HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012

Transkript

1 HALMSTADPROJEKTET En förstudie om barn och ungdomars upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun Ht 2012 Marie Wilhsson, doktorand Petra Svedberg, docent Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle

2 Figur på framsidan är framtagen med hjälp av som skapar "ord moln" ur en mängd text och ord som ofta förekommer i texten framhävs. Samtliga citat om hur det är att vara ung i Halmstad sammanställdes och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Ur analysmaterialet togs kondenserade matningsenheter ut till en samlad textmassa som bildade ett ord moln med hjälp av Wordle.

3 Inledning Barn och ungdomar är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken i Sverige. Även om hälsan hos barn och ungdomar i Halland överlag är god (FHI, 2009) finns geografiska, sociala och socioekonomiska ojämlikheter vilka motiverar åtgärder som kan bidra till samhälleliga förutsättningar och insatser för en god hälsa på lika villkor för barn och ungdomar i Halmstad kommun. Högskolan i Halmstad, Halmstad kommun och Region Halland har inlett ett samarbete (Halmstadprojektet) för att utveckla en intervention för att främja barns psykiska hälsa. Denna rapport beskriver en förstudie till det fortsatta arbetet inom Halmstadprojektet. Bakgrund Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett omfattande hälsoproblem (SoS, 2009; FHI, 2011) som bidrar till stort lidande för barnet och dess närstående. Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar definieras enligt Barnpsykiatrikommittén (SOU 1998:31) som varaktigt symtom som barnet eller ungdomen uppvisar och som hindrar individen från att fungera och utvecklas optimalt och som orsakar lidande. Sedan 1990-talet har ungdomar i Sverige visat en sämre hälsoutveckling när det gäller psykisk hälsa än övriga åldersgrupper i samhället (FHI, 2011). Ohälsan bland ungdomar i 15 års ålder har ökat två till tre gånger sedan mitten av 1990-talet (a a). Folkhälsorapporten (2009) visar att ohälsan tenderar att plana ut under 2000-talet dock gäller inte detta flickor som fortsatt visar på en stigande tendens till psykisk ohälsa. I Sverige är nedstämdhet, oro och huvudvärk två till tre gånger så vanligt bland flickor i åldrarna år (Bremberg & Eriksson, 2010). Ungdomar med medfödd sårbarhet, tidiga relationsstörningar, traumatiska upplevelser eller psykosociala stressorer kan vara orsak till att ungdomar utvecklar psykisk ohälsa (Åslund et al. 2009). Psykisk ohälsa innebär ett stort lidande för barnet och det finns risk för att den psykiska ohälsan kan påverka individens liv i form av utanförskap. I hälsofrämjande arbete är det viktigt att flytta fokus från ett riskperspektiv till ett förstärkningsperspektiv där faktorer som främjar, stärker och skyddar barn och ungdomars hälsa framhålls på olika nivåer i samhället (Marmot, 2006). Skollagen (2010:800) anger att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I skollagen anges också att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Världshälsoorganisationen (WHO, 2008) uppmanar till åtgärder som förbättrar barn och ungdomars villkor i det dagliga livet och i de miljöer som de lever och åldras i. Stödjande miljöer lyfts fram som ett prioriterat område där hälsa bör sättas i centrum och där stadsplaneringen bör främja hälsosamma levnadsvanor på ett jämlikt vis. Människors upplevelse av omgivningen där de bor och vistas har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa (WHO, 2012). FN:s konvention om barns rättigheter (1989) anger i artikel 6 att barn har rätt till att utvecklas och att landet ska göra allt för att gynna barnets utveckling samt i artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. Tre olika kunskapsunderlag togs fram 2010 och 2011 (KVA, 2011; SBU, 2010; Skolverket, 2011) och dessa ger gemensamt en bra grund för behovet av fortsatt forskning om interventioner som stärker upplevelsen av psykisk hälsa. Resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt visar att program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn har ett begränsat vetenskapligt stöd internationellt och helt saknar vetenskapligt stöd nationellt. I Skolverkets rapport framkommer att en förutsättning för en effektiv insats för att motverka ohälsa är att barn och ungdomar har inflytande och medverkan i det förebyggande arbetet. Samverkan mellan olika aktörer bör präglas av en helhetsyn och en långsiktighet på hälsofrämjande insatser som sätts in. Hälsofrämjande insatser som främjar barns och ungdomars psykiska hälsa är betydelsefulla för att undvika utanförskap orsakat av psykisk ohälsa (Nilsson, 2011). Tidiga och långsiktiga hälsofrämjande insatser är viktiga ur ett socioekonomiskt tänkande och för att undvika psykiskt lidande och förhindra psykisk ohälsa (a a). Resultatet av Statens folkhälsoinstitut och dess kartläggning av insatser för barn och ungdomar i risksituationer visar att metoder som i dag använts inom kommunerna har bristfällig vetenskaplig förankring gällande insatsernas effekt (FHI, 2011). Bristen på svenska effektstudier av insatser är stor men det pågår ett antal svenska studier av hög kvalitet (a a). I denna process har ett samarbete inletts med representanter från Högskolan i Halmstad, Halmstad kommun och Region Halland för att tillsammans med barn och ungdomar utveckla en deltagarstyrd

4 intervention med syfte att skapa förutsättningar för att främja psykisk hälsa hos barn och ungdomar i Halmstad kommun. Syfte Syftet med denna förstudie är att få en inblick i ungdomars syn på hur det är att vara ung i Halmstad samt hur ungdomar ser på möjliga insatser för att främja den psykiska hälsan. Specifika frågeställningar: Hur upplever du det att vara ung i Halmstad kommun? Vilken insats anser du skulle kunna vara till hjälp för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa? Ser du några hinder för att insatsen inte skulle bli framgångsrik? Vilket resultat bör insatsen ge för att du skulle anse den vara framgångsrik? Metod I denna förstudie genomfördes fokusgruppsdiskussioner med barn och ungdomar i årskurs 8 samt andra året på gymnasiet. Informanter till förstudien rekryterades från nio kommunala och privata skolor inom Halmstad kommun, fem grundskolor och fyra gymnasieskolor. Antalet deltagare i respektive fokusgrupp var 8-10 stycken med jämn könsfördelning. Halmstad kommun ansvarade för rekrytering av informanter. Samtliga skolor i Halmstad kommun blev tillfrågade om att delta i projektet. Nio av dessa skolor visade intresse av att vara med i projektet och respektive rektor valde därefter ut en kontaktperson (mentor eller skolvärd) som fick i uppdrag att välja ut samt tillfråga ett antal deltagare. Kriterier för deltagande var att eleven skulle vara engagerad och diskussionsvillig, hänsyn togs också till att få en jämn fördelning av kön och kulturell bakgrund. Samtliga elevers deltagande baserades på frivillighet och efter godkännande av respektive klassföreståndare. Frågorna för fokusgruppsdiskussionerna utarbetades av representanter från Unga LUPP 2012 samt projektgruppen vid Högskolan i Halmstad. Frågorna grundade sig på det datamaterial som Halmstad kommun samlat in via lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) 2009 samt data från en livskvalitetsstudie genomförd 2011 av forskare vid Högskolan i Halmstad. I samband med intervjuerna fick barnen och ungdomarna också skriva ner reflektioner om hur de upplever det att vara ung i Halmstad kommun. Intervjuerna genomfördes av projektledaren från Unga LUPP 2012 och en representant från projektgruppen vid Högskolan i Halmstad och dokumenterades med anteckningar som sedan sammanställdes efter respektive intervju. En samlad reflektion skrevs ner efter varje intervju. Sammanställningen av intervjuanteckningarna från respektive intervju samt deltagarnas reflektioner sammanställdes och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys (Elo & Kyngenäs, 2007). Alla data samlades in konfidentiellt och med informerat muntligt samtycke. Deltagarna var informerade om att de kunde dra sig ur intervjuerna när som helst utan att behöva motivera varför. Resultat Ungdomars upplevelse av sin vardag beskrivs inte enbart som något positivt eller negativt. Att vara ung beskrivs som positivt och tillfredställande med många valmöjligheter på gott och ont. Valmöjligheter skapar också en stress i vardagen samt förväntningar och en press från skolan, kompisar och föräldrar samt tränare vilket bidrar till negativa upplevelser av sin vardag. Att vara ung idag tycker jag är spännande, stressigt, roligt, jobbigt och krävande. Allt på en gång Det är jätte bra för man har hundratals möjligheter och förutsättningar. Men det är också precis det som är så stressande att man måste göra rätt val

5 I resultatet framkommer tre kategorier som beskriver hur det är att vara ung i Halmstad kommun idag samt en kategori som beskriver möjliga insatser för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa: Valmöjligheter Positivt och tillfredställande Stress och press Ett flertal av informanterna upplever att de har många valmöjligheter i livet till skillnad från hur deras föräldrar hade det, men att detta också skapar en stress i vardagen. Oro inför framtiden och stundande val gällande utbildning och arbete upplevs som stressande då de anser att det är viktigt att välja rätt. Valmöjligheterna upplevs samtidigt som spännande och förväntansfulla. Att vara ung i Halmstad inger mycket möjligheter men också ansvar att välja rätt / / påfrestande med tanke på all press och möjlig stress men samtidigt kul och spännande för vi har ändå en hel del möjligheter Det är blandat, jag känner mig stressad av allt inom framtiden, vad jag vill bli och vad jag ska göra med livet Informanterna förmedlar en positiv och tillfredställande inställning till att vara ung i Halmstad kommun såsom att det är bra och kul. En del av informanterna beskriver att det finns många olika aktiviteter att göra på fritiden, medan andra saknar aktiviteter på fritiden. De uttrycker samtidigt en upplevelse av att ha för lite fritid på grund av läxor och prov. Det är kul att vara ung i Halmstad och det känns som om det finns saker att göra I Halmstad har man helt fantastiska möjligheter, både gällande sin fritid och utbildning. Att välja kan dock vara lite överväldigande Resultatet från fokusgruppsintervjuerna visar att många elever i dag känner sig oerhört stressade och pressade för att få ihop sin vardag och att de har svårt att planera in både skolarbete, fritidsintresse och kompisar på sin fritid. En av informanterna gav uttryck för följande:

6 Kan inte regeringen i Sverige ge oss mer tid Faktorer som informanterna anser kan vara bidragande orsaker till att ungdomar idag mår sämre är stress och press inför gymnasievalet och att de upplever att de inte får tillräckligt information om de olika gymnasielinjerna och dess inriktningar samt vad de kan leda till för arbete i framtiden. De känner också press från vårdnadshavare och kompisar när det gäller framtida studieval och val av arbete. Att vara ung idag är rätt tufft. Mycket beslut och rätt mycket ansvar, även om man klarar av det så är det mycket. I skolan är eller kan det vara jobbigt, mycket press och man ska prestera bra Man kommer hem från skolan kl. 3 så kollar man på tv och äter sen ska man till träningen och sen plugga då har tiden blivit sent Jag tycker det är stressigt att vara ung i dag, för man har mycket att göra. T.ex. går man i en sport och har många läxor så hinner man inte så mycket mer Ytterligar faktor som de upplever stressande är att hinna med läxor och inläsning till prov då de också är måna om att hinna utöva sina fritidsaktiviteter i form av idrott och konstnärliga aktiviteter som musik. De upplever press från lärare att klara av läxorna och att läsa in till flera prov varje vecka. Samtidigt som de känner pressen att klara av skolarbetet upplever de pressen från sin tränare inom idrotten, att de måste prestera för att få vara kvar i klubben eller föreningen. Ett flertal av flickorna uppger att de besväras av huvudvärk och att de periodvis har svårt att sova. På fritiden gäller det att hålla sig uppdaterad vad gäller sociala nätverk på internet för att inte missa något som diskuteras nästkommande dag i skolan. De upplever att det förekommer en del nätmobbing. En av informanterna beskrev vad han ansåg vara en anledning till nätmobbing Det är mycket enklare att skriva på nätet för då behöver man inte se den personens ansiktsuttryck Informanterna beskriver att goda insatser som kan vara till hjälp för att främja barn och ungdomars psykiska hälsa är att få vara delaktig i det som rör deras vardag i skolan. Exempel som de nämner är att kunna påverka schema, planering av skolarbetet, skolmaten och skolmiljön. Ett flertal av informanterna anser att den fysiska miljön i skolan är viktig för den psykiska hälsan. De beskriver också att det är viktigt att bli trevligt bemötta av vuxna som de möter i sin vardag så som personalen i skolbespisningen, busschauffören och lärare. Om man inte har någon vuxen i sin närhet som man känner förtroende för bör man kunna få stöd från någon annan vuxen i skolan så som skolsköterska eller mentor. Läxhjälp under skoltid anses vara viktig dels för at få stöd och hjälp med läxor men också för att kunna känna sig mindre stressade på fritiden. Informanterna föreslår insatser för stresshantering och diskussioner i klassen om hälsa och psykisk ohälsa för att öka förståelsen för ohälsa och vad som kan främja ohälsa. Aktivitetsdagar i form av fysisk aktivitet anser informanterna kunna främja den psykiska hälsan och att detta skulle kunna skapa en bättre samanhållning inom klassen och stärka samhörigheten inom skolan. Fler fritidsgårdar med utbildad personal upplevs som en värdefull insats. De hinder som skulle kunna finnas för att insatserna inte skulle bli framgångsrik är enligt informanterna kommunens ekonomi och politikernas beslut men det största hindret som de anser är lärarnas inställning och deras vilja till att utföra och vara delaktiga i insatsen och dess förändring. Det finns säkert många möjligheter och fördelar med att vara ung i dagens samhälle men ofta känns det som om det dras in en massa pengar på oss och vår framtid

7 Sammanfattning Resultatet visar att ungdomarna har en positiv upplevelse av att vara ung i Halmstad kommun och att de anser att de har många valmöjligheter i livet och inför framtiden. Samtidigt som de upplever dessa valmöjligheter som positivt upplever de det också som stressande med alla val som de förväntas ta inför framtiden som t.ex. val till gymnasiet och framtida arbete. Känslan av att känna sig stressad är en del av deras vardag och som de upplever påverka den psykiska hälsan i form av sömnsvårigheter, och huvudvärk. Informanterna anser att en god hälsofrämjande insats skulle vara att de får stöd i att planera och strukturera upp sin vardag och att stresshantering kan vara till stöd för att minska stress. Vikten av att ha någon vuxen i sin omgivning som de känner tillit till är en insats som kan främja den psykiska hälsan enligt informanterna. Referenser Bremberg, S. & Eriksson, L. (Red.) (2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Ghotia förlag. Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing 62(1), FN:s konvention om barns rättigheter. Hämtas från Kungl. Vetenskapsakademien, KVA (2010). State of the Science Konferens Marmot, M. (2006). Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. Stockholm: Natur och kultur. Nilsson, I. (2011). Helhetssyn och långsiktighet strategier baserade på socioekonomisk tänkande (SSE & Idéer för livet/skandia). SBU (2010). Program för att förebygga ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. SBUrapport nr 202. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. SFS 2010:800. Skollagen. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen SOU 1998:31 Det gäller livet -Stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem. Statens Folkhälsoinstitut. (2009). Övergripande mål för folkhälsa. Barn och ungdomars uppväxtvillkor. Hämtad från: -ungas-uppvaxtvilkor/ Statens Folkhälsoinstitut. (2011). Barns och ungas hälsa. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Statens Folkhälsoinstitut. (2011). Kartläggning av insatser för barn och ungdomar i risksituationer, Slutredovisning av ett regeringsuppdrag. Hämtat från: World Health Organization, WHO. (2012). Environment Health Inequalities in Europe. Åslund, C. Leppert, J., Nordquist, N., Orland, L. & Nilsson, KW. (2009). Impact of the interaction between the 5HTTLPR poymorphism and maltreatment on adolecent depression. A populationbased study. Behave Genet. 39 (5)

8