Oron ligger djupare inom skolvärlden Joakim Byström Hela 2014 har varit något av skolans år inte minst i media. Uppmärksamheten har varit konstant från första till sista dag. Januari inleddes hårt med rapporter om fortsatt vikande resultat i PISA, och sedan eldades helheten på under en tuffare valrörelse än på mången god dag. Alla framkastade tankar kring förändring kommer givetvis ta sin tid, men det har verkligen talats om det mesta från resultat, löner, arbetsmaterial, klasstorlek, inspiration, lokaler, utbildningsfokus och förstelärare. Fast om man ser till arbetssituationen inom skolan i ett riktigt långsiktigt perspektiv var det ändå inte något av de nämnda områdena som bör betraktas som årets viktigaste ögonöppnare. Det är istället det faktum att ett flertal undersökningar samfälligt placerat sitt sökarljus på uttryck av tilltagande oro, ångest och påfrestningar så väl bland personal som elevgrupper. I en större helhet hänger vissa saker och omständigheter självfallet samman. Det ena ger, eller driver på det andra. Men totalt målades det ändå upp en illavarslande bild. Under året genomförde Arbetsmiljöverket en stor inspektion av Arbetsorsakade besvär. Det visade sig då att nästan var fjärde sysselsatt person i Sverige har någon form av besvär som går att hänföra till arbete. De vanligaste orsakerna - för så väl kvinnor som män - är stress och psykiska påfrestningar, slitsam arbetsställning och tung hantering. Fenomen som sömnbesvär, oro, ångest och depression drabbar tjänstemän i högre utsträckning än arbetare. Bland de yrkeskategorier som stack ut lite extra i undersökningen fanns grundskollärare och gymnasielärare i allmänna ämnen. Det är yrken där högst andel av såväl kvinnor som män har besvär av stress eller andra psykiska påfrestningar - nästan var fjärde kvinnlig grundskollärare och var femte man. Ett par månader senare följde Sveriges Företagshälsor upp med sin årliga Jobbhälsobarometer som angav att fyra av tio anställda inom utbildning känt psykiskt obehag över att gå till arbetet. Samtidigt hävdade fyra av tio att de inte hinner med sina uppgifter under ordinarie arbetstid. Dessutom uppgav varannan anställd inom skolan att de inte får stöd eller hjälp vid hög arbetsbelastning. Motsvarande siffra för arbetsmarknaden som helhet ligger på runt tre av tio.
Fast även skolbarnens miljö sattes under lupp. Skolbarns hälsovanor (11-, 13-, 15-åringar) är ett återkommande internationellt forskningsprojekt som Världshälsoorganisationen (WHO) samordnar. Fokus ligger på olika dimensioner av hälsa, hälsobeteenden och miljöer som på olika sätt har betydelse för hur barn och ungdomar mår. Återkommande problemområden är sömnsvårigheter, irritation, nedstämdhet och nervositet. 29 procent av de 11- åriga flickorna och 26 procent av pojkarna uppgav att de haft svårt att somna mer än en gång i veckan. Bland 13-åringarna har gruppen som haft svårt att somna ökat kraftigt de senaste åren. Under fyra år har 14 procent fler flickor angett problem. Bland pojkar har andelen ökat med 9 procent under samma period. Det sammanlagda resultaten från Skolbarns hälsovanor visar att en övervägande majoritet av eleverna uppger att de har lätt för att tala med sina föräldrar om saker som bekymrar dem, vilket tyder på att de flesta har trygg hemmiljö. När det gäller själva miljön i skolan är utvecklingen däremot blandad. Å ena sidan visar undersökningen att de flesta elever tycker om skolan och att en övervägande majoritet av eleverna i de tre åldersgrupperna uppger att de trivs med sin klass och sina lärare. Å andra sidan är det allt fler som uppger att de är stressade över skolarbetet. Ungefär samtidigt presenterade Barnombudsmannen (BO) sin skrift Bryt tystnaden som innehöll barn och ungas egna beskrivningar av samhällets stöd vid psykisk ohälsa. I flera av texterna framgick att det sociala stigma, som de flesta upplever i samband med psykisk ohälsa, spelar en central roll när det kommer till den frånvarande kontakten med elevhälsan. Detta kan bero på att kuratorer och psykologer inte finns på skolan eller att barnen inte upplever elevhälsan som en aktör med kunskap och verktyg att hjälpa dem. Känslan av social stigmatisering när barnet söker hjälp hos skolans elevhälsa kan också i en del fall hänga samman med tidigare erfarenheter av att sekretess bryts. Det barnet berättar inom skolans väggar sprids till andra, till lärare, rektorer och andra elever. Dessutom finns det alltid en viss mur kring insikten att hjälpsökning samtidigt också innebär att man erkänner för andra, och kanske för sig själv, att man har psykiska problem - vilket inte alla barn och ungdomar är beredda att göra. Omvända världen på trettio år Den bredare bildens problematik förstärktes av ytterligare undersökningar från bland annat Folkhälsomyndigheten som visat att det - över tid - har blivit svårare att vara ung i Sverige. Andelen 15-åringar som visar symptom på nedsatt psykisk hälsa har ökat kraftigt under de senaste trettio åren. Fyrtio procent av landets 15-åriga tjejer känner sig exempelvis nere mer än en gång i veckan (vid 1980-talets mitt var motsvarande siffra 15 procent). Även hos pojkar
har känslor av nedstämdhet ökat de senaste åren, från ungefär 5 till 15 procent under samma period. Idag mår tre gånger så många unga dåligt jämfört med början på 1990-talet. Enligt SCB, upplever 20 procent av unga i åldrarna 16 till 24 sömnproblem, oro eller ångest. I Stockholms stads stora Stockholmsenkät 2014 svarade 37 procent av flickorna i årskurs två på gymnasiet att de ofta kände sig ledsna och deppiga utan att veta varför. I samma enkät angav samma flickor för övrigt att de uppskattade sin egen grad av psykisk hälsa till 50 (på ett index upp till 100). För trettio år sedan var det i första hand de äldre som kände sig ängsliga och oroliga, medan ungdomar såg ljust på framtiden. I dag är situationen den omvända. Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder. I åldersgrupper över 55 år har ohälsan legat still eller minskat sedan 80-talet. Men för dem under 45 år har ohälsan vuxit och allra mest i åldern 16-24 år. En viktig orsak i detta sägs den tuffa arbetsmarknaden för unga vara. Dagens skola är betydligt svårare än vad det var förr. Innan kunde min pappa ta hjälp av hans pappa, nu kan vi inte få hjälp av våra föräldrar, för våra föräldrar hänger inte med i dagens teknologi och på så sätt blir det större press på ungdomar. Det finns mindre antal platser för att komma in på universitet och högskola, då blir det ännu större konkurrens, Det är press på press, på press, på press, säger 24-årige Ali Wail som jobbar med unga killar i verksamheten Elektra i föreningen Fryshuset i Malmö (citat från SR). Det finns alltså ett klart samband mellan att färre unga arbetar och de tilltagande psykiska problemen i Europa - där Sverige sticker ut jämfört med andra länder. Sen 90-talets början har andelen arbetslösa unga i åldrarna 16-24 år nästan tredubblats, från 5 till 13 procent. Andelen med psykiska besvär har samtidigt nästan tredubblats från 7-8 procent till 20-22 procent. Andelen unga mellan 16 och 24 år som känner sig ängsliga och oroliga har mer än fördubblats sedan inledningen av 90-talet. Enligt forskare beror det till stor del på att det är svårt för många unga svenskar som inte har läst vidare att komma in på arbetsmarknaden. Den här tendensen gäller genom hela Europa, men Sverige har varit ledande i det här avseendet vilket jag tror gör att ungdomars situation blir mer problematisk när man ska träda in i en arbetsmarknad som är ännu mer
kvalificerad. Inget annat land har haft en så kraftig ökning av ungas psykiska besvär, och inget annat land har haft en så kraftig försämring av de ungas arbetsmarknad, menar Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska institutet och verksam vid Folkhälsomyndigheten (citat från SR). Enligt Socialstyrelsens rapport från förra året är svenska 15-åringar mer ängsliga och mår psykiskt sämre än vad unga i andra välfärdsländer gör. En konsekvens av psykisk ohälsa kan vara självmord. De minskar inte bland unga utan har faktiskt ökat något de senaste åren i Sverige samtidigt som de har minskat i andra västeuropeiska länder. Folkhälsomyndigheten har tidigare varnat för att unga svenskars psykosomatiska ohälsa ökar. Allt fler skolelever säger sig t.ex. lida av huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet. Vi vet att det sedan efterkrigstiden funnits en trend mot ökad psykisk ohälsa i hela väst-världen. Men utvecklingen för unga i Sverige de senaste 20 åren saknar motstycke inter-nationellt sett.1980 kunde ju en tjej eller kille efter nian få ett jobb utan något mer än grundskola och få hyggligt betalt. Arbetslösheten låg på två-tre procent - det avspeglar att framtiden är mycket osäkrare idag för unga, fortsätter Sven Bremberg (citat från SR). Kunskapsläget Kungliga Vetenskapsakademin presenterade redan för fyra år sedan en genomgång av kunskapsläget. Deras tidiga slutsats var nedslående. Till exempel konstaterades att det knappt fanns några studier alls som tagit sig an förskolebarns psykiska välmående och inte heller fanns några förklaringar till varför tjejer i tonåren oftare rapporterar sämre psykisk hälsa än pojkar i samma åldrar. Fast befintlig forskning har ringat in fyra faktorer som kan trigga igång psykisk ohälsa bland ungdomar. Dessa är: auktoritära och skuldbeläggande föräldrar, problem med kompisar, sömnsvårigheter och stress inför skolarbete. Sammantaget kan man benämna dessa fyra områden transdiagnostiska riskfaktorer, eftersom problem inom ett område gärna sprider sig till flera fält, så att ohälsan växer. På sikt riskerar därför tonåringen att hamna i en situation där vare sig hem, kompisar, sömn eller skola fungerar.
Den omfattande kunskapsbristen har lett till att fyra statliga forskningsfinansiärer Formas, Forte, Vetenskapsrådetoch Vinnovagjort gemensam satsning under perioden 2012 till 2017. Inom ramen ska så breda fält som vilken typ av skolmiljö som främjar psykisk hälsa samt vilka vägar som leder unga människor in i missbruk och kriminalitet undersökas. Dessutom ska frågeställningar som rör ADHD, anorexia, autism, fetma och schizofreni studeras. Det finns dock sedan många år relativt klara uppfattningar kring hur en skola bör vara uppbyggd för att elever ska lyckas i sina studier. Förenklat kan man säga att de skolor som lyckas förena en pedagogisk tydlighet med ett varmt socialt klimat har mer framgångsrika elever. Det är även möjligt att mäta hur väl skolor lyckas med detta pedagogiska och sociala klimat. Via verktyget Pesok mäts exempelvis tydlighet och engagemang i rektors ledarskap, förankringen av sociala spelregler, tilltro till elevernas kapacitet samt hur goda prestationer belönas. I ett av projekten inom den nya strukturen är tanken att det ska undersökas om skolor med höga Pesok-poäng även har mer välmående elever. Åttatusen sjundeklassare ska besvara en enkät om kroppslig och psykisk hälsa, sin relation till vänner och familj samt redogöra för sin inställning till skolan. Deras föräldrar ska besvara samma frågor, och även beskriva socioekonomiska faktorer, hälsa, yrke och inkomst. Ytterligare en spännande frågeställning inom den processen är om skolmiljön även påverkar de gener som styr kroppens svar på stress. En hypotes är nämligen att vissa elever börjar forma en biologi där stresshantering satts ur spel, så att kroppen konstant överreagerar och producerar för mycket av hormonet kortisol. Ett tillstånd som innebär en risk för psykisk ohälsa, som ångest och depression. En mindre grupp av eleverna, tvåtusen stycken, ska därför lämna salivprov hos skolsköterskan. Salivproven ska användas för att mäta halter av kortisol. Eftersom proverna tas under tre år kan forskarna samtidigt upptäcka eventuella förändringar i barnens biologi har några gener som tidigare varit slumrande väckts till liv och börjat kommunicera med resten av kroppen? Ett tänkvärt projekt. Avslutningsvis blir det genom detta även möjligt att knyta tillbaka till årets förmodligen mest nakna reportageserie. Sveriges Radios avslöjande resa in i #Kaosklass. Vilket väl på något sätt kanske skulle kunna beskrivas som en tänkbar slutprodukt av alla de potentiella problem som räknats upp i texten ovan. Arbetsmiljön i sin mörkaste kärna. Sedan ska man självfallet alltid vara försiktig med att svartmåla av slentrian bara för att man tror något. En
överväldigande majoritet av landets klassrum fungerar antagligen alldeles utmärkt. Men som programförklaringen till serien säger: Vi hade hört dem länge; Alla berättelser om hur det var när man tog mod till sig och verkligen tillbringade en dag i sin 8-åriga dotters klassrum och kom hem helt chockad. Chockad över ljudvolymen, språket, situationen i klassrummet och lärarens utsatthet och svårighet att hålla ordning. Sveriges skolor med 1,3 miljoner elever är en levande och pulserande värld. Dess rykte är något naggat i kanten. Kritiken kanske väl hård emellanåt. Men de illavarslande bilderna säger samtidigt något viktigt, något som förtjänar att tas på allvar. Här och nu.