Verksamhetsberättelse. Kryh. Tertial 2 (januari-augusti) 2016

Verksamhetsberättelse Kryh Tertial 2 (januari-augusti) 2016

Innehållsförteckning Inledning ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Förvaltningens profil och uppdrag ------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Grunduppdrag ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 4 Viktiga händelser ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 4 Verksamhetsförändringar ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 5 Övergripande områden ------------------------------------------------------------------------------------------------ 6 Jämlik hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ----------------------------------------------------------- 6 Utvecklingsuppdrag --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 6 Säker hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ----------------------------------------------------------- 7 Utvecklingsuppdrag --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 7 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------- 16 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 16 Hälso- och sjukvård i rimlig tid ----------------------------------------------------------------------------------------------- 17 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 17 Utvecklingsuppdrag -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 17 Prioriterade områden ------------------------------------------------------------------------------------------------- 20 Cancer --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 20 Kvinno- och förlossningsvård ------------------------------------------------------------------------------------- 21 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 21 Äldres hälsa ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 21 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 21 Akutsjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 27 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 27 Utvecklingsuppdrag -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 27 Områden med särskilda uppföljningsbehov --------------------------------------------------------------- 30 Diabetessjukvård ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 30 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 30 Hjärt- och lungsjukdomar ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 31 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 31 Neurologiska sjukdomar -------------------------------------------------------------------------------------------- 32 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 32 Rörelseorganens sjukdomar och skador --------------------------------------------------------------------- 33 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 33 Palliativ vård ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 33 Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) ---------------------------------------------------------- 33 Produktion ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 34 Somatisk vård inklusive vårdval --------------------------------------------------------------------------------------------- 34 Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) --------------------------------------------------------------------- 36 Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård ---------------------------------------------------------------- 37 2

Palliativ sjukhusvård/asih ----------------------------------------------------------------------------------------------------- 39 Kompetensförsörjning ----------------------------------------------------------------------------------------------- 41 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare --------------------------------------------------------- 41 Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare --------------------------------------------------------------------- 41 Hälsofrämjande arbete ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 41 Verksamhet och resultat i fokus --------------------------------------------------------------------------------- 42 Kompetensförsörjning ----------------------------------------------------------------------------------------------------------- 42 Användning av bemanningsföretag ---------------------------------------------------------------------------------------- 43 Antalet anställda och arbetad tid -------------------------------------------------------------------------------------------- 43 Miljöarbete ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 45 Finansiering och ekonomiska förutsättningar ------------------------------------------------------------ 47 Ekonomiskt ingångsläge ------------------------------------------------------------------------------------------------------- 47 Resultat ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 47 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal ------------------------------------------------------------------- 52 Läkemedel --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 53 Kostnadsansvar läkemedel utveckling --------------------------------------------------------------------------------- 53 Övriga kostnader ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 53 Handlingsplaner för ekonomi i balans ------------------------------------------------------------------------------------- 54 Nyckeltal ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 54 Investeringar ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ 56 3

Inledning Förvaltningens profil och uppdrag Grunduppdrag Region Skånes offentligt drivna hälso- och sjukvård är indelade i följande förvaltningar, Skånes universitetssjukvård, Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden Ängelholm samt Medicinsk service. Förvaltningarna har ett gemensamt ansvar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård utifrån beslutat uppdrag. För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård måste all sjukvårdsverksamhet samordnas. Samordningen kan omfatta allt från nivåstrukturering till daglig samordning av patienter med anledning av bristande tillgänglighet. Förvaltningarna ska kontinuerligt arbeta med att effektivisera verksamheten med särskilt fokus på tillgänglighet, patientsäkerhet och kvalitét med tydligt patientfokus. Tillgänglighetspaketet för 2016, Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet, gäller för samtliga förvaltningar. Region Skåne är genom avtal skyldig att vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan Kristianstad. Förvaltningarna ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Uppdrag beslutade i tidigare års förvaltningsuppdrag/särskilda beslut som inte är tidsbegränsade ingår i förvaltningarnas uppdrag samt i den ekonomiska basen. Utöver det som beskrivs i förvaltningsuppdraget gäller följsamhet mot regionövergripande riktlinjer, strategier och policyer. Skånevård Kryh Tillhandahåller akut- och planerad hälso- och sjukvård samt primärvård. Inom Kryh finns tre sjukhus, belägna i Ystad, Hässleholm och Kristianstad, varav huvuddelen av akutsjukvården bedrivs vid sjukhusen i Kristianstad och Ystad. Offentligt drivna vårdcentraler i kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Osby, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Skurup och Perstorp är en integrerad del av förvaltningens verksamhet. Förvaltningen ansvarar för Skåneövergripande uppdrag inom ungdomsmottagningar, specialiserad palliativ slutenvård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) samt Palliativt utvecklingscentrum. Palliativt utvecklingscentrum bedriver arbete i enlighet med avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet. På förvaltningsnivå finns en FoU-enhet som håller ihop forskningsverksamheten inom Kryh, exempelvis inom ortopedi och proteskirurgi. Viktiga händelser Inom ramen för tillgänglighetspaketet har Kryh från januari till och med juli genomfört nästan 300 operationer inom kirurgi, ortopedi, gynekologi och urologi. Förvaltningen har också avlastat SUS med ett 100-tal akuta höfttrauman för patienter, bland annat från Höör, Hörby, Trelleborg, Svedala, Skurup, Tomelilla och Sjöbo. 4

Habilitering och Hjälpmedel, som varit en del av Kryh, bildade egen förvaltning i februari 2016. Ett läkarlett mobilt team startade i Hässleholm i maj. Teamet åker hem till patienter och har bara under sommarmånaderna förhindrat att ett 40-tal patienter behövt uppsöka akutmottagning eller läggas in på sjukhus. Intensivvårdsavdelningen på CSK har genomfört ett framgångsrikt arbete för att använda intensivvårdssjuksköterskors kompetens på bästa sätt. Undersköterskor, sjukgymnast och servicemedarbetare avlastar numera intensivvårdssjuksköterskorna som blivit färre i samband med att flera sa upp sig under våren. Verksamhetsområdena Akut och Specialiserad Medicin i Ystad har slagits ihop till ett gemensamt verksamhetsområde. Det bidrar till förbättrade flöden och stora patientvinster på Lasarettet i Ystad. Det nystartade endometriosteamet på CSK där läkare, barnmorska och kurator erbjuder snabb behandling och psykosocialt stöd till kvinnor med endometrios har lett till att antalet vårddygn minskat från 80 till 18 under första halvåret 2016 jämfört med 2015. De offentliga ungdomsmottagningarna i Skåne har från staten fått 11 miljoner kronor för riktade insatser mot psykisk ohälsa. Pengarna kommer bland annat att användas för att öka tillgängligheten till ungdomsmottagningarna och att starta en ungdomsmottagning på nätet. Under våren pågick en diskussion om framtiden för slutenvårdsplatser inom palliativ vård och ASiH i Trelleborg. Den slutade med att politiken beslutade att platserna i Trelleborg ska vara kvar. Vårdcentralsfilialen i Hästveda erbjuder sedan i våras läkarbesök on-line. Verksamhetsförändringar Tillgänglighetspaketets genomförande. I övrigt motsvarar grunduppdraget föregående år. 5

Övergripande områden Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omotiverade skillnader i hälso- och sjukvården ska identifieras och med riktade insatser minska Våld i nära relationer ska aktivt motverkas Deltagande i screening, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden, ska öka Utvecklingsuppdrag Kvalitetsindikatorer i den ordinarie uppföljningen ska utvecklas så att omotiverade skillnader åskådliggörs Ett utvecklingsarbete av området våld i nära relationer ska bedrivas för att säkerställa en hög kvalitet i enlighet med gällande föreskrifter och riktlinjer Den jämlika vården och hälsan är prioriterade värden i all hälso- och sjukvårdsverksamhet inom Kryh. Däremot är det svårt att kommentera graden av jämlikhet i vården eftersom kvalitetsuppföljning med jämlikhetsperspektiv inte genomförts i någon större utsträckning. Skånevård Kryh har organiserat sitt arbete i patientprocesser där grundtanken är att ett processorienterat arbetssätt underlättar för medarbetarna att möta de behov som kunder, patienter och besökare har. Därmed skapas förutsättningar att bedriva en likvärdig, kunskapsbaserad och kostnadseffektiv verksamhet med medborgarna i fokus. Målsättningen med en processorganisation är ett målmedvetet och systematiskt arbetssätt med siktet inställt på ständiga förbättringar för patienterna, där förvaltningen strävar efter att öka kvalitén och göra rätt saker från början. Fokus är att minska risken för avvikelser i vårdens övergångar mellan olika huvudmän. Genom samordning mellan patientprocesser och sjukhusområdena kan vården erbjudas mer jämlikt. Processteamen arbetar med resultat från kvalitetsregister, förvaltningen/divisionernas mål och nationella vårdprogram. Statistik redovisas könsuppdelat för att upptäcka skillnader och resultaten jämförs för de olika sjukhusorterna för att kunna hitta förbättringsområden och därigenom åstadkomma en mer jämlik vård i Kryh. Genom att belysa olikheter och likrikta rutinerna har till exempel antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer vid utskrivning efter stroke förbättrats. Cancerprocessen med standardiserade vårdförlopp innebär en jämlik vård inom förvaltning, region och nationellt. Cancerrehabiliteringsprocessen som tidigare enbart funnits på Centralsjukhuset Kristianstad etableras nu i hela Kryh. Verksamheterna strävar efter och har numera gemensam remisskö för att utjämna väntetider. Patienter från Ystad och Österlen har nu bättre tillgång till akut ortopedisk kirurgi eftersom en ortopedavdelning har varit igång sedan sommaren 2015. 6

Enligt tidigare och pågående plan fortsätter arbetet inom Division Primärvård med att lyfta konceptet Tänk Tvärtom-Genushanden. Samtliga verksamheter erbjuds en introduktion i jämställdhetsfrågor och patientbemötande med kritiskt perspektiv via planeringsdagar, APT eller liknande. I samtliga försäkringsmedicinska utbildningar för AT/ST läkare ingår information om Genushanden. Alla rehabkoordinatorer utbildas i grundkonceptet Tänk Tvärtom. Syftet är att kunskapen ska öka om genusstrukturer inom vården. Våld i nära relationer är ett omfattande folkhälsoproblem. Primärvård i Kryh arbetar även där med konceptet Tänk Tvärtom- Genushanden där kunskap ingår om jämställdhet och våld i nära relationer. Ett regionalt vårdprogram, med representanter från olika divisioner och verksamhetsområden inom Region Skåne, är under framtagande. Verksamhetsområde obstetrik och gynekologi har under våren arrangerat en utbildningsdag om våld i nära relation. Det är ett samarrangemang med barnkliniken, socialförvaltningen, samt alla inom verksamhetsområde obstetrik och gynekologi. Kontaktpersoner finns ute i divisionens verksamhetsområden. Inom verksamhetsområde akut har en grupp med undersköterskor och sjuksköterskor detta som specifikt ansvarsområde. Arbete pågår med att se över de rutiner som finns för att upptäcka patienter som har utsatts för våld i nära relation. En checklista har skapats och dialog förs på arbetsplatsträffarna med personalen då det är svårt att identifiera utsatta patienter. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden Vårdrelaterade infektioner och smittspridning ska minska Antibiotikaförskrivningen ska närma sig rikssnittet och följsamheten till riktlinjer ska öka Läkemedelsrelaterade fel ska minska Utvecklingsuppdrag Antibiotikaanvändning i slutenvård och vårdrelaterade infektioner ska analyseras med hjälp av Infektionsverktyget som underlag för att stärka patientsäkerheten I syfte att öka kunskapsstödet och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läkemedel till barn ska arbetet inom detta område intensifieras 7

Indikatorer Säker vård Målnivå Utfall janaug Utfall Utfall 2014 2016 2015 Utlokaliserade patienter <0,5 1,20 1,05 0,82 Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) <330 337 jul 15-jun16 350 jul 14-jun15 Följsamhet till regler för basal hygien vid >90 % 91 % 91 % patientnära arbete 88 % * Följsamhet till regler för arbetskläder vid 100 % 95 % 94 % patientnära arbete Andel orala opioider >70 % 71 % 69 % 67 % Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion <10 % 8 % 8 % 7 % Penicillin V vid behandling av barn med >75 % 77 % 75 % 75 % luftvägsantibiotika Överbeläggning <1 3,1 2,5 2,9 Utskrivningsinformation läkemedel >80 % 72 % 69 % 63 % Resultat för mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är inte uppdelat för 2014. Mätning våren 2014 visade en följsamhet till samtliga steg i BHK på 88 %, samma resultat som våren 2015 och våren 2016. Trycksår I april 2016 fastställde Skånevård Kryh handlingsplan trycksår. Handlingsplanen är förvaltningsövergripande för slutenvården och har vid behov kompletterats med divisions-, verksamhets- och/eller enhetsspecifika handlingsplaner. Till exempel har handlingsplaner framtagits på enheter med hög andel trycksår, till exempel inom Palliativ vård och ASIH. Förvaltningens handlingsplan syftar framförallt till att underlätta enheternas arbete med tryckårsprevention genom att samla och sprida information samt riktlinjer kring trycksårsprevention, sammanställa mätningar och tydliggöra mål samt följa upp och återkoppla resultat. I nationell punktprevalensmätning trycksår som genomfördes den 9 mars 2016, låg andelen trycksår kategori 2 till 4 inom sjukhusdivisionerna på 4,6 %. Det är en ökning från höstens mätning då motsvarande siffra var 4,1 %. Inom den palliativa vården var andelen 18,8 % i mars 2016 jämfört med 13,8 % vid mätning hösten 2015. Vid närmare analys av resultatet framgår att antalet patienter med trycksår ökat men antalet trycksår (kategori 2 till 4) minskat (från 59 till 53). Det vill säga fler patienter med trycksår men färre och mindre allvarliga trycksår per patient. Vid sammanställning av resultat från punktprevalensmätning identifierade utvecklingsbehov kring dokumentation av de trycksår som patienterna har vid ankomst till sjukhus. Utbildningsmaterial kring dokumentation har utarbetats och använts vid återkoppling av resultat till enheter. Utifrån enhetsspecifika handlingsplaner genomförde avdelningar med hög andel trycksår i nationella punktprevalensmätningen, extra enhetsspecifika mätningar i maj 2016. Resultatet visade total andel patienter med trycksår (kategori 1 till 4) på 2,5 % (inga uppkomna under vårdtid) jämfört med 23 % i nationell mätning. Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner och smittspridning har minskat och förvaltningen når målet. Antalet vårdrelaterade infektioner, utifrån analys med hjälp av infektionsverktyget, har minskat med 2,26 %. 8

Det är framförallt djupa postoperativa infektioner och infektioner med tarmbakterien Clostridium som minskat. Se tabell nedan. Efter tidigare lokalt utbrott på Lasarettet i Ystad med en särskilt aggressiv bakteriestam av Clostridier för några år sedan, har stora insatser genomförts både lokalt i Ystad och i hela förvaltningen. Utbyte av möbler på förvaltningens alla vårdavdelningar till hela, mer hygieniska, avtorkningsbara och lättstädade möbler har påbörjats. Information och utbildningsinsatser har genomförts i hela Kryh för ökad information kring städning, behandling och hantering av smittor för olika yrkesgrupp, både medarbetarna i verksamheterna och chefer. Förvaltningen har idag en ökad transparens för aktuella smittor där det aktuella smittläget dagligen lyfts till chefer, medarbetarna, på vårdplatsmöten och i kommunikationen mellan sjukhusen. Antalet vårdrelaterade infektioner har nu mätbart minskat och insatserna tycks ha fått avsedd effekt. Den nationella punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner (VRI) genomfördes den 6 april. Andelen patienter med VRI hade vid mätningen minskat från 9 % till 8,7 % jämfört med föregående mätning. Totalt deltog 574 patienter vilket är ett 50-tal fler jämfört med föregående mätning. Förvaltningen har under våren även genomfört lokalt initierade punktprevalensmätningar (PPM) med fokus på särskilda områden. Den 4 maj genomfördes en PPM mätning av urinkatetrar (KAD). I mätningen ingick 105 patienter och resultatet kunde bland annat påvisa skillnader i andelen KADbehandlade patienter mellan sjukhusen. Resultaten ligger till grund för det arbete som påbörjades under sommaren 2016 för att säkerställa att en jämlik och likvärdig vård ges och öka följsamheten enligt vårdhandboken och nationella riktlinjer. I maj genomfördes en lokal PPM avseende perifera venkatetrar (PVK). Det var en uppföljningsmätning för att se om införda åtgärder och informationskampanjer lett till resultat. Den tidigare mätningen initierades i sin tur på grund av ett flertal rapporterade avvikelser avseende just PVK samt flertal vårdrelaterade infektioner som orsakats av PVK. I den nya mätningen ingick 302 PVK. Resultatet visade en minskning av antalet tromboflebiter (5,3 %) och en förbättrad dokumentation jämfört med föregående mätning. 9

Antalet vårdrelaterade infektioner rapporterade i Infektionsverktyget Jämförelse januari till maj 2015 respektive januari till maj 2016. (Palliativ vård ej med, de påbörjade rapportering i infektionsverktyget februari 2016) Infektion Antal VRI jan till maj 2015. Antal VRI jan till maj 2016. Förändring 2015 till 2016 lunginflammation 158 168 10 urinvägsinfektion med feber 101 107 6 urinvägsinfektion utan feber 188 222 34 vårdrelaterad sepsis med okänt fokus 35 55 20 ytlig postoperativ infektion 222 226 4 djup postoperativ infektion 125 113 12 infektion med Clostridium difficile 87 70 17 annan vårdrelaterad infektion 368 294 74 Totalt antal vårdrelaterade infektioner 1284 1255 29 Förändring i procent jämfört med samma period föregående år. 2,26 % Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Vid den nationella punktprevalensmätningen våren 2016 uppmätte Kryh en följsamhet till hygienrutiner på 91 % och klädregler 95 %. Resultatet är förbättrat jämfört med motsvarande mätning hösten 2015 (89 % respektive 94 %) och ligger över riksgenomsnittet för följsamhet på hygienrutiner (79 %). Öppenvårdsantibiotika Avsikten med måltalet är att följa effekten av arbetet med antibiotikastrategin som formulerats via STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Under lång tid har en nedgång av antalet kurer med antibiotika setts. Det finns flera orsaker till att nivån varierar och den givna orsaken till variationer är infektionsperioder, säsongsvariation och förändringar i antal besök. En annan orsak kan vara svag kontinuitet i läkarbemanningen då långsiktiga informations- och utbildningsbudskap riskerar få lägre genomslagskraft på terapitraditionen. Den ökning som ses 2016 för sjukhusdivisionerna är till huvudsakligen en överföring av recept från primärvårdens kvälls-och helgmottagning till akutens nya förskrivarkod som startade i januari 2016. 10

Öppenvårdsantibiotika (vårdcentralerna) Användningen av antibiotika i öppenvård visar en sjunkande trend. Utfallet för vårdcentralerna i Kryh under perioden juli 2015 till juni 2016 visar på 337 kurer jämfört med 350 under perioden juli 2014 till juni 2015. Det finns en liknande trend i hela Skåne och nationellt. Motsvarande siffror för Skåne är 340 kurer under senaste året och 355 föregående år. Vårdcentralerna i Kryh ligger marginellt bättre än hela Region Skåne. Dock är Skåne sämre än det nationella genomsnittet där motsvarande siffror är 316 kurer senaste året och 328 året innan. Andel bensylpenicillin Andelen bensylpenicillin (bensyl-pc+ cefotaxim+ cefuroxim) har målsatts till 50 % för icke-opererande specialiteter. Utvecklingen redovisas därför endast för Division Specialiserad närsjukvård. Det hopp i kurvan som ses i diagrammet nedan för september oktober beror på felbeställning och påföljande retur/kreditering. Infektionsläkare genomför regelbundna genomgångar på enheterna. En ökande användning av cefuroxim och cefotaxim ses medan bensylpenicillin är stabilt. Inom Kryh har ett antibiotika stewardship projekt startats på Centralsjukhuset Kristianstad. Det innebär att infektionsläkare besöker avdelningar två gånger per vecka och granskar samtliga patienter avseende antibiotika på avdelningen. Syftet är att få en mer korrekt behandling avseende val av antibiotika samt dos och behandlingslängd och på detta sätt öka behandlingskvaliteten, minska resistensen samt öka kunskapen kring antibiotika och infektionssjukdomar. 11

Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion Statistiken avseende önskad låg användning av bredspektrumantibiotika vid urinvägsinfektion hos kvinnor (gäller gruppen kinoloner) visar stabila siffror med god följsamhet. Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika Statistiken avseende önskad hög användning av pcv vid luftvägsinfektioner hos barn visar stabila siffror med god följsamhet. Orala opioder Förvaltningen når målet med andelen orala opioider på >70 % och ser en liten ökning jämfört med föregående år. Kryh eftersträvar en hög andel orala opioider och en låg andel opioider i form av plåster och förvaltningen har en relativt låg nivå sett ur ett Skåneperspektiv. Missbrukspotentialen för begagnade plåster har lyfts i media under senaste halvåret. Destruktionsproblematiken hänger samman med att opioidplåster innehåller 90 % av sin ursprungliga läkemedelsmängd när det byts på patienten. Måltalet och terapivalen hanteras vid läkemedelsgenomgångarna i både slutenvård och primärvård. Utfallen för måltalet kommuniceras också till verksamheterna månatligen med avsikten att de skall diskuteras och få genomslag i läkemedelsterapin. 12

DDD - Ack maj 2016 Ackumulerat tom maj 2016 Orala opioider på recept Andel po 2015 Perorala opioider Plåster opioider Andel perorala Andel perorala 2 Div Specialiserad Närsjukvård 79,1% 16 841 4 470 79,0% 21,0% 3 Div Kirurgi 87,4% 17 518 2 399 88,0% 12,0% 4 Div Primärvård 68,7% 65 814 26 944 71,0% 29,0% Totalsumma 73,0% 100 173 33 812 74,8% 25,2% Läkemedelsrelaterade fel Det saknas statistik på läkemedelsrelaterade fel i vården. Det arbetas kontinuerligt med frågan, bland annat med hjälp av förbättrad utskrivningsinformation, utbildning av läkare i att hantera läkemedel i Melior och Pascal samt tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar med hjälp av apotekare i vården. För att minska läkemedelsrelaterade fel arbetar klinikapotekare på samtliga tre sjukhus inom Kryh med att göra tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen. Läkemedelsgenomgångar leder till bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen och en minskning av problem relaterade till läkemedelsbehandlingen. Läkemedelsgenomgångar genomförs även inom offentlig primärvård till patienter på särskilda boenden och med hemsjukvård. I Läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen ingår även läkemedelsavstämning. Läkemedelsavstämningar minimerar risken för att information om läkemedel överförs fel vid inskrivning till och utskrivning från sjukhus. Genom att använda utskrivningsinformation minskar risken för att information om läkemedel överförs fel vid utskrivning från sjukhus. Under 2015-2016 har det pågått ett projekt i förvaltningen där apotekare tillsammans med vårdenheterna arbetar med att öka såväl kvantitet som kvalitet i utskrivningsinformationen, i syfte att förbättra patientinformationen och informationen till nästa vårdgivare. Läkemedelsrelaterade fel har flera orsaker och kan till exempel uppkomma på grund av bristande kunskap i hantering av ordinationsverktygen. För att minska dessa fel pågår utbildningsinsatser för läkare i läkemedelsmodulen i Melior och i Pascal. Nyanställda AT-läkare får även utbildning inom området läkemedelsbehandling av äldre. På Lasarettet i Ystad och Centralsjukhuset Kristianstad arbetar receptarier på några vårdavdelningar med läkemedelshantering, som att fylla på patientindividuella läkemedel i läkemedelsvagnar och förbereda läkemedel till hemgående patienter. Förutom att avlasta sjuksköterskor, så att mer av deras arbetstid kan användas för patientnära arbete, blir även läkemedelshanteringen på avdelningarna effektivare och säkrare. Säkrare läkemedelshanteringsrutiner är en viktig del i vårdens rutinarbete. Här fokuseras på årlig kvalitetsgranskning på alla enheter enligt ett regionalt protokoll. Fokusgrupp i detta arbete är de läkemedelsanvariga sköterskorna i förvaltningen och möten anordnas två gånger per termin. Läkemedelsansvarig läkare och chefapotekare informerar då om pågående förändringar och nyheter inom läkemedelsområdet. Under hösten 2016 och under hela 2017 kommer mycket av informationen att handla om omställning till nytt läkemedelsförsörjningsavtal. Avvikelser rörande läkemedelshantering tas upp med målsättning att förebygga upprepning. 13

I Kryh finns ett väl utvecklat samarbete mellan Läkemedelsansvarig läkare och chefapotekare för att driva frågor om läkemedelshantering och läkemedelssäkerhet. Detta arbete fokuseras inom Läkemedelsnätverket Kryh där representanter för primärvård, ASIH, sjukhusen och kommunerna möts. Målsättningen är att minimera problem för patienterna och deras läkemedelsanvändning i övergång mellan enheter och mellan vårdformer. Ett konkret exempel på detta är en övergripande rutin i Kryh för hur diabetespatienternas insulindosering och blodsockervärden ska hanteras i slutenvården. Ett annat exempel är identifiering av de brister som finns i hantering av ordinationsverktygen och som ett resultat av detta införande av strukturerad utbildning på ordinationsverktygen i Melior och Pascal. Utskrivningsinformation läkemedel Utskrivningsinformation minskar risken för läkemedelsfel i samband med utskrivning genom att säkra kommunikationen mellan patient och vårdgivare samt mellan de olika aktörerna i vården. Brister i informationsöverföringen om läkemedel är en stor patientsäkerhetsrisk. Antalet läkemedelsfel och sjukvårdskontakter inom tre månader halveras vid användning av utskrivningsinformation. Andelen patienter med fem eller fler läkemedel, för vilka en utskrivningsinformation genererats januari till juli 2016 jämfört med helåret 2015 är 73 % respektive 69 %. Årsgenomsnittet för 2014 var 63 % för förvaltningen. Utvecklingen under 2015 samt januari till juli 2016 kan ses i nedanstående diagram. Kryh följer målet i det regionsövergripande projektet; Kvalitetsförbättring Utskrivningsinformation, med en målnivå på 70 %. Projektet har medfört fokus på utskrivningsinformation ur såväl kvantitets- som kvalitetsaspekt och det har sannolikt bidragit till den positiva utvecklingen. Andel patienter med 5 eller fler läkemedel för vilka en Utskrivningsinformation genererats i Kryh januari 2015- juli 2016. Förvaltning och divisionsnivå. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kryh 2016 Kryh 2015 Division Specialiserad Närsjukvård 2016 Division Specialiserad Närsjukvård 2015 Division Kirurgi 2016 Division Kirurgi 2015 Målnivå Kryh 70 % 14

Division Specialiserad närsjukvård låg under januari till juli 2016 något över föregående års resultat kvantitativt. Divisionen har en hög och stabil nivå av andelen patienter som får utskrivningsinformation, årsgenomsnittet för 2015 blev 78 % och genomsnittet för januari till juli 2016 är 81 %. Det kan noteras att verksamhetsområde Akut har gjort framsteg i sitt arbete med att öka andelen utskrivningsinformationer, årsgenomsnittet 2015 var 56 % och genomsnittet januari till juli 2016 är 76 %. Division Kirurgi ökade kontinuerligt sin andel genererade utskrivningsinformationer under 2015 och den positiva trenden ses även under januari till juli 2016. Årsgenomsnittet för divisionen 2015 blev 56 % och genomsnittet för januari till juli 2016 är 63 %. Inom divisionen ses variationer mellan verksamhetsområdena. Verksamhetsområde Kirurgi Kristianstad ökade kontinuerligt sin andel utskrivningsinformationer under 2015 och ligger nu stabilt över målnivån, årsgenomsnittet för 2015 var 73 % och genomsnittet för januari till juli var 82 %. Analys av antibiotikaordinationer utifrån infektionsverktyget Infektionsverktyget har införts i hela förvaltningen inom slutenvården och redan 2015 registrerades 3253 vårdrelaterade infektioner i verktyget. I februari 2016 startade även de Palliativa enheterna sin rapportering i infektionsverktyget. Förvaltningen har bland annat under 2016 kunnat få ut månadsdata på antalet vårdrelaterade infektioner i förhållande till antalet vårdtillfällen på övergripande nivå ner till verksamhetsområde och ett arbete pågår nu i hela regionen med att mappa ner på enhetsnivå så att varje enhet/avdelning kan ta del av sina egna data, följa upp dessa och jämföra sig med likartade enheter. Det har nu även genomförts en valideringskontroll i Kryh av de data som kan plockas ur infektionsverktyget. Valideringskontrollen genomfördes med en manuell kontroll av journaldata vid tre enheter och utifrån resultatet har sedan ytterligare förbättringsförslag tagits fram och förts ut i linjen för att öka verktygets tillförlitlighet. Förvaltningen noterar att antalet tuberkulosbehandlingar har ökat från 87 (2015) till 126 under 2016. Förändringen beror på att latent tuberkulos, som är ett helt annat tillstånd, också behandlas numera. Behandling sker med läkemedel. 15

Antalet antibiotikaordinationer registrerade i Infektionsverktyget. Jämförelse januari till maj 2015 respektive januari till maj 2016 (Palliativ vård ej med, de påbörjade rapportering i infektionsverktyget februari 2016) Antibiotika (ATC) Antibiotikaordinationer jan till maj 2015 Antibiotikaordinationer jan till maj 2016 Förändring 2015 till 2016 Medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom 80 98 18 Medel vid tarminfektioner 32 24 8 Tetracykliner 1054 987 67 Antibakteriella betalaktamer, penicilliner 7692 7473 219 Övriga antibakteriella betalaktamer 2268 2663 395 Sulfonamider och trimetoprim 1247 1182 65 Makrolider, linkosamider och streptograminer 1517 1526 9 Antibakteriella aminoglykosider 173 220 47 Antibakteriella kinolonderivat 1564 1673 109 Övriga antibakteriella medel 775 856 81 Medel för behandling av tuberkulos 87 126 39 Medel för behandling av lepra 3 4 1 Medel mot protozoer 918 903 15 Totalt antal antibiotikaordinationer 17410 17735 325 Ökning av antal ordinationer i procent 1,87 % Ökat kunskapsstöd och läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läkemedel till barn Tillgången till bra och säkra läkemedel kommer att vara en väsentlig förutsättning för framtidens hälso- och sjukvård. I övergripande fokusområden finns patientsäkerhet och läkemedel samt ansvarsfull och professionell förskrivning. Nu sker en kraftansamling nationellt med fokus på barn. Inom barnsjukvården pågår regionövergripande arbete, där förvaltningen är delaktig, med utveckling av eped, ett evidensbaserat ordinationsstöd vid läkemedelsbehandling av barn. Vidare pågår även arbete med ny barnläkemedelsmodul i Melior för att funktionellt integrera eped i det dagliga arbetet Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka Indikator Målnivå Utfall janaug 2016 Webbaserad utbildning om 10 % i den specialiserade vården 1 % systematiskt arbete med 20 % inom primärvård levnadsvanor 16 % Utfall 2015 1 % 15 % 16

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Kryh arbetar för att utveckla, stärka och förbättra det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gällande levnadsvanor. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och regionalt vårdprogram om levnadsvanor utgör grunden i arbetet. Webbaserad utbildning Enligt uppgift från koncernkontoret inkluderas följande yrkesgrupper i beräkningen för perioden 2014 - juni 2016: Arbetsterapeut, Dietist, Distriktsläkare/Specialist, Distriktssköterska, Fysioterapeut/Sjukgymnast, Läkare (ej legitimerad), Läkare (legitimerad), Sjuksköterska och Specialistläkare. Endast tillsvidareanställd personal är med i redovisningen och därför kan inte siffrorna i denna uppföljning jämföras med tidigare års tertial- eller årsredovisningar då även visstidsanställdas resultat inräknades. Som utfallet för indikatorn visar har målnivån hittills inte uppnåtts inom någon av de tre divisionerna, men de handlingsplaner som utarbetats för att nå målnivån följs. Division Primärvård har ett stigande resultat med 1 % vad gäller den totala andelen legitimerad personal med godkänd genomgången utbildning. Inom slutenvårdsdivisionernas verksamheter finns ett fortsatt oförändrat lågt utfall om knappt 1 %. Vid halvårsskiftet 2016 hade totalt för perioden 2014 juni 2016 fyra legitimerad anställda inom Division Kirurgi respektive tolv inom Division Specialiserad närsjukvård genomgått utbildningen med godkänt resultat. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som han eller hon behöver Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka Utvecklingsuppdrag Tillgänglighetspaketet ska genomföras genom: o Kö-satsningar Indikatorer Målnivå Utfall jan-aug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Väntande inom 60 dagar, första besök > 80 % 62,6 % 66,7 % 66, 7 % Väntande inom 60 dagar, operation/åtgärd > 80 % 57,9 % 62,3 % 54,3 % Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar > 90 % 46,9% 46,2 % 66,2 % Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom > 80 % 69,4 % 74,4 % 78,0 % 24 timmar Telefontillgänglighet primärvård (enl SLL) > 90 % inom 15 min 72 % juli 72 % juli 72 % juli Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar > 80 % 69,8 % 73,6 % 76,1 % Tillgänglighet barn och unga med psykisk ohälsa, genomförda första besök inom 30 dagar >95 % Tillhör inte Kryh 17

Väntande inom 60 dagar, första besök och operation/åtgärd Tillgängligheten i Kryh är god, men kurvan över sommaren dyker lite djupare än föregående år. Den nedåtgående tillgänglighetskurvan för operation i sommar bromsas redan i augusti. Den totala samordningen av patienter till Kryh (både vårdgaranti och TG-paket) januari augusti uppgår till 1465 patienter, att jämföra med 489 patienter under samma period 2015. Det ökade antalet samordnade patienter påverkar förvaltningens tillgänglighet. Produktionen är högre 2016 jämfört med 2015 både vad gäller besök och operation men andelen väntande inom 60 dagar är ändå sommar 2016 något lägre. Patienter som söker vård i Kryh blir nästan alltid erbjudna vård inom vårdgarantins 90 dagar, Kryh står endast för 3 % av den totala samordningen i Region Skåne. I divisionsövergripande operationsplaneringsforum pågår ett fortsatt framgångsrikt arbete, både brett och djupt, för att på bästa sätt utnyttja hela Kryhs operationskapacitet. Tillgänglighet MR, väntande inom 30 dagar Kryh håller kvällsöppet på alla tre sjukhusen så mycket det är möjligt att bemanna. Det finns problem med lång väntetid på svar och det satsas nu på extra diktering. Tekniska problem med MR-maskin som stått still i Hässleholm kompenseras med extra helgsatsningar, även i Ystad och Kristianstad planeras för helgöppet. Antalet MR-undersökningar ökar, ett ganska stort antal har redan väntat länge i andra förvaltningar innan de får sin undersökning gjord i Kryh. Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 timmar Försämrat resultat för CSK i augusti beror på att många höftfrakturpatienter kom in den första helgen samtidigt som kirurgen hade flera operationer med högre medicinsk prioritering. För hela månaden lägre antal patienter. 18

En framgångsfaktor för bra resultat inom höftfrakturvården är det processorienterade arbetssätt som bedrivs i Kristianstad sedan 2005. Genom att vårdprocessens elva mål kontinuerligt utvärderas, analyseras, återkopplas och diskuteras med alla berörda, utvecklas ständigt vården. Målen handlar framför allt om olika ledtider i processen och att minimera vårdrelaterade skador. Viktiga kvalitetsindikatorer är tiden från ankomst sjukhus till operationsstart samt andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. Varje månad sammanställs och återkopplas resultatet över andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. För patienter med mer än 24 timmar till operationsstart diskuteras fördröjningsorsaker, med målsättningen att minimera så många påverkbara anledningar som möjligt. Orsaker till fördröjningar, som är svåra att påverka, är patienter som radiologiskt behöver utredas innan diagnos kan fastställas och patienter som medicinskt behöver optimeras innan operation. Höftspårsprocessen i Ystad återupptogs 2015 och utgick från processen i Kristianstad. Telefontillgänglighet primärvård (enl SLL) Telefontillgängligheten mätt i antal besvarade samtal inom två timmar har ökat från 96 % 2015 till 97 % 2016. Samtliga enheter lever upp till nivå 1 om minst 90 % förutom Ystad och Skurup. Telefontillgängligheten mätt i antal besvarade samtal inom 15 minuter uppgår till 72 % vilket är i nivå med 2015. Jämfört med föregående månad har nivån minskat med en punkt. Ackumulerat uppnår fem vårdcentraler excellensnivån efter juli månad. Verksamheten arbetar ständigt med att planera och optimera bemanningen för att uppnå en önskvärd telefontillgänglighet. Detta minskar dock antalet möjliga besökstider till sjuksköterskor. Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar Både Kristianstad och Ystad fördubblar sin befolkning under sommarmånaderna och det har varit stort tryck på akutmottagningarna under sommaren. Trångt vårdplatsläge och sommarstängning har medfört förlängda vistelsetider på akutmottagningarna. En längre vistelsetid på akuten behöver dock inte per automatik innebära en sämre vård. Tillgänglighetspaketet ska genomföras genom kösatsningar Januari augusti har 621 patienter inom Tillgänglighetspaketet samordnats till Kryh. Av dessa är nästan 300 opererade eller skoperade. Gynekologin kom snabbt igång med samordning av patienter, mest dagkirurgiska ingrepp, För en del av patienterna inom gynekologin (hittills cirka 30) blir det aldrig aktuellt med operation, utan endast 19

besök. Det mesta inom kirurgin är ett sedan tidigare etablerat flöde av patienter som opereras i Ystad, men även nya samordningar. Koloskopierna kom in i TG-paketet under maj, det är båda nya undersökningar och kontroller. ÖNH har inte haft kapacitet att ta emot mer än ett fåtal och har även haft svårt att hitta lämpliga patientgrupper från SUS som matchade den lilla kapacitet som fanns. Målet inom ortopedin var 100 ledplastiker innan sommaren, men det har varit svårt att få till ett bra samordningsflöde med rätt patienter. Förutom ortopedpatienterna till Hässleholm är det till Ystad som TG-patienterna samordnats. Kristianstad är mer inriktat på egen kösatsning. Även de icke opererande verksamheterna har genomfört och har framöver inplanerade extra mottagningar som en del av egen kösatsning. Prioriterade områden Cancer Indikatorer Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Akut myeloisk leukemi Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 33 % 40 % Huvud Halscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 44 % 35 % Matstrupe-magsäckscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 44 % 55 % Prostatacancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 47,7 dagar 74,4 Urinblåsecancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 25,1 dagar 34,9 Lungcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 50 % Bröstcancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 41 % Tjock- och ändtarmscancer Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 90 % Lymfom Standardiserat vårdförlopp (SVF) (I) > 80 % 27 % Kryh har under 2016 startat SVF på 1525 patienter (Region Skåne 5424) varav 341 har påbörjat behandling. Region Skånes mål nås enbart i tjock- och ändtarmsförloppet, se tabell ovan. Dock har SVF-införandet lett till att ledtiderna har förbättrats i alla SVF och tydliggjort processerna både för patienter och vårdgivare. De urologiska förloppen redovisas i antal dagar eftersom målnivåer inte går att utläsa i systemet. Orsakerna till att målen inte nås är flera. Det är ett långsiktigt arbete att sprida information till alla vårdgivare och att förändra arbetssätt vilket krävs för att nå SVF-målen. Andra orsaker är olika och bristfälliga IT-system och den befintliga kompetensbristen, fram för allt inom patologi, radiologi, onkologi och urologi. De regionala prioriteringarna för 2017, att erbjuda jämlik vård i Skåne, kompetensförsörjning och automatisk överföring till kvalitetsregister, ska leda till förbättring av SVFresultat och ökad kvalitet. 20

Åtgärdsplanen är pågående, 1. Regelbunden analys av resultat och avvikelser inom respektive process 2. Nätverk och dialog med lokala patientprocessledare, kontaktsjuksköterskor och vårdförloppskoordinatorer 3. SVF-information till alla vårdcentralsenheter, både privata och offentliga, under 2016 4. Information till alla berörda inom specialistvården och en ökad medvetenhet om målnivåer 5. Information och kommunikation via sociala och lokala medier Svaren i patientenkäterna SVF (Region Skåne) visar att patienterna generellt är väldigt nöjda och att de inte anser att utredningen går för fort. Det enda negativa som framkom är att sjukvården inte uppmuntrat patienterna att ta med närstående. Detta har lagts till i den skriftliga patientinformationen. Kvinno- och förlossningsvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ska ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning. Indikator Målnivå Utfall janaug Utfall 2015 2016 Hänvisning till annan förlossningsavdelning <5 % 4,0 CSK 9,6 Ystad 6,1 CSK 8,6 Ystad En orsak till ovanstående utfall är avsaknad av koordinator på kvälls- och nattpass. Bemanningen är inte optimal när patientflödet ökar och följden blir hänvisning Målet nås i Kristianstad, men under våren har det saknats barnmorskor på förlossningen i Ystad, varför hänvisningarna periodvis varit höga där. Förbättringsarbete pågår. Äldres hälsa Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen hos äldre, ska minska Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinläggningar minskar Andelen äldre som drabbas av läkemedelsrelaterade problem ska minska 21

Index/Indikatorer Äldre Målnivå Utfall janaug Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Fallriskbedömning >79,5 % 82 % 79 % 76 % Vårdplan avseende fallrisk ska upprättas för >95 % 84 % 85 % 80 % patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt fallriskbedömning Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inkl. läkemedelsavstämning (slutenvård) >60 % 23 % 32 % 30 % Tvärprofessionella läkemedelsgenomgång >60 % 509 st. 1 418 st. 1 105 st. (primärvård) Riskbedömning avseende trycksår >79,5 % 82 % 80 % 76 % Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och >95 % 80 % 79 % 76 % äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning Riskbedömning avseende undernäring >79,5 % 81 % 79 % 74 % Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) <30 000 19 038 22 035 25 600 DDD/1000 Demensutredning >80 % 56 st. 108 st. 239 st. Återinskrivning 30 dagar för äldre >10 % minskning/år 14,8 % 15,3 % 15,1 % Fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen Samtliga patienter inom slutenvården i Kryh, som är 65 år eller äldre eller har annan riskfaktor, ska riskbedömas avseende risk för fall och trycksår inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus. Patienter över 18 år som vårdas i sjukhusdivisionerna ska riskbedömas avseende risk för undernäring inom 24 timmar efter inskrivning. Vid identifierad risk ska förebyggande åtgärder sättas in samt dokumenteras i vårdplan. Målnivån är 80 % för riskbedömning och 95 % för upprättad vårdplan hos riskpatienter. Förvaltningen når målet för riskbedömning för trycksår (81 %), fall (82 %) och undernäring (80 %). När det gäller resultat för vårdplaner för fallrisk (84 %) och trycksår (81 %), når Kryh inte målet på 95 %. Jämfört med samma period 2015 kan en förbättring noteras gällande riskbedömningar inom samtliga tre områden, för vårdplaner ligger andelen på i stort sett oförändrad nivå. Ett ständigt pågående förbättringsarbete sker i verksamheterna där resultaten följs månadsvis. Förebyggande insatser kring ohälsa i munnen pågår inom Kryh. Bland annat har utbildning i munhälsobedömning startat och munspeglar beställts till vårdavdelningar. Ett forskningsprojekt kring förbättrad munhälsa har startat våren 2016, i samarbete mellan Kryh, Högskolan Kristianstad och Folktandvården Skåne. Huvudsyftet är att undersöka om intensifierade munvårdsåtgärder perioperativt minskar vårdrelaterad lunginflammation hos personer 65 år och äldre som genomgår ortopedkirurgisk behandling i nedre extremiteterna. Datainsamling pågår under två år och resultat beräknas publiceras i början av 2019. Införande av Gröna korset har påbörjats inom förvaltningen. Gröna korset är en enkel visuell metod för medarbetare i sjukvården att dagligen identifiera risker och vårdskador i realtid. Det skapar ett underlag för riktat systematiskt förbättringsarbete som ökar patientsäkerheten samt stärker patientsäkerhetskulturen. Undvikbar slutenvård och återinskrivningar Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen så att undvikbara återinläggningar minskar Här når inte Kryh målen. Förvaltningens handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest 22

sjuka äldre 2016 följer de övergripande målen satta i en gemensam handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne 2016; - God vård i livets slut - Preventivt arbetssätt - God vård vid demenssjukdom - God läkemedelsbehandling för äldre - Sammanhållen vård och omsorg - Psykisk ohälsa Arbetet med en sammanhållen vård och omsorg och att minska återinskrivningar sker på olika nivåer och på olika sätt inom förvaltningen och i samverkan med olika aktörer. På övergripande nivå sker arbetet i samverkan med kommuner, slutenvård, primärvård, privata hälsovalsenheter samt Simrishamns sjukhus. Samverkanmöten sker också lokalt med en gruppering för nordost och en för sydost med liknande aktörer som på övergripande nivå. I primärvårdens måldokument 2016 ingår att antalet SIP (Samordnad individuell plan) ska vara fyra per 1000 listade. Under januari till maj har primärvården gjort 128 SIP att jämföra med 48 samma tid under föregående år. Kontinuerliga diskussioner förs på olika nivåer både inom förvaltningen och tillsammans med samverkanspartners, bland annat med kommunerna för att öka antalet SIP. Inom förvaltningen har en handlingsplan tagits fram som beskriver olika aktiviteter för att öka antalet genomförda SIP:ar. Processgrupp hemsjukvård med deltagare från både förvaltningen och berörda kommuner har tagit fram ett utkast till dokument med syfte att få en samsyn på SIP. Uppdraget för hembesöksbilarna är att besöka personer med behov av läkarstöd i hemmet, både akut och planerat. Patienterna tillhör ofta de mest sjuka och har svårt att själv ta sig till sin hälsovalsenhet för ny- eller återbesök. Besök i hemmet ger trygghet för patienten och förhindrar påfrestande transporter. Förhoppningen är att antalet sjukhusinläggningar, antalet vårdrelaterade komplikationer och flödet till akutmottagningen ska minska. Ystadbilen startade som ett projekt sommaren 2015 och har blivit förlängt under 2016. Målsättningen var att undvika akuta återinläggningar på sjukhuset samt få till ett bättre samarbete mellan Lasarettet i Ystad och primärvården inklusive Palliativ vård och Avancerad sjukvård i hemmet. Bilen är organiserad i primärvården men läkarstödet utgår från specialiserad medicin Ystad och sjuksköterskekompetensen bemannas från Vårdcentralen Ystad. Patientunderlaget är från slutenvården, akutmottagningen, primärvården och från kommunens sjuksköterskor. I maj 2016 startade det mobila teamet Hässleholm som är organisatoriskt knuten till verksamhetsområde Närsjukvård på sjukhuset i Hässleholm. Det läkarledda teamet har under perioden juni-augusti 2016 kunnat förhindra 27 inläggningar på sjukhus och 34 besök på akutmottagningen. En förvaltningsövergripande rutin Fokuspatienter är framtagen och beslutad under våren där återinskrivna patienter identifieras både på akutmottagning och på vårdavdelning. Åtgärdsförslagen är förstärkt rond, förstärkt utskrivning, vid behov initiering av SIP samt 72h uppföljningssamtal, antingen från Hälsovalsenheten eller från sjukhuset. Identifierade fokuspatienter som är i behov av kontinuerlig sjukhusvård ska även erbjudas möjlighet till direktkontakt med avdelning. Målsättningen med Kryhs äldreprocess är att äldre patienter med komplexa behov skall få professionell och jämlik vård. Ur äldreprocessen startade på CSK pilotprojektet Tryggad utskrivning hösten 2015 Syftet är att trygga övergången från sjukhus till hemmet för äldre patienter, genom att 23

ta fram och utvärdera arbetsmetoder för samverkan mellan slutenvården och primärvårdens äldremottagningar, hemsjukvården och med detta återinskrivningar förhindras har utökats med flera aktörer. Förutom Navet, avdelning 083-084, Palliativ vård och Avancerad sjukvård i hemmet, äldrevårdsmottagningen vårdcentralen Knislinge samt Östra Göinge kommun är nu vårdcentralen Åhus och Näsby också med i projektet. Ett led i en sammanhållen vård och omsorg och för att minska undvikbara återinskrivningar är samarbetet mellan kommun och primärvård när det gäller hembesöken, där kommunen oftast är initiativtagare till ett hembesök. I primärvårdens uppdrag ingår att utföra både planerade och akuta hembesök i de fall det finns ett medicinskt behov. Hembesöken utförs vanligen av läkaren men kan även utföras av andra yrkeskategorier. Vårdplaneringsprocessen är ett konstant arbete där förvaltningen strävar efter att öka kvaliteten i vårdplaneringarna och därmed minska risken för återinskrivningar på grund av ofullständig information i vårdkedjan mellan specialistvård, primärvård och kommun. Utbildning i regelverket för vårdplanering har getts till legitimerade yrkesgrupper i sommarintroduktionen 2016. Syftet med telefonkonferens sydost är att skapa förutsättningar, att på ett tidigt stadium korrigera missförstånd och avvikelser som uppstått då patienten skrivits ut från sjukhuset. Det har troligtvis förhindrat återinskrivningar. Telefonkonferensen startade (1ggr/v) sommaren 2015 med representation från slutenvården (Ystad), palliativ vård, primärvården och sydostkommunera. Sedan december 2015 och fram till sommaren 2016 hålls telefonkonferensen var tredje vecka. Under sommarmånaderna utökas telefonkonferensen åter till 1ggr/vecka för att till hösten återgå till var tredje vecka. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar Förvaltningen når målet med läkemedelsgenomgångar på uppsatta målavdelningarna inom slutenvården. Det övergripande syftet med läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i enskilda patienters läkemedelsbehandling. En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. I Region Skåne genomförs läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen. Uppföljningen av andel läkemedelsgenomgångar kan ske i Qlickview men fel finns i den rapporteringen exempelvis på grund av att patienter allt oftare flyttas mellan avdelningar. Därför har en egen manuell rapportering av genomförda läkemedelsgenomgångar används. Slutenvård - Läkemedelsavstämning och tvärprofessionell läkemedelsgenomgång: Fokus är att uppnå målnivån 60 % för de prioriterade avdelningarna: Nav073 Kristianstad, avdelning 38 i Hässleholm och avdelning 7 i Ystad och förvaltningen når målet under mätningarna första halvåret. Målet för avdelning 7 i Ystad är tillfälligt borttaget eftersom förvaltningen beslutat att en klinikapotekare under 2016 på halvtid har uppdraget att utbilda läkare i både primärvård och slutenvård i ordinationssystemet Pascal. Arbetet med att ta fram en korrekt läkemedelslista är tidskrävande men grundläggande för att kunna göra en läkemedelsgenomgång. Det är viktigt att klinikapotekarnas åtgärdsförslag verkligen når ansvarig läkare och fokus läggs därför på att diskutera åtgärdsförslagen direkt med behandlande läkare på avdelningarna, istället för att använda endast skriftlig 24

kommunikation via journalen. Diskussionen kring åtgärdsförslagen kan även ses som mikroutbildningstillfälle. För att närma sig det regionalt uppsatta målet om att erbjuda 50 % av målpopulationen en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång har Kryh arbetat fram en handlingsplan under våren 2016. Läkemedelsavstämning och genomgång till äldre >5 läkemedel på målavdelning Målavdelning Jan Feb Mars April Maj Juni Kstd Nav073 100% 81% 69% 75% 92% 77% Hlm Avd 38 77% 97% 76% 68% 79% 58%** Ystad Avd 7 78% 100% 65% 85% 0%* 87% * Måltal för avd 7 Ystad tillfälligt borttaget på grund av klinikapotekarresurs till Pascalutbildningsprojektet. ** Avdelning 38 sammanslagen med avd 37 från mitten av juni, större patientunderlag än vanligt. Täckningsgrad för läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen till målgruppen äldre med >5 läkemedel Sjukhus Jan Feb Mars April Maj Juni Sjh Hlm 29% 25% 19% 19% 28% 24% Sjh Kstd 15% 20% 18% 14% 17% 20% Sjh Ystad 68% 81% 45% 70% 17% 45% Kryh totalt 31% 32% 24% 26% 22% 26% Primärvård - Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång: Efterfrågan från primärvården på läkemedelsgenomgångar under våren är störst under februari till maj. Efterfrågan från primärvården ökar hela tiden och under februari till maj har klinikapotekarna i princip varit fullbokade. Det noteras att genomförandegraden av klinikapotekarnas förslag är högst där personliga möten i tvärprofessionellt samarbete sker. Samarbete med äldrevårdcentralena finns för att kunna erbjuda tvärprofessionell läkemedelsgenomgång även till patienter i eget boende som inte har stöd från kommunen för sin läkemedelshantering. Primärvård Jan Feb Mar Apr Maj Jun Antal Tvärprofesionella Läkemedelsgenomgångar 29 95 67 123 119 94 Utöver läkemedelsgenomgångar har även ett förvaltningsprojekt avseende säkrare läkemedelshantering inom slutenvården med fokus på läkemedelsfel slutförts under våren. Varje år rapporteras drygt 3000 avvikelser i Region Skåne och cirka 11 % av dessa är relaterade till läkemedel. Det är ingen påtaglig skillnad mellan kvinnor och män men de flesta händelser drabbar patienter över 60 år. Av de avvikelser som rörde läkemedel utgör cirka 30 % administrationsfel, 30 % ordinationsfel, 30 % berör utskrivningsprocessen och övrigt resterande 10 %. Med utgångspunkt från detta initierades ett förbättringsprojekt i syfte att åstadkomma högre kvalitet på läkemedelshanteringen för att minska läkemedelsrelaterade vårdskador. Teamen från de båda slutenvårdsdivisionerna inom förvaltningen med representation från alla tre sjukhusen deltog i projektet. Målet var att minska risken för läkemedelsrelaterade vårdskador, öka kunskapen kring förbättringsarbete generellt men också kunskapen kring läkemedelsskador som sker i vardagen. Samtidigt sattes ett långsiktigt mål att förbättra patientsäkerhetskulturen vid enheterna 25

genom en ökad medvetenhet och intresse för läkemedelsfel. Arbetet i detta projekt fokuserade främst på de händelser som sker i sjuksköterskans arbete med läkemedel. Under projekttiden noterades att antalet händelser som rapporterats vid de aktiva enheterna nästan dubblats. Analysen visade att ett stort mörkertal fanns i vardagen och en okunskap kring vikten att dessa händelser verkligen registreras för att det ska uppmärksammas och leda till förändring. Efter avslutat projekt noterades också att några av de vanligast förekommande händelserna kunnat minskas genom uppmärksamhet och förbättringsarbete som genomförts på enheterna. Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) Andelen olämpliga läkemedel har minskat med 13 % jämfört med samma period föregående år. Detta hanteras i läkemedelsgenomgångarna i både slutenvården och primärvården. Olämpliga läkemedel identifieras vid läkemedelsgenomgång enligt Socialstyrelsens indikatorer för en god läkemedelsterapi hos äldre. Vid läkemedelsgenomgång kontrolleras om läkemedlet är lämpligt utifrån diagnoser, kliniska parametrar och om det finns en aktuell indikation. Utfallen för måltal kommuniceras dessutom till vården månatligen med avsikten att de skall diskuteras och målsättas i respektive verksamhet. I nedanstående tabeller redovisas olämpliga läkemedel till äldre och förvaltningen når målet väl med att minska dessa. Olämpliga läkemedel till äldre 2014 2015 Diff% 2015-2014 2015-Ack maj 2016-Ack maj Diff Diff% - 548 638 16% 287 367 80 28% 2 Div Specialiserad Närsjukvård 311 873 276 500-11% 11 605 9 958-1 648-14% 3 Div Kirurgi 37 941 31 535-17% 13 427 10 279-3 147-23% 4 Div Primärvård 31 768 24 707-22% 123 160 107 917-15 243-12% Totalsumma 382 130 333 380-13% 148 478 128 520-19 958-13% De läkemedelsgrupper som Socialstyrelsen markerat som olämpliga visas i tabellen nedan. De läkemedel som ingår i gruppen antikolinerga är bland annat Detrusitol och Vesicare. Läkemedelsgrupp 2015-Ack maj 2016-Ack maj Diff 2016-2015 Diff% Långverkande bensodiazepiner 27 655 24 307-3 348-12,1% Läkemedel med antikolinerga effekter 71 327 64 800-6 527-9,2% propiomazin 29 862 24 741-5 121-17,1% tramadol 19 634 14 672-4 962-25,3% Totalsumma 148 478 128 520-19 958-13,4% 26

Akutsjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgänglighet, kompetens och effektivitet på akutmottagningarna ska förbättras Tillgången till intensivvård ska motsvara behovet Utvecklingsuppdrag Arbetet med att skapa fler disponibla vårdplatser ska prioriteras Akutsjukvård Mål Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller > 15 % trombectomi) vid stroke 18,2 % 17,9 % 17,7 % Andel som väntar mindre än 1 timme till första > 80 % läkarbedömning 45,3 % 45,4 % 42,6 % Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40.0 min 54,3 min 58,0 min 54,3 min Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid > 90 % 58,0 % 63,4 % 68,8 % Tillgänglighet till operation av höftfraktur inom 24 > 80 % 80,4 % 85,8 % 84,0 % timmar Vistelsetid på akutmottagning som understiger 4 timmar > 80 % 70,2 % 72,0 % 73,3 % Överflyttning av intensivvårdspatienter < 1.5 % 2,8 % 1,5 % 1,9 % På akutmottagningen i Hässleholm genomförs ett förbättringsprojekt där man identifierar felkällor och framgångsfaktorer. Dagliga möten med alla yrkeskategorier hålls där man går igenom föregående dags resultat och vad som kan ha påverkat. Dessa ligger till grund för åtgärder. Resultatet hitintills har blivit ett bättre flöde, kortare kommunikationsvägar och införande av en flödessjuksköterska. Kvalitetsparametrarna har sedan 2014 förbättrats med 4-h-målet, 72 % 2014 till 79 % 2016 och tid till läkare inom 1 h, från 40 % 2014 till drygt 70 % 2016. Dessutom har patientsäkerhet och arbetsmiljö förbättrats samt kontinuerlig kvalitetssäkring av arbetet genom fortsatta utvärderingar. Kvalitetsparametern tid till läkare har förbättrats i Ystad. Teambemanning med akutläkare, sjuksköterska, undersköterska och sekreterare har införts. Sekreteraren skriver remisser och dokumenterar i realtid vilket både ökar patientsäkerheten och flödet. Arbete pågår både i Ystad (jourtid) och Kristianstad för att få detta att fungera optimalt även utan akutläkarfunktionen. Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart. Parametern skiljer sig mellan sjukhusen från 42 minuter till 76,5 minuter. Ett arbete har startat för att se över processen och minska mediantiden. Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid Angioverksamheten är öppen vardagar dagtid i Kristianstad. För övriga sjukhus och Kristianstad jourtid skall patienterna transporters till Lund för behandling vilket ger en tidsfördröjning, som gör att den rekommenderade tiden inte kan hållas. 27

Höftfrakturer till operation inom 24 timmar, ortopedin Ystad och Kristianstad Höftspårsprocessen i Ystad återupptogs 2015 och utgick från processen på CSK. För bästa möjliga omhändertagande av patienterna läggs stor vikt vid att alla som arbetar med höftspåret, från prehospitalt till vårdavdelning och hemgång, är involverade så att Genom att vårdprocessens elva mål kontinuerligt utvärderas, analyseras, återkopplas och diskuteras med alla berörda, utvecklas ständigt vården. Målen handlar framför allt om olika ledtider i processen och att minimera vårdrelaterade skador. Viktiga kvalitetsindikatorer är tiden från ankomst sjukhus till operationsstart samt andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. Varje månad sammanställs och återkopplas resultatet över andelen patienter med operationsstart inom 24 timmar. För patienter med mer än 24 timmar till operationsstart diskuteras hur vårdprocessen följts och utvärderas, analyseras och återkopplas kontinuerligt för att ständigt hitta förbättringar och utveckla processen. Vårdprocessens mål är att patienten ska opereras så snabbt som möjligt och att risken för vårdskador ska minimeras. Utmaningar i Ystad som kan påverka operationsstart är varierande kompetens på läkarbemanningen. Akuta operationer inom andra specialiteter som prioriteras före som till exempel akut kirurgi, akuta snitt vilket då också kan fördröja operationsstarten för ortopedipatienter. Andra orsaker till fördröjningar, som är svåra att påverka, är patienter som radiologiskt behöver utredas innan diagnos kan fastställas och patienter som medicinskt behöver optimeras innan operation. Januari augusti 2016 Andelen höftfrakturpatienter på CSK med operationsstart inom 24 tim = 83,8% (217/259) Medelväntetid = 18 tim, medianväntetid = 17 tim Andelen kvinnor = 63,3% (164 stycken), andelen män = 36,7% (95 stycken) 100 % 80 60 77,3 100 91,7 83,9 83,3 82,4 87,5 67,9 40 20 0 Andelen höftfrakturpatienter på CSK med operationsstart inom 24 tim Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 28

Tim 25 20 15 20 18 Medelväntetid till operationsstart för höftfrakturpatienter på CSK, mål < 15 tim Medelvärde Median 12 16 16 20 15 19 18 17 19 22 18 18 10 10 11 5 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Januari - april 2016 (T1): Andelen höftfrakturpatienter på CSK med operationsstart inom 24 tim = 86,8% (112 av totalt 129 patienter) Medelväntetid till operation (från ankomst CSK) = 16 tim Medianväntetid (från ankomst CSK) = 15 tim Maj - augusti 2016 (T2): Andelen höftfrakturpatienter på CSK med operationsstart inom 24 tim = 80,8% (105 av totalt 130 patienter) Medelväntetid till operation (från ankomst CSK) = 19 tim Medianväntetid (från ankomst CSK) = 18 tim Januari - augusti 2016: Andelen höftfrakturpatienter på CSK med operationsstart inom 24 tim = 83,8% (217 av totalt 259 patienter) Medelväntetid till operation (från ankomst CSK) = 18 tim Medianväntetid (från ankomst CSK) = 17 tim Överflyttning av intensivvårdspatienter Kristianstad har under perioden fått skicka 3,7 % av vårdtillfällena och Ystad 0,72 %. 29

Områden med särskilda uppföljningsbehov Diabetessjukvård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Kvaliteten i diabetesvården skall förbättras genom implementering av de nya nationella riktlinjerna Diabetes Sjukhus Målnivå Utfall maj 2015 apr 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T1D* 18 år) < 20 % 24,3 % 26,9 % 24,1 % Andel med blodtryck 140/85 (T1D 18 år) > 90 % 72,3 % 73 % 74,2 % Median-HbA1c (T1D >18 år) < 64 61,8 61,6 61,6 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T1D >18 > 99 % 80,2 % 85,6 % 87,7 % år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 åren 98 % 74,5 % 78,8% 89,8 % (utan retinopati) (T1D >18 år) Andel icke-rökare (T1D >18 år) 95 % 82,0 % 84,8 % 86,4 % Diabetes Primärvård Målnivå Utfall maj 2015 - apr 2016 Andel med HbA1c >70 mmol/mol (T2D* 18 år) 10 % 11,5 % 11,0 % 11,1 % Andel med blodtryck 140/85 (T2D 18 år) 65 % 50,2 % 50,2 % 52,8 % Median-HbA1c (T2D >18 år) < 55 51,9 51,5 50,7 mmol/mol Andel som genomgått fotundersökning senaste året (T2D 99 % 79,2 % 88,5 % 92,2 % >18 år) Andel som genomgått ögonbottenundersökning senaste 2 96 % 47,7 % 53,5 % 62,4 % åren (utan retinopati) (T2D >18 år) Andel icke-rökare (T2D >18 år) 95 % 22,2 % 25,7 % 54,6 % Utfall 2015 Utfall 2014 De nationella riktlinjerna är ett underlag för arbetet inom diabetesprocessen i Kryh. Utfallet av kvalitetsindikatorerna följs månadsvis och är ett underlag för strategiarbetet för att förbättra kvaliteten. Under 2015 påbörjades arbetet med direktöverföring till kvalitetsregistret och används idag vid de tre sjukhusen. Överföring från Melior till NDR (Nationella Diabetes Registret) fungerar bra om dikteringsmallar används på rätt sätt, varje klinik följer själv sina data varje månad. Överföring från PMO till Nationella diabetesregistret fungerar fortfarande inte fullt ut beträffande vissa parametrar. HbA1c siffror är tillförlitliga. Kvalitetsförbättringsprojekt mellan expertgrupp ögon och diabetes pågår för att kvalitetssäkra registreringen av ögonbottenfoto, då patienten varit på 30

undersökning. Det är en ökning av patienter med typ 1 diabetes på sjukhusen. En del av dessa nya patienter har ett högre HbA1C. Satsning sker främst på patienterna med höga HbA1C - Utskrivning av FGM (Freestyle Libre) som hos många givit och ger bättre HbA1C, optimering av behandling med byte av insulin eller insulinpump, täta kontakter via telefon, besök, nedladdning via diasend (överför och lagrar patienters data från olika typer av glukosmätare) För att förbättra blodtrycket används 24 timmarsmätningar, täta återbesök och telefonuppföljningar vid dosjustering. För alla parametrar gäller teamarbete, teammöte, diabetesrond och personcentrerat arbetssätt. Diabetesmottagningen i Hässleholm deltar i förbättringsprogram med personcentrerad vård. Inom Primärvården pågår certifiering av diabetesmottagningar. Skillnader finns mellan vårdcentralerna och viktigast är att lyfta de enheter med sämst resultat. Hälsovalsenheterna erbjuds delta i förbättringsprojekt med fokus på NDR siffror Hjärt- och lungsjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska förbättras så att återinsjuknande minskar Tillgängligheten till hjärtsjukvård med särskilt fokus på pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi, ska förbättras Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska Hjärtsjukvård Målnivå Utfall maj 2015 apr Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) > 85 % 90,3 % 90,7 % 91,6 % Reperfusion vid hjärtinfarkt (STEMI/LBBB) inom > 90 % 58,0 % 63,4 % 68,8 % rekommenderad tid Kranskärlsröntgen hos målgrupp vid hjärtinfarkt (NSTEMI) > 80 % 95,1 % 92,6 % 92,5 % Specifikt läkemedel (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt > 90 % 97,2 % 98,0 % 99,1 % (NSTEMI) Läkemedel (ACE-hämmare/ARB) hos målgrupp vid > 90 % 90,1 % 89,1 % 87,0 % hjärtinfarkt Andelen med hjärtinfarkter < 75 år i RIKS-HIA som > 90 % 60,8 % 56,6 % 50,0 % genomgår uppföljning Andelen rökare som slutat efter 12-14 månader > 70 % 70,7 % 67,5 % 66,7 % Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram efter 12-14 månader Andelen med ett LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l efter 12-14 månader Andelen med ett systoliskt blodtryck < 140 mm Hg efter 12-14 månader Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt > 60 % 48,5 % 43,5 % 35,3 % > 70 % 59,7 % 58,0 % 52,8 % > 75 % 76,6 % 74,7 % 74,8 % <10 % 9,8 % 9,3 % Reperfusion vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid. 31

Angioverksamheten är öppen vardagar dagtid i Kristianstad. För övriga sjukhus och Kristianstad jourtid skall patienterna transporters till Lund för behandling vilket ger en tidsfördröjning, som gör att den rekommenderade tiden inte kan hållas. Tillgängligheten inom förvaltning Kryh vad gäller pacemaker är mycket god och det finns ingen kö Vad gäller ablationsbehandlingar så görs den bara på SUS och där uppstår en kö situation. Återinskrivning efter hjärtsvikt har minskat och ligger nu på 8 %. Det är ett bra resultat men arbete pågår för att ytterligare minska återinläggningarna. Neurologiska sjukdomar Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE FV Delår 2 Strokesjukvård Målnivå Utfall maj 2015 apr Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Andel direktintag på strokeenhet, IVA eller NKK > 90 % 87,0 % 84,2 % 82,5 % Andel reperfusionsbehandlade (trombolys eller > 15 % 18,2 % 17,9 % 17,7 % trombectomi) vid stroke (alla åldrar) Andel med antikoagulatiabehandling efter kardioembolisk > 70 % 89,1 % 90,5 % 79,7 % hjärninfarkt (<80 år) Mediantid från ankomst till sjukhus till trombolysstart < 40 min 54,3 min 58,0 min 54,3 min Andel ADL-oberoende 3 månader efter stroke > 80 % 83,4 % 85,4 % 83,8 % Andel nöjda med rehabilitering, 3 mån efter stroke > 87 % 92,6 % 92,2 % 93,1 % Andel med fullt tillgodosedda behov av stöd och hjälp efter 3 > 75 % 63,7 % 62,9 % 67,2 % månader Andel med blodtryckssänkande behandling efter stroke > 80 % 76,9 % 76,8 % 77,7 % Andel med statinbehandling efter hjärninfarkt > 75 % 73,2 % 74,9 % 68,0 % Andel med rökstopp 3 mån efter stroke > 80 % 55,1 % 47,3 % 41,3 % Andel med uppföljningsbesök i öppenvård hos läkare och/eller sjuksköterska efter 3 månader > 90 % 88,2 % 87,0 % 90,6 % Samtliga sjukhus i Kryh når över lägsta målgränsen för direktinläggning. Detta är ett av resultaten av både processgruppens arbete och en fungerande vårdplatskoordinatorfunktion. Fokus föregående år har även legat vid antikoagulantia behandling vid förmaksflimmer och alla sjukhus har förbättrat parametern. Fokus 2016 i processgruppen är att förbättra behandlingen med blodtryckssänkande och statin. En checklista vid utskrivning har tagits fram i Kristianstad och används nu av samtliga sjukhus i Kryh. Det praktiska samarbetet med den regionala strokejouren fungerar väl och den feed-back som kommit talar för att funktionen är uppskattad. Statistiken på regional nivå talar för att andelen som får trombolys ökat med 1 % från januari till och med maj 2016 jämfört med samma period 2015. Andelen som behandlas med trombektomi har ungefär fördubblats. Mediantiden från ankomst till sjukhus till trombolysstart skiljer sig på de olika sjukhusen. Ett förbättringsarbete pågår. 32

Samarbetet med Osby kommun, och numera även Hässleholms kommun, har bidragit till att fler patienter med förmaksflimmer identifieras och behandlas med antikoagulantia. Att projektet varit igång i Osby i flera år, kan tänkas förklara varför Osby uppvisar lägst frekvens strokeinsjuknande i Kryhtrots en medelålder som är bland de högsta. Totalt för förvaltningen är ett minskat strokeinsjuknande med mellan 10-15 %, som i princip helt kan tillskrivas förbättrad förebyggande behandling vid förmaksflimmer. Ju fler patienter som identifieras med förmaksflimmer, och erbjuds behandling med antikoagulantia, desto fler strokeinsjuknanden kan undvikas. Den stora nyttan med att samarbeta med kommunernas uppsökande verksamheter, är att förvaltningen på så vis nå delar av befolkningen som i stor utsträckning saknar vårdkontakter med primärvården. De personer bland dessa som har förmaksflimmer, går därför i stor utsträckning annars odiagnostiserade, då symptom ofta saknas. Rörelseorganens sjukdomar och skador Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Tillgängligheten till ryggkirurgi ska öka. Indikator Målnivå Utfall janaug 2016 Utfall 2015 Utfall 2014 Andel väntande till ryggkirurgi inom 60 dagar 70 % Gällande ryggkirurgi ligger uppdraget på SUS och Sund. Palliativ vård Övergripande mål (Hälso- och sjukvårdsuppdrag 2016) Alla patienter i livets slutskede ska erbjudas palliativ vård av hög kvalitet Antalet patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i ASiH ska öka Indikatorer Palliativ Målnivå Utfall janjul Utfall 2015 Utfall 2014 2016 Täckningsgrad i palliativregistret >90 % 99 % 82,9 % 86,3 % Smärtanalys och regelbunden skattning av >50 % 81 % 76 % 63,7 % smärtintensitet Samtal om vårdens innehåll och riktning >70 % 91 % 93 % 92,7 % (brytpunktsamtal) Dokumenterad munhälsoinspektion >80 % 86 % 93,5 % 89,7 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av >90 % 100 % 99,2 % 98,8 % ångestdämpande läkemedel Förekomst av trycksår (kategori 2 4) <20 % 19 % 16,9 % 17,4 % Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid >90 % 100 % 99,3 % 99,2 % 33

1. Antal unika patienter jan-jun 2016 ASiH inklusive ÖV Utfall jan-jun 2015 Utfall jan-jun 2016 Jmf fg år Totalt 1 723 1 921 198 11,5% Palliativ slutenvård Utfall jan-jun 2015 Utfall jan-jun 2016 Jmf fg år Totalt 661 651-10 -1,5% Minskningen inom palliativ slutenvård kan i huvudsak förklaras med en ökning inom ASiH. 2. Med stöd av månatlig uppföljning kring utfallsparametrar i Svenska Palliativregistret, framarbetade handlingsplaner samt medarbetarnas delaktighet i att nå målen har Palliativ vård och ASiH nått kvalitetsmålen. Produktion Somatisk vård inklusive vårdval Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 291 380 293 153 0,6% 17 383 18 038 3,8% - varav läkarbesök 180 904 184 591 2,0% 13 466 13 880 3,1% - varav övriga besök 110 476 108 562-1,7% 3 917 4 158 6,2% - varav hembesök totalt 652 668 2,5% 62 64 3,1% - varav hembesök läkare 161 316 96,3% 14 29 103,7% - varav hembesök övriga 491 352-28,3% 48 35-27,2% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 42 793 39 664-7,3% - varav läkarkontakter 16 940 16 058-5,2% - varav övriga kontakter 25 853 23 606-8,7% Vårdtillfällen (avslutade) 25 740 25 065-2,6% 22 389 22 435 0,2% Vårddagar (periodiserade) 118 934 118 063-0,7% Medelvårdtid 4,5 4,5 0,0% Unika individer totalt 107 909 110 280 2,2% Unika individer slutenvård 20 518 20 089-2,1% Unika individer öppenvård 102 379 104 998 2,6% Vårdtillfällen/läkarbesök Antal vtf Mixpoäng vtf Antal läkarbes Mixpoäng läk bes med utförd operation Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Fg år Iv år Diff % Totalt 5 297 5 374 1,5% 7 524 7 712 2,5% 11 150 11 608 4,1% 2 034 2 127 4,6% - varav Allmän kirurgi 1 426 1 349-5,4% 2 017 1 935-4,0% 1 065 1 217 14,3% 345 383 11,0% - varav Hjärtkirurgi 295 328 11,2% 368 406 10,2% 197 249 26,4% 110 140 28,0% - varav Kärlkirurgi 149 139-6,7% 297 298 0,2% 125 108-13,6% 31 25-19,5% - varav Neurokirurgi 29 27-6,9% 38 28-25,3% 5 6 20,0% 4 4 13,0% - varav Thoraxkirurgi 113 126 11,5% 139 179 28,5% 3 1-66,7% 3 0-100,0% - varav Ögonkirurgi 10 3-70,0% 9 3-64,1% 4 001 4 185 4,6% 352 356 1,1% - varav ÖNH-kirurgi 352 290-17,6% 545 481-11,8% 2 032 2 005-1,3% 290 296 1,9% - varav Gynekologisk kirurgi 652 612-6,1% 709 646-9,0% 1 246 1 208-3,0% 189 194 3,0% - varav Ortopedisk kirurgi 1 886 2 037 8,0% 3 094 3 382 9,3% 2 071 2 163 4,4% 614 621 1,2% - varav Urologisk kirurgi 385 463 20,3% 307 354 15,1% 405 466 15,1% 97 107 10,2% 34

2 619 fler individer har behandlats i öppen vård medan 429 färre har behandlats i sluten vård. Samlad produktion i vårdtyngd mätt som mixpoäng ökar med 1,8 % jämfört föregående år. Förflyttningen från sluten till öppen vård fortgår tydligt och fler resurskrävande patienter behandlas i den öppna vården jämfört tidigare. Den samlade vårdtyngden ökar i öppen vård med 3,8 %. Slutenvård minskar som helhet i volym men med genomsnittligt högre vårdtyngd. Produktiviteten inom somatiken är i princip oförändrad jämfört med föregående år januari-juli, inhyrd personal inkluderad. Tidigare månader har uppvisat en ökad produktivitet men sommarmånaderna har varit betydligt besvärligare vårdplatsmässigt i Kryh än förra året. Den neddragning som normalt kan göras under sommaren har inte kunnat genomföras då Kryh har behövt öppna vårdplatser i princip varje vecka i Hässleholm och Kristianstad. Juni, juli och augusti har fler antal vårddagar, vilket till stor del beror på patienter från andra förvaltningar (SUS, Sund) och andra landsting (främst Blekinge). Framförallt har medelvårdtiden varit väldigt lång i augusti. Vårdtiderna har blivit långa eftersom hemförvaltningen ofta haft svårigheter att ta hem sina patienter på grund av platsbrist. Dessa och Kryhs interna patienter har i vissa fall haft ett högre vårdbehov, men kommer inte i någon högre utsträckning avspeglas i en högre registrerad vårdtyngd. Detta i kombination med behovet av fler resurser under sommaren än planerat till följd av vårdplatssituationen i Skåne påverkar produktiviteten negativt. 35

Vårdval (Grå starr, Ögonsjukvård, Hudsjukvård) Grå starr Antalstyp Utfall Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Mixpoäng Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 3 288 2 868-12,8% 4 412-35,0% 233 211-9,4% - varav läkarbesök 1 117 1 235 10,6% 3 509-64,8% 44 50 13,6% - varav läkarbesök med utförd operation 1 352 1 084-19,8% 173 150-13,3% - varav övriga besök 819 549-33,0% 903-39,2% 16 11-31,3% Ögonsjukvård totalt exkl vårdval Grå starr Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 21 962 22 747 3,6% 20 808 9,3% 709 750 5,8% - varav läkarbesök 555 684 23,2% 518 32,0% 24 34 41,7% - varav läkarbesök vårdval 9 099 8 924-1,9% 10 158-12,1% 345 345 0,0% - varav läkarbesök med utförd operation 54 36-33,3% 9 8-11,1% - varav läkarbesök m utförd op vårdval 2 109 2 536 20,2% 129 154 19,4% - varav övriga besök 486 650 33,7% 403 61,3% 10 12 20,0% - varav övriga besök vårdval 9 659 9 917 2,7% 10 129-2,1% 192 197 2,6% Hudsjukvård totalt Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 11 868 10 755-9,4% 11 318 470 467-0,6% - varav läkarbesök - varav läkarbesök vårdval 8 618 8 849 2,7% 8 625 435 446 2,5% - varav övriga besök - varav övriga besök vårdval 3 250 1 906-41,4% 2 693 35 20-42,9% Gråstarr Minskningen i antalet läkarbesök är kopplat till att man i Ystad under första delen av 2015 bokade remissbesöken(förstagångsbesöken) i Vårdval Katarakt, resterande delen av året i Vårdval Ögon. Differensen i budget är kopplad till ändrade ackrediteringsvillkor som bidragit till stora intäktsförluster, 4000 kr mindre i ersättning per komplicerad operation samt 500 kr mindre per övrig katarakt operation. Tanken från början var att 300 katarakter skulle göras under våren i Ystad, därefter sommarstängt. Uppsägning av kataraktavtalet i Ystad skulle gälla september 2016. Senare ändrades produktionsbudgeten till 500 operationer för 2016. Ekonomisk budget var då redan fastställd. Vårdval ögonsjukvård Förskjutningen i antalet läkarbesök och besök övriga vårdval till övriga besök och läkarbesök beror på ett ökat antal neuro-patienter. Verksamheten har använt färre resurser på ögonsköterskesidan än vad målsättningen var men det sammantagna produktionsresultatet är trots allt bättre än vad målen angav. Tillgänglighet ögon Tillgängligheten gällande kataraktoperationerna har under sommarmånaderna minskat, delvis beroende på en ökad tillströmning av patienter från Ystad som sedan maj månad inte längre opererar katarakter. Ögonmottagningen i Ystad har varit stängd under sex veckor vilket bidragit till minskad tillgänglighet och produktion. Under hösten förväntas tillgängligheten vara god gällande remissbesök och läkarbesök dock fortsatt dålig tillgänglighet för kroniskt sjuka och diabetespatienter som står på bevakning till Ögonsköterskebesök, i Ystad kombibesök Ögonsköterska läkare. 36

Hudsjukvård Vårdvalet har inte påverkat produktionen av vare sig läkarbesök eller övriga besök eftersom innehållet i vårdutbudet i princip är oförändrat jämfört med tiden före införandet av vårdval. Övriga besök minskar jämfört med 2015 beroende på ett minskat behov hos medborgarna. Bidragande skäl är bland annat en ovanligt mild vinter och nya behandlingsalternativ. Det minskar behovet av behandling med ultraviolett ljus och bad. Antalet läkarbesök har ökat något jämfört med motsvarande period 2015. Tillgängligheten är god med två veckors väntetid även för oprioriterade patienter. Alla återbesök sker inom avsedd tid. Samma förhållanden har gällt sedan år 2000, så även tillgängligheten är opåverkad av vårdvalet. Resursanvändningen är i princip oförändrad jämfört med föregående år. Ekonomin är god med intäkter väl överskridande kostnaderna. Primärvård Hälsoval och anslagsfinansierad vård Antalstyp Föreg år Innev år Diff % Budget Budg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 458 604 444 628-3,0% 10 822 10 570-2,3% - varav läkarbesök 134 594 133 802-0,6% 5 411 5 379-0,6% - varav övriga besök 324 010 310 826-4,1% 5 411 5 191-4,1% - varav hembesök totalt 8 355 9 160 9,6% 225 248 10,2% - varav hembesök läkare 3 635 4 060 11,7% 146 163 11,6% - varav hembesök övriga 4 720 5 100 8,1% 79 85 7,6% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 296 593 445 194 50,1% - varav läkarkontakter 46 704 195 166 317,9% - varav övriga kontakter 220 406 218 806-0,7% Unika individer 121 374 120 042-1,1% Antal listade vid VC 156 516 158 245 1,1% Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 1 96% 97% 1,0% Telefontillgänglighet till VC (nyckeltal%) 2 72% 72% 0,0% Inom vårdvalet fortsätter listningen att öka. Antalet listade per augusti uppgår till 158 245 vilket är en ökning med 153 jämfört med föregående månad. På ett år har antalet listade ökat med 1 729. Inom hälsovalet uppgår marknadsandelen fortsatt till 57,2 %. Däremot har antalet inskrivna barn på BHV minskat med 213 jämfört med föregående år och uppgår per augusti till 12 679. Marknadsandelen för 37

BHV uppgår till 64,3 %. Det är en liten minskning med cirka 1 procentenhet jämfört med föregående år vilket totalt sett indikerar på färre inskrivna barn i östra delen av Skåne. Täckningsgraden inom hälsovalet beräknas på ett annat sätt 2016 än 2015. Den största förändringen är att hembesöken för alla vårdgivarkategorier exklusive läkare numera räknas in i täckningsgraden med en multiplikator på 3. För perioden januari till augusti 2015 inkluderades besök som utfördes samma dag hos läkare och sjuksköterska felaktigt i täckningsgraden vilket sedan korrigerades i september. Detta bidrog således till en initialt för hög täckningsgrad under 2015. Kontentan är således att en jämförelse av täckningsgraden mellan åren inte är helt adekvat. Dock kvarstår kravet om att nå minst 63 % för att inte behäftas med ett ekonomiskt avdrag. Efter juni månad uppgår täckningsgraden, som eftersläpar med två månader, till 60,1 % vilket är en minskning jämfört med föregående månad (60,4 %). Detta är väsentligt under förväntad nivå. En anledning till denna låga nivå är att besök utförda av ASiH (punktinsatser) påverkar täckningsgraden negativt. Samtliga besök, oaktat antal besök per patient och dag, läggs in i nämnaren och hembesöken viktas som tre vilket får stort genomslag i täckningsgraden. Eliminerat dessa besök skulle täckningsgraden förbättras med 1 procentenhet. Effekten av att hembesök för andra kategorier än läkare räknas med i täckningsgraden påverkar också utfallet negativt. Utredning pågår kring hur detta ska hanteras framgent. Likaså är frågan lyft avseende att specialistvården kan registrera flera besök per patient samma dag, utan att bara ett besök räknas vilket sedan 2015 är korrigerat för hälsovalsenheterna. Totalt antal besök inom vårdval och uppdragsfinansierad vård (exklusiva palliativ slutenvård och ASiH) uppgår till cirka 396 000. Det är en minskning jämfört med 2015 med knappt 3 % eller cirka 11 000 besök. Förändring i använd resurs omräknad till heltid (AOH) motsvarar en minskning på 0,5 % och inkluderas antal inhyrd personal (+ 6,5) så är förändringen istället cirka 0,5 %. Exkluderat effekterna av ny ledningsorganisation sedan september 2015 och införandet av Utbildningscentrum så är nettoförändringen av använd AOH inklusive inhyrd personal negativ, det vill säga en minskning av använd AOH vilket är en förklaring till minskad produktion. För vårdvalet uppgår den totala vårdproduktionen till cirka 351 000 besök - en minskning jämfört med 2015 motsvarande cirka 2 %. Inom BHV har antalet besök jämfört med motsvarande period föregående år minskat med cirka 5 000 besök som en följd av färre barn. Även besök inom barnmorskemottagningarna har minskat motsvarande omkring 3 000 besök. Det beror på färre utförda cellprovtagningar än föregående år. Antal besök inom hälsovalet till kategorin sjuksköterskor har minskat något jämfört med föregående år. Orsaken till denna minskning är framförallt en hög sjukfrånvaro under årets första månader samt ökade volymer för asylsökanden som sker på boenden och tar längre tid än ett normalbesök på vårdcentralen, samt stort fokus på telefontillgänglighet. Bemanning av telefoni tar resurser från ordinarie sjuksköterskemottagning vilket leder till färre fysiska besök. Även läkarproduktionen har minskat något jämfört med föregående år. Däremot har antalet hembesök ökat med cirka 12 %. Ökat behov av hyrläkare påverkar produktionen negativ, inte minst om det är stor omsättning på inhyrda läkare. Besök till gruppen fysioterapeuter och kurator fortsätter att öka och har jämfört med 2015 ökat med cirka 2 %. Antal besök utförda av dietister har ökat med nästan 10 % jämfört med 2015. Ovan produktionsförändring ställt i relation till använda AOH inklusive inhyrd personal indikerar på en produktivitetsförstärkning för kategorierna fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog samt dietist. För övriga yrkeskategorier noteras en försämring i produktivitetsmåttet mellan åren. Den minskade 38

produktiviteten för kategorin läkare är i huvudsak kopplat till inhyrningsproblematiken samt till satsning på Utbildningscentrum och för kategorin sjuksköterskor är orsaken ökat antal asylärenden samt ökad prioritering i telefon vilket försämrar produktivitetsmåttet. För yrkeskategorin kuratorer så har antalet använda AOH ökat men produktionen har inte följt med i samma takt. Antalet unika patienter har minskat i mindre utsträckning än antal producerade besök. Minskningen uppgår till 0,1 % vilket kan jämföras med en produktionsminskning på cirka 2 %. Lika många patienter har fått träffa en läkare som motsvarande period 2015. Ungdomsmottagningarnas produktionsvolym uppgår till drygt 43 000 besök vilket är en minskning med cirka 6 % eller knappt 3 000 besök jämfört med föregående år. Huvudorsaken är även här färre använda årsarbetare då tidigare MRE finansierade tjänster inte längre är kvar på grund av finansiella skäl. Däremot har antalet indirekta kontakter dubblerats och uppgår till drygt 23 000. Den minskade produktionen har lett till att färre unika patienter fått en tid på mottagningarna. Om hänsyn endast tas till besök som produktionsmått så har produktiviteten minskat med drygt en procentenhet. Om hänsyn tas till samtliga vårdkontakter, inklusive telefonkontakter, utförda av enheten är produktiviteten högre än för 2015. Arbete pågår med att genomlysa produktion och kapacitetsplanering som en del i satsningen kring att öka tillgängligheten och minska den psykosociala ohälsan bland ungdomar. Antal besök utförda av BMM/BHV psykologer har ökat med knappt 10 % jämfört med 2015. Antalet kvalificerade telefonkontakter har nästan fördubblats samtidigt som använd AOH minskat med 12 %. Palliativ sjukhusvård/asih Utfall Mixpoäng Antalstyp Föreg år Innev år Diff % BudgetBudg avv % Föreg år Innev år Diff % Besök totalt 8 441 10 082 19,4% 535 641 19,7% - varav läkarbesök 1 314 1 529 16,4% 208 240 15,4% - varav övriga besök 7 127 8 553 20,0% 328 401 22,5% - varav hembesök totalt 7 299 8 751 19,9% 449 530 18,2% - varav hembesök läkare 1 018 1 107 8,7% 163 177 8,7% - varav hembesök övriga 6 281 7 644 21,7% 286 354 23,6% Kvalificerade brev-/telefonkontakter totalt 222 602 171,2% - varav läkarkontakter 18 49 172,2% - varav övriga kontakter 204 553 171,1% Vårdtillfällen (avslutade) totalt 2 243 2 156-3,9% - varav Palliativ sjukhusvård 994 951-4,3% - varav ASiH 1 249 1 205-3,5% Vårddagar (periodiserade) totalt 85 021 84 168-1,0% 5 702 5 562-2,4% - varav Palliativ sjukhusvård 15 461 13 978-9,6% 1 818 1 644-9,6% - varav ASiH 69 560 70 190 0,9% 3 884 3 919 0,9% Medelvårdtid Palliativ sjukhusvård 15,4 15,1-2,2% Medelvårdtid ASiH 54,3 58,8 8,2% Unika individer totalt 2 285 2 408 5,4% Unika individer Palliativ sjukhusvård 865 828-4,3% Unika individer ASiH 2143 2372 10,7% 39

Inom ASiH har vårddagarna ökat och har en god följsamhet mot budget. Däremot har antalet vårddagar inom Palliativ slutenvård minskat med cirka 10 % och understiger budget med knappt 22 %. Det är i Helsingborg, Malmö och synnerhet Trelleborg som vårddagarna minskat. Den största minskningen återfinns i Trelleborg och är en konsekvens av att verksamheten tillfälligt flyttats till Malmö. Trots detta noteras en minskning av antalet vårddagar (10 %) i Malmö. Flytten av Palliativ Slutenvård i Trelleborg har lett till en förbättrad beläggningsprocent för Palliativ slutenvård totalt såväl som en mer kostnadseffektiv vård vilket bland annat syns som lägre kostnad för utförd vård. Inom ASiH öppenvård har antalet besök ökat med cirka 20 % jämfört med 2015 och uppgår till drygt 10 000 besök och enligt uppdrag till cirka 9 000 besök. I förhållande till budget är ökningen drygt 10 %. Målet för öppenvårdsproduktionen är att punktinsatserna ska öka med 15 % i förhållande till 2014 års volymer, och efter juli uppgår ökning cirka 22 %. Ökningen avser såväl läkarbesök som sjuksköterskebesök samt utförda hembesök. Relationen mellan sjukhusförvaltningarna avseende ASiH s öppenvårdsproduktion fördelar sig enligt följande: Område Andel SUS 20 % Kryh 63 % Sund 17 % Totalt 100 % Denna fördelning får en indirekt ojämlik ekonomisk påverkan på vårdcentralernas ekonomi då dessa besök räknas in i vårdcentralernas täckningsgrad. Antalet resurser mätt i använd AOH har totalt sätt minskat jämfört med 2015 motsvarande 1,8 % medan den totala produktionen mätt i mixpoäng utvecklats mer positivt. Det innebär en fortsatt effektivitetsutveckling av verksamheten samtidigt som verksamheten upprätthållit en god ekonomisk hushållning. Medelvårdtiden har inom Palliativa slutenvårdsenheter sjunkit till 15,1 dagar samtidigt som antalet unika patienten minskat med 4 %. Kontentan av detta är färre patienter som vårdas kortare och därmed blir antalet vårddagar färre. För ASiH är situationen den omvända, det vill säga att medelvårdtiden ökar, antalet unika patienter blir fler vilket resulterar i fler producerade vårddagar. Beläggningsgraden inom ASiH uppgår efter juli månad till 101 % totalt sett utifrån disponibla 40

vårdplatser. Ovan utveckling ligger väl i linje med den strategiska planen samt det rådande behov av vårdinsatser inom palliativ vård och ASiH. Kompetensförsörjning Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Utan kompetenta och motiverade medarbetare stannar Region Skåne. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten. Medarbetarna ska mötas med respekt och vara delaktiga i det ständiga förbättringsarbetet. Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare Helgtjänstgöring för personal minskas från varannan helg till två helger av fem. Förändringen påbörjas under 2015 och fortsätter under 2016. Arbetet med att erbjuda medarbetare som önskar heltidsanställning beaktas vid all rekrytering. Rekryterade chef stämmer av eventuella önskemål om heltidsanställning som en del i vakansprövning innan rekryteringsprocessen fortgår. Medarbetare som önskar högre sysselsättningsgrad registreras i WinLas. De tjänster som utannonseras är på heltid. I vissa fall har inte primärvården täckning för en heltidstjänst. Då går enheter ihop och erbjuder till exempel. 50 % på en enhet och 50 % på en annan. I Division Kirurgi kommer frågan om önskad sysselsättningsgrad att finnas med i medarbetarsamtalet. Två helger av fem är genomfört i Kryh. Hälsofrämjande arbete Sjukfrånvaron har ökat med 0,65 dagar, störst ökning syns hos medicinska sekreterare. För sjuksköterskegruppen där vi tidigare sett en minskning ser vi nu en tendens till ökning. För läkare och undersköterskor har sjukfrånvaron sjunkit något. Totalt står den långa frånvaron (över 180 dagar) för den huvudsakliga ökningen. Sjukfrånvaron stiger inom Division Kirurgi och Division Primärvård (inkl ASIH/palliativ vård) medan den sjunker inom Division specialiserad närsjukvård. Sänkningen inom Division Specialiserad närsjukvård beror på lägre siffror för de medellånga sjukskrivningarna (upp till 180 dagar). Inom förvaltningen pågår verksamhetsutvecklande projekt som även har till syfte att ge en positiv effekt på arbetsmiljö och sjukfrånvaro, till exempel RAK-projektet. Inom processen för arbetsmiljö görs stöd- och utbildningssatsningar inom det hälsofrämjande och förebyggande, SAM och ny arbetsmiljölagstiftning. Som exempel kan nämnas utbildning och vägledande material i hälsosam arbetstidsförläggning, satsning på hälsoinspiratörer och förflyttningsinstruktörer samt tidiga 41

hälsofrämjande insatser i samarbete med företagshälsovården. Förvaltningen driver ett systematiskt rehabiliterings- och arbetsmiljöarbete. Den ökande sjukfrånvaron och nivån på sjukfrånvaron i Kryh skiljer sig inte från nivåerna i Region Skåne eller landet i övrigt. Orsakerna till sjukfrånvaron kan inte heller enbart kopplas till arbetslivet, utan måste ses utifrån ett samspel mellan privata, sociala och arbetsrelaterade faktorer. De reformerade reglerna inom sjukersättningen påverkar också siffrorna. Att enbart analysera effekterna av insatserna för sänkt sjukfrånvaro utifrån sjukfrånvarostatistiken ger inte en heltäckande bild. Siffrorna behöver kompletteras med resultatet av den medarbetarundersökning som görs under hösten 2016. Verksamhet och resultat i fokus Tydliga mål, rätt kompetens på rätt plats och en god arbetsmiljö är grunden för att Region Skåne ska kunna leverera ett gott resultat till de skånska medborgarna. Arbetsplatserna ska ha ett öppet och tillåtande klimat där medarbetare kan utvecklas och bidra med sin kompetens för att utveckla verksamheten. Region Skånes chefer ska både ha ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott resultat. Cheferna ska tydliggöra målen i dialog med medarbetarna och arbeta aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsplaner tas sedan ett par år tillbaka fram på nivåerna verksamhet, division och förvaltning. Inför planarbetet 2018 introduceras nya mallar som förväntas anknyta bättre till processen verksamhets- och budgetplanering. Systematiskt arbete med planer innebär bättre möjligheter att tillgodose behov med framförhållning, till exempel prioriteringar avseende ST och specialistutbildning, sjuksköterskor, samt målsättningar avseende kompetensmix och rätt använd kompetens. Obalans i ordinarie bemanning finns inom läkarspecialiteterna allmänmedicin, radiologi, anestesi, ögon och urologi, internmedicin Ystad, samt grundutbildade sjuksköterskor inom VO Medicin Ystad och specialistsjuksköterskor med inriktning intensivsjukvård. Bemanning inom förlossningsvård, akutsjukvård och cancervård är i balans enligt beslutad dimensionering. De flesta verksamheterna genomför/planerar för en mångfald av åtgärder inom såväl kompetensmix som Rätt Använd Kompetens (RAK). En omfattande åtgärd är genomförandet av bemanningsmix sjuksköterska/undersköterska 40/60 inom vårdenheter. Åtgärden kan exemplifiera flera fördelar för verksamhet och medarbetare: minskat beroende av bemanningsföretag, tydligare koncentration av arbetsuppgifter som kräver sjuksköterskans utbildning och kompetens, fler möjligheter till karriärutveckling för undersköterskor. I flera verksamheter introduceras receptarier. Förändrad arbetsorganisation och fördelning av arbetsuppgifter ger bättre och snabbare flöden i vården, exempelvis med en annan rollfördelning mellan läkare och medicinsk sekreterare i SVPL-IT. Därutöver finns ett stort antal exempel på hur en annan kompetensmix leder till en mer effektiv och god vård inom tilldelade resurser. I förvaltningens RAK-projekt är en av de viktiga uppgifterna att ge stimulans till lokalt arbete och sprida goda exempel. 42

Användning av bemanningsföretag Målbilden i Kryh är att inte ha hyrläkare på definierade vårdcentraler från och med juni 2017 eller hyrsjuksköterskor från och med oktober 2016. Kryh arbetar med RAK och införandet av förändrad bemanningsmix på vårdavdelningarna. Division Primärvård har fortsatt hög kostnad för allmänläkare vilket är kopplat till brist. Översyn av arbetsmiljön för läkarna och införande av 80 % patient tid och 20 % handledning, forskning, kvalitetsarbete etcetera. I nuläget är bemanningen för låg men Kryh tittar på hur 80/20 kan införas vid nyanställningar. De verksamheter inom Division Specialiserad närsjukvård som använder sig av externa bemanningslösningar är Specialiserad medicin Ystad och vissa pass inom Specialiserad medicin Kristianstad. Det är enbart i Ystad som vi inte efterlevt den regionala strategins målsättning men beslut är taget att inhyrningen av sjuksköterskor upphör per den 12/9 2016. Utbildningsinsats i bemanningsplanering, schemaläggning, personalbudget och arbetsvillkor är genomförda. Andra aktiviteter är att Specialiserad Medicin Kristianstad kommer att se över och optimera bemanningen och enkät har skickats ut till medarbetarna för att skapa en bild av arbetsmiljön kopplat till arbetstider, schemamodeller mm. När det gäller Specialiserad medicin Ystad, är rekryteringen av de polska sjuksköterskorna klar och de är nu på plats och i arbete som undersköterskor fram till dess att de uppnått C1-nivå i svenska språket och kan få svenska sjuksköterskelegitimationer. Inom Division Kirurgi råder läkarbrist inom urologi, radiologi, gyn, anestesi och ögon. Ett aktivt rekryteringsarbete pågår men det är bristspecialiteter inom hela landet. Inhyrning (mp 1), Kryh 2015 2016 Diff. tkr Diff. % Inhyrd personal Läkare 38 834,1 48 202,8 9 368,7 24 % Inhyrd personal Sjuksköterska 3 412,4 6 354,4 2 942,0 86 % Inhyrd personal Övriga 1 328,7 1 317,2-11,5-1 % 43 575,2 55 874,4 12 299,1 28 % Antalet anställda och arbetad tid Antal anställda har ökat i Kryh med 87 jämfört med augusti 2015. I gruppen Läkare (+27) är det inom sjukhusvården som ökningen skett. Inom primärvården råder fortfarande en minskning av antal anställda och därmed en brist. Medicinsk sekreterare har ökat med sjuk anställda i Division Specialiserad närsjukvård. Antal anställda sjuksköterskor ligger högre 2016 (+16) men använda AOH visar en minskning med 17,4. Det beror till viss del på en ökad sjukfrånvaro och på annan ledighet. Ökningen bland undersköterskor i båda sjukhusdivisionerna omfattar också en del sjuksköterskor som inte erhållit sin legitimation samt att omfördelning av arbetsuppgifter från sjuksköterskor görs i den mån det går. Använda AOH ligger högre än 2015, en ökning med 26,5 AOH. Det första kvartalet i år hade förvaltningen en minskning av använda AOH men en ökning har noterats de senaste fyra månaderna. Det är ett minskat semesteruttag 2016 med 19,0 AOH. 43

Antal anställda Anställda AOH* Använda AOH* Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Avvik jmf fg år Huvudgrupp AID 2015 Antal % 2015 Antal % 2015 Antal % - - - Ledning/Administration 424-11 2,6 428,2-11 2,6 350,8-8 2,3 Läkare 726 27 3,7 690,0 29,7 4,3 529,5 9,7 1,8 Medicinsk sekreterare 367 7 1,9 339,5 10,5 3,1 264,5 4 1,5 - Sjuksköterska 1957 16 0,8 1872,1 5,5 0,3 1348,1-17,4 1,3 - Tandvårdsarbete 1 0 0,0 1,7-0,7 41,2 1,5-0,6-40 Undersköterska/Skötar 1187 34 2,9 1043,7 43,5 4,2 829,9 33,9 4,1 Övrig personal 24 3 12,5 22,7 0,2 0,9 18,5 0,9 4,9 Övrig Vård/Rehab/Social 370 11 3,0 351,6 6,6 1,9 253,5 4 1,6 Totalt 5056 87 1,7 4749,6 84,3 1,7 3596,1 26,5 0,7 * Använd AOH: Använd tid för anställda omräknat till heltid (=anställda+mertid-frånvaro) Ökning AID läkare sjukhusvård beror på utökat akutläkaruppdrag, rekrytering på vakanta tjänster barnläkare, medicin samt OB/Gyn och kirurgen, ny ortopedavdelning i Ystad, extra jourlinje förlossning Ystad. Primärvården har fortsatt brist på allmänläkare. ÅrMån Område AID_Huvudgrupp Anställda Diff Aug 2015 Sjukhusvård Läkare 476 Aug 2016 Sjukhusvård Läkare 513 37 Aug 2015 Primärvård Läkare 167 Aug 2016 Primärvård Läkare 155-12 Ökning AID Medicinsk sekreterare inom akutverksamhet (akuten projektet) samt öppning av ny avdelning på medicinklinik. ÅrMån Område AID_Huvudgrupp Anställda Diff Aug 2015 Sjukhusvård Medicinsk sekreterare 271 Aug 2016 Sjukhusvård Medicinsk sekreterare 277 6 Aug 2015 Primärvård Medicinsk sekreterare 95 Aug 2016 Primärvård Medicinsk sekreterare 96 1 Ökning AID Sjuksköterska beror på ny ortopedavd Ystad, cancersatsning samt vikarier för nio föräldralediga barnmorskor. Primärvårdens sjuksköterskor är åtta färre än 2015. ÅrMån Område AID_Huvudgrupp Anställda Diff Aug 2015 Sjukhusvård Sjuksköterska 1 334 Aug 2016 Sjukhusvård Sjuksköterska 1 360 24 Aug 2015 Primärvård Sjuksköterska 615 Aug 2016 Primärvård Sjuksköterska 607-8 Ökning AID undersköterska beror till en del av bristen på sjuksköterskor, viss förskjutning av arbetsuppgifter, ligger även en del sjuksköterskor som ej erhållit sig legitimation. ÅrMån Område AID_Huvudgrupp Anställda Diff Aug 2015 Sjukhusvård Undersköterska/Skötare 1 001 Aug 2016 Sjukhusvård Undersköterska/Skötare 1 032 30 Aug 2015 Primärvård Undersköterska/Skötare 181 Aug 2016 Primärvård Undersköterska/Skötare 185 4 44

Ökning AID Övrig Vård/Rehab/Social inom sjukhusvård består av anställning av receptarie på grund av svårighet att rekrytera sjuksköterska över sommaren inom kir/ort vårdavdelningar och inom Specialiserad Medicin Ystad som en del av RAK, Logoped dyslexi (TG-paketet), två sjukgymnaster och en arbetsterapeut (cancerrehabiliteringsprojektet), sjukgymnast Ystad (TG paketet), sjukgymnast och femarbetsterapeuter (ny ortopedavd Ystad). Ett par anställningar är vikariat för tjänstledigheter och föräldraledigheter. ÅrMån Område AID_Huvudgrupp Anställda Diff Aug 2015 Sjukhusvård Övrig Vård / Rehab / Social 153 Aug 2016 Sjukhusvård Övrig Vård / Rehab / Social 167 14 Aug 2015 Primärvård Övrig Vård / Rehab / Social 208 Aug 2016 Primärvård Övrig Vård / Rehab / Social 202-6 Miljöarbete Avfallshantering Målen i Kryhs handlingsplan för avfallsförebyggande arbete är att sprida kunskap för användningen av qlickview applikationen artiklar miljö & klimat, fastställa rutin som stöd för vilka engångsprodukter som kan minskas alternativt ersättning till produkter med mindre klimatbelastning, minska klimatbelastningen Co2 utsläpp med 10 % till 2017 jämfört med 2015 års förbrukning/inköp. Resultatet jämfört med samma period 2015 visar att målet överträffas. Tjänsteresor med privat bil Förvaltningens mål är att körsträckan (mil) för tjänsteresor med privat bil ska minska med 5 % mellan 2015-2016. Under årets första sju månader har förvaltningens medarbetare minskat körningen med egen bil i tjänst med 11 % jämfört med motsvarande period 2015. De insatser som förvaltningen vidtar för att tjänsteresor med privat bil ska minska är att: Fört in målet om att minska tjänsteresor med privat bil i förvaltningens styrkort Tagit upp resor och alternativ vid interna revisioner. Bjudit in Skånetrafiken till våra sjukhus där informationsdagar hållits för att få medarbetare att resa mer med buss och tåg. Stimulera tjänsteresor med kollektivtrafik genom att information om och underlätta bokning av JoJo-resekort. Utnyttjandegraden av de gemensamma JoJo kort är hög och behovet av fler kort till vissa platser/orter borde ses över inom Region Skåne. Uppmuntra förvaltningens medarbetare att delta i Region Skånes cykelkampanjer. Perioden januari juli 2014 2015 2016 Kostnad, miljoner kr 1,7 1,6 1,2 Uppskattat sträcka, mil 50 000 48000 36000 Varv runt jorden 12 11 9 45

Tjänsteresor till Stockholm Andelen tjänsteresor med flyg till Stockholm har ökat med 19 procentenheter jämfört med motsvarande period året innan samtidigt som andelen tågresor minskat. Kostnaden för inrikesflyg har minskat med drygt 12 tkr. Detta beror förmodligen på att resor generellt minskat med 436 resor i förhållande till föregående år. Totalt är kostnaden för inrikesflyg hittills i år drygt 290 tkr. Perioden januari juli 2014 2015 2016 Totalt antal resor 963 901 435 Andel tågresor 69 % 70 % 51 % Andel flygresor 31 % 30 % 49 % Hållbar resursanvändning Förvaltningens klimatpåverkan mätt i koldioxidutsläppen från förbrukningsmaterial har under första halvåret minskat med 17 % jämfört med motsvarande period 2015. Kostnader för förbrukningsmaterial har dock ökat i förhållande till vårdproduktionen under första halvåret 2016. Förvaltningens mål är att minska konsumtion av förbrukningsmaterial genom medvetna och optimerade inköp och beställningar. För att öka medvetenhet om materialförbrukning och inköp har ett projekt genomförts för att se över de produkter som går att minska alternativt byta ut till mer klimatvänliga. Ett stort arbete med att minska klimatpåverkan från sopsäckar genom att använda säcksystemet Longopac har sedan tidigare genomförts inom de flesta av verksamheterna. Hälsosam miljö Under 2016 ska samtliga arbetsplatser gå igenom en powerpointpresentation vid APT om kemikaliehantering där bland annat märkning, säkerhetsdatablad förvaring och hantering ska bidra till en bättre kunskap inom området. Ett arbete pågår med KLARA för att säkra kemikaliehanteringen inom de enheter som inte infört detta arbetssätt. Därigenom används KLARA inom hela förvaltningen Det finns utbildade medarbetare som stöd för hanteringen ute i verksamheterna. Regionala riktlinjer är utarbetade för utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Arbete pågår i en regional utfasningsgrupp med att identifiera produkter per förvaltning och utrensning av produkter har påbörjats. Stark miljöprofil Genom att vi arbetar inom ramen för ISO 14001 med ett certifierat miljöarbete ligger förbättringar inom området som en naturlig del i linje med standardens krav. Efter den senaste externa revisionen fick Skånevård Kryh beröm för bland annat vår miljöorganisation. Vi har genom vårt proaktiva arbete skapat förtroende och intresse där andra Regioner och Landsting årligen kommer på studiebesök för att titta på goda exempel. Miljöutbildningen hållbara val har genomförts av 262 medarbetare jämfört med 110 samma period 2015. 46

Finansiering och ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt ingångsläge Uppräkning på finansieringen inför 2016 var 2,4 % för LPIK och 1,59 % för demografin. Med dessa förutsättningar beräknades kravet för att nå budgetbalans för året till 225 mkr inom den somatiska vården och till följd av beräknat intäktsbortfall i hälsovalet ytterligare cirka 20 mkr. Detta motsvarar 5,1 % av Kryhs verksamhet. Resultat Ekonomi (mkr) motpart 1-3 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 2 836,9 2 793,2 43,7 4 206,4 4 322,7 116,3 2,8% Fsg av hälso- och sjukvård 183,4 181,7 1,7 276,2 270,7-5,5-2,0% Övriga intäkter 10,7 11,7-1,0 17,7 17,9 0,2 1,1% S:a Verksamhetsintäkter 3 031,0 2 986,6 44,4 4 500,3 4 611,3 111,0 2,5% Personalkostnader -1 954,7-1 962,8 8,1-3 008,1-3 059,2-51,1 1,7% Omkostnader -1 140,5-932,8-207,7-1 419,4-1 703,3-283,9 20,0% S:a Verksamhetskostnader -3 095,2-2 895,6-199,6-4 427,5-4 762,5-335,0 7,6% Avskrivningar -37,6-39,4 1,8-59,7-59,7 0,0 0,0% Finansnetto -3,0-3,4 0,4-5,2-5,2 0,0 0,0% Totalt resultat -104,8 48,2-153,0 7,9-216,1-224,0 Resultat för augusti blev +34,4 mkr. Det är 10 mkr bättre än juli månads prognosbedömning. Framförallt är det en låg kostnadsutveckling i augusti (1,1 %) som bidrar till detta. Ackumulerat är utfallet efter augusti -104,8 mkr vilket är 27,3 mkr bättre än motsvarande period föregående år. Ackumulerad avvikelse gentemot budget på -153 mkr är 28,4 mkr bättre än föregående år. Budgetavvikelsen var -144,1mkr inom den anslagsfinansierade sjukhusverksamheten, -21,6 mkr inom hälsovalet, +19,1 mkr inom ASIH/Palliativ vård, +5 mkr inom ungdomsmottagningsverksamheten samt -11,4 mkr inom vårdvalen. 47

Kryh har ett fortsatt kostnadsproblem. För att nå budgeterat resultat krävs en negativ kostnadsutveckling på 2,8 % alternativt att Kryh arbetar in ytterligare intäkter utöver budget på en nivå motsvarande cirka 245 mkr. Resultatet efter augusti avviker negativt från detta då ackumulerad kostnadsutveckling är 4 % och intäktsnivån inte är tillräckligt hög. Kostnadsutvecklingen motsvarar uppräkning vilket i princip innebär att kostnadsproblematiken varken har förbättrats eller försämrats jämfört med föregående år. I mars började intäkter för tillgänglighetspaketet att utbetalas och Kryh har i resultatet efter augusti knappt 35 mkr. Det motsvarar drygt den resultatförbättring som kan ses jämfört föregående år för perioden januari-augusti. Resultat hälsoval Ekonomi (mkr) motpart 1-4 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 440,0 455,9-15,9 695,9 674,5-21,4-3,1% Fsg av hälso- och sjukvård 74,2 82,6-8,4 125,5 125,5 0,0 0,0% Övriga intäkter 8,4 7,3 1,1 10,9 10,9 0,0 0,0% S:a Verksamhetsintäkter 522,6 545,8-23,2 832,3 810,9-21,4-2,6% Personalkostnader -270,1-279,0 8,9-428,0-421,5 6,5-1,5% Omkostnader -270,6-263,3-7,3-395,3-416,2-20,9 5,3% S:a Verksamhetskostnader -540,7-542,3 1,6-823,3-837,7-14,4 1,7% Avskrivningar -0,6-0,6 0,0-0,9-0,9 0,0 0,0% Finansnetto -0,1-0,1 0,0-0,2-0,2 0,0 0,0% Totalt resultat -18,8 2,8-21,6 7,9-27,9-35,8 En av orsakerna till att utfallet understiger budget är att budgeten gjordes innan de nya ackrediteringsvillkoren var kända. Nu kan konstateras att de beslutade ackrediteringsvillkoren för hälsovalet är mycket mindre fördelaktiga än de antaganden som utgicks ifrån när budgeten lades. Efter augusti understiger utfallet budget med 10,1 mkr avseende hälsovalsintäkterna. Täckningsgraden understiger budget med 10,1 mkr. Även rörlig ersättning för utförda besök understiger budget med 4,9 mkr vilket bl.a. är en effekt av att tidigare ersatta hembesök numera ersätts via täckningsgrad. Även avdrag för listades besök på andra enheter utvecklas sämre än budget, dels beroende på att taxan för avdraget ökat med cirka 17 %, dels på att antalet listade som sökt vård på annan enhet ökat med cirka 10 % jämfört med 2015. Kostnadsansvar för listades vård utanför länet har tillkommit och uppgår till drygt 1 mkr. Sedan juli ser vi en stabilisering av ACG vars negativa utveckling påverkat kapitationsersättningen negativt. Däremot har situationen kring flyktingströmmen lett till betydligt fler kontakter än planerat vilket genererat väsentligt högre intäkter än förväntat. Behovet av inhyrda specialister i allmänmedicin inom hälsovalet är fortsatt hög och överstiger budget med 11,3 mkr. Kostnader för laboratorieundersökningar såväl som sjukvårdsmaterial överstiger budget motsvarande cirka 3 mkr. Den senare utvecklingen korrelerar inte med volymförändringen, arken avseende produktion eller listningsökning. Personalkostnaderna inom vårdvalet understiger budget med 8,9 mkr. Orsaken är färre använda årsarbetare än budgeterat. Vakansproblematiken avseende läkare är huvudorsaken men även hög sjukfrånvaro samt att utfallet av arbetsgivaravgiften är lägre än budgeterat är bidragande orsak. Föreligger troligen också en periodiseringseffekt till viss del. 48

Resultat ASIH/Palliativ vård Ekonomi (mkr) motpart 1-4 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 280,1 273,0 7,1 409,5 419,5 10,0 2,4% Fsg av hälso- och sjukvård 3,4 2,8 0,6 4,3 4,3 0,0 0,0% Övriga intäkter 1,7 2,4-0,7 3,5 3,5 0,0 0,0% S:a Verksamhetsintäkter 285,2 278,2 7,0 417,3 427,3 10,0 2,4% Personalkostnader -202,2-212,9 10,7-325,5-318,5 7,0-2,2% Omkostnader -58,0-59,5 1,5-89,8-91,8-2,0 2,2% S:a Verksamhetskostnader -260,2-272,4 12,2-415,3-410,3 5,0-1,2% Avskrivningar -1,3-1,2-0,1-1,8-1,8 0,0 0,0% Finansnetto -0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0% Totalt resultat 23,6 4,5 19,1 0,1 15,1 15,0 I resultatet på 23,6 mkr ingår en ersättning på 6,7 mkr kopplat till TG- paketet som inte är budgeterat. Till dags datum har endast marginella kostnader påförts verksamheten kopplat till denna satsning. Från och med. september förväntas verksamheten börja leverera utifrån erhållet tillgänglighetspaket, men den tilltänka utökningen i Lund dröjer på grund av försening avseende utökning av lokaler. En anledning till budgetavvikelse exklusive TG- paketet är tillfällig flytt av palliativ slutenvårdsplatser i Trelleborg som bidrar med en lägre kostnadsnivå motsvarande 6,5 mkr. Detta motverkas till viss del genom utökad verksamhet för ASiH Trelleborg. Lägre bemanning än budgeterat blad annat på grund av sjukskrivningarna och svårighet att finna vikarier under sommaren har bidraget till betydligt lägre personalkostnader. Däremot har kostnader för läkemedel ökat betydligt mer än förväntat vilket delvis är en effekt av ökad produktionsvolym, liksom för sjukvårdsmaterial och hjälpmedel vilket ökat mer än budget. Resultat vårdval Hud Ekonomi (mkr) motpart 1-4 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 18,5 16,8 1,7 25,6 25,6 0,0 0,0% Fsg av hälso- och sjukvård 1,9 1,6 0,3 2,4 2,4 0,0 0,0% Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% S:a Verksamhetsintäkter 20,4 18,4 2,0 28,0 28,0 0,0 0,0% Personalkostnader -10,3-11,8 1,5-18,3-18,3 0,0 0,0% Omkostnader -7,2-6,3-0,9-9,5-9,5 0,0 0,0% S:a Verksamhetskostnader -17,5-18,1 0,6-27,8-27,8 0,0 0,0% Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Totalt resultat 2,9 0,3 2,6 0,2 0,2 0,0 Innehållet i vårdutbudet är i princip oförändrat jämfört med tiden före införandet av vårdval. Därmed är resursanvändningen i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Ekonomin är god med intäkter väl överskridande kostnaderna. 49

Resultat vårdval Ögonsjukvård och vårdval Grå starr Resultaträkning Vårdval Ögonsjukvård Ekonomi (mkr) motpart 1-4 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 18,3 27,6-9,3 41,4 30,0-11,4-27,5% Fsg av hälso- och sjukvård 3,5 2,9 0,6 4,5 4,5 0,0 0,0% Övriga intäkter 0,2 0,1 0,1 0,2 0,2 0,0 0,0% S:a Verksamhetsintäkter 22,0 30,6-8,6 46,1 34,7-11,4-24,7% Personalkostnader -19,4-20,5 1,1-31,8-31,8 0,0 0,0% Omkostnader -12,4-8,5-3,9-12,9-12,9 0,0 0,0% S:a Verksamhetskostnader -31,8-29,0-2,8-44,7-44,7 0,0 0,0% Avskrivningar -0,7-0,8 0,1-1,3-1,3 0,0 0,0% Finansnetto -0,1-0,1 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0% Totalt resultat -10,6 0,7-11,3 0,0-11,4-11,4 Resultaträkning Vårdval Grå starr Ekonomi (mkr) motpart 1-4 Jan-aug 2016 Helår 2016 Avvikelse prognos/budget Utfall Budget diff. Budget Prognos Helår procent Vårders.HSN/Regionbidrag 6,6 10,1-3,5 15,1 13,5-1,6-10,6% Fsg av hälso- och sjukvård 0,7 0,8-0,1 1,2 1,2 0,0 0,0% Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% S:a Verksamhetsintäkter 7,3 10,9-3,6 16,3 14,7-1,6-9,8% Personalkostnader -4,1-4,7 0,6-7,3-7,3 0,0 0,0% Omkostnader -5,2-5,5 0,3-8,4-8,4 0,0 0,0% S:a Verksamhetskostnader -9,3-10,2 0,9-15,7-15,7 0,0 0,0% Avskrivningar -0,4-0,4 0,0-0,6-0,6 0,0 0,0% Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% Totalt resultat -2,4 0,3-2,7 0,0-1,6-1,6 För Grå starr är differensen i budget är kopplad till ändrade ackrediteringsvillkor som bidragit till stora intäktsförluster, 4000 kr mindre i ersättning per komplicerad operation samt 500 kr mindre per övrig katarakt operation. I övrigt är budgetavvikelserna för ögonsjukvården kopplade till brist på specialister med lägre intäkter som följd. 50

Prognos Kryh Utfallet i augusti var inom den marginal som tidigare prognos angav vad gäller nettokostnadsutveckling varför prognos efter augusti kvarstår och uppgår till -224 mkr jämfört budget. Ackumulerad kostnadsutveckling ligger på 4 % och kostnadsprognosen tål 4,5 %. Bruttokostnadsutveckling Kryh Ackumulerad intäktsutveckling ligger på 2,4 % och intäktsprognosen kräver 2,6 %. Det innebär att intäkterna resterande månader behöver öka med ca 15 mkr/månad i genomsnitt för att intäktsprognosen skall nås. Intäktsutveckling Kryh 51

Delar av tillgänglighetspaketets intäkter är endast utbetalda till 50 % per augusti månad. Dessa intäkter kommer alltså att öka fram till årets slut. Det finns ändå en risk att intäktsprognosen inte nås men bedömningen är att bruttokostnadsutvecklingen kommer att vara lägre än vad kostnadsprognosen tål och kan därmed kompensera för eventuellt intäktsbortfall. Resultat och prognos per division Division Utfall Intern budget Avvikelse Prognos Årsbudget Avvikelse 1 Förvaltningsledning 1 814,0 1 805,0 9,0 2720,1 2707,9 12,2 2 Div Specialiserad Närsjukvård -988,1-888,4-99,7-1498,0-1369,7-128,3 3 Div Kirurgi -941,4-876,6-64,8-1432,3-1338,3-94,0 4 Div Primärvård 10,6 8,1 2,5-6,0 7,9-13,9 Summa: -104,9 48,1-153,0-216,2 7,8-224 Personalkostnad och kostnad för inhyrd personal Personalkostnadsutvecklingen i Kryh ligger på 3,7 % och överstiger därmed revisionsförhandlingens utfall med cirka en procentenhet. Det är i huvudsak kopplat till utökade uppdrag som redogörs för under avsnittet Antal anställda och arbetad tid. Den genomsnittliga lönekostnaden/använd resurs har däremot ökat med 2,4 %, alltså lägre än revisionsförhandlingens utfall. Bedömningen är att det är strategin med kompetensmixplanering som ger dessa effekter. En omfattande åtgärd är genomförandet av bemanningsmix sjuksköterska/undersköterska 40/60 inom vårdenheter. Kostnaden för bemanningsföretag är fortsatt hög i Kryh och utvecklingen framgår av nedan diagram. Under avsnittet Användning av bemanningsföretag beskrivs och analyseras problematiken. 52

Läkemedel Kostnadsansvar läkemedel utveckling Läkemedelsförmånen (mkr) januari-augusti Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Basläkemedel (vårdcentralers kostnadsansvar, 56110 56132, mp 1) 71,5 72,2 71,7 Klinikläkemedel (kostnadsansvar sjukhusvård & psykiatri, 56110 56132, mp 1) 97,9 112,2 110,3 Förmånen, s:a 169,4 184,4 182 Rekvisition (mkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Rekvisition, EKÖAPO (konto 56150, mp 1, verifikationstyp EKÖAPO) 129,5 121,6 120,1 Övrigt (övrigt mp 1-3 på konto 56150 samt 56151 56191) 0,7 3,3 2,0 Rekvisition, s:a 130,2 124,9 122,1 Läkemedelskostnaderna har ökat mellan åren med cirka 10 mkr. Ökningen avser framförallt klinikläkemedel. Detta är till stor del kopplat till införandet av standardiserade vårdförlopp och läkemedel för cancer. Övriga kostnader Bruttokostnaden är knappt 120 mkr högre januari-augusti 2016 jämfört med 2015. I nedan tabell framgår vilka huvudposter detta avser. Kostnadsutveckling Mkr 2015 2016 Utv % mkr Personal 1 885,0 1 954,7 3,7% 69,7 Läkemedel 300,4 310,1 3,2% 9,7 Inhyrning 52,4 63,3 20,8% 10,9 Sjukvårdsmaterial 117,3 125,1 6,6% 7,8 MS Fv 213,8 222,1 3,9% 8,3 Tekniska hjälpmedel 24,9 30,1 20,9% 5,2 Kundförluster 3,2 3,7 15,6% 0,5 Förbrukningsmtrl 20,3 21,8 7,4% 1,5 Hyra med.tekn utrustning 6,3 7,2 14,3% 0,9 Spurinspektion 0,0 1,9-1,9 Övrigt (inkl ankomstkonto) 3,2-5,0 Summa: 2 623,6 2 743,2 119,6 53