet - inventering av trafiknät Tillgänglighet skapas av bebyggelsens lokalisering och trafiksystemets uppbyggnad i samverkan. Tillgänglighet kan definieras som den lätthet med vilken medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå det utbud och de aktiviteter som de har behov av. Cykelnätet Stråken längs med trafikerade gator går dels helt separerade från biltrafiken på egen cykelbana och dels i blandtrafik. Gång-, cykel- och mopedtrafikanternas tillgänglighet styrs i hög grad av biltrafiken och indelningen av gaturummet. Hastigheten har betydelse för trygghet och säkerhet. Trygghet och säkerhet påverkar således tillgängligheten, vilket gör att bedömning av tillgänglighet görs indirekt vid bedömningen av trygghet och säkerhet för dessa trafikanter. Arbogas cykelnät kopplar ihop stadens olika områden på ett gent och bra sätt, men cykling i bostadsområden sker till största delen i blandtrafik. I Trafiknätsanalysen finns förslag till hur cykelnätet bör kompletteras och förbättras. Kollektivtrafiknätet Kollektivtrafiken med buss indelas och benämns i handboken som stads-, stom- och regionbusslinjer. För resenärer i kollektivtrafik är det restid och körtid som är intressant. Restiden i buss påverkas av många olika faktorer och därför har inte hastighetsnivån på en enskild sträcka eller passage en avgörande betydelse för tillgängligheten med kollektivtrafik. Lägre hastighet kan accepteras om det motiveras av andra skäl och kan kompenseras av högre hastigheter i andra delar av linjesystemet. Kollektivtrafiken i kommunen planeras och samordnas av Landstinget i Västmanland genom Kollektivtrafikmyndigheten. Dessutom trafikerar Länstrafiken i Örebro idag en linje genom Arboga. Den lokala busstrafiken syftar främst till att möjliggöra arbets- och studiependling från kommunens mindre tätorter till Arboga stad, med vidare anknytning till tågtrafiken. Från Götlunda och Medåker erbjuds även anropsstyrd trafik mitt på dagen till Arboga stad för service-ärenden. För övriga boende på landsbygden utanför busslinjesträckningen finns kompletterings-trafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till och från Arboga stad. I Arboga stad finns anropsstyrd tätortstrafik som trafikeras av taxi inom en radie av fyra kilometer från centrum. Kollektivtrafik Kvalitetsnivå Stadsbuss Stombuss Regionbuss God Mindre god Låg Tabell 4. Hastighetsnivåns betydelse för busstrafikens tillgänglighet. Talen anger hastighetsspridningens 85-percentil. 21 Hastighetsplan Arboga
22 Kollektivtrafik Gator som trafikeras av kollektivtrafik Figur 11. Kollektivtrafiknätet Hastighetsplan Arboga 22
23 Biltrafiknätet Biltrafikens tillgänglighet kan bli dimensionerande i transportrummet. I de andra livsrummen är andra faktorer som regel dimensionerande. Huvudvägnätet ska attrahera trafik från lokalnätet, vilket skapar anspråk på en bättre framkomlighet och därmed en högre hastighetsnivå på detta nät jämfört med lokalnätet. I Arbogas Trafiknätsanalys har vägnätet klassats och delats upp i Genomfart/Infart, Huvudgata och det övriga vägnätet är Lokalgata. De termer som används i handboken är Övergripande nät, Huvudnät och Lokalnät. Det övergripande vägnätet har som främsta funktion att föra trafiken genom eller till och från tätorten. Huvudvägnätet binder ihop tätortens olika stadsdelar, därutöver finns lokalgator som utgör lokalnätet. I figur 6 redovisas hur trafiknätet klassats utifrån Arbogas Trafiknätsanalys. Nedan i tabell 5 visas hastighetsnivåns betydelse för biltrafikens tillgänglighet i olika vägnät. Utryckningsnätet Det viktigaste kravet för utryckningstrafik är kort insatstid, det vill säga tiden från att larmet mottas till dess att räddningsstyrkan är på plats och kan börja arbeta på olycksplatsen. För att körtiderna ska kunna hållas korta behöver utryckningsvägarna vara gena och framkomliga. Eftersom körtiden är en del av insatstiden och gäller för den totala utryckningsvägen är det svårt att översätta kravet till ett hastighetsanspråk för en enskild sträcka. Hastighetsanspråket för utryckningstrafiken gäller istället medelhastigheten med vilken räddningsfordonen kan ta sig fram utmed utryckningsvägarna. Utryckningsfordon har större problem med fartbegränsande åtgärder som bulor, trafikdelare mm. Det är viktigt att samråd sker med räddningstjänst och ambulans när åtgärder ska genomföras på de sträckor som utgör huvudnätet för utryckningstrafiken. I utryckningstrafikens sekundära nät, som vanligen omfattar biltrafikens lokalnät, kan en lägre hastighet accepteras under förutsättning att den totala sträckan från närmsta avfart från det primära nätet till utryckningsmålet inte är så lång att insatstiden inte klaras. Biltrafik Kvalitetsnivå Lokalnät Huvudnät Övergripande nät God Mindre god < Låg Tabell 5. Hastighetsnivåns betydelse för biltrafikens tillgänglighet i de olika tätortsnäten. Talen anger hastighetsspridningens 85-percentil. 23 Hastighetsplan Arboga
24 Biltrafiknät Klassning Lokalnät Huvudnät Övergripande Figur 12. Biltrafiknätet Hastighetsplan Arboga 24
25 Primär Figur 13. Utryckningsnät 25 Hastighetsplan Arboga
26 2.5 Miljö och hälsa Luftkvalitet Arboga kommun vill ta ett lokalt ansvar för att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser. I december 2009 antog kommunfullmäktige en Energi- och klimatstrategi för Arboga kommun. Strategin beskriver energiläget och befintliga utsläpp av växthusgaser samt övergripande mål och strategier. En kompletterande handlingsplan kopplat till Energi- och klimatstrategin har också tagits fram. Handlingsplanen omfattar en nulägesanalys av kommunens fastigheter och transporter samt konkreta mål för år 2014 och 2020 med år 2009 som basår. Planen innehåller en tidsatt och konkret åtgärdslista i syfte att nå målen. Utsläppen av växthusgaser i Arboga kommun har minskat med 10 procent mellan åren 1990 och Koldioxid är den växthusgas som har störst påverkan på klimatet. Totalt har utsläppen av koldioxid i Arboga kommun minskat med 16 procent mellan åren 1990 och Trafikbuller Riksdagen har antagit riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostäder eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärde 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad får ej överskridas för att god standard för trafikbuller ska uppnås i analysen. Buller För personbilar minskar den ekvivalenta ljudnivån med minskad hastighet kontinuerligt ner till 30 km/h och ner till 40 km/h vid accelerationer, retardationer och körning på lägre växlar, dvs. vid körning i tätortsmiljö. Anledningen till att bullret inte minskar vid de lägsta hastigheterna är att motorbullret då dominerar över däcksbullret. Det krävs relativt stora förändringar av hastigheten för att ljudnivån ska påverkas i någon större omfattning. Med hjälp av figur 8 kan en uppskattning göras av hur stor en sänkning av medelhastigheten måste vara för att komma ned till riktvärdet. Antal dba över riktvärdet km/tim 20 km/tim 30 km/tim 40 km/tim 50 km/tim 60 km/tim Sänkning av medelhastighet för att komma ner till riktvärdet Figur 14. Samband mellan sänkt medelhastighet och sänkt bullernivå. Arboga kommun har genomfört bullermätningar i samband med ett antal evenemang. Då har även bakgrundsbuller mätts och dessa har ej överstigit gränsvärdena. Klagomål kring buller gäller i första hand buller från järnvägen samt vid Trafikverkets väg cirkulationsplatsen Bensingatan/ Herrgårdsgatan. 50 km/tim 60 km/tim 70 km/tim 80 km/tim 90 km/tim Den största källan till koldioxidutsläpp i Arboga kommun svarar transporterna för och dessa utsläpp har även ökat sedan År 2007 kom nästan 80 procent av de totala koldioxidutsläppen från transporter. Inga mätningar utifrån vägnätet har genomförts, därför finns inte denna aspekt med i analysen. Eftersom bashastigheten idag är 50 km/h och de flesta sträckorna omfattas av en sänkning av hastigheten kommer detta i någon mån att medföra en minskning av utsläppen. Hastighetsplan Arboga Buller Kvalitetsnivå Ekvivalent ljudnivå God 55 dba Riktvärdet överskrids ej Mindre god dba Mindre överskridande av riktvärdet Låg > 65 dba Stort överskridande av riktvärdet Tabell 6. Hastighetsnivåns betydelse för bullerutsatta sträckor. Ljudnivåerna utgår från medelhastighet. 26
27 3 Analys Analysen avser att belysa hastighetens betydelse för stadens kvaliteter. I analysen är allt utom hastigheten konstant. Avsikten med analysen är att skapa en enhetlig och entydig hastighetsplan och samtidigt tydligt redovisa underlaget för de sammanvägningar som görs. Analysen innehåller följande arbetsmoment: Länkoptimering Nätanpassning Systemanpassning Pröva tillgänglighetsanspråken Sammanställande av hastighetsplan Efter inventering och sammanställning av tillgänglig information kan analysen genomföras. Detta sker i ett kalkylblad där förändrad hastighet automatiskt medför förändring av standard för framkomlighet, samt karaktär, trygghet och trafiksäkerhet. Analys av nuläget ger 97 röda och 35 gula avvikelser. Totalt har hastighetsöversynen cirka 250 länkar. Det stora flertalet av avvikelserna är där det är 50 km/h på länkar där det är ett mjuktrafikrum och blandtrafik. Då blir det flera röda avvikelser (trafiksäkerhet, karaktär och trygghet) på länkar med dagens 50 km/h. En annan anledning till avvikeler är på huvudnätet för biltrafiken samt kollektivtrafikens vägar, där låga hastigheter ger avvikelser. 3.1 Länkoptimering Syftet med länkoptimeringen är att för varje enskild länk i systemet välja den hastighetsnivå som bäst balanserar anspråken för de olika stadsbyggnadskvaliteterna. Dvs hitta den hastighetsnivå som ger minst antal röda och gula kvalitetsavvikelser för varje delsträcka. Detta genomförs genom att olika hastigheter för respektive länk prövas i kalkylarket. Antalet erhållna kvalitetsnivåer av grön, gul och röd kvalitet för de olika stadsbyggnadskvaliteterna summeras. I denna del av analysen testas samtliga tio-steg, 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90 km/h för att se vilken hastighet som är bäst. Den hastighetsnivå som ger minst antal röda och gula kvalietsavvikelser väljs. Vid samma antal kvalitetsavvikelser för flera hastigheter väljs den hastighet där trafiksäkerhet prioriteras. Om flera hastigheter ger grön kvalitet på samtliga kvaliteter väljs den högre hastigheten. I detta steg är alltså utgångspunkten de högsta möjliga hastighetsnivåerna innan anpassningar och kompromisser börjar göras. Totalt sett gav detta 53 stycken gula kvalitetsavvikelser men inga röda. De gula avvikelserna utgör till stor del försämrad framkomlighet för bil- och/eller kollektivtrafik på sträckor som utgör huvudvägnät och därför har högt hastighetsanspråk. Dessa sträckor har dock blandtrafik och för att inte få röd avvikelse blir ofta 40 km/h den bästa kompromissen. Eftersom busstrafiken utgörs av regionalbussar och dessa har ett hastighetsanspråk på 60 km/h medför det kvalitetsförsämring för alla lägre hastigheter. Kompromissen 40 km/h ger även gul avvikelse för trafiksäkerheten i mjuktrafikrum där det är blandtrafik. 27 Hastighetsplan Arboga
28 Länkoptimering Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h Figur 15. Länkoptimering, Arboga Hastighetsplan Arboga 28
29 Länkoptimering Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h Figur 16. Länkoptimering - norra Arboga 29 Hastighetsplan Arboga
30 Länkoptimering Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h Figur 17. Länkoptimering - Götlunda Hastighetsplan Arboga 30
31 Länkoptimering Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h Figur 18. Länkoptimering - Medåker 31 Hastighetsplan Arboga
32 3.2 Nätanpassning Nätanpassningen syftar till att koppla samman de olika delsträckorna till ett system. Ett sammanhängande gatunät som inte känns ryckigt genom alltför många skiften av hastighetsgränser eftersträvas. Vid analysen av varje länk har dessa jämförts mot verkligheten. Länkarna har granskats mot kartan och inventeringen, utifrån hur vi vet att miljön ser ut - är det en rimlig hastighet? Vid höjning eller sänkning av hastighetsnivå för en delsträcka är det viktigt att kontrollera vilka konsekvenser det ger. Vilka kvaliltetsavvikelser uppstår? Röda avvikelser ska undvikas. I detta moment används alla tio-steg, 30, 40, 50, 60, 70, 80, 90 km/h. På de länkar som utpekas som huvudnät och övergripande nät försöker man hålla uppe hastigheten eftersom det är där framkomligheten ska vara som bäst. Detta medför att 3 röda respektive 74 gula avvikelser uppstår. De röda kvaliteterna utgörs av: - Gäddgårdsgatans 30 km/h ger röd avvikelse för kollektivtrafik. Sträckan ligger vid skola, det är redan 30 km/h idag - alltså ingen försämring jämfört med dages situation för kollektivtrafiken. - Österled får en röd avvikelse för kollektivtrafiken eftersom den här föreslås till 30 km/h. - Västermovägen föreslsås i detta steg till 50 km/h, denna del saknar separerad gc-väg. De gula avvikelserna utgörs av de kompromisser som måste göras mellan biltrafik/kollektivtrafik och blandtrafik. På följande sida visas exempel på de hastighetsnivåer som föll ut efter arbetsmomentet Nätanpassning. Hastighetsplan Arboga 32
33 Nätanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h 80 km/h Figur 19. Nätanpassning - Arboga 33 Hastighetsplan Arboga
34 Nätanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h 80 km/h Figur 20 Nätanpassning - norra Arboga Hastighetsplan Arboga 34
35 Nätanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h 80 km/h Figur 21. Nätanpassning - Götlunda 35 Hastighetsplan Arboga
36 Nätanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 50 km/h 60 km/h 70 km/h 80 km/h Figur 22. Nätanpassning - Medåker Hastighetsplan Arboga 36
37 3.3 Systemanpassning - förslag till nyahastigheter Enligt handboken»rätt fart i staden«, är rekommendationerna att inom tätort enbart använda hastighetsgränserna 30, 40, 60 och 80 km/h. Hastighetsgränserna 50, 70 och 90 km/h kan användas under en övergångsperiod, men bör på sikt fasas ut. Utöver dessa hastighetsgränser tillkommer även hastighetsnivån gångfart, som man i analysen kan ersätta med 5 km/h. Systemanpassningen syftar därför till att anpassa hastighetsplanen så att enbart de hastighetsgränser som handboken rekommenderar används så långt det är möjligt. Förslaget har anpassats till de lokala förhållanden som råder på respektive ort. I detta arbetsmoment blir antalet gula kvalitetsavvikelser 104 stycken. De flesta av dessa gula avvikelser uppkommer för Tillgänglighet för bil där hastighetsanspråket för bil på huvudnätet är 50 km/h. När hastighetsnivån sänks till 40 km/h uppstår det således en gul avvikelse för biltrafiknätet. En annan avvikelse som är vanlig är när man på blandtrafikgator väljer 40 km/h, då blir trafiksäkerheten gul för oskyddade trafikanter. När man höjer hastigheten till 60 km/h för att få god standard på framkomligheten så blir Karaktär och Trygghet automatiskt gula för många länkar (Integrerat transportrum), detta godtas dock när trafiksäkerheten är fortsatt grön. Detta medför alltså en extra gul markering. Antalet röda avvikelser blir 9 stycken i systemanpassningen och utgörs av: - Gäddgårdsgatans 30 km/h ger röd avvikelse för kollektivtrafik. Sträckan ligger vid skola, det är redan 30 km/h idag - alltså ingen försämring jämfört med dages situation för kollektivtrafiken. - Sockenvägen (Medåker) två röda för biltrafik och två röda för kollektivtrafik eftersom det är 30 km/h idag vid skolan och denna hastighet kommer att vara kvar. - Kyrkvägen (Götlunda) får också två röda avvikelser för biltrafiken eftersom dagens 30 km/h även här bibehålls vid skolan. - Kungsörsvägen får en röd avvikelse för biltrafiknätet eftersom 30 km/h ligger kvar vid skolan. - Herrgårdsbron sänks till 30 km/h eftersom det är mycket fotgängare och cyklister på sträckan. Denna finns med som en prioriterad åtgärd i Trafiknätsanalysen (separerad gc-väg). På följande sida visas exempel på de hastighetsnivåer som föll ut efter arbetsmomentet Systemanpassning. 37 Hastighetsplan Arboga
38 Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h Figur 23 Systemanpassning, föreslagna hastigheter Arboga Hastighetsplan Arboga 38
39 Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h Figur 24. Systemanpassning, föreslagen hastighet - norra Arboga 39 Hastighetsplan Arboga
40 Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h Figur 25. Systemanpassning, föreslagna hastigheter - Götlunda Hastighetsplan Arboga 40
41 Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h Figur 26. Systemanpassning, föreslagen hastighet - Medåker 41 Hastighetsplan Arboga
42 3.4 Pröva tillgänglighetsanspråken I detta arbetsmoment prövas tillgänglighetsanspråken från buss- och utryckningstrafiken mot de hastighetsnivåer som är resultatet av Systemanpassningen. Utryckningsfordon Om de nya hastighetsnivåerna kräver hastighetsdämpande åtgärder är det viktigt att eventuella fysiska åtgärder utformas och placeras så att tillgängligheten för utryckningsfordonen säkras. På sträckorna mellan de hastighetsdämpande åtgärderna har dock utryckningstrafiken möjlighet att använda siren och köra fortare än tillåten hastighet, vilket bör väga upp de punkter där de måste sakta ned. Åtgärderna bör dock utformas i samråd med räddningstjänsten. Framkomligheten försämras på de sträckor där hastigheten sänks till 40 km/h. Detta sker på ett antal vägar i trafiknätet. På följande gator sänks hastigheten (jämfört med idag) i någon länk som utpekas som primär utryckningsväg: Byringevägen (Medåker), Centrumleden, Engelbrektsgatan/Engelbrektsleden, Flygvägen, Herrgårdsgatan, Jädersvägen, Kungsörsvägen, Kyrkvägen (Götlunda), Köpingsvägen, Segelbåtsgatan, Skandiagatan, Sockenvägen (Medåker), Stureleden, Tulegatan, Västerleden, Östermovägen samt Österled. I de flesta fall handlar den om sänkning från 50 till 40 km/h, eller från 70 till 60 km/h. Två länkar får höjd hastighet jämfört med idag, Hamrevägen och Kungsörsvägen. Kollektivtrafik Eftersom det finns regional kollektivtrafik (med högt hastighetsanspråk) medför detta kvalitetsavvikelser på länkar inom staden där hastigheten måste hållas nere. På följande gator sänks hastigheten (jämfört med idag) i någon länk som omfattas av kollektivtrafiknätet och medför gul kvalitet: Besiktningsgatan, Byringevägen (Medåker), Centrumleden, Herrgårdsgatan, Kungsörsvägen, Köpingsvägen, Linderdalsvägen, Skandiagatan, Sockenvägen (Medåker), Västermovägen och Österled. I samtliga fall handlar det om att hastigheten sänks från 50 till 40 km/h. På ett par sträckor sänks hastigheten från 70 till 60 km/h men detta är fortfarande grön (god) kvalitet. På Västerleden finns en sträcka som sänks och en som höjs, men standarden är även fortsättningsvis god. De länkar som får röd kvalitet (30 km/h) är sådana som redan idag har denna hastighet. 3.5 Nya hastighetsnivåer i Arboga Den sammanställda hastighetsanalysen anger vilka hastighetsnivåer som bör eftersträvas på lång sikt i Arboga. Planen baseras på systemanpassningen och de justeringar som gjorts i samråd med kommunen och utifrån bearbetning och diskussion kring de synpunkter som inkommit vid det tidiga samrådet. I figur 12 redovisas ett antal mätningar som kommunen genomfört. Där kan man jämföra dagens verkliga hastighet med föreslagen hastighet. Mätningarna är oberarbetade och redovisar 85-percentil. Det betyder att 85% av fordonen håller denna hastighet eller lägre. Under det tidiga samrådet har en del synpunkter inkommit och diskuterats. Bland annat från Trafikverket som önskade översyn även av de statliga vägarna. Analysen i Arboga har därför utökats så att den även omfattar dessa. Hastighetsplan Arboga 42
43 46 km/h 49 km/h 55 km/h 40 km/h km/h 35 km/h 43 km/h 58 km/h 37 km/h 41 km/h 44 km/h 62 km/h Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h 77 km/h Figur 27. Jämförelse med dagens uppmätta hastigheter 43 Hastighetsplan Arboga
44 4 Genomförande 4.1 Avvikelser Den föreslagna hastighetsplanen avser att ange vilka hastighetsnivåer som bör eftersträvas. Avsteg från denna redovisas som avvikelse enligt följande indelning: Kvalitetsavvikelse på sträcka i föreslagen plan Kvalitetsavvikelse i punkt i föreslagen plan En redovisad avvikelse i något av stegen innebär inte automatiskt att en förändring i den fysiska miljön måste göras. På många platser är åtgärder redan vidtagna, exempelvis i form av hastighetssänkande åtgärder. Kvalitetsavvikelser på sträcka Vid en vald hastighetsgräns kan någon av stadsbyggnadskvaliteterna bedömas få en för låg kvalitet. I Arboga har 185 länkar fått god kvalitet på samtliga stadsbyggnadskvaliteter, vilket innebär att det inte finns några olösliga konflikter mellan två eller flera anspråk längs dessa länkar. 69 länkar har en eller flera avvikelser. Dessa utgörs av följande: 40 km/h i mjuktrafikrum med blandtrafik ger gul avvikelse för trygghet/karaktär/trafiksäkerhet 40 km/h i huvudnätet ger gul avvikelse för bil och kollektivtrafik (framkomlighet) 40 km/h för kollektivtrafik blir i Arbogas fall alltid gul eftersom det är regionalbussar 30 km/h blir röd för bilarnas framkomlighet i huvudnätet. 30 km/h blir alltid rött för kollektivtrafiken. Dessa bägge typer av avvikelser förekommer dock endast vid skolor och finns redan idag. Det är alltså ingen försämring mot dagens situation. Samtliga röda avvikelser (9 st) i systemanpassningen avser den typ som redovisas som sista punkt ovan, sträckor som redan idag är 30 km/h. Förslaget medför med andra ord inga nya röda avvikelser jämfört med idag. Kvalitetsavvikelser i punkter i föreslagen plan Vid en vald hastighetsgräns kan punkter med lägre hastighetsanspråk med avseende på DTSS uppkomma. Två stycken avvikande punkter består av korsningspunkter där den dimensionerande trafiksäkerhetssituationen (bil/bil, korsande kurs) har ett hastighetsanspråk på 50 km/h men den föreslagna hastigheten är minst 60 km/h. Dessa utgörs av korsningarna Västermovägen-Västerleden (50 km/h idag)och Strängen-Köpingsvägen (70 km/h idag). Den ena får alltså något bättre säkerhet än idag, och den andra något sämre. Korsningen Västerleden-Västermovägen är dock hastighetsdämpad genom fysiska åtgärder redan idag, detta sänker hastigheten i korsningspunkten för alla fordon på Västerlden. På Fellingsbrovägen finns fyra korsningar med korsande fordon och hastighet 60 km/h eller högre. I passager där gående och cyklister korsar huvudvägnätet är hastighetsanspråket 30 km/h. Detta betyder att passager på alla övriga länkar har mindre god standard (40 km/h) eller låg standard (minst 50 km/h). I Arboga finns ett antal passager som är planskilda (vid de stora trafikerade vägarna) eller på andra sätt säkrade. En mängd övergångsställen finns i Arboga. Dessa ligger dock till stor del på sträckor som idag har 50 km/h eftersom övergångsställen sällan används i lokalnätet där det är små trafikmängder och redan idag 30 km/h i stor utsträckning. Därför medför sänkningen till 40 km/h en förbättring av trafiksäkerheten vid dessa passager. Kommunen håller på att se över behovet av övergångsställen på vissa sträckor redan idag i samband med ombyggnad. Det behövs inte fyra övergångsställen vid en fyrvägskorsning, utan de bäst lämpade sparas och övriga tas bort. En översyn av samtliga övergångsställen har skett i samband med Trafiknätsanalysens åtgärdsprogram. Figur 13 på följande sida visar var passagerna finns i kombination med föreslagna hastigheter. Samråd om åtgärder i dessa punkter bör ske med kollektivtrafikens huvudman och med räddningstjänsten på sträckor där dessa parter är berörda av åtgärderna. Hastighetsplan Arboga 44
45 ") ") ") ") ") ") '4 '4 '4 ") ") '4 ") ") ") ") ") ") ") G ") G G G G ") G G G Passager Passage '4 Cykelöverfart Hastighetssäkrad Passage G Hållplats Hastighetssäkrat Övergångställe Passage Övergångsställe Övergångsställe avsmalning ") Planskild Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h Figur 28. Passager och föreslagna hastigheter (systemanpassning), Arboga 45 Hastighetsplan Arboga
46 Passager Passage '4 Cykelöverfart Hastighetssäkrad Passage G Hållplats Hastighetssäkrat Övergångställe Passage Övergångsställe Övergångsställe avsmalning ") Planskild Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h ") ") ") ") ") ") '4 '4 '4 ") G G G G Figur 29. Passager och föreslagna hastigheter (systemanpassning), norra Arboga Hastighetsplan Arboga 46
47 Passager Passage '4 Cykelöverfart Hastighetssäkrad Passage G Hållplats Hastighetssäkrat Övergångställe Passage Övergångsställe Övergångsställe avsmalning ") Planskild Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h G Figur 30. Passager och föreslagna hastigheter (systemanpassning), Götlunda 47 Hastighetsplan Arboga
48 G G G Passager Passage '4 Cykelöverfart Hastighetssäkrad Passage G Hållplats Hastighetssäkrat Övergångställe Passage Övergångsställe Övergångsställe avsmalning ") Planskild Systemanpassning Hastighet Gågata 30 km/h 40 km/h 60 km/h 80 km/h Figur 31. Passager och föreslagna hastigheter (systemanpassning), Medåker Hastighetsplan Arboga 48
49 4.2 Nästa steg i genomförandet Denna analys har skett utifrån en helhetssyn. Beroende på kommunens förutsättningar kan införande av nya hastigheter genomföras i etapper. För att hushålla med kommunens ekonomiska resurser bör man överväga åtgärder enligt fyrstegsprincipen. Samtliga föreslagna åtgärder är genomförbara på lång sikt. Många gånger uppnås den bästa lösningen om gatan ombildas i sin helhet för att bättre harmonisera med väggarna. Detta är oftast resurskrävande men bör på lång sikt vara möjligt att genomföra i samband med större beläggningsarbeten, nya detaljplaner osv. Tills dess kan enklare åtgärder räcka för att få önskvärd effekt. En åtgärdsplan bör tas fram som anger vilka åtgärder som krävs och i vilken ordning de ska genomföras. 4.3 Reflektioner Syfte Projektet Hastighetsplan Arboga kommun, Rätt fart i staden, syftar till att anpassa hastigheterna och ta fram förslag till nya hastighetsgränser som bättre överensstämmer med vägens standard. Målet är att ange hastigheter som baseras på det krockvåld som en människa tål, minskad miljöpåverkan och ökad respekt och acceptans för hastighetsgränserna. Tillsammans med andra kommunala inriktningsdokument ger hastighetsplanen stöd för en god stadsutveckling. Samråd Förslag till Hastighetsplan för Arboga kommuns tre tätorter, Arboga, Götlunda och Medåker har varit utsänd för samråd under tiden 7 november 2012 till och med den 11 januari Handlingar har skickats ut till berörda myndigheter och organisationer enligt sändlista. Därutöver har handlingarna funnits tillgängliga för allmänheten på Arboga kommuns hemsida samt på Stadsbiblioteket och tekniska förvaltningen i Rådhuset. Hastighetsplanen godkändes av Arboga kommunfullmäktige den 29 augusti Hastighetsplan Arboga
50 Källor Arboga kommun, underlag kartor mm Översiktsplan Arboga kommun 2009 Energi- och klimatstrategi Arboga kommun, 2009 Arboga Trafiknätsanalys, maj 2007 Rätt fart i staden - hastighetsnivåer för en attraktiv stad. Handbok, Vägverket och SKL 2008 Hastighetsplan Arboga 50
51
KVALITET 1 Stadens karaktär. Livsrumsmodellen. Trafikanternas samspel i stadsrummen. En handbok för analys av hastighetsnivåer i tätort
Rätt Fart i staden KVALITET 1 Stadens karaktär En handbok för analys av hastighetsnivåer i tätort Författare Roger Johansson SWECO Leif Linderholm Trivector Projektledare johan.lindberg@skl.se mathias.warnhjelm@vv.se
Hastighetsplan för Värnamo kommun
Hastighetsplan för Värnamo kommun Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2015-02-17 Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2015-02-17 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Värnamo kommun Miljö-
Hastighetsplan för Värnamo kommun
Hastighetsplan för Värnamo kommun Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2015-02-17 Hastighetsplan för Värnamo kommun Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2015-02-17 Beställare: Konsult: Uppdragsledare:
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version. Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82 1 RÄTT FART I HUDDINGE Riksdag och regering beslutade den 2 maj 2008 om
Rätt Fart Mölndal. Hastighetsplan för del av Mölndals stad Tillämpning av handboken»rätt fart i staden«
Rätt Fart Mölndal Hastighetsplan för del av Mölndals stad 2015-11-06 Tillämpning av handboken»rätt fart i staden« 2 Förord I samband med ny lagstiftning, som tillåter hastighetsgränser i tio steg, har
Rätt fart i staden. en stadsbyggnadsfråga. Hastighetsnivån påverkar. Stadens karaktär Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Miljöpåverkan
Rätt fart i staden en stadsbyggnadsfråga Roger Johansson SWECO, Sverige Hastighetsnivån påverkar Stadens karaktär Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Miljöpåverkan 2009-11-19 NVF Köpenhamn 2 1 Hastighet
Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010
september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina
Plan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Underlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och
Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:
HASTIGHETSPLAN VINDELN
RAPPORT HASTIGHETSPLAN VINDELN 2019-05-29 UPPDRAG 291525, Hastighetsplan Vindeln Titel på rapport: Hastighetsplan Vindeln Status: Slutrapport Datum: 2019-05-29 MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Vindelns
Rätt fart i Gävle Hastighetsplan Maj 2011
Rätt fart i Gävle Hastighetsplan Maj 2011 Tillämpning av handboken»rätt fart i staden« Dokumentinformation t i t e l Rätt fart i Gävle, Hastighetsplan Gävle 2010. Tilllämpning av handboken»rätt fart i
Hastighetsplan för Katrineholms kommun
Styrdokument Hastighetsplan för Katrineholms kommun Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige 2017-12-18, 214 Hastighetsplan för Katrineholms kommun Del staden Beslutshistorik: Antagen
HASTIGHETSPLAN :: Mindre orter Vellinge kommun. november 2012
HASTIGHETSPLAN :: Mindre orter Vellinge kommun november 2012 TITEL: HASTIGHETSPLAN :: Mindre orter Vellinge kommun, november 2012 BESTÄLLARE: Vellinge kommun, Annette Bengtsson VELLINGE KOMMUNS ÄRENDENUMMER:
Rätt Fart i Huddinge. Hastighetsplan för Huddinge kommun. Tillämpning av handboken»rätt fart i staden« MIL JÖ - OCH SA MHÄLL SBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
MIL JÖ - OCH SA MHÄLL SBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Rätt Fart i Huddinge Hastighetsplan för Huddinge kommun Gatu- och trafikavdelningen Tillämpning av handboken»rätt fart i staden« Förord I samband med ny lagstiftning,
RÄTT FART I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03
KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03 Medverkande Beställare: Östra Göinge kommun Tekniska kontoret Storgatan 4, 280 60 Broby Projektansvarig: Kenneth Liedman kenneth.liedman@ostragoinge.se
Remiss Hastighetsplan för Ulricehamns kommun Dnr: 2016/325
2019-01-11 1 (1) Remiss Hastighetsplan för Ulricehamns kommun Dnr: 2016/325 Ni inbjuds härmed att lämna synpunkter på hastighetsplan för Ulricehamns kommun. Remissmaterialet dvs. Hastighetsplanen finns
Hastighetsplan för Tanums kommun
TANUMS KOMMUN Hastighetsplan för Tanums kommun Göteborg 2011-12-14 Hastighetsplan för Tanums kommun Datum 2011-12-14 Uppdragsnummer 61441148173 Utgåva/Status Slutrapport SANDBERG STAFFAN Mikael Spjut Bo
Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen
Skärholmens stadsdelsförvaltning Stadsutveckling och medborgarservice Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Sara Heppling Trygg Telefon: 08-508 24 016 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Översyn av hastighetsgränser
REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad
REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se
Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Hansson
Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Hansson 2018-02-02 2016-3283 0480-45 04 21 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i tätorten Rockneby i Kalmar kommun Förslag
Hastighetsplan Arvika kommun
Hastighetsplan Arvika kommun 2013-10-28 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Arbetsmetod 4 3. Nulägesbeskrivning 5 3.1 Hastighet 6 3.2 Livsrum 7-10 3.3 Dimensionerande trafiksäkerhetssituation 11 3.4
Rätt fart i Upplands Väsby
En analys av hastigheterna inom tätorten Upplands Väsby våren 2011 Beställare: Upplands Väsby kommun Projektansvarig: Axel Nelstrand Konsult: Vectura Box 46 171 11 Solna Tel 0771 159 159 Ansvarig utredare:
RÄTT FART I DANDERYDS KOMMUN. Hastighetsplan för Danderyds kommun 2012
RÄTT FART I DANDERYDS KOMMUN Hastighetsplan för Danderyds kommun 2012 Rätt hastighet för en attraktiv kommun SAMRÅDSHANDLING 2012-08-30 2012-08-30 DANDERYDS KOMMUN 1(48) Titel: Hastighetsplan för Danderyds
Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr. Sunne kommun Miljö,plan och bygg växel bankgiro
Datum Sida 2015-11-23 1 (12) ) Hastighetsplan Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 36 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne kommun Miljö,plan och bygg växel 0565-16000
Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.
Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat
Hastighetsöversyn i Tyresö kommun
Hastighetsöversyn i Tyresö kommun Förslag till nya hastighetsgränser i Tyresö kommun framtagna enligt handboken Rätt fart i staden 2011-02-21 Titel: Rätt Fart i Tyresö Datum: 2011-02-21 Beställare: Tyresö
Rätt fart i Sjöbo. Förslag till nya hastigheter för det kommunala vägnätet i Sjöbo kommun 2012-04-18
Rätt fart i Sjöbo Förslag till nya hastigheter för det kommunala vägnätet i Sjöbo kommun 2012-04-18 Titel: Rätt fart i Sjöbo - Förslag till nya hastigheter för det kommunala vägnätet i Sjöbo kommun, 2012-04-18
Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen
Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram
Hastighetsplan för haninge
Hastighetsplan för haninge 2014 InNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund och syfte 3 1.2 Metodbeskrivning 3 2 Nulägesbeskrivning 4 2.1 Allmänt 4 2.2 Trafiknät 4 2.3 Buller 7 2.4 Nuvarande hastighetsbegränsningar
Utredning: Hastighetsgränser inom tätorter i Ekerö kommun
Utredning: Hastighetsgränser inom tätorter i Ekerö kommun 2008-11-17 Dnr 2008.67 511 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 GÄLLANDE RIKTLINJER FÖR TRAFIKSÄKERHET
ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN
Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Eskilstuna kommun Hastighetsplan 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund 4
Riktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman 2014-3668 0480-4503 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna
Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2018-11-06 Utfärdat 2018-09-12 Diarienummer 5542/17 Stadens användning Martina Fahlcrantz Telefon 031-368 26 53 E-post: martina.fahlcrantz@trafikkontoret.goteborg.se Göteborgsförslag
Förslag till beslut. 2. Trafik- och renhållningsnämnden godkänner förslag till justerade hastighetsgränser på Västerbron och Centralbron.
Tjänsteutlåtande Dnr Dnr T2013-320-02133 Sida 1 (12) Handläggare Daniel Firth 08-508 261 24 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-11-19 Översyn av hastighetsgränserna i Stockholm. Redovisning av pilotområden
Rätt fart i staden, Gnesta Kommun
Hastighetsplan GNESTA KOMMUN Rätt fart i staden, Gnesta Kommun Malmö 2011-12-22 Rätt fart i staden, Gnesta Kommun Hastighetsplan Datum 2011-12-22 Uppdragsnummer 61661147913000 Utgåva/Status Slutrapport
Hastighetsplan för Lidingö
TITEL: Hastighetsplan för Lidingö DATUM: SLUTVERSION 2012-05-28 BESTÄLLARE: KONTAKTPERSON: Lidingö stad Tekniska förvaltningen Joakim Forsell KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Björn Hansson HANDLÄGGARE:
RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Hastighetsplan Södertälje tätort
1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-03-13 Tekniska nämnden Samhällsbyggnadskontoret Hastighetsplan Södertälje tätort Diarienummer: TN-2017-00168 Sammanfattning av ärendet I Hastighetsplan Södertälje tätort
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Inledning sidan 3 Syftet med arbetet sidan 4 Livsrumsmodellen sidan 5 Frirum sidan 5 Integrerat frirum sidan 6 Mjuktrafikrum sidan 7 Integrerat transportrum sidan 8 Transportrum sidan
RÄTT FART I DANDERYDS KOMMUN. Hastighetsplan för Danderyds kommun 2012
RÄTT FART I DANDERYDS KOMMUN Hastighetsplan för Danderyds kommun 2012 Rätt hastighet för en attraktiv kommun 2012-11-06 DANDERYDS KOMMUN 1(48) Titel: Hastighetsplan för Danderyds kommun 2012 Utgivningsdatum:
RÄTT FART I STADEN! Förslag till nya hastigheter i Hudiksvalls kommun. Sundsvall
RÄTT FART I STADEN! Förslag till nya hastigheter i Hudiksvalls kommun Sundsvall 2010-10-12 RÄTT FART I HUDIKSVALLS KOMMUN Dokumentinformation Titel: Beställare: SWECO: Foton och bilder: HASTIGHETSPLAN
Hastighetsöversyn i Norrköpings kommun Hastighetsplan för de 59 tättbebyggda områdena i Norrköpings kommun
Hastighetsöversyn i Norrköpings kommun Hastighetsplan för de 59 tättbebyggda områdena i Norrköpings kommun TITEL: Hastighetsöversyn i Norrköpings kommun, Hastighetsplan för de 59 tättbebyggda områdena
Rätt fart i Stenungsunds kommun. Hastighetsplan enligt Rätt fart i staden
Rätt fart i Stenungsunds kommun Hastighetsplan enligt Rätt fart i staden Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Samhällsbyggnad Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum
NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN
NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.
7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT
7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande
.. 11.NKOM SODERTALJE KOMMUN ~ \"'4/5~
Södertälie kommun TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-06-02 Samhällsbyggnadskontoret.. 11.NKOM SODERTALJE KOMMUN 2017-06- 0 9 ~ \"'4/5~ Dnr.. '" f2.~(..9,,ir,:-. " "".. 1
TRAFFIC AB RAPPORT 2009:41 VERSION 1.1. Rätt fart i Borlänge. - förslag till nya hastighetsgränser
TRAFFIC AB RAPPORT 2009:41 VERSION 1.1 Rätt fart i Borlänge - förslag till nya hastighetsgränser Dokumentinformation Titel: Rätt fart i Borlänge förslag till nya hastighetsgränser Serie nr: 2009:41 Projektnr:
Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN
Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt
Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge
Säkrare gator och hastighetsgränser i Huddinge Uppföljning trafiknätsanalys Hastighetssäkrade gång- och cykelpassager och 30-zoner Uppföljning av hastigheter i 30-zoner mätningen visade 40 km/tim trafikarbete
Rätt fart i Knivsta och Alsike. En analys av hastigheterna i tätorterna Knivsta och Alsike i Knivsta kommun
Rätt fart i Knivsta och Alsike En analys av hastigheterna i tätorterna Knivsta och Alsike i Knivsta kommun Oktober 2010 Beställare: Knivsta kommun 741 75 Knivsta Projektansvarig: Kjell Almgren kjell.almgren@knivsta.se
Hastighetsplan för Alingsås kommun. Remisshandling januari 2012
Hastighetsplan för Alingsås kommun Remisshandling januari 2012 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 4 2. Nulägesbeskrivning 5 2.1. Nuvarande hastighets-begränsningar 5 2.2. Bedömnings-kriterier 8 Gatans karaktär
Översyn av hastighetsnivåer i Mariefred - Fastställande av hastighetsplan enligt konceptet Rätt fart i staden
Handläggare Hans Axelsson 0152-292 50 Teknik- och servicenämnden Översyn av hastighetsnivåer i Mariefred - Fastställande av hastighetsplan enligt konceptet Rätt fart i staden Förslag till beslut Teknik-
ÅTGÄRDSPLAN TILL HASTIGHETSPLAN
Sida 1 (7) 2015-04-30 ÅTGÄRDSPLAN TILL HASTIGHETSPLAN DEL 1 SPÅNGA-TENSTA, KUNGSHOLMEN, HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN Sida 2 (7) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fysiska åtgärder... 3 3. Omprogrammering signaler...
Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss
Dnr Sida 1 (8) 2016-03-08 Handläggare Christina Akbar 08-508 260 41 Till Trafiknämnden 2016-06-16 Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss Förslag
Kallelse till sammanträde med teknik- och servicenämnden
Kallelse till sammanträde med teknik- och servicenämnden 2013-02-07 Tid: Torsdag den 14 februari 2013, kl. 15.00 Plats: Kommunhuset, sammanträdesrummet Dnr Ärenden: 1. Godkännande av dagordningen 2. Utvidgat
Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö
Bilaga 2. Åtgärdslista trafiksäkerhet och miljö 1. Åtgärder vid övergångsställen och gångpassager För att prioritera gångtrafiken och öka fotgängarnas framkomlighet och trafiksäkerhet planeras övergångsställen
HASTIGHETSPLAN :: Vellinge kommun. oktober 2011
HASTIGHETSPLAN :: Vellinge kommun oktober 2011 TITEL: HASTIGHETSPLAN :: Vellinge kommun, oktober 2011 BESTÄLLARE: Vellinge kommun, Annette Bengtsson VELLINGE KOMMUNS ÄRENDENUMMER: Tn 2009/51 KONSULT: Tyréns
TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Hastighetsplan för Eslövs kommun, samrådsversion
2012-02-03 2011.0286 Miljö och Samhällsbyggnad Malin Björns 0413-620 45 Hastighetsplan för Eslövs kommun, samrådsversion Tjänstemän på Miljö- och Samhällsbyggnad har i samarbete med konsulten Tyréns tagit
PM. Hastighetsplan 2010
KIRUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET PM. Hastighetsplan 2010 Kiruna tätort Trafikingenjör Joel Ahlquist 2010-06-03 PM. Hastighetsplan Kiruna C 2010 1. Bakgrund Det nya hastighetssystemet trädde ikraft
Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013
2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer
Ortsutvecklingsmöte i Alafors
MINNESANTECKNINGAR 1(4) Ortsutvecklingsmöte: Alafors Hösten 2017 Datum och tid 2017-10-05 Plats Presidium Sekreterare Inbjudna Medborgarhuset, Alafors Catharina Eliasson, ordförande Thomas Olesen, 1:e
Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge
Trafiksäkerhetsuppföljning och nytt trafiksäkerhetsprogram i Huddinge Trafiksäkerhetsarbetet översikt Trafiknätsanalys 2004 med åtgärdsprogram Mycket av åtgärderna har genomförts Hastighetsplan 2012 Arbete
Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals
Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242
Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard svar på remiss från kommunstyrelsen
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Sida 1 (7) 2016-03-22 Handläggare Sofia Regnell Telefon: 08-508 09 021 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2016-04-14 Åtgärder för
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Örebro län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Örebro län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering OKTOBER 2014
HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering OKTOBER 2014 Denna trafikutredning har utförts under januari 2014 - oktober 2014 med följande organisation: BESTÄLLARE Helsingborgs stad Stadsbyggnadsförvaltningen
Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
6 Nätindelning. 6.1 Nät för biltrafik
6 Nätindelning Nättillhörighet för såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik beskriver länkarnas trafikuppgifter i respektive nät. Nättillhörighet är underlag för utformningen av vägen eller gatan. 6.1
Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.
Dnr Sida 1 (7) 2014-01-13 Handläggare Josefine Weinberg 08-508 263 51 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden.
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna
Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer
STRADA rapport för 2012
STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.
Trafiksäkerhetsåtgärder på Kongahällavägen vid Gamla Låssbyvägen - Trafikförslag
Trafiksäkerhetsåtgärder på Kongahällavägen vid Gamla Låssbyvägen - Trafikförslag PM 2016-11-25 Trafiksäkerhetsåtgärder på Kongahällavägen vid Gamla Låssbyvägen Arbetsmaterial PM Medverkande: Beställare:
Trafikkonferens 2015-06-03. Stefan Johansson, SSYt
Trafikkonferens 2015-06-03 Stefan Johansson, SSYt Pendlarparkering Trafikverkets tjänsteutbud 2013 Trafikverket ska inte erbjuda särskilda platser för parkering av vägfordon utöver på rastplats och parkerings-/rastficka
2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen
32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna
Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009
2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Nationell rapport 2016-03-01 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Så här gjorde Falun Borlänge
Nya hastighetsgränser i tätort: Så här gjorde Falun Borlänge Ett samarbetsprojekt med Rätt hastighet för en attraktiv kommun Idéskrift Rätt hastighet för en attraktiv kommun Flera kommuner genomför hastighetsöversyner.
Som gående blir man luttrad
HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Ks 69 Den 2012-06-05 Kommunstyrelsen 2012-06-05 4 Teknik- och fritidsutskottet 2012-05-30 8 Ks 69 Tfu 92 Dnr 2012.193 511 Smedjebackens
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Västernorrlands län 2016-02-24 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna
TRAST 3. Ny tredje utgåva
TRAST 3 Ny tredje utgåva TRAST Handbok Helhetsfigurer inarbetade. Material från och hänvisning till TRAST-guiden. Figurer över planläggningsprocessen utbytta Koppling till SUMP finns med. Delvis förnyad
5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5.1 MÅL För gång- och cykeltrafiken har följande mål formulerats för trafikplanearbetet: Att upprätta ett sammanhängande, gent, attraktivt och säkert cykelnät som täcker in viktiga
Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät
Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:
Ärende nr: TRV 2012/87759
Mall Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Trafikverket Region Mitt Fredrik Jansson SMt N Kungatan 1, Gävle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se fredrik.h.jansson@trafikverket.se 010-1235940
Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1
Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Kristina Stenström Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 104 23 38 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Trafiknätsanalys Täby kommun. Reviderad 2001-06-12
Trafiknätsanalys Täby kommun Reviderad 2001-06-12 INNEHÅLL: 1 INLEDNING...1 1.1 Bakgrund till bedömningsmallarna 1 2 ANSPRÅK...2 2.1 Bilnät 2 2.2 Utryckningsnät 3 2.3 Bussnät 3 2.4 Cykelnät 3 2.5 Gång-
Trafikutredning Myggenäs. Trafikförsörjning till fastighet Myggenäs 1:114 m.fl. Ändrad och kompletterad efter samråd
Ändrad och kompletterad efter samråd Beställare: TJÖRNS KOMMUN Fakturaservice 47180 SKÄRHAMN Beställarens representant: Marcelo Arancibia Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg
Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck.
Till Stockholms stad, Trafikkontoret Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck. Cykelfrämjandet (CF) har blivit
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jönköpings län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Jönköpings län 2016-01-31 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut samt godkännande av åtgärdsplan
Dnr Sida 1 (9) 2015-04-22 Handläggare Catarina Nilsson 08-508 262 42 Till Trafiknämnden 2015-05-21 Trafiksäkerhetsåtgärder på Bergslagsvägen/Drottningholmsvägen. Inriktningsbeslut och genomförandebeslut
Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad
Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad Rätt fart i staden Handbok för hastighetsnivåer i en attraktiv stad December 2008 2 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Tfn 08-452