Väg 118 vid Kristianstad, trafikplats Hammar

GRANSKNINGSHANDLING Väg 118 vid Kristianstad, trafikplats Hammar Kristianstads kommun, Skåne län Planbeskrivning till Vägplan, 2016-05-10 Projektnummer: 146386

TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Granskningshandling Planbeskrivning till Vägplan Väg 118 vid Kristianstad, trafikplats Hammar Författare: Åse Pettersson, WSP Sverige AB Dokumentdatum: 2016-05-10 Ärendenummer: TRV2015/26655 Version: Kontaktperson: Christian Björnsson, Trafikverket 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 7 2.1. Bakgrund 7 2.2. Projektets syfte och mål 8 2.3. Tidigare utredningar 8 2.4. Vägplanens planprocess 11 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 12 3.1. Vägens funktion och standard 12 3.2. Trafik och användargrupper 13 3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 13 3.4. Landskapet och staden 14 3.5. Miljö och hälsa 14 3.6. Byggnadstekniska förutsättningar 15 4. LOKALISERING OCH UTFORMNING 16 4.1. Val av lokalisering 16 4.2. Utredda utformningsalternativ 16 4.3. Valt alternativ 19 4.4. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 20 5. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 20 5.1. Trafik och användargrupper 20 5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 21 5.3. Miljö och hälsa 22 5.4. Samhällsekonomisk bedömning (SEB) 23 5.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 24 5.6. Påverkan under byggnadstiden 24 6. SAMLAD BEDÖMNING 25 6.1. Transportpolitikens övergripande mål 25 6.2. Miljökvalitetsmålen 25 6.3. Sammanställning av konsekvenser 26 7. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 27 7.1. Hänsynsregler 27 7.2. Miljökvalitetsnormer 27 7.3. Hushållning med mark och vattenområden 28 3

8. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 29 9. FORTSATT ARBETE 29 10. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 30 10.1. Formell hantering 30 10.2. Överensstämmelse med kommunala planer 30 10.3. Genomförande 31 10.4. Finansiering 31 4

1. Sammanfattning Trafikverket har beslutat att ta fram en vägplan för att möjliggöra en ombyggnad av trafikplats Hammar (väg E22/väg 188) i Kristianstad i Kristianstads kommun, Skåne län. Bakgrund och behov Kristianstads kommun planerar för ett nytt handelsområde nordväst om trafikplats Hammar, C4 Shopping. Genom detta område önskar kommunen anlägga en ny infartsväg, Hammarleden, som ansluter till trafikplats Hammar. Utredningar har visat att befintlig trafikplats inte kommer att klara av den ökade trafik som handelsområdet kommer att orsaka. För att öka kapaciteten i trafikplatsen föreslås därför ombyggnad i form av två nya cirkulationsplatser på väg 118, en norr och en söder om väg E22, samt en förlängning av trafikplatsens sydvästra ramp. Den föreslagna utformningen ger möjlighet att ansluta två nya kommunala gator till trafikplatsen en i den södra och en i den norra cirkulationsplatsen. De kommunala gatorna ingår dock inte i denna vägplan. Länsstyrelsen i Skåne län har meddelat att det inte kan uteslutas att projektet kan medföra betydande miljöpåverkan (beslut 2015-05-18). Ombyggnaden av trafikplatsen kommer att bekostas av Kristianstads kommun. Figur 1. Illustration av planerad ombyggnad av trafikplatsen, inklusive bullerskydd. Val av utformning Den norra cirkulationsplatsen föreslås utformas med två körfält i cirkulationen samt två körfält i in- och utfarterna till väg 118. Även den nya Hammarleden föreslås få två körfält i in- och utfarten. Den södra cirkulationsplatsen föreslås utformas med två körfält i cirkulationen. In-och utfarterna till väg 118 ska vara tvåfältiga, liksom avfartsrampen från väg E22 mot Åhus i sydväst. Speciella körfält utformas för kollektivtrafik i norrgående trafik i båda cirkulationsplatserna, så att busstrafiken kan garanteras förtur in i båda cirkulationsplatserna. 5

Mellan den södra och norra cirkulationsplatsen föreslås väg 118 ha två körfält i vardera riktningen. De befintliga fria högersvängar, som finns för trafik från Åhus som ska upp på väg E22, föreslås finnas kvar. Den sydvästra avfartsrampen från E22 mot Åhus föreslås utformas som en parallellavfart. Närmare cirkulationsplatsen utformas den med två körfält och en refug där gång- och cykelvägen korsar rampen. Anslutande gator och gång- och cykelvägar anpassas efter den nya utformningen. För att inte försämra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ska korsningspunkterna mellan gång- och cykelvägen och anslutande vägar utformas så att bilarna håller en låg hastighet i korsningspunkten, exempelvis genom upphöjda ytor. Passagerna kommer även att förses med refuger så att de högtrafikerade gatorna kan korsas stegvis. Tillkommande hårdgjorda ytor kommer att avvattnas till befintligt dagvattennät. Skyddsåtgärder I vägplanen föreslås skyddsåtgärder i form av skärmar för två fastigheter. Dessa fastighetsägare kommer även att erbjudas bullerskyddsåtgärder på fasaden. Trafikverket kommer att erbjuda förvärv av en fastighet till följd av höga bullernivåer, alternativt skärm och åtgärder på fasaden. Effekter och konsekvenser av projektet Kapaciteten kommer att öka i trafikplatsen och den kommer att kunna ta hand om större trafikflöden på ett trafiksäkert sätt. Restiden kommer förlängas för trafik på väg 118, speciellt för trafik i nordlig riktning. Gång- och cykelbanan kommer att korsa fler vägar med högre trafikflöden. Bullerskydd planeras för att skydda två bostadsfastigheter söder om trafikplatsen från vägtrafikbuller. Landskapsbilden påverkas genom att bullerplanken skapar en visuell barriär söderut i ett för övrigt flackt och vidsträckt landskap, men endast i mindre utsträckning då bullerplanken är placerade intill befintlig bebyggelse. Åkermark kommer att tas i anspråk, men ytorna är relativt små och ligger i direkt anslutning till befintliga vägar. En stenmur kommer att kortas för att inga fasta hinder ska finnas direkt invid vägen. Inga kända fornlämningar berörs. En arkeologisk utredning kommer att genomföras för att undersöka om det finns tidigare okända fornlämningar inom området. Projektet kommer medföra schaktning i befintliga vägdiken. Provtagning av massorna ska göras för att klargöra fortsatt hantering. Grundvattenförhållandena väntas inte påverkas. Mängden vägdagvatten kommer att öka, men ökningen är liten och berör inte befintliga dikningsföretag. Ombyggnadens påverkan på natur- och kulturmiljö samt mark och vatten bedöms sammantaget som liten. Eftersom trafikplatsen byggs om i syfte att öka kapaciteten, så gynnar projektet ökad trafik, vilket medför ökade utsläpp. Påverkan på klimat och luft bedöms därför bli negativ. Miljökvalitetsnormerna för luft och vattenförekomster bedöms inte komma att överskridas. Genomförande och finansiering Under förutsättning att vägplanen vunnit laga kraft planerar Trafikverket att genomföra projektet under våren/sommaren 2017. Byggtiden är planerad till ca ett halvt år 6

2. Beskrivning av projektet 2.1. Bakgrund Bakgrunden till projektet är att Kristianstads kommun planerar för ett nytt handelsområde, C4 Shopping, i Kristianstads sydöstra del. Handelsområdet kommer att ligga nordväst om trafikplats Hammar, där Sölvesborgsvägen (väg E22 mellan Malmö och Karlskrona) och Åhusvägen (väg 118 mellan Nosaby och Åhus) korsas. För detta ändamål har kommunen tagit fram en detaljplan, Hammar 9:151 m fl inom Hammarsområdet i Kristianstad. Figur 2. Översikt över detaljplanens lokalisering, hämtad från detaljplanens planprogram. Planen medger, förutom ett nytt handelsområde, även en ny infartsled till staden från öster, Hammarleden, vilken ska gå genom det nya handelsområdet och anslutas till trafikplats Hammar. Hammarleden kommer då att ersätta Blekingevägen som infartsväg till staden från öster. Figur 3. Illustration av detaljplan Hammar 9:151, del av, m fl, inom Hammarområdet i Kristianstad, baserad på planhandlingarna för detaljplanen 7

Trafikutredningar har visat att trafikplatsen, med nuvarande utformning, inte kommer att klara av de ökade trafikflöden som handelsområdet kommer att orsaka. Kommunen vill genom sin detaljplan ansluta en ny kommunal gata, Hammarleden, till trafikplatsen och har meddelat att man i framtiden önskar ansluta ytterligare en kommunal gata till den södra delen av trafikplatsen. En ombyggnad av trafikplatsen behöver således göras både för att öka kapaciteten, så att den klarar ökade trafikflöden, och för att kunna ansluta nya kommunala gator till trafikplatsen på ett trafiksäkerts sätt. 2.2. Projektets syfte och mål Målet för projektet är att öka kapaciteten och trafiksäkerheten i trafikplatsen så att den ska kunna hantera de ökade trafikmängder som handelsområdet C4 Shopping kommer att orsaka. Ombyggnaden gör det även möjligt att ansluta två kommunala gator till trafikplatsen. Figur 4. Trafikplats Hammar. De röda pilarna visar var kommunen önskar att ansluta nya kommunala gator. Den röda pilen norr om motorvägen representerar den nya infartsleden, Hammarleden. Anläggande av handelsområdet och ombyggnad av trafikplatsen sker i två separata processer, där Kristianstads kommun ansvarar för att ta fram detaljplanen för handelsområdet, detaljplan Hammar 9:151 m.fl, medan Trafikverket ansvarar för framtagande av vägplan för ombyggnad av trafikplatsen. Kristianstads kommun bekostar ombyggnaden av trafikplatsen. Utbyggnaden av trafikplatsen är en förutsättning för att handelsområdet ska kunna öppnas. Preliminärt datum för detta är hösten/vintern 2017. 2.3. Tidigare utredningar Utredningar för gång- och cykelväg längs med väg 118 Det har tidigare tagits fram en förstudie och en arbetsplan inför byggandet av en gång- och cykelväg utmed väg 118, Åhusvägen. Planeringen gjordes enligt den process som gällde före 2013, vilken innebar att det först skulle tas fram en förstudie, som i vissa fall följdes av en vägutredning. Därefter togs en arbetsplan fram, som skulle fastställas innan åtgärden kunde byggas. I förstudien (Förstudie, cykelled Viby-Hammar, Kristianstads kommun, objekt 88 8

50 533, september 2008) angavs att det krävs att anslutningen av ramperna från E22 till Åhusvägen (väg 118) byggs om till en cirkulationsplats för att möjliggöra gång och cykeltrafik genom trafikplatsen. Denna åtgärd ingår dock i kommunens planerade utbyggnad av Hammar och Viby. En arbetsplan togs därefter fram för gång- och cykelvägen (Arbetsplan Väg 118 Gång- och cykelväg mellan Viby och Hammar, Kristianstads kommun, objekt 8850533, 2010-05-12). I denna föreslogs ombyggnad av rampen från väg E22 mot Åhus för att öka säkerheten för gång- och cykeltrafiken. Den avfartsramp som då fanns mot Åhus föreslogs vikas av och anslutas till väg 118 i en trevägskorsning för att få ner hastigheten på fordonen där gång- och cykelvägen korsar. Det föreslogs även gupp i korsningspunkterna. En utbyggnad utfördes därefter i enlighet med arbetsplanen. Figur 5. Illustration på den förändring som föreslogs då gång- och cykelvägen byggdes (Ur Arbetsplan väg 118 Gång- och cykelväg mellan Viby och Hammar). Utredningar för Trafikplats Hammar Ingen åtgärdsvalsstudie har gjorts för trafikplats Hammar. Vid planering av vägar använder Trafikverket sig av en arbetsstrategi som kallas fyrstegsprincipen. Syftet med metoden är att stegvis fundera igenom vilka åtgärder som kan göras för att erhålla ett hållbart resande. Stegen är som följer: 9

Steg 1: Tänk om - Påverka behovet av resor samt val av transportsätt Steg 2: Optimera - Utnyttja befintlig struktur effektivare Steg 3: Bygg om - Begränsade ombyggnationer Steg 4: Bygg nytt - Nyinvestering och/eller större ombyggnadsåtgärder Figur 6. De fyra stegen i fyrstegsprincipen Ombyggnaden av trafikplats Hammar har initierats efter det att Kristianstads kommun, inom ramen för den kommunala planeringsprocessen, har tittat på olika placeringar av ett handelsområde runt Kristianstad, där aktuell plats sammantaget bedömdes vara den bästa placeringen. Vid framtagande av detaljplanen för handelsområdet studerade kommunen hur man skulle kunna ta sig till området med olika typer av transporter. I trafikplatsen passerar idag busstrafik på väg 118 och en gång- och cykelväg finns längs med Åhusvägens västra sida. Dessa kommer finnas kvar även efter planerad ombyggnad. I detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning anges att gång- och cykelstråk planeras genom handelsområdet och att kollektivtrafik även kan komma att trafikera gatorna inom området. Vid framtagande av detaljplanen tittades på olika alternativ till utformning av handelsområdet samt vägnätet till och inom detta, men i samtliga alternativ föreslogs en ny infartsled som ansluts till trafikplats Hammar. En anledning till detta var att man önskade få bort den genomgående trafik som idag trafikerar Blekingevägen, där det finns bostadshus nära vägen, och flytta infartstrafiken till ett område som är mindre känsligt för störningar. Inför planeringen av handelsområdet lät kommunen ta fram ett antal trafikutredningar (Trafikutredning Hammarshusområdet en kapacitetsanalys, 2012-09-07, Tillägg till trafikutredning Hammarshusområdet, 2013-06-14 samt en uppdaterad prognos 2013-08-14 (Tyréns)), vilka visar att trafikplats Hammar inte kommer att klara av de ökade trafikmängder som handelsetableringen kommer att generera. Med en ny anslutande gata (Hammarleden) och större trafikflöden finns det risk för att det kommer att uppstå långa köer och väntetider i trafikplatsen, vilket kan påverka omgivande trafik negativt. Av denna anledning har man tittat på olika ombyggnadsförslag för trafikplatsen. Trafikutredningen 10

har visat att problemen kan lösas om det byggs två cirkulationsplatser på väg 118, en på vardera sidan om väg E22, där ramperna möter väg 118 (Åhusvägen). Ytterligare en trafikutredning har utförts (Trafikutredning Hammarshusområdet Analyser av restider för bussar samt ytterligare kapacitetsanalyser, WSP 2015-11-13), vilken visade att det fanns en liten risk för att köer på den sydvästra rampen skulle kunna växa ut på motorvägen. Mot bakgrund av detta beslöt Trafikverket att ändra utformningen på den sydvästra rampen från kilavfart till parallellavfart. Avfarten blir därmed längre och ger högre säkerhet om köerna skulle växa i den föreslagna cirkulationsplatsen söder om trafikplatsen. Åtgärder enligt steg 1, att påverka behov av transporter och val av transportsätt, bedöms inte vara möjliga i den omfattning som behövs här. Kommunen planerar för kollektiv- och gångoch cykeltrafik i anslutning handelsområdet, men området kommer huvudsakligen att locka biltrafik. Utredningar har således visat att åtgärder enligt steg 2 inte heller är tillräckliga, utan det behövs en begränsad ombyggnad, vilket är steg 3 enligt fyrstegsprincipen. 2.4. Vägplanens planprocess Planläggning av vägombyggnader sker (från och med år 2013) enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. I Figur 7 visas processen för vägplanen. Figur 7. Vägplanens process Ett samrådsunderlag har tidigare tagits fram, varefter Länsstyrelsen i Skåne län meddelade att det inte kan uteslutas att projektet kan medföra betydande miljöpåverkan (beslut 2015-05-18). Det medför att en miljökonsekvens-beskrivning (MKB) ska tas fram för projektet. MKB:n redovisas som ett eget dokument och sammanfattas därför endast här. Länsstyrelsen granskar och ska godkänna MKB:n innan en vägplan med status granskningshandling tas fram. Vägplanen kommer därefter att kungöras, där planen med tillhörande MKB ställs ut för granskning. Planen hålls då tillgänglig så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. Länsstyrelsen ska därefter yttra sig över vägplanen. När Länsstyrelsen tillstyrkt planen kan den gå till fastställelse. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. 11

Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 3. Förutsättningar 3.1. Vägens funktion och standard Utformning Trafikplats Hammar ligger i Kristianstad stads östra del, omgiven av åkermark men med närhet till bilverksamheter i nordost och bostäder i sydväst. I trafikplatsen passerar väg E22, som är motorväg med två körfält i vardera riktningen, på en bro över väg 118, som är en mötesfri väg. Väg 118 har särskilda körfält för höger- och vänstersvängande strömmar i trafikplatsen. Trafik från Åhus kan nyttja fria högersvängsfält vid påfart till E22. En gång- och cykelväg går längs med den västra sidan av väg 118 från Blekingevägen i norr till Hammarslundsvägen/Byholmsvägen i söder. Där rampen mot Åhus korsas finns en upphöjning för att sänka bilisternas hastighet. Väg E22 och väg 118 är statliga vägar, medan Hammarslundsvägen (väg 1658) är en kommunal allmän väg. Även den väg som ansluter till Hammarslundsvägen och väg 118, Byholmsvägen, är en kommunal allmän väg (väg 1659). Gång- och cykelvägen som följer väg 118 har statlig väghållning. Figur 8. Illustration baserad på utdrag ur NVDB, vilken visar väghållare i området Belysning Nuvarande belysningsanläggning består av armaturer och stolpar av varierad ålder. Den nyare anläggningen, som står längs den nybyggda avfarten från E22 och längs cykelbanan, består av galvaniserade stolpar på 8 meter (eftergivliga) respektive 6 meters höjd. Den äldre delen har äldre målade stålstolpar i varierande höjd, beroende på antalet armaturer som är monterade på stolpen. Även armaturerna är av blandad ålder, bestyckning och design. 12

3.2. Trafik och användargrupper Väg E22 är utpekad som riksintresse för kommunikationer, liksom trafikplats Hammar och väg 118 söder om trafikplatsen. Dessa vägar tillhör även det rekommenderade vägnätet för transport av farligt gods. Regionbuss 551 (pendeln) går på väg 118 mellan Kristianstad och Åhus. Stadsbuss 1 mellan Gamlegården och Skånes Viby trafikerar Hammarslundsvägen sydväst om trafikplats Hammar. En gång- och cykelväg går längs med den västra sidan av väg 118 från Blekingevägen i norr till Hammarslundsvägen i söder. Trafikverket har gjort mätningar av trafiken på de aktuella vägarna under 2013 och 2014. Nedanstående figur visar trafikflödena samt andel tung trafik på berörda vägar. Väg E22 är hastighetsreglerad till 110 km/h och väg 118 till 70 km/h genom trafikplatsen. Figur 9. Dagens trafik (antal fordon/dygn, ÅDT, samt andel tung trafik), Trafikverket 3.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Trafikplats Hammar ligger i den sydöstra delen av Kristianstad. Nordväst om trafikplatsen finns jordbruksmark och norr därom bostäder i stadsdelen Hammar. Nordöst om trafikplatsen finns ett verksamhetsområde. Söder om trafikplatsen finns jordbruksmark och bostadsområdena Hammarslund och Viby. Kommunen visar i sin fördjupade översiktsplan, Kristianstad växer en stad i balans, att man önskar planlägga för handel invid trafikplatsen och för bostäder mellan Viby och Hammarslund. Området ligger i tätortens utkant, men har god tillgänglighet till det övergripande vägnätet via buss- och bilvägnät. Figur 10. Utdrag ur den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad stad. 13

3.4. Landskapet och staden Trafikplats Hammar ligger i den urbana periferin, där landskapet är en blandning av både stadsbygd och landsbygd. Motorvägen är en barriär i landskapet som skärmar av tätorten från det stora öppna åkerlandskapet. Omgivande mark är flack med långa siktlinjer. Högre växtlighet finns invid bebyggelse och ramar in åkrarna. 3.5. Miljö och hälsa Trafikplatsen ligger omgiven av jordbruksmark. Längs med den södra sidan av väg E22 finns en stenmur mellan två åkrar, vilken är skyddad av det allmänna biotopskyddet. Figur 11. Växtlighet med stenmur mellan två åkrar. Muren är markerad med en pil i bild. Det finns många kultur- eller fornlämningar i närheten, men utbyggnaden kommer inte att beröra några kända fornlämningar. Det finns bostäder i närheten av trafikplatsen. I befintlig miljö omfattas bostadsmiljöer med buller överstigande 65 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå vid fasad av ett åtgärdsprogram för vägtrafikbuller. Bullerberäkningar har gjorts, vilka visar att det i dagsläget inte är några bostadshus som har bullnivåer på 65 db(a) eller högre (ekvivalentnivå) vid fasad. Det hus som ligger närmast har 61 db(a) vid fasad på första våningen vid den sida som är vänd mot trafikplatsen. Trafikplatsens avvattning är uppdelat i två utlopp. Dagvatten från området under väg E22 och längs trafikplatsens södra sida leds till en pumpstation på den södra sidan av väg E22. Därifrån pumpas vattnet upp till en ledning som ligger i mittremsan mellan de motriktade körfälten på E22 och leds mot sydväst. Recipient är Hammarsjön. Vägdagvatten från den norra delen av trafikplatsen och väg E22 leds via brunnar i diken till samma ledning i mittremsan och vidare till Hammarsjön. 14

Figur 12. Illustration över befintlig avledning av vägdagvatten från trafikplats Hammar. I trafikplatsen finns dikningsföretag som korsar motorvägen och trafikplatsen, men dessa kommer inte att beröras av planerad ombyggnad. 3.6. Byggnadstekniska förutsättningar En stor del av planerad utbyggnad kommer att utföras i befintliga vägdiken, refuger, påfartsramper samt i åkermark. Enligt tidigare utförda geotekniska fältundersökningar inom undersökningsområdet (Väg 118 Gång och cykelväg mellan Hammar och Nosaby, TRV objektnummer 8850533, (WSP))består jordlagren generellt av 0-1,2 m fyllnadsmassor som efterföljs av siltig lera, underlagrat av siltig sandig morän. Enstaka, till synes ej sammanhängande, och tunnare skikt med sand har även noterats. Fyllnadsmassorna inom området för befintlig väg utgörs av främst asfalt, bärlager, grus och sand. Fyllnadsmassorna utanför befintlig väg utgörs av lerig mulljord. Inom nordvästra delen av området har den siltiga leran en mäktighet på minst 7,5 m. Inom den sydöstra delen av området är den siltiga lerans mäktighet mellan 0,8-2,0 m. Genomförda borrningar visar att grundvattenytan i lågpunkterna vid väg E22 ligger ca 1-1,5 m under markytan. I högre liggande terräng ligger grundvattenytan på större djup (mer än 3 m och kontrollrören var torra). WSP har under juni 2015 utfört ytterligare geotekniska undersökningar för Trafikplats Hammar. Undersökningarna visar att den siltiga leran har en låg till mycket låg odränerad skjuvhållfasthet. Detta gör att även mindre schakter och laster kan utlösa skred. En översiktlig okulär besiktning tyder på att befintliga slänter har erforderlig säkerhet mot skred. Vägen är byggd 1968-1969, en period då det på vissa håll lades asfalt som innehöll stenkolstjära. Prover har därför tagits ut och analyserats. Analyserna visade att halterna i de fyra proverna varierade mellan 4-51 ppm. Asfalt med halter mindre än 70 ppm bedöms vara fri från stenkolstjära och hanteras som vanlig asfalt. Ytterligare prover kommer att tas för att säkerställa att upprivna massor hanteras enligt gällande regelverk. De dikesmassor som berörs av schaktarbete och det översta mullagret kan potentiellt innehålla föroreningar från väg och fordon, exempelvis tungmetaller och PAH från 15

däckslitage och spill av drivmedel. Jordprover av ytlig mulljord har därför tagits i fyra punkter och analyserats med avseende på bland annat tungmetaller och olika kolväteföreningar. Analysresultaten visar att det i två av proven förkommer halter av kadmium som överstiger MRR (Mindre än ringa risk). I samma två prover förkommer halter av PAH-H som i det ena provet överstiger riktvärdena för MRR, medan halterna i det andra provet överstiger riktvärdet för KM (Känslig markanvändning). 4. Lokalisering och utformning 4.1. Val av lokalisering Genom den kommunala planeringsprocessen har Kristianstads kommun pekat ut aktuell plats som lämplig för ett handelsområde. En ny, genomgående gata genom handelsområdet planeras, vilken också kommer att utgöra en ny infart till Kristianstad. Gatan önskas anslutas till trafikplats Hammar, som nu behöver byggas om för att klara ökade trafikflöden och anslutande av nya gator. Inga andra lokaliseringar har således varit aktuella. 4.2. Utredda utformningsalternativ Som underlag till detaljplanen Hammar 9:151 togs ett antal trafikutredningar fram för att visa vilket trafiknät som krävs för att få ett fungerande trafiksystem när området är fullt utbyggt. I beräkningarna räknades trafikflödena upp till år 2030 och det antogs att de områden som pekats ut i den fördjupade översiktsplanen för Kristianstad ska vara utbyggda mellan E22 och Viby. Simuleringar gjordes för att se vilken typ av utformning som bäst kunde klara de trafikflöden som beräknas kunna uppkomma. Norra delen Där den nya infartsleden möter trafikplatsens norra ramper föreslås en cirkulationsplats med två körfält. Samtliga tillfarter föreslås få två körfält, liksom samtliga utfarter, utom mot påfartsrampen mot E22. En fri högersväng utanför cirkulationsplatsen föreslås för trafik från 118 mot E22 (befintlig direktramp bedöms kunna användas). Trafiksimuleringar visar att föreslagen utformning kommer att fungera. Viss köbildning uppstår och tillfälligt kan köer växa söderut ner mot rampanslutningarna i den södra delen av trafikplatsen och påverka kapaciteten där. Figur 13. Föreslagen utformning av cirkulationsplatsen norr om trafikplatsen. Bild hämtad ur Trafikutredning Hammarshusområdet en kapacitetsanalys. 16

Södra delen Simuleringar visar att dagens utformning inte kommer att ha tillräcklig kapacitet i avfarten från E22 då trafik till och från planerat handelsområde tillförs trafikplatsen. Trafikflödet med vänstersvängande fordon från väg E22 är stort och dessa får tidvis svårigheter att ta sig norrut på väg 118. Som nämnts ovan, kan den köbildning som uppstår vid den norra cirkulationsplatsen växa söderut och även påverka den södra delen av trafikplatsen. Konsekvensen blir köer på avfartsrampen som växer ända ut mot motorvägen, vilket inte är acceptabelt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Av denna anledning tittades på olika utformningar av denna korsningspunkt. Som ett alternativ studerades en utformning med en tvåfältig cirkulationsplats med fria högersvängar. I detta alternativ har själva tillfarten till cirkulationsplatsen från avfartsrampen västerifrån ett körfält, medan det högra körfältet går fritt utanför cirkulationsplatsen. Figur 14. Cirkulationsplats med fria högersvängar. Bild hämtad ur Trafikutredning Hammarshusområdet en kapacitetsanalys Även med denna utformning visar simuleringen på att lösningen är känslig för stora vänstersvängande strömmar från E22. Det räcker således inte med ett körfält in i cirkulationen för trafik som skall norrut på väg 118 in mot handelsområdet. Köer växer tidvis långt upp på rampen, nästan ända ut på själva motorvägen, vilket kan leda till trafikfarliga situationer. Man tittade därför på en alternativ utformning, med en cirkulationsplats med två körfält från avfartsrampen och med anslutning till Byholmsvägen /Hammarslundsvägen. Figur 15. Cirkulationsplats med två körfält från avfartsrampen samt ny anslutning till Byholmsvägen. Bild hämtad ur Trafikutredning Hammarshusområdet en kapacitetsanalys. Denna cirkulationsplats blir större och den ligger lite längre söderut än den föregående, vilket tillsammans med dubbla körfält från avfartsrampen bidrar till ökad kapacitet. 17

Simuleringar visar att denna lösning fungerar acceptabelt med antagna trafikmängder. Viss köbildning uppstår på avfartsrampen, men aldrig längre än ca 5-7 fordon per körfält, vilket inte bedöms ge några betydande trafiksäkerhetsproblem i anslutning till avfarten från motorvägen. Föreslagen trafiklösning ger även förbättrad tillgänglighet till de planerade områdena söder om väg E22 och ökad trafiksäkerhet då befintlig anslutning mellan Byholmsvägen och väg 118 i framtiden kan komma att stängas. Detta förslag förordades därför. Ytterligare en studie gjordes för att studera om den sydvästra avfartsrampen var tillräckligt lång (Trafikutredning Hammarshusområdet Analyser av restider för bussar samt ytterligare kapacitetsanalyser, WSP 2015-11-13). En modellering gjordes i VISSIM för den utformning som föreslagits och trafikflödena räknades upp till år 2035, det vill säga lite längre fram i tiden än i tidigare gjorda trafikutredningar. Resultaten visar att kölängden i modellen för den dimensionerande timmen blir 65-90 meter enligt 85-percentilen, vilken är den percentil Trafikverket normalt använder som dimensionerande nivå. Variationen 65-90 meter uppstår då några olika tester av kodning har utförts för cirkulationen. I de flesta fall under rusningstrafik är kön kortare än dessa 65-90 meter, men i några enstaka fall också längre. Sannolikheten för att bilköer når motorvägen är således relativt liten, men konsekvensen av långsamkörande fordon på motorvägen kan bli stor. Trafikverket har av denna anledning föreslagit att utformningen av rampen ska ändras från den kilavfart som finns i dag till en så kallad parallellavfart, vilket innebär att rampen förlängs, och därmed påbörjas längre västerut längs motorvägen än vad den gör idag. I utredningen har även en kontroll gjorts över en alternativ utformning av cirkulationsplatserna, där speciella busskörfält utformas för trafik i nordlig riktning i tillfarterna till cirkulationsplatserna. I detta alternativ kan bussarna som kör norrut på väg 118 utnyttja befintliga ramper och sedan ett kortare busskörfält som har företräde in i respektive cirkulationsplats. Figur 16. Illustrationer över utformning med busskörfält i nordlig riktning på väg 118 i den södra cirkulationsplatsen (till vänster), respektive den norra cirkulationsplatsen (bild till höger). Modelleringen visar att bussfälten inte förbättrar restiderna för busstrafiken märkbart. Det beror på att kön fram mot cirkulationerna i norrgående riktning på väg 118 inte är så lång, varför bussarna inte tjänar så mycket på eget körfält. De kan köra i stort sett obehindrade hela vägen fram till väjningslinjen vid cirkulationsplatsen, men får sedan stå där och vänta på en ledig lucka. Denna väntan får bussen göra oavsett om där finns en bussfil eller inte, därför blir skillnaden liten. I rapporten rekommenderas dessa busskörfält ändå, eftersom de garanterar bussens framkomlighet om kö skulle uppstå. 18

4.3. Valt alternativ Slutsatsen från tidigare utredningar är således att om utbyggnaden av handelsområdet sker enligt det förslag som finns angivet i detaljplanen behövs en ombyggnad av trafikplats Hammar för att klara de kommande trafikflödena och för att kunna ansluta de planerade gatorna. Ombyggnaden medför att det byggs två cirkulationsplatser, en på var sida om motorvägen där trafikplanens ramper möter väg 118. En ny infartsled (Hammarleden) föreslås anslutas till den norra cirkulationsplatsen och vägplanen ger även möjlighet till anslutning av en framtida gata i den södra cirkulationsplatsen. Dessa nya gator (Hammarleden samt ny gata som ansluts till Hammarslundsvägen/Byholmsvägen) kommer dock vara kommunala och ingår därför inte i vägplanen. Den norra cirkulationsplatsen föreslås utformas med två körfält i cirkulationen samt två körfält i in- och utfarterna till väg 118. Även den nya Hammarleden föreslås få två körfält i in- och utfarten. Den södra cirkulationsplatsen föreslås utformas med två körfält i cirkulationen. In-och utfarterna till väg 118 ska vara tvåfältiga, liksom avfartsrampen från väg E22 mot Åhus i sydväst. Speciella körfält utformas för kollektivtrafik i norrgående riktning i båda cirkulationsplatserna, så att busstrafiken kan garanteras förtur in i båda cirkulationsplatserna. Mellan den södra och norra cirkulationsplatsen behålls två körfält i vardera riktningen på väg 118. De befintliga fria högersvängar, som finns för trafik från Åhus som ska upp på väg E22, föreslås finnas kvar. Avfartsrampen från E22 mot Åhus föreslås utformas som en parallellavfart. Närmare cirkulationsplatsen utformas den med två körfält och en refug där gång- och cykelvägen korsar rampen. Befintlig skyltad hastighet behålls på väg 118 genom trafikplatsen. Anslutande gator och gång- och cykelvägar anpassas efter den nya utformningen. För att inte försämra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ska korsningspunkterna mellan gång- och cykelvägen och anslutande vägar utformas så att bilarna håller en låg hastighet i korsningspunkten, exempelvis genom upphöjda ytor. Passagerna kommer även att förses med refuger så att de högtrafikerade gatorna kan korsas stegvis. Tillkommande hårdgjorda ytor kommer att avvattnas till befintligt dagvattennät. 19

4.4. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Utifrån resultaten av genomförda bullerberäkningar föreslås skyddsåtgärder för att så långt som möjligt uppfylla gällande riktvärden efter vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Fyra bostadsfastigheter bedöms efter planerad ombyggnad att erhålla bullernivåer som överskrider riktvärdena för buller från vägtrafik. Beräkningarna visar att det vid ett bostadshus kommer att vara svårt att uppnå riktvärdena för buller, även med mycket omfattande bullerskyddsåtgärder. Omfattningen av dessa skulle heller inte vara samhällsekonomiskt rimlig. Trafikverket kommer därför att erbjuda förvärv av denna fastighet. Alternativt kan skärm och åtgärder på fasad erbjudas, men då kommer riktvärdena inte att kunna uppnås. En fastighet ingår i detaljplanen för Hammar 9:151 m.fl och behandlas i dess MKB. Området mellan fastigheten och väg E22 är under förändring i enlighet med antagen detaljplan. De byggnader som detaljplanen medger mellan väg E22 och bostadshuset är beviljade bygglov och under uppförande. Enligt detaljplanens MKB föreslås inga bullerskyddsåtgärder för aktuell fastighet. För återstående två fastigheter föreslås bullerskydd i form av bullerskyddsskärmar i anslutning till respektive fastighet. Bullerskärmen vid fastighet Hammar 10:3 förslås bli 3,5 meter hög och placeras inom fastigheten. Vid fastighet Hammar 1:82 föreslås två skärmar byggas inom område med vägrätt, där den ena (mot cirkulationsplatsen och väg 118) föreslås bli 4 meter hög och den andra (mot framtida anslutningsväg mot Byholmsvägen / Hammarslundsvägen) föreslås bli 2 meter hög. Dessa fastigheter kommer även att erbjudas bullerskyddsåtgärder på fasaden. Berörda fastigheter är markerade på plankartan. 5. Effekter och konsekvenser av projektet 5.1. Trafik och användargrupper Trafikplatsens utformning beror på och är en förutsättning för att handelsområdet nordväst om trafikplatsen ska kunna byggas ut. De tidigare framtagna trafikprognoserna har granskats, stämts av med Trafikverkets uppräkningstal och justerats till år 2035. Området har tidigare beräknats generera ca 20 000 fordon per dygn när det är fullt utbyggt, vilket bedöms som rimligt enligt vedertagna erfarenhetsvärden. En avstämning har gjorts med Trafikverkets uppräkningstal, där framräknade trafikflöden visat sig vara rimliga. Prognosticerade trafikflöden efter utbyggnad av handelsområdet samt trafikplats Hammar framgår av nedanstående figur. 20

Figur 17. Prognosticerade trafikflöden år 2035 i utredningsalternativet. Trafiksimuleringar visar att det med föreslagen utformning erhålls korsningspunkter med god trafiksäkerhet och framkomlighet. Befintlig gång- och cykelbana anpassas till cirkulationsplatserna. Beräkningar har gjorts för kollektivtrafikens restid. För hela sträckan, från väg 118 (söder om motorvägen) till Blekingevägen (väster om Gustaf Hellströms väg), försämras bussarnas restid med cirka en minut år 2035 med det nya vägnätet och trafikökningen, jämfört med nuläget år 2015. I den andra riktningen (från Blekingevägen till väg 118) är restiderna desamma år 2015 som år 2035 enligt modellen. Speciella busskörfält för kollektivtrafik i norrgående riktning längs väg 118 kommer garantera att bussarna har förtur in i cirkulationsplatserna. De krängande rörelser som uppstår då bussen passerar genom cirkulationsplatserna kan av vissa uppfattas som försämrad komfort. 5.2. Lokalsamhälle och regional utveckling Ombyggnaden bidrar till den utveckling som kommunen illustrerat i sin fördjupade översiktsplan för Kristianstad, se Figur 10. Ombyggnaden ger möjlighet att ansluta Hammarleden, den nya kommunala infarten till tätorten, till trafikplatsen. Genom den södra cirkulationsplatsen ges kommunen möjlighet att ansluta en ny kommunal gata till Hammarslundsvägen / Byholmsvägen. Detta innebär att befintlig anslutning mellan väg 118 och Byholmsvägen, som innebär att många körfält behöver korsas vid utfart från Byholmsvägen, kan stängas och ersättas av en säkrare korsningspunkt med det övergripande vägnätet. Det ger i sin tur möjlighet att bygga ut området söder om motorvägen såsom kommunen har önskemål att göra enligt sin fördjupade översiktsplan. De två kommunala gatorna ingår dock inte i vägplanen, bara anslutningspunkterna till dessa. Ombyggnaden gör det möjligt för kommunen att i framtiden ansluta en ny kommunal gata till Hammarslundsvägen / Byholmsvägen, vilken kommer att erbjuda högre trafiksäkerhet än den korsningspunkt som finns mellan Byholmvägen och väg 118 i dag. Trafikverket kommer att erbjuda förvärv av en bostadsfastighet söder om trafikplatsen. 21

5.3. Miljö och hälsa Samråd enligt 12 kap 6 Miljöbalken Av miljöbalken framgår att skyldigheten att göra en anmälan för samråd, som normalt gäller för en verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, inte gäller byggande av väg eller järnväg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd plan. Anledningen till detta är att man anser att detta samråd redan har skett vid samrådet om själva planen. Biotopskydd Det är förbjudet att inom ett område med generellt biotopskydd bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Genom särskilda bestämmelser i miljöbalken undantas byggande av väg och järnväg om verksamheten eller åtgärden anges i en fastställd vägplan eller järnvägsplan. Bestämmelsen innebär att man inte behöver söka dispens för de åtgärder som ska göras med stöd av väg- eller järnvägplanen. Inom planområdet berörs en stenmur. Denna kommer att kortas med ca 5 meter för att inga fasta hinder ska finnas inom vägens säkerhetszon. Åtgärden medför att utsträckningen av en skyddsvärd biotop minskar, men sträckan är förhållandevis kort varför påverkan på naturmiljön sammantaget bedöms som liten. Strandskydd Inga strandskyddade områden berörs inom planområdet. Projektets bedömda miljöpåverkan Utbyggnad av trafikplatsen kommer till största delen att ske på mark som redan är ianspråktagen för trafikplatsen eller består av områden i direkt anslutning till denna. Det kommer dock behöva tas mark i anspråk som i dagsläget används som jordbruksmark, men utbyggnaden påverkar inte möjligheten att bedriva ett rationellt jordbruk. Att jordbruksmark tas i anspråk medför att möjligheten till livsmedelsproduktion och självförsörjning minskar. Påverkan är irreversibel. Riktvärden för buller kommer att överskridas för fyra bostadsfastigheter. Bullerskydd i form av skärm planeras för att skydda två bostadsfastigheter söder om trafikplatsen. Dessa fastighetsägare kommer även att erbjudas bullerskyddsåtgärder på fasaden. Trafikverket kommer erbjuda förvärv av en fastighet till följd av höga bullernivåer, alternativt skärm och åtgärder på fasaden. Inga bullerskyddsåtgärder föreslås för fastigheten nordväst om trafikplatsen, eftersom den nyligen antagna detaljplanen med dess MKB för området visat att inga åtgärder behövs om det uppförs byggnader mellan väg E22 och bostadsfastigheten. Dessa byggnader är nu under uppförande. Landskapsbilden påverkas genom att bullerplanken skapar en visuell barriär söderut i ett för övrigt flackt och vidsträckt landskap, men endast i mindre utsträckning då bullerplanken är placerade intill befintlig bebyggelse. Länsstyrelsen har i ett samråd meddelat att de anser att det behöver genomföras en arkeologisk utredning i form av en sökschaktning som underlag för Länsstyrelsen beslut om tillåtlighet enligt Kulturmiljölagen. Trafikverket avser att låta utföra en sådan. Om 22

fornlämningar skulle påträffas i samband med schaktningar skall arbetet avbrytas omedelbart och Länsstyrelsen meddelas utan dröjsmål. Baserat på de utredningar som tidigare genomförts i området med uppgifter om geologi och grundvattennivåer bedöms inte planerade cirkulationsplatser medföra någon risk för påverkan på grundvattennivåerna, vare sig i ytliga eller djupare liggande magasin. Mängden hårdgjord yta kommer öka, liksom mängden dagvatten. Den tillkommande hårdgjorda yta, som i detta område avvattnas västerut via ledning, kommer att öka med ca 5-7%. Mängden tillkommande vägdagvatten bedöms därmed vara förhållandevis liten. Befintliga dikningsföretag kommer inte att påverkas. En översiktlig okulär besiktning tyder på att befintliga slänter har erforderlig säkerhet mot skred. Så länge schakter bara sker i den befintliga vägkroppen bedöms det inte vara för stor risk att skred utlöses. Vid schakter utanför befintlig vägkropp bör en bedömning av säkerheten för släntstabilitet utföras. Om förorenade massor påträffas ska de omhändertas enligt gällande lagar. I annat fall finns möjlighet att återanvända massor inom projektet. Ytterligare asfaltsprover kommer att tas för att säkerställa att upprivna massor hanteras enligt gällande lagstiftning. Befintlig gång- och cykelväg byggs om och anpassas till den nya vägutformningen, vilket bland annat innebär nya korsningspunkter med befintligt och planerat vägnät. Antalet korsningspunkter blir fler och i dessa punkter kommer bilflödena att öka. För att inte försämra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ska korsningspunkterna mellan gångoch cykelvägen och anslutande vägar utformas så att bilarna håller en låg hastighet i korsningspunkten, exempelvis genom upphöjda ytor. Passagerna kommer även förses med refuger så att de högtrafikerade gatorna kan korsas stegvis. Ombyggnaden av trafikplatsen möjliggör för ökade trafikmängder och därmed försämrad luftkvalitet. Trafikplatsen ligger dock i ett välventilerat område där människor inte uppehåller sig långa stunder. Miljökvalitetsnormerna för luft bedöms därför inte överskridas. 5.4. Samhällsekonomisk bedömning (SEB) En enkel samlad effektbedömning har utförts för objektet. Objektet finns inte med i Trafikverkets gällande planer utan kommer att finansieras i samband med exploateringen av marken intill trafikplatsen, där det ska byggas ett stort handelsområde. Ombyggnaden av trafikplatsen är en förutsättning för att handelsområdet ska kunna byggas, eftersom kapaciteten i trafikplatsen är otillräcklig för de stora trafikflöden som förväntas genereras av det nya handelsområdet. På grund av projektets storlek och att det inte finns med i Trafikverkets planer har en fullständig SEB inte bedömts vara nödvändig i projektet. Resultat Projektet beräknas till en nettonuvärdeskvot (NNK-kvot) på -0,3, vilket räknas som samhällsekonomiskt olönsamt. Investeringskostnaden överstiger de positiva nyttorna. Trafiksäkerheten förbättras markant i trafikplatsen, även fordonskostnader och minskade luftföroreningar medför ett positivt tillskott. Restidskostnaderna ökar däremot pga att den genomgående trafiken på väg 118 får fördröjningar när de kör genom de nya cirkulationsplatserna jämfört med idag. En nytta, pga minskat antal utsatta för buller på ca 3 Mkr för hela kalkylperioden, har lagts till manuellt i beräkningen. 23

En kontrollberäkning har även genomförts med de trafikflöden i trafikplatsen som beräknas tillkomma när handelsområdet samt nya bostäder i området byggts ut. NNK beräknas med dessa förutsättningar till 1,6. Inga kostnader eller tillkommande vägar för handelsområdet har tagits med i denna beräkning, vilket gör att den inte är helt jämförbar. Slutsats Även om NNK beräknas till under 0 med de sedvanliga trafikuppräkningstalen bedöms projektet kunna vara samhällsekonomiskt lönsamt. Med avseende på att motivet för ombyggnaden är att möjliggöra en utbyggnad av ett handelsområde med anslutning till trafikplatsen bedöms projektet medföra andra nyttor. En ombyggnad av trafikplatsen kan även möjliggöra en ny anslutning österut från centrala Kristianstad samt en bättre anslutning för framtida nya bostäder vid Hammarslundsvägen söder om E22. Beräkningarna visar också att den ökade trafiken från handelsområdet medför att NNK skulle bli starkt positiv i trafikplatsen. Finansieringen sker inte heller via statliga medel. 5.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser Utbyggnaden av trafikplatsen är en förutsättning för att det planerade handelsområdet ska kunna byggas ut. Den trafikökning som handelsområdet genererar ingår därför i den bedömda påverkan av denna vägplan. Möjligheten att ansluta nya kommunala gator till trafikplatsen medför att kommunen i framtiden kan ansluta nya bebyggelseområden till det övergripande trafiknätet på ett trafiksäkert sätt. Anslutningen av Hammarleden till trafikplatsen kommer medföra att Blekingevägen avlastas från genomfartstrafik, vilket indirekt kan leda till förbättrad boendemiljö för boende utmed denna väg. 5.6. Påverkan under byggnadstiden Under byggtiden kommer störningar att uppstå både på väg E22 och på väg 118. Under byggnadstiden ska framkomligheten för samtliga trafikanter beaktas, där särskild hänsyn får tas till oskyddade trafikanter och kollektivtrafiken. Eftersom det inte finns alternativa vägar i närheten att hänvisa till kommer väg 118 hållas öppen för trafik under hela byggtiden, men det kan förekomma restriktioner av trafikeringen. Den påverkan som bedöms uppkomma under byggnadstiden är främst buller från transporter till och från området samt arbetsfordonen vid arbetet. Tillåtna bullernivåer styrs av Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller, Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2004:15. Projektet kommer medföra schaktning i befintliga vägdiken och upprivning av asfalt. Provtagning av massorna ska göras för att klargöra fortsatt hantering. Vid schakter utanför befintlig vägkropp bör en bedömning av säkerheten för släntstabilitet utföras. Restriktioner för upplag av schaktmassor skall specificeras för att erhålla fortsatt tillfredställande säkerhet mot skred. 24

6. Samlad bedömning 6.1. Transportpolitikens övergripande mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet ska uppnås genom att tillgängligheten för medborgarna och näringslivet säkerställs samtidigt som hänsyn tas till trafiksäkerhet, miljö och hälsa. Målet är uppdelat i ett funktionsmål, som ska syfta till att ge alla en grundläggande tillgänglighet och bidra till utvecklingskraft i hela landet, och ett hänsynsmål som syftar till att anpassa transportsystemet så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt och bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås samt ökad hälsa. Tillgänglighet inbegriper många begrepp såsom tillförlitlighet, trygghet, bekvämlighet, näringslivets transporter, jämställdhet och förutsättningar för oskyddade trafikanter, kollektivtrafik, barn och personer med funktionsnedsättning. Projektet medger framkomlighet för både biltrafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter, men byggs främst för att öka kapaciteten för biltrafiken. Med ökad kapacitet och trafiksäkra korsningspunkter gynnas tillförlitlighet, tryggheten och därmed förutsättningarna för biltrafik och näringslivets transporter. Byggande av två cirkulationsplatser förlänger restiden för kollektivtrafiken med ca 1 min vid resa norrut, men påverkar inte restiden vid färd söderut. De krängande rörelserna i cirkulationsplatserna kan av vissa resenärer uppfattas som minskad komfort. Oskyddade trafikanter behöver korsa fler anslutande vägar med högre trafikflöden. Korsningspunkterna behöver utformas säkert, men kan ändå leda till minskad möjlighet för barn att själva använda transportsystemet. Projektet bedöms sammantaget bidra till funktionsmålet. Ombyggnaden medger ökad biltrafik, där ökade utsläpp leder till negativ påverkan på klimat och luft. Miljökvalitetsnormerna bedöms inte överskridas. Oskyddade trafikanter behöver korsa fler vägar, men då dessa korsningspunkter utformas på ett trafiksäkert sätt bedöms inte trafiksäkerheten påverkas. Sammantaget bedöms projektet ha negativ påverkan på hänsynsmålet. 6.2. Miljökvalitetsmålen Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Till varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar som ska konkretisera innebörden av målet. Projektet bedöms kunna påverka miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet samt God bebyggd miljö. En ombyggnad av trafikplatsen möjliggör utbyggnad av ett handelsområde vilket i sin tur kommer att alstra trafik. Detta medför ökade koldioxidutsläpp och därmed en negativ klimatpåverkan. Eftersom vägplanen medger ökad kapacitet bedöms projektet sammantaget bidra till negativ påverkan på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. 25

Området är dock välventilerat varför miljökvalitetsnormerna för luft inte bedöms överskridas. En ökad mängd dagvatten från trafikplatsen kommer att ledas till Hammarsjön. Mängden tillkommande vatten är relativt liten och kommer först ledas via diken där viss fördröjning och rening kan uppnås, innan det når Hammarsjön. Miljömålet Levande sjöar och vattendrag bedöms därmed inte påverkas. Trafikplatsen kommer att byggas inom grundvattenförekomsten Kristianstadsslätten. Planerat projekt bedöms inte medföra påverkan på grundvattnet, varför miljömålet Grundvatten av god kvalitet inte bedöms påverkas. Vad gäller miljömålet God bebyggd miljö kommer en utbyggnad ske av infrastruktur som har som mål att öka kapaciteten och förbättra trafiksäkerheten. Utbyggnaden är ytmässigt sett liten och planeras i anslutning till befintlig trafikplats. En stenmur kommer att kortas, men i övrigt kommer inga naturmiljöer eller kända kulturmiljöer att beröras. En arkeologisk utredning kommer att genomföras för att undersöka om det finns tidigare okända fornlämningar inom området. Bullernivåerna vid de bostadshus som ligger närmst trafikplatsen kommer att överskridas, varför bullerskydd är föreslagna. Utbyggnaden medför ökad framkomlighet för biltrafik, vilket leder till ökad resurs- och energianvändning. Sammantaget bedöms projektet ha negativ påverkan på miljömålet. 6.3. Sammanställning av konsekvenser Åkermark kommer att tas i anspråk, men ytorna är relativt små och ligger i direkt anslutning till befintliga vägar. En mur kommer att kortas för att inga fasta hinder ska finnas direkt invid vägen. Inga kända fornlämningar berörs, men en arkeologisk utredning kommer att genomföras med anledning av projektet. Grundvattenförhållandena väntas inte påverkas. Vid schakter utanför befintlig vägkropp bör en bedömning av säkerheten för släntstabilitet utföras. Mängden vägdagvatten kommer öka, men ökningen är liten och berör inte befintliga dikningsföretag. Ombyggnadens påverkan på natur- och kulturmiljö samt mark och vatten bedöms sammantaget som liten. Fyra markprover har undersökts med avseende på bland annat tungmetaller och kolväten. Analysresultaten har jämförts med riktvärden för tre nivåer: Mindre än ringa risk (MRR), Känslig markanvändning (KM) och Mindre känslig markanvändning (MKM). I två av de prover som togs fanns halter av kadmium och PAH-H som översteg MRR. I det ena fallet var halten av PAH-H även högre än riktvärdena för KM. Eftersom tillämpbart riktvärde sannolikt är i nivå med MKM, så är halter över MRR och KM inga problem i sig, men vid schaktning och borttransport av massor med halter över redovisade riktvärden för MRR bör massorna köras till godkänd mottagare som får ta del av analysresultaten. Riktvärdena för trafikbuller gällande nybyggnad och väsentlig ombyggnad kommer att överskridas. Det har föreslagits skärmar och fasadåtgärder för att minska ljudnivåerna. Trafikverket kommer att erbjuda förvärv av en fastighet där riktvärdena är svåra att uppnå, alternativt skärm och fasadåtgärder. Eftersom trafikplatsen byggs om i syfte att öka kapaciteten så att planerat handelsområde kan byggas ut, så gynnar projektet ökad trafik, vilket medför ökade utsläpp. Påverkan på klimat och luft är därför negativ. Miljökvalitetsnormerna bedöms dock inte överskridas. 26