Demografisk rapport 2015:07 Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2015 2024/50
Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Ulla Moberg, SLL/TRF, 07000 28837, ulla.moberg@sll.se Lo Mildh, SCB, 019-17 61 65, lo.mildh@scb.se Rikard Gard, SCB, 019-17 67 59, rikard.gard@scb.se Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting, SLL/TRF Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: 08-123 13 000 Trf@sll.se www.trf.sll.se TRN 2015-0098
Förord Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar Tillväxt- och regionplaneförvaltningen vid Stockholms läns landsting, sedan 1996 för landstingets befolkningsprognoser. Den definitiva huvudprognosen för Stockholms län med tio års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas olika prognoser för de 26 kommunerna i länet och cirka 1 400 basområden som kan aggregeras till valfria större områdesindelningar. De distribueras elektroniskt inför Landstingets budgetarbete, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium senare under hösten. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser och TRF:s områdesdatabas ODB. Prognoserna utvecklas kontinuerligt allt eftersom behoven av planerings- och prognosunderlag förändras. Till exempel görs långsiktiga prognoser till 2050 för att följa utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för skatte- och budgetändamål. Landstinget, kommunerna och övriga bidrar löpande med frågor vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring, utländsk bakgrund och barn, unga och hushåll. Resultaten redovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt. Därutöver bidrar kommunerna i länet med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket utgör grunden för att göra befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån. Befolkningsstatistiken bestäms av Skatteverkets regler för folkbokföring. Under senare år har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande de som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folkbokföring på lägenhet som genomförts av Skatteverket kommer möjligheterna att analysera boende och prognosticera bostadshushåll att förbättras. Samtidigt följs därför även utvecklingen av den demografiska forskningen om familje- och hushållsbildning eftersom den undersöker hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är bokförd enligt reglerna. Utgångspunkt är SCB:s nationella demografiska prognos och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och in- och utvandring, vilka utgör basen för de regionala prognoserna efter komplettering med bland annat de inrikes flyttningarna mellan länet och övriga riket och övrig regional demografisk information, till exempel den månads- och kvartalsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. Arbetet påverkas mycket av Migrationsverkets prognoser för flyktinginvandringen till riket, vilka utgör en del av antagandet om invandringen till Stockholms län. Under arbetet med årets prognos har det tydliggjorts att den pågående flyktingkrisen och de flera gånger per år reviderade planerna för asylinvandring medfört att prognoserna är mer osäkra än någonsin och därför också behöver följas upp mer noggrant och oftare än tidigare. Uppföljning av migranternas skäl för invandring och födelseländer och befolkningens bakgrund tillhör de områden som är under utveckling inom sociodemografi. Projektet att göra prognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver en väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TRF, SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Projektledare vid TRF och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg. 3
Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Befolkningsregister och folkbokföring... 7 SCB:s riksprognos... 8 1. Inledning... 9 2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner... 11 Befolkningsutvecklingen i länet till 2024...11 Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född...13 Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen...18 Den naturliga befolkningsutvecklingen...19 Migrationen och befolkningsutvecklingen...25 Stockholms FA-region...31 Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2024...32 Planerat bostadsbyggande...36 Boende i nyproduktion...40 Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet...43 Befolkningsutvecklingen i länet till 2050...44 Den demografiska försörjningskvoten...51 3. Validering av tidigare prognoser... 55 4. Alternativa prognoser... 61 Alternativa antaganden för fruktsamhet...61 Alternativa antaganden för invandring...62 Alternativa antaganden för inrikes inflyttning...64 Alternativa antaganden för inrikes utflyttning...65 Alternativ kommunprognos...67 5. Prognosmetodik... 69 Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län...69 Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå...71 Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå...73 Utjämningar...74 6. Rapporter om komponentanalyser och demografi... 75 Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar... 77 Tabellbilaga... 79 4
Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden 2014 2024 beräknas folkmängden i Stockholms län öka från 2 198 000 till 2 582 000 personer. Det innebär en ökning med 17 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning på 38 400 personer. Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten Födelsenettots andel av folkökningen ökar under prognosperioden. Den naturliga befolkningsökningen svarar för 46 procent av befolkningstillväxten i länet sett över hela prognosperioden. År 2024 väntas födelsenettot svara för 54 procent av befolkningstillväxten. Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige fortsätter att minska År 2014 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på 4 070 personer. Överskottet väntas variera något under prognosperioden men väntas minska till 2 950 personer år 2024, vilket är 8 procent av folkökningen. Fortsatt hög invandring under de närmaste åren Invandringen till länet uppgick 2014 till 34 100 personer. Under de kommande åren väntas antalet immigranter öka. Den genomsnittliga invandringen till och med år 2024 väntas vara ca 36 300 personer per år. Utvandringsriskerna har ökat mycket de senaste åren och väntas även öka under 2015. Utvandringen väntas öka under hela prognosperioden och på sikt blir det således en minskning av det utrikes flyttningsnettot. Andelen utrikesfödda ökar Utrikesfödda personer utgör i nuläget 23 procent av befolkningen i länet. Andelen väntas under prognosperioden öka till 26 procent, en ökning med 178 000 personer. Folkmängden 2014 och 2024 En jämförelse för länet mellan 2014 och det sista prognosåret 2024 visar att antalet 0-åringar ökar från 29 600 till 36 500 antalet barn i förskoleåldern (1 5 år) ökar från 146 000 till 175 000 antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökar från 255 000 till 312 000 antalet ungdomar i gymnasieåldern (16 19 år) ökar från 92 000 till 120 000, varav antalet 16-åringar ökar med 8 400 personer antalet i förvärvsaktiv ålder (20 64 år) ökar från 1 329 000 till 1 517 000 antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från 345 000 till 421 000, varav antalet 80 år eller äldre ökar med 34 200 personer. Den åldrande befolkningen Befolkningen i länet fortsätter att åldras och medelåldern förväntas öka från 38,5 år till 38,9 år mellan åren 2014 och 2024. Andelen 65 år och äldre förväntas öka från 15,7 till 16,3 procent och andelen 80 år och äldre från 3,9 till 4,6 procent. Den demografiska försörjningskvoten ökar Försörjningskvoten, beräknad efter antal personer i åldern 0 19 år samt 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern 20 64 år, uppgick 2014 till 0,65 och väntas öka till 0,78 år 2050. 5
Befolkningsutvecklingen i stora drag Stockholms län förväntas växa med 384 000 personer mellan 2014 och 2024, vilket är en ökning med 17 procent. Ökningen beror på ett positivt födelse- och flyttnetto, vilket betyder att det föds fler än det dör samt att det flyttar in fler än det flyttar ut. Både in- och utrikes flyttnetto är positiva under hela prognosperioden. Orsakerna till folkökningen skiftar under prognosperioden. År 2014 var den huvudsakliga orsaken det utrikes flyttnettot som stod för 48 procent av folkökningen. Födelsenettot utgjorde 40 procent av folkökningen och det inrikes flyttnettot 12 procent. År 2024 väntas den huvudsakliga anledningen till folkökningen istället bero på ett högt födelsenetto på 54 procent. Det utrikes flyttnettot sjunker till 38 procent och det inrikes flyttnettot förväntas utgöra 8 procent av folkökningen. Diagram 1. Stockholms län Folkökningen indelat i nettokomponenter för 2014 och 2024 2014 2024 48% 40% 38% 54% 12% 8% Födelsenetto Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Invandringen antas öka fram till och med 2021 för att därefter börja avta samtidigt som utvandringen antas öka snabbare än invandringen, vilket är orsaken till att det utrikes flyttnettots betydelse minskar fram till 2024. Invandringens storlek bedöms utifrån omvärldssituationen och historiska trender. Att utvandringen antas öka beror på att man observerat ökande emigrationsrisker bland utrikesfödda sedan år 2009 och de förväntas fortsätta öka något under hela prognosperioden. Att det inrikes flyttnettot minskar i betydelse har att göra med ökande utflyttningsrisker hos samtliga födelsegrupper; Stockholmsfödda, Sverigefödda och utrikesfödda. Både inrikes in- och utflyttning ökar men den inrikes utflyttningen ökar snabbare än inflyttningen vilket resulterar i ett minskat flyttnetto. Att födelsenettot får större betydelse 2024 beror dels på minskande dödsrisker eftersom vi förväntas leva längre, dels på att det föds fler barn. Det är framför allt ökningen av antalet utrikesfödda kvinnor i barnafödande åldrar som bidrar till att antalet födda barn ökar men även att antalet Stockholmsfödda kvinnor ökar. 6
Befolkningsregister och folkbokföring För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en bearbetad kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om bland annat födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det, till exempel personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer är folkbokförda i fel region inom Sverige, till exempel om en person flyttar till en annan kommun för att studera men står kvar som folkbokförd hos sina föräldrar. Utomnordiska personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt för EU/EES-medborgare) och har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring. Utvandring under kortare tid än 12 månader ska inte anmälas till folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i RTB. De folkbokförs först om och när de får uppehållstillstånd i minst ett år. Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i folkbokföringen och RTB. För att folkbokföringen bättre ska överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen ska stå utan känd hemvist i mer än cirka två år. Skatteverket har valt att klassificera dessa personers frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets förlossningskliniker. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen vid utflyttningen. De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30- tal och några hundra per år. År 2010 genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att 2 376 personer avfördes från folkbokföringen. Under det första halvåret 2015 är motsvarande siffra ungefär 240 personer. I befolkningsprognosen för länet görs inget separat antagande om antalet personer som förväntas avregistreras som utvandrare till OB eller okänt. 7
SCB:s riksprognos Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsprognos för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från ett antal referensgrupper. Den senaste fördjupade analysen gjordes 2015. För mellanliggande år, som för 2014, görs uppföljningar och revideringar av föregående års prognos. Resultaten för 2015 års prognos, som sträcker sig från 2015 till 2060, redovisas i en rapport 1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats. Prognoserna om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jämfört med 2014 års riksprognos har fruktsamhetsantagandet justerats ned något för de närmaste åren. För kvinnor födda i Sverige, Norden, EU och länder med högt HDI 2 är antagandena något sänkta för de närmaste åren och för kvinnor födda i länder med medel eller lågt HDI eller i Europa exklusive EU och Norden är antagandena höjda under de närmaste åren. För dödligheten är skillnaderna marginella mellan 2014 och 2015 års prognoser. I 2014 års riksprognos reviderades migrationen till riket upp. År 2015 gjordes en stor upprevidering av invandringen till riket som justerades till en högre nivå under hela prognosperioden, där den största förändringen gjordes i början av prognosperioden. Den främsta anledningen till justeringen var Migrationsverkets bedömning om en ökad asyl- och anhöriginvandring. Till följd av en ökad invandring förväntas också utvandringen öka. Diagram 2. Riket Förväntad utveckling av invandringen 2015 2060 enligt riksprognoserna framtagna 2012, 2013, 2014 och 2015 Antal 200 000 2012 års riksprognos 180 000 2013 års riksprognos 160 000 2014 års riksprognos 140 000 2015 års riksprognos 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060 År 1 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 2 HDI Human Development Index, se t.ex. http://www.undp.org/content/undp/en/home/presscenter/events/2014/july/hdr2014.html och https://sv.wikipedia.org/wiki/human_development_index 8
1. Inledning Denna rapports syfte är att redovisa prognosen för befolkningsutvecklingen i Stockholms län fram till 2024/2050 efter ålder och kön. Prognosen delar upp befolkningen efter tre födelsegrupper; Stockholmsfödda, utomlänsfödda samt utrikesfödda. Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för prognosen. I årets prognosarbete har tre områden uppmärksammats som tillfört en högre osäkerhet kring de bedömningar som gjorts än i tidigare prognosarbeten. Dels är det den ökande invandringen till riket. Tidigare prognosmetoder har baserats på riksprognosen där invandringen till Stockholms län antas utgöra en andel av invandringen till riket. Men i kombination med höjda antaganden om invandring i riksprognosen samt sjunkande andel till länet så har antagandet om invandring till Stockholms län behövt justeras ned. Den andra osäkerheten har varit fruktsamhetens utveckling de senaste åren. I riksprognosen antas fruktsamheten öka de första prognosåren för att senare minska. Riksprognosens ökningstakt för fruktsamheten har applicerats på Stockholms län i de tidigare prognoserna vilket även gjorts i år, även om en sjunkande fruktsamhet de senaste åren för länet har noterats. Det är svårt att avgöra om nedgången är ett trendbrott eller en tillfällighet och därför tillför det osäkerhet till prognosen. Det tredje området är de senaste årens ökade utflyttningsrisker. Ser man till det faktiska utfallet fram till och med sista juni år 2015 verkar även utflyttningsriskerna fortsätta att öka för helåret 2015. Emigrationsriskerna för utrikesfödda har ökat och inrikes utflyttningsrisker har ökat för samtliga födelsegrupper. Det är svårt att avgöra om utflyttningsriskerna kommer att fortsätta att öka; 2014 års inrikes utflyttningsrisker är de högsta noterade de senaste tio åren. Ökande trender gör prognoser mer osäkra och i årets prognosarbete har dessa tre områden uppmärksammats som gjort det lite mer osäkert än tidigare. Det är vanskligt att avgöra om man ska extrapolera trender när man arbetar med längre prognoshorisonter och man bör vara försiktig med att anta trendförändringar. Innehållet i den här rapporten börjar med prognosresultatet i kapitel 2. För länets kommuner har prognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. I kapitel 2 finns även en beskrivning av och diskussion kring boende i nyproduktion samt jämförelse mellan byggplaner och färdigställda lägenheter. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande. Kapitel 2 avslutas med en redovisning av den demografiska försörjningskvoten. Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra på lång sikt. I kapitel 3 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. I kapitlet redovisas även skillnaden mellan årets huvudprognos och förra årets prognos lite närmare och vilken betydelse skillnaderna får för resultatet. Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisont 2050. Detta för att påvisa osäkerheten som 9
finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarier. Även alternativa kommunprognoser, som inte tar hänsyn till det framtida planerade bostadsbyggandet, har tagits fram för åren 2015 2024. Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen är kohort-komponentmetoden. Studier av befolkningen och dess storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid kallas demografi. I rapportens sista kapitel (6) beskrivs demografi lite närmare. Kapitel 6 tar även upp några studier som gjorts och rapporter som skrivits, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet och dels som resultat av förfrågningar. I samband med prognosarbetet publiceras ett antal årliga eller intermittenta rapporter. När det gäller befolkningsprognosen 2015 2024/50 har förutom föreliggande rapport, Stockholms län Huvudrapport, den årliga rapporten Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden tagits fram. I en återkommande bilaga till Huvudrapporten redovisas en sammanfattning av insamlingen av Kommunernas bostadsbyggnadsplaner fram till år 2030 och i en annan bilaga, Kommunprognoser, sammanfattas prognoserna för 10 år framåt på kommunnivå. Dessutom produceras Planområdesprognoser och demografiska områdesdata som redovisar aggregat av basområdesprognoser och demografisk information. Regressionsmetoden som tillämpas för beräkning av inflyttningen till länets kommuner var under 2014 föremål för en översyn och utveckling. År 2015 gjordes ytterligare revideringar av modellen som redovisas i Regressionsmodellen för inrikes inflyttning i befolkningsprognosen. Under rådande osäkerheter kan vissa analyser och studier komma att prioriteras som fokuserar på flyktingmigrationen och asylsökande, utrikesföddas vidareflyttningar inom riket, den ökande utflyttningen och utvandringen från länet samt den sjunkande fruktsamheten. 10
2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen sträcker sig till år 2024 och redovisas på länsnivå efter tre födelsegrupper Stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. På kommunnivå görs ingen uppdelning efter födelsegrupp. I kapitlet redovisas också Stockholms funktionella analysregioner (FA-regioner), planerat bostadsbyggande, boende i nyproduktion samt resultatet av en framskrivning av länsprognosen till 2050. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om den demografiska försörjningskvoten. Befolkningsutvecklingen i länet till 2024 År 1968 uppgick folkmängden i Stockholms län till drygt 1 427 000 personer. Under perioden 1968 2014 ökade antalet invånare med 771 000 personer. Den 31 december 2014 hade länet en folkmängd på 2 198 000. Vid prognosperiodens slut (år 2024) väntas den uppgå till 2 582 000, vilket motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med 2014. Diagram 3. Stockholms län Folkmängd 1968 2014 samt prognos 2015 2024 Antal 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 År Av dem som 2014 bodde i Stockholms län var 55 procent Stockholmsfödda, medan 22 procent var utomlänsfödda och 23 procent utrikesfödda. Antalet Stockholmsfödda beräknas öka med 185 000 personer fram till 2024, medan antalet utomlänsfödda förväntas öka med 20 500 och antalet utrikesfödda med 178 000 personer. År 2013 passerade antalet utrikesfödda antalet utomlänsfödda, och om tio år väntas antalet urikesfödda utgöra en fjärdedel av länets befolkning. Ökningen beror till viss del på den inrikes in- och utflyttningen i olika grupper, men framförallt på den förväntade framtida invandringen. 11
Diagram 4. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2001 2014 samt prognos 2015 2024 Antal 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 Födda i Stockholms län 200 000 Födda i övriga riket Födda i utlandet 0 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 År Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en föreställning som var mer sann för 50 år sedan än idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan 100 000 personer per decennium. Denna utveckling bröts dock under 1970-talet, då inflyttningen minskade under den gröna vågen. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av 1900- talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget. 3 Tabell 1. Stockholms län Befolkningsförändringar 2014 2024 1 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Folkökning 35 002 32 163 38 102 39 189 40 075 40 270 40 554 39 982 39 364 37 758 36 069 Födda 29 496 29 173 31 213 31 971 32 777 33 621 34 462 35 106 35 869 36 172 36 535 Döda 15 630 15 870 15 523 15 637 15 763 15 902 16 063 16 240 16 442 16 672 16 930 Födelsenetto 13 866 13 303 15 690 16 334 17 014 17 719 18 398 18 866 19 428 19 500 19 605 Inrikes inflyttade 41 000 42 242 42 337 43 320 44 085 44 297 44 186 44 011 43 818 43 677 43 609 Inrikes utflyttade 36 933 38 375 37 355 37 693 38 028 38 397 38 786 39 234 39 715 40 202 40 664 Inrikes flyttningsnetto 4 067 3 867 4 982 5 628 6 057 5 899 5 400 4 777 4 103 3 475 2 945 Invandrade 34 095 34 193 36 106 36 403 36 687 36 853 36 895 36 959 36 903 36 273 35 383 Utvandrade 17 319 19 199 18 676 19 177 19 684 20 201 20 140 20 620 21 070 21 490 21 863 Utrikes flyttningsnetto 16 776 14 994 17 430 17 227 17 003 16 652 16 755 16 339 15 833 14 783 13 520 Totalt flyttningsnetto 20 843 18 860 22 412 22 855 23 060 22 551 22 156 21 116 19 936 18 258 16 465 1 För prognosåren 2015 2024 är folkökningen summan av födelsenettot och flyttningsnettot. För 2014 ingår i folkökningen även en justeringspost med 293 personer. Anledningen till justeringsposten är att aviseringarna från Skatteverket om födda, döda och flyttningar inte inkommit till SCB vid tidpunkten för registeruttaget från RTB. 3 Regionplanekontoret (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. 12
Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av barnomsorg, skolor, äldreomsorg och vård och det ekonomiska utfallet av kostnader och intäkter. Antalet födda barn beräknas med fruktsamhetsmått som i sin tur påverkas av antalet kvinnor i barnafödande åldrar. För personer i åldrarna kring 20 30 år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen. Flyttningar, både inrikes och utrikes, är starkt koncentrerade till denna åldersgrupp. En ökad flyttningsbenägenhet finns också bland personer i pensionsåldern. År 2014 hade Stockholms län ett flyttningsunderskott gentemot övriga Sverige på 560 personer i åldern 65 år eller äldre. När det gäller de allra äldsta är dödligheten mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet dödsfall i de enskilda åldrarna. Den stora gruppen som föddes på 1940- talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Diagram 5. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2014 och 2024 För de flesta åldrarna väntas befolkningen öka under prognosperioden. Det finns dock några undantag. Bland kvinnor väntas antalet minska i åldrarna 20 24 år samt 65 69 år, med 860 respektive 2 700 personer. Män i åldrarna 20 24 år väntas minska med 220 personer. Störst ökning förväntas i åldern 30 34 år bland både kvinnor och män, med 22 900 respektive 23 600 personer, vilket är personer födda i samband med babyboomen 1991-1992. 13
Diagram 6. Stockholms län Förändring av befolkningen efter ålder 2014 och 2024 Antal 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. Ålder Sett till enskilda åldrar förväntas den största minskningen mellan 2014 och 2024 för 24-åringarna och den största ökningen för 33-åringarna. Tabell 2. Stockholms län Folkmängd efter kön och ålder 2014 och 2024 samt folkökning i antal och procent Ålder 2014 2024 Folkökning totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent 0 14 396 15 211 29 607 17 719 18 790 36 508 6 901 23,3 1-5 70 897 75 371 146 268 84 924 90 004 174 928 28 660 19,6 6-15 124 322 131 125 255 447 151 539 160 448 311 987 56 540 22,1 16-19 44 928 47 410 92 338 58 481 61 933 120 415 28 077 30,4 20-64 659 333 669 948 1 329 281 750 745 765 994 1 516 739 187 458 14,1 65-191 564 153 539 345 103 227 004 193 988 420 992 75 889 22,0 därav 16 10 801 11 450 22 251 14 845 15 836 30 681 8 430 37,9 65-79 137 271 122 656 259 927 156 920 144 667 301 588 41 661 16,0 80+ 54 293 30 883 85 176 70 084 49 321 119 405 34 229 40,2 Totalt 1 105 440 1 092 604 2 198 044 1 290 412 1 291 157 2 581 569 383 525 17,4 Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar Antalet barn i åldern 0 5 år i Stockholms län beräknas öka med 35 600 personer mellan 2014 och 2024, vilket motsvarar en ökning med 20 procent. Barn i åldersgruppen 6 15 år (grundskoleåldern) förväntas öka till 56 500, eller med 22 procent. De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med 16 500 eller 15 procent medan gruppen 10 12 år beräknas öka med 15 300 eller 20 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas barn i åldern 13 15 år svara för. Denna grupp förväntas öka med 36 procent, vilket motsvarar 24 800 personer. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn i dagsläget ännu inte är födda. 14
Diagram 7. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år, 10 12 år och 13 15 år 1980 2014 samt prognos 2015 2024 Antal 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Befolkningen i åldern 16 19 år (gymnasieskoleåldern) i länet beräknas öka med 28 000 personer mellan 2014 och 2024, vilket motsvarar en ökning med 30 procent. Sedan 2010 har antalet i åldersgruppen minskat och gruppen väntas fortsätta att minska i antal under 2015. Minskningen beror främst på att de stora ålderskullarna födda på tidigt 1990-tal nu tillhör äldre åldersgrupper, och att de efterföljande kohorterna är betydligt mindre. Från och med nästa år väntas gruppen återigen öka och därefter fortsätta öka under resten av prognosperioden. Främsta anledningen är det ökande antalet födda under 2000-talet. Antalet 16-åringar väntas öka under hela prognosperioden, med 8 430 personer, eller 38 procent mellan 2014 och 2024. Diagram 8. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 16 år och 16 19 år 1980 2014 samt prognos 2015 2024 Antal 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 16-19 år 16 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna Under de närmaste tio åren förväntas antalet i åldern 20 64 år (arbetsför ålder) öka i länet med 187 000 personer eller 14 procent. Antalet personer i åldersgruppen 20 39 år förväntas öka med 86 200 personer och motsvarande ökning i gruppen 40 64 år beräknas bli 101 000 personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 14 respektive 15 procent för åldersgrupperna. 15
Diagram 9. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 1980 2014 samt prognos 2015 2024 Antal 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 20-39 år 40-64 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Befolkningsutvecklingen för de äldre Antalet 65 år eller äldre i länet beräknas öka med 75 900 personer mellan 2014 och 2024, vilket motsvarar en ökning med 22 procent. Åldersgruppen 65 79 år väntas öka med 41 700 personer, medan antalet personer 80 år eller äldre väntas öka med 34 200 personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 16 respektive 40 procent. Bland de äldre är flyttningar mindre frekventa än i yngre åldersgrupper och det är främst den framtida dödligheten som påverkar befolkningens storlek. Som nämnts tidigare väntas medellivslängden öka i framtiden, men för en tidsperiod på tio år märks inte nedgången i dödlighet nämnvärt i befolkningsprognosen. Diagram 10. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 65 79 år och 80 år eller äldre 1980 2014 samt prognos 2015 2024 Antal 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 65-79 år 80+ år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, av naturliga skäl, en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda. År 2014 var 37 procent av de Stockholmsfödda yngre än 20 år. Antalsmässigt väntas denna grupp öka med 102 000 personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla Stockholmsfödda ökar till 40 procent. 16
Antalet Stockholmsfödda personer i arbetsför ålder 20 64 år beräknas öka med 42 700 personer mellan 2014 och 2024. Trots detta väntas andelen minska från dagens 51 procent till 47 procent om tio år. Gruppen 65 år eller äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet väntas under de kommande tio åren öka med 40 000 personer. Detta innebär att gruppens andel av alla Stockholmsfödda stiger från 12 till 13 procent. Diagram 11. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för Stockholmsfödda 2014 och 2024 Antal 40 000 2014 35 000 2024 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Utomlänsfödda De utomlänsfödda har en äldre åldersstruktur än övriga födelsegrupper. År 2014 var endast 4 procent av dem yngre än 20 år. Under de kommande tio åren förväntas antalet i åldersgruppen öka med 3 770 personer. Antalet personer i åldern 20 64 år, som 2014 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med 13 800 under samma period. Andelen 65 år eller äldre utgjorde 28 procent av de utomlänsfödda år 2014. Även denna åldersgruppen väntas öka, från 133 000 till 135 000. Sett till andelar ökar gruppen 20 år och yngre med en procentenhet, till 5 procent, medan gruppen 65 år och äldre minskar med en procentenhet, till 27 procent. Andelen 20 64-åringar ligger kvar på samma nivå som tidigare. Diagram 12. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2014 och 2024 Antal 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 2014 2024 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder 17
Utrikesfödda De utrikesfödda har, precis som de utomlänsfödda, en åldersstruktur med få unga. Gruppen yngre än 20 år beräknas dock öka under de närmaste tio åren med 14 400 personer, men dess andel av samtliga utrikesfödda minskar ändå från 10 till 9 procent. Bland de utrikesfödda finns en hög andel i åldern 20 64 år. Denna grupp väntas öka med 131 000 personer mellan 2014 och 2024, men gruppens andel stannar kvar på samma nivå som tidigare, 76 procent. Även antalet personer som är 65 år eller äldre väntas öka under prognosperioden, med 33 100 personer. Här ökar andelen från dagens 14 procent av de utrikesfödda till 15 procent vid prognosperiodens slut. Diagram 13. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2014 och 2024 Antal 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Folkmängden i Stockholms län beräknas öka med 384 000 personer mellan åren 2014 och 2024. Under 2014 ökade folkmängden med 35 000 personer. För prognosperioden förväntas en stigande ökningstakt till 40 600 personer år 2020, därefter väntas takten successivt avta. År 2024 förväntas en folkökning på 36 100 personer. Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen (differensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (differensen mellan in- och utflyttningen). Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten väntas öka under prognosperioden. År 2014 stod födelsenettot för 40 procent och flyttningsnettot för 60 procent av folkökningen, men om tio år beräknas födelsenettot svara för 54 procent och flyttningsnettot för 46 procent av ökningen. Sett till hela folkökningen under prognosperioden väntas nästan hälften, 46 procent, av ökningen (176 000 personer) förklaras av den naturliga befolkningsökningen och resten (208 000 personer) utgörs av flyttningsöverskottet. 2014 2024 Ålder 18
Diagram 14. Stockholms län Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling 1980 2014 samt prognos 2015 2024 Antal 50 000 Inrikes flyttningsnetto 40 000 Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto 30 000 Folkökning 20 000 10 000 0-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Den naturliga befolkningsutvecklingen Skillnader i födelsenettot mellan åren beror främst på att antalet födda varierar, då antalet döda ligger på en stabil nivå. Födelsenettot förväntas öka under prognosperioden och år 2024 vara 19 600 personer, jämfört med 13 900 år 2014. Diagram 15. Stockholms län Födda och döda 1980 2014 samt prognos 2015 2024 Antal 40 000 Födda 35 000 Döda Födelsenetto 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År Döda Antalet döda i Stockholms län har sedan 1980 varierat mellan strax under 15 000 och drygt 16 000 personer per år. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödligheten. Under de kommande tio åren förväntas dock en liten ökning av antalet döda i slutet av perioden, främst på grund av att den stora gruppen födda på 1940-talet kommer upp i de äldre åldrarna. Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna. De framtida beräkningarna bygger på SCB:s riksprognos som antar en reducering av dödsriskerna, vilket 19
innebär en ökning av medellivslängden. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet för de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för medellivslängd. År 2014 låg medellivslängden 4 i Stockholms län på 81,2 år för män och 84,7 år för kvinnor. Sedan 1995 har männens medellivslängd ökat med 5,1 år och kvinnornas med 2,8 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2024 uppgå till 82,9 år för männen och 85,9 år för kvinnorna. Diagram 16. Stockholms län Medellivslängd efter kön 1995 2014 samt prognos 2015 2024 Antal år 88 86 84 82 80 78 76 74 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Kvinnor Män År Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 5 har sedan 1995 ökat med 3,1 år för män och med 1,8 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2014 i genomsnitt leva ytterligare 19,4 år och en 65-årig kvinna 21,9 år. Om tio år beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ha ökat med ytterligare 1,4 år för män och 1,0 år för kvinnor. Diagram 17. Stockholms län Återstående medellivslängd för 65-åringar efter kön 1995 2014 samt prognos 2015 2024 Antal år 24 22 20 18 16 14 Kvinnor Män 12 1995 2000 2005 2010 2015 2020 År 4 Medellivslängden är här beräknad efter förväntade dödsrisker per ålder vid årets slut över en ettårsperiod. Till exempel för år 2014 bygger beräkningarna på dödsriskerna för år 2014. Metoden skiljer sig något mot beräkningarna till den officiella statistiken. 5 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är beräknad över en ettårsperiod. 20
Födda År 1997 föddes 20 600 barn i Stockholms län och sedan dess har antalet födda ökat under alla år utom 2011 och 2014. År 2014 föddes 29 500 barn i länet. För Sverige totalt är antalet födda ännu inte uppe i nivån i 90-talets början, men antalet födda i Stockholms län ligger däremot på en högre nivå idag än då. Antalet födda väntas öka under prognosperioden och år 2024 beräknas 36 500 barn födas av mödrar folkbokförda i länet. Anledningen är den ökande folkmängden av kvinnor i barnafödande åldrar. I slutet av prognosperioden har de som föddes i början av 1990-talet nått de barnafödande åldrarna runt 30 år, vilket också kommer att bidra till att antalet födda ökar. I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsamhetstalen skiljer sig åt beroende på födelsegrupp. Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige. År 2014 var moderns medelålder vid första barnets födelse 30,6 år i länet mot 29,1 år i riket. Sett till alla barn som föds så var moderns medelålder 32,1 år i länet mot 30,8 år i riket. Om länets kvinnor i sin tur delas upp efter födelsegrupp så var medelåldern vid barns födelse för utrikesfödda 31,8 år och 31,6 år för Stockholmsfödda. För utomlänsfödda kvinnor var medelåldern 33,4 år. När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare. 6 Att många väntar med barnafödandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. Ett tidigare inträde i högskolan under senare år kan dock tala för att ungdomar i framtiden kan komma att etablera sig tidigare, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka. 7 Liksom dödsfall inte alltid sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke att denna prognos visar antalet barn födda av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller besökare som föder barn i Stockholms län ingår inte i prognosen. Diagram 18. Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet efter födelsegrupp 2009 2014 Fruktsamhet 0,20 0,18 Födda i Stockholms län 0,16 Födda i övriga riket 0,14 Födda i utlandet 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00-14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54+ Ålder 6 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 7 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 21
Vid beräkningen av antalet födda i prognosen används måttet summerad fruktsamhet, som beräknas med åldersspecifika sannolikheter att föda barn. Detta mått anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14 54 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består. I Sverige varierar antalet födda kraftigt över olika tidsperioder. År 1990 föddes 124 000 barn, medan antalet 1999 var 88 200 och 2014 var det 114 900. Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning, ekonomisk situation, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer, påverkar benägenheten att bilda familj. 8 På 1980-talet låg den summerade fruktsamheten 9 i Stockholms län på en lägre nivå än i riket. Skillnaderna minskade under 1990-talet och sedan dess ligger fruktsamheten i länet och riket på ungefär samma nivå. 10 År 2010 var den summerade fruktsamheten i länet 1,99 barn per kvinna, en nivå som till och med är något högre än i början av 1990-talet, då fruktsamheten låg på 1,98 som högst. En anledning till den höga fruktsamheten kan vara att det bland annat blivit vanligare att föda ett tredje barn, framförallt i storstäderna. 11 Under de senaste åren har dock fruktsamheten sjunkit och låg 2014 på 1,84 barn per kvinna i länet. Under de närmaste tio åren antas fruktsamheten i riket på sikt uppgå till 1,94 barn per kvinna. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer. Fruktsamheten bland Stockholmsfödda kvinnor var 1,75 barn per kvinna år 2014. Motsvarande siffra bland utomlänsfödda var 1,94 respektive 2,01 för utrikesfödda kvinnor. Utrikesfödda kvinnor har tidigare haft en högre fruktsamhet än utomlänsfödda kvinnor, men skillnaden mellan utrikesfödda och inrikesfödda kvinnor minskar. 12 Under prognosperioden väntas fruktsamheten öka i samtliga födelsegrupper. Ökningen till år 2024 väntas ligga omkring 0,06 för samtliga födelseregioner, vilket innebär en summerad fruktsamhet på 1,81 för Stockholmsfödda, 2,07 för utrikesfödda samt 2,00 för kvinnor födda i övriga riket. 8 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 9 Fruktsamhetsberäkningarna baseras på födelseårskohorter, det vill säga baserat på moderns ålder vid årets slut. 10 SLL/TRF (2015). Fruktsamhet och mortalitet 2014 - Prognos 2015 2024. 11 Statistiska centralbyrån (2011). Tredje barnet en ny trend? 12 SLL/TRF (2015). Fruktsamhet och mortalitet 2014 - Prognos 2015 2024. 22
Diagram 19. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2004 2014 samt prognos 2015 2024 Summerad fruktsamhet 2,50 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 1,00 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 År Av de 25 800 barn som föddes år 2004 av mödrar folkbokförda i länet var 11 600 födda av en stockholmsfödd moder, 7 800 av en utomlänsfödd moder och 6 400 av en utrikesfödd moder. Under senare år har framförallt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat, med 3 200 fler år 2014 än 2004. Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 25 till 32 procent, vilket beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar för den födelsegruppen blivit fler. Diagram 20. Stockholms län Antal födda 2004 2014 efter moderns födelsegrupp Antal 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Modern född i Stockholms län 2 000 Modern född i övriga riket Modern född i utlandet 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År Skillnaden i fruktsamhet bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier visar att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Chile, Sydkorea och USA) har ett fruktsamhetsmönster som i stort liknar de svenskföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har de på senare tid närmat sig det mönster för barnafödande som svenskfödda kvinnor har. Även kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak, Iran och Thailand) tycks närma sig svenskföddas fruktsamhetsmönster. Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Etiopien) har en högre fruktsamhetsnivå än de svenskfödda. Denna grupp visar inte heller några tydliga tendenser till att närma sig det 23
fruktsamhetsmönster som svenskfödda kvinnor har. 13 När det gäller Stockholms läns kvinnor födda i Somalia har dock skillnaderna gentemot kvinnor födda i Sverige minskat. 14 En grupp som växer är födda i Sverige med föräldrar födda utomlands, därmed ökar också antalet barn som har föräldrar som är födda i Sverige vars föräldrar är födda utomlands. Perioden 2010 2014 hade 6 procent av barnen som föddes i länet inrikes födda föräldrar och utrikesfödda far- och morföräldrar. I början av 1980-talet var andelen knappt 3 procent. Föräldragruppen med utrikesfödda föräldrar hade lägre fruktsamhetstal än gruppen med minst en inrikes född förälder. Fruktsamhetstalet för länets kvinnor födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar var 1,71 barn per kvinna under 2010 2014, mot 1,90 för Sverigefödda med minst en inrikes född förälder. 15 Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt vid TRF har studerat resultatet av antalet födda i en länsprognos med en uppdelning efter utrikesfödda mödrars födelseländer. 16 Fruktsamheten är lägre 2014 än 2009 för samtliga födelsegrupper förutom kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar där den är densamma. Antalet födda barn sjunker för kvinnor födda i Sverige, men om man bara ser till dem som har två utrikesfödda föräldrar så ökar antalet födda för den gruppen eftersom antalet kvinnor i den gruppen ökar. I årets prognos har det inte tagits hänsyn till kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar. Men skillnaden i fruktsamhet mellan denna födelsegrupp och de tre övriga antyder att det kan ge bättre skattningar vilket ska implementeras i nästa års prognosarbete. 13 Statistiska centralbyrån (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. 14 SLL/TRF (2015). Fruktsamhet och mortalitet 2014 - Prognos 2015 2024. 15 SLL/TRF (2015). Fruktsamhet och mortalitet 2014 - Prognos 2015 2024. 16 SLL/TRF (2012). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos 2011 2020. 24
Tabell 3. Stockholms län Fruktsamhetens utveckling efter moderns födelsegrupp Moderns födelseregion År Antal kvinnor i barnafödande åldrar 1 Andelen kvinnor i barnafödande åldrar 3 Antal födda barn Summerad fruktsamhet Kvinnor födda i Stockholm 2009 289 687 0,51 12 077 1,82 2010 292 018 0,51 12 384 1,87 2011 293 748 0,50 12 029 1,81 2012 295 246 0,50 12 045 1,81 2013 296 885 0,49 12 212 1,81 2014 298 933 0,49 11 983 1,75 Kvinnor födda utanför Stockholm, i Sverige 2009 135 251 0,24 8 402 2,04 2010 136 480 0,24 8 583 2,09 2011 137 567 0,23 8 006 1,96 2012 138 697 0,23 8 023 1,96 2013 139 475 0,23 8 203 2,01 2014 140 145 0,23 7 949 1,94 Kvinnor födda utanför Sverige 2009 144 004 0,25 8 091 2,09 2010 149 335 0,26 8 652 2,13 2011 155 329 0,26 8 615 2,03 2012 161 005 0,27 8 864 2,00 2013 166 250 0,28 9 198 2,01 2014 171 458 0,28 9 564 2,01 Kvinnor födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar 2 2009 37 387 0,07 1 500 1,65 2010 38 929 0,07 1 620 1,73 2011 40 375 0,07 1 663 1,69 2012 41 843 0,07 1 778 1,74 2013 43 356 0,07 1 833 1,70 2014 44 848 0,07 1 853 1,65 1 Barnfödande åldrar definieras som kvinnor mellan 14 54 år 2 De tre översta tabellerna summerar upp till totalnivåerna för länet men den här tabellen överlappar med individer från de två översta tabellerna och kan därför inte summeras med dessa. 3 Andelen kvinnor i förhållande till totalt antal kvinnor i barnafödande åldrar för hela länet för respektive födelseregion Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration och emigration. Från att under 1980- och 1990-talet ha växlat i betydelse är det under 2000-talet det utrikes flyttningsnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot bidragit till befolkningstillväxten i Stockholms län. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Inrikes omflyttning Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer. 17 17 SOU 2007:35, Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008. 25
Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast 23 300 personer in till länet medan 28 100 personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes flyttningsnetto på 4 800 personer. Det största positiva inrikes flyttningsnettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då 11 500 fler personer flyttade in till än ut från länet. År 2004 låg antalet utrikes födda i länet på 346 000 mot dagens 506 000. Utflyttningen från länet till övriga Sverige uppgick 2004 till 4 580 personer. Sedan 2010 har antalet ökat årligen och år 2014 uppgick antalet inrikes utflyttade bland de utrikesfödda till 7 810. De inrikes utflyttningarna bland utrikesfödda väntas fortsatt öka under prognosperioden, och år 2024 beräknas 10 300 lämna länet. Anledningarna till ökningen är både en ökad befolkning och att utflyttningsriskerna antas ligga på en hög nivå även i fortsättningen. Diagram 21. Stockholms län Inrikes utflyttning efter födelsegrupp och ålder för 2004, 2014 och 2024 26
Under 2014 flyttade 41 000 personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till mer än hälften, 53 procent, av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 23 procent och utrikesfödda för 24 procent. Inflyttningen väntas öka under de kommande åren och nå en topp 2019, därefter väntas en svag minskning. Detta beror till stor del på att de stora barnkullarna födda i början på 1990-talet nu befinner sig i de flyttningsbenägna åldrarna och att de i slutet av prognosperioden lämnar denna grupp. Det finns ingenting i dagsläget som tyder på att flyttningsöverskottet kommer att övergå i ett flyttningsunderskott. På sikt kan dock väntas en viss nedgång i förhållande till dagens flyttningsnetton. Vid prognosperiodens slut väntas nettot ligga på drygt 2 900 personer, då antalet inrikes inflyttade till Stockholms län beräknas vara 43 600 personer och antalet inrikes utflyttade 40 700 personer. Den Stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver uppvisa ett negativt flyttningsnetto gentemot resten av Sverige. Det beror bland annat på att många barnfamiljer, där barnen är födda i länet och föräldrarna utom länet, flyttar från länet till övriga Sverige. Beräkningarna bakom den förväntade omflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige bygger på in- och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse och ta hänsyn till är till exempel påverkan av konjunkturer, arbetsmarknad och händelser i omvärlden. Tabell 4. Stockholms län Inrikes omflyttning efter födelsegrupp 2014 2024 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Inrikes inflyttning Totalt 41 000 42 242 42 337 43 320 44 085 44 297 44 186 44 011 43 818 43 677 43 609 Födda i Sthlms län 9 566 9 893 9 428 9 381 9 278 9 141 8 992 8 843 8 718 8 634 8 586 Födda i övr. riket 21 735 21 606 22 043 22 076 22 000 21 833 21 615 21 310 20 995 20 715 20 485 Födda utomlands 9 699 10 743 10 865 11 863 12 807 13 323 13 579 13 858 14 105 14 329 14 538 Inrikes utflyttning Totalt 36 933 38 375 37 355 37 693 38 028 38 398 38 786 39 234 39 715 40 202 40 664 Födda i Sthlms län 15 342 16 008 15 687 15 700 15 730 15 811 15 943 16 145 16 407 16 697 16 990 Födda i övr. riket 13 784 13 952 13 565 13 612 13 624 13 614 13 583 13 548 13 509 13 465 13 423 Födda utomlands 7 807 8 416 8 103 8 382 8 674 8 972 9 260 9 541 9 800 10 040 10 252 Inrikes netto Totalt 4 067 3 867 4 982 5 628 6 057 5 899 5 400 4 777 4 103 3 475 2 945 Födda i Sthlms län -5 776-6 115-6 259-6 318-6 452-6 670-6 951-7 302-7 688-8 064-8 404 Födda i övr. riket 7 951 7 654 8 479 8 465 8 376 8 219 8 032 7 763 7 486 7 250 7 062 Födda utomlands 1 892 2 327 2 762 3 482 4 133 4 351 4 319 4 317 4 305 4 289 4 286 27
Diagram 22. Stockholms län Inrikes omflyttning 1980 2014 samt prognos 2015 2024 Utrikes omflyttning Invandringen till och även utvandringen från Sverige påverkas av situationen i omvärlden och förändringar över tid är därför svåra att förutse. I dagsläget är det främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen som har betydelse för invandringen. Även arbetskraftsinvandring står för en betydande del och beror på den ekonomiska konjunkturen. Hur många som tillåts invandra påverkas av den svenska migrationspolitiken. När den utrikes omflyttningen skattas i riksprognosen görs detaljerade antaganden för de närmaste åren som därefter går över i en mer långsiktig trend. Eftersom migrationen kan variera kraftigt från år till år ska de långsiktiga antagandena ses som genomsnittsvärden. 18 Antaganden om den framtida migrationen är osäkra. Utvärderingar av tidigare prognoser visar att antaganden baserade på långsiktiga trender ger bättre resultat än sådana som baseras på observationer för ett fåtal år. 19 Under 2014 invandrade 127 000 personer till Sverige. Det är den högsta nivån någonsin. Utvandringen har ökat de senaste fem åren, undantaget 2013 då antalet minskade något. Totalt utvandrade 51 200 personer år 2014. De senaste tio åren har in- och utvandringen till Sverige varit högre än under någon annan tioårsperiod. Arbetskraftsinvandring, flyktinginvandring, familjeanknytning, återinvandring och återutvandring har alla tillsammans legat till grund för de senaste årens höga tal. Tidigare har endast ett av dessa skäl legat till grund för det som dominerat in- och utvandringen. 20 Av de som invandrade till Sverige under 2014 bosatte sig 27 procent i Stockholms län. Det kan jämföras med länets andel av Sveriges totala folkmängd som låg på 23 procent. Antalet invandrade till länet uppgick till 34 100 personer, vilket var något högre än under 2013. Av dem som invandrade till länet under 2014 var 87 procent utrikesfödda, 8 procent återvändande Stockholmsfödda och 5 procent utomlänsfödda. Den största enskilda grupp som vanligtvis invandrar till Sverige är personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. År 2014 var dock den största gruppen födda i Syrien. I Stockholms län var Sverigefödda, 18 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 19 Statistiska centralbyrån (2009). Sveriges framtida befolkning 2009 2060. 20 Statistiska centralbyrån (2013). Flera skäl till invandring idag. 28
liksom tidigare år, den största invandrargruppen. Andra stora invandrargrupper som kommit till länet under de senaste åren var födda i Syrien, Polen och Indien. Tabell 5. Stockholms län Invandrade efter födelseland 2005 2014 1 Födelseland 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Sverige 3 225 3 598 3 701 4 030 4 059 4 388 4 279 4 338 4 604 4 386 Syrien 195 434 222 254 357 498 725 1 437 2 540 2 881 Polen 1 427 2 820 3 325 2 873 2 013 1 883 2 003 2 089 2 058 2 304 Indien 311 427 523 622 600 727 855 1 032 1 329 1 545 Kina 612 771 926 923 1 188 1 166 1 300 1 052 928 1 133 Finland 1 170 1 012 1 000 953 938 942 955 919 898 1 056 Storbritannien och Nordirland 412 632 611 590 574 600 697 722 708 876 Irak 878 3 400 4 005 2 662 2 230 1 666 1 629 1 170 818 817 USA 436 457 506 578 624 613 640 719 779 747 Tyskland 477 632 779 795 718 624 716 728 706 701 1 De 10 vanligaste länderna för år 2014 har tagits med i tabellen. För personer som har ett utomnordiskt medborgarskap registreras även orsaken till invandringen till Sverige, grund för bosättning. 21 År 2014 var de vanligaste skälen familjeband, följt av flykting/skyddsbehov/humanitära skäl och arbete. Skälen bland dem som invandrat till Stockholms län skilde sig en del från i övriga landet. Det främsta skälet var dock även här familjeband. Anhöriginvandringen utgjorde 35 procent av den utomnordiska invandringen till länet mot 34 procent i hela riket. Däremot var arbetskraftsinvandring vanligare än flyktinginvandring till länet. Andelen med arbete som skäl uppgick till 15 procent mot rikets 8 procent och flyktinginvandringen till 11 procent mot 33 procent i riket. Under de närmaste åren väntas invandringen till länet öka till en högsta nivå på 37 000 personer år 2021, för att de nästkommande åren minska och 2024 uppgå till 35 400 personer. Nedgången bygger på en förmodad nedgång i invandringen i hela landet. 22 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s referensgrupp för migration 23, att invandringen på sikt kommer att sjunka från dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund. År 2014 utvandrade 17 300 personer från länet. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre födelsegrupperna. En hög invandring följs ofta av en hög utvandring. Detta mönster antas gälla även i framtiden. Att utvandringen väntas öka under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att de generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att återutvandra. I en statistisk studie på nationell nivå från SCB 24 framgår att benägenheten att återutvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga 21 Uppgifterna hämtas av SCB från Migrationsverket. 22 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 23 I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Försäkringskassan, Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med flera. 24 Statistiska centralbyrån (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. 29
Europa och lågt eller medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare återutvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare. År 2024 väntas utvandringen från länet uppgå till 21 900 personer. Bland dem som utvandrar beräknas 72 procent vara utrikesfödda, 21 procent Stockholmsfödda och 6 procent utomlänsfödda. Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka under prognosperioden kommer det utrikes flyttningsnettot på sikt att minska, och om tio år beräknas nettot uppgå till 13 500 mot 16 800 personer år 2014. Detta innebär en minskning med knappt 20 procent fram till år 2024. På grund av flyktingkrisen och det stora antalet asylsökande till riket kommer den f.n. mycket osäkra prognosen för länet att följas upp löpande. Tabell 6. Stockholms län Utrikes omflyttning 2014 2024 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Invandring Totalt 34 095 34 193 36 106 36 403 36 687 36 853 36 895 36 959 36 903 36 273 35 383 Födda i Sthlms län 2 771 2 670 2 659 2 672 2 687 2 705 2 724 2 746 2 769 2 794 2 822 Födda i övr. riket 1 615 1 582 1 675 1 683 1 692 1 704 1 716 1 730 1 744 1 760 1 777 Födda utomlands 29 709 29 940 31 772 32 048 32 308 32 444 32 455 32 483 32 390 31 719 30 784 Utvandring Totalt 17 319 19 199 18 676 19 177 19 684 20 201 20 140 20 620 21 070 21 490 21 863 Födda i Sthlms län 4 116 3 789 4 235 4 291 4 347 4 403 4 456 4 514 4 571 4 628 4 684 Födda i övr. riket 1 402 1 366 1 381 1 388 1 396 1 400 1 404 1 408 1 412 1 413 1 415 Födda utomlands 11 801 14 045 13 061 13 497 13 941 14 398 14 280 14 698 15 087 15 449 15 764 Utrikes netto Totalt 16 776 14 994 17 430 17 227 17 003 16 652 16 755 16 339 15 833 14 783 13 520 Födda i Sthlms län -1 345-1 119-1 576-1 619-1 660-1 698-1 732-1 768-1 802-1 834-1 862 Födda i övr. riket 213 217 294 295 296 304 312 322 332 347 363 Födda utomlands 17 908 15 895 18 711 18 551 18 367 18 046 18 175 17 785 17 303 16 270 15 020 Diagram 23. Stockholms län Utrikes omflyttning 1980 2014 samt prognos 2015 2024 30
Stockholms FA-region Stockholms län är en gemensam bostads- och arbetsmarknad och definintionsmässigt byter man bostad när man flyttar/ändrar folkbokföring inom länet och betraktas inte som pendlare mellan olika kommuner inom länet. Det finns också flera kommuner utanför länet till och från vilka pendlingsmöjligheterna kan anses vara bra. För att täcka in denna typ av arbetsmarknad delas Sverige upp i så kallade funktionella analysregioner (FA-regioner). Tillväxtanalys beskrivning av en FA-region är: En FA-region är en region, inom vilken människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. 25 I Stockholms FA-region ingår, förutom alla kommuner inom länet, även kommunerna Håbo, Gnesta, Strängnäs, Trosa, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping, Östhammar och Heby, och from 2015 (FA15) även Flen, dvs totalt 37 kommuner. Vid revideringen 2014 minskade antalet FA från tidigare 72 till 60. Stockholms FA-region hade enligt omfattningen 2014 med 36 kommuner en ungefär 18 procent större befolkning år 2014 och 20 procent fler bostadsbytare än 2013. Givetvis kan det påverka prognoserna att bostads- och arbetsmarknaden är större än länsgränsen som härstammar från 1968 då man införlivade Stockholms kommun i länet och man sedan dess även har gjort flera andra förändringar av kommunindelningen. Prognosen som baseras på den folkbokförda befolkningen syftar till att ligga till grund för ekonomisk planering, men den administrativa länsgränsen kan ha stor betydelse även om den inte syns och märks geografiskt och fysiskt. Diagram 24. Stockholms län och FA-regionen Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto 2009 2014 350000 300000 250000 200000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 150000 100000 50000 0 Bostadsbytare avser flyttningar inom länet respektive FA-regionen. Notera att Stockholms län utgör en stor del av FA-regionen. Förra året gjordes en rapport 2014:08 för att analysera in- och utflyttningsfält till och från Stockholmsregionen 26 baserad på EquiPop-metoden med koordinatsatta individer. Som komplement visas i tabellen nedan in- och utflyttningen mellan de administrativa regioner som Sveriges län utgör och de tio övriga kommunerna som idag ingår i Stockholms FA enligt omfattningen t.o.m. 2014. Som framgår 25 http://www.tillvaxtanalys.se. 26 SLL/TRF (2014). Kartläggning av in- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen. 31
dominerar Västra Götalands, Örebro, Östergötlands och Skåne län det positiva nettot, och bland kommunerna Uppsala kommun, medan Södermanlands och Uppsala län och övriga kommuner utanför länsgränsen ger ett underskott. Tabell 7. Stockholms län Inrikes omflyttning mellan länet och övriga län i Sverige samt kommunerna i Stockholms FA-region utanför länet 2014 Län/ Inrikes inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flytt- FA-kommun till Stockholms län från Stockholms län ningsnetto från till för Stockholms län Uppsala 5 261 5 501-240 Södermanland 3 444 3 877-433 Östergötland 3 050 2 598 452 Jönköping 1 429 996 433 Kronoberg 777 546 231 Kalmar 1 202 1 094 108 Gotland 764 789-25 Blekinge 589 460 129 Skåne 4 677 4 227 450 Halland 821 794 27 Västra Götaland 5 240 4 144 1 096 Värmland 1 210 948 262 Örebro 1 953 1 467 486 Västmanland 1 863 1 746 117 Dalarna 1 809 1 719 90 Gävleborg 1 871 1 648 223 Västernorrland 1 457 1 120 337 Jämtland 844 828 16 Västerbotten 1 569 1 303 266 Norrbotten 1 170 1 128 42 Håbo 623 748-125 Knivsta 238 424-186 Heby 97 157-60 Tierp 132 229-97 Uppsala 3 565 3 149 416 Enköping 406 567-161 Östhammar 132 182-50 Gnesta 267 455-188 Strängnäs 627 889-262 Trosa 281 418-137 Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2024 Förutom en prognos över befolkningen i Stockholms län för de närmaste tio åren har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. Som underlag för att prognostisera den framtida inrikes inflyttningen till respektive kommun har inte endast historiska data använts, utan även sammanställningar av kommunernas planerade bostadsbyggande. Samtliga kommuner i länet beräknas få en ökad folkmängd fram till 2024. 32
Karta 1. Stockholms län Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna 2014 2024 33
Stockholm är den kommun som i antal väntas öka sin folkmängd mest. År 2024 väntas antalet invånare uppgå till 1 058 000, en ökning med 146 000 invånare eller 16 procent jämfört med 2014. Kommunerna Nacka och Sundbyberg förväntas öka sin befolkning med över 20 000 personer. Den största relativa befolkningstillväxten, 48 procent, väntas för Sundbybergs kommun. Järfälla kommun väntas öka sin befolkning med 24 procent. Ytterligare sex kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Botkyrka, Nacka, Sigtuna och Solna, Tyresö och Värmdö. Danderyds kommun förväntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 6 procent, vilket motsvarar 1 780 personer. Även Lidingö och Norrtälje kommun väntas få en förhållandevis låg befolkningstillväxt, 9 procent. Tabell 8. Kommunerna i Stockholms län Folkmängd 2014 och 2024 Kommun Befolkning Förändring Kommun Befolkning Förändring 2014 2024 Antal Proc 2014 2024 Antal Proc Botkyrka 88 901 107 437 18 536 21 Solna 74 041 90 688 16 647 22 Danderyd 32 295 34 078 1 783 6 Stockholm 911 989 1 058 328 146 339 16 Ekerö 26 698 30 405 3 707 14 Sundbyberg 44 090 65 368 21 278 48 Haninge 82 407 95 131 12 724 15 Södertälje 92 235 106 658 14 423 16 Huddinge 104 185 123 351 19 166 18 Tyresö 45 390 55 335 9 945 22 Järfälla 70 701 87 691 16 990 24 Täby 67 334 77 748 10 414 15 Lidingö 45 465 49 772 4 307 9 Upplands Väsby 41 816 46 784 4 968 12 Nacka 96 217 118 677 22 460 23 Upplands-Bro 25 287 29 712 4 425 17 Norrtälje 57 568 63 009 5 441 9 Vallentuna 31 969 37 829 5 860 18 Nykvarn 9 815 11 619 1 804 18 Vaxholm 11 329 13 394 2 065 18 Nynäshamn 27 041 30 194 3 153 12 Värmdö 40 541 49 219 8 678 21 Salem 16 140 18 189 2 049 13 Österåker 41 180 46 620 5 440 13 Sigtuna 44 085 53 828 9 743 22 Sollentuna 69 325 80 506 11 181 16 Hela länet 2 198 044 2 581 569 383 525 17 Stockholms län väntas 2024 ha en yngre befolkning än Sverige totalt. Det kommer däremot finnas lika stor andel 0 5-åringar (8 procent) och 6 19-åringar (17 procent) i riket och länet. Framförallt andelen personer i åldern 20 39 år förväntas bli betydligt högre, 28 jämfört med 26 procent i hela riket. Andelen 65 år eller äldre väntas däremot bli lägre i länet än i riket, 17 jämfört med 20 procent. Bland kommunerna i länet väntas andelen yngre än 20 år vara störst i Salem, Ekerö, Vallentuna och Huddinge år 2024. I dessa kommuner beräknas andelen uppgå till 30 procent för Salem och Ekerö, 29 procent för Vallentuna och Huddinge. Solna är den kommun som förväntas ha lägst andel barn och ungdomar, 20 procent. Lägst andel barn upp till fem år väntas Norrtälje kommun ha, 6 procent. För 21 av länets 26 kommuner väntas andelen 0 5-åringar vara 8 procent eller högre. Högst andel 6 19-åringar vid prognosperiodens slut väntas Salems kommun få, 22 procent. Solna kommun förväntas få lägst andel barn och ungdomar i skolåldern, 11 procent. Dessa kommunsiffror kan jämföras med hela riket och länet, där andelarna i åldern 0 5 år och 6 19 år väntas bli 8 respektive 17 procent. De kommuner i länet som om tio år väntas ha den högsta andelen personer mellan 20 och 64 år är Solna och Sundbyberg. I dessa kommuner väntas två av tre vara i arbetsför ålder. Högsta andelen i åldern 20 39 år återfinns även i dessa kommuner, 37 procent i Solna och 35 procent i Sundbyberg. De är dessutom de 34
enda kommunerna tillsammans med Stockholm, där andelen 20 39-åringar förväntas vara högre än andelen 40 64-åringar. Andelen 40 64-åringar väntas bli högst i kommunerna Vaxholm, Värmdö och Ekerö, med 34 procent eller mer i den äldre arbetsföra åldersgruppen. Lägsta andelen 20 64-åringar, 51 procent, väntas kommunerna Danderyd och Norrtälje få. Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Sverige, där andelen personer i åldern 20 64 år väntas bli 56 procent. Tabell 9. Kommunerna i Stockholms län Andel av befolkningen i olika åldrar 2024 Kommun Procent Befolkning 0 5 år 6 19 år 20 39 år 40 64 år 65 79 år 80+ år totalt antal Botkyrka 9 19 28 31 10 4 107 437 Danderyd 7 22 19 32 13 8 34 078 Ekerö 8 22 19 34 12 5 30 405 Haninge 8 18 27 31 11 4 95 131 Huddinge 9 20 27 31 10 4 123 351 Järfälla 9 19 27 30 11 5 87 691 Lidingö 7 19 21 32 14 7 49 772 Nacka 9 19 24 32 11 5 118 677 Norrtälje 6 14 21 31 20 9 63 009 Nykvarn 8 20 21 33 13 5 11 619 Nynäshamn 7 16 22 32 17 7 30 194 Salem 9 22 22 30 11 6 18 189 Sigtuna 8 19 27 31 10 4 53 828 Sollentuna 8 20 23 33 11 5 80 506 Solna 8 11 37 28 11 4 90 688 Stockholm 8 15 32 30 11 4 1 058 328 Sundbyberg 10 14 35 29 10 3 65 368 Södertälje 8 18 27 31 12 5 106 658 Tyresö 8 20 23 33 11 5 55 335 Täby 8 20 21 33 12 7 77 748 Upplands Väsby 8 17 26 32 12 5 46 784 Upplands-Bro 8 19 25 31 13 4 29 712 Vallentuna 9 20 22 33 11 5 37 829 Vaxholm 7 18 19 35 15 5 13 394 Värmdö 8 19 21 34 13 5 49 219 Österåker 8 19 21 33 13 6 46 620 Hela länet 8 17 28 31 12 5 2 581 569 Hela riket 8 17 26 30 14 6 10 909 927 År 2024 förväntas 29 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år eller äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Höga andelar väntas även i kommunerna Nynäshamn, Lidingö och Danderyd, med 23 procent av befolkningen i pensionsåldern för Nynäshamn och 21 procent för Lidingö och Danderyd. Alla övriga kommuner ligger under den förväntade andelen i riket, 21 procent. Lägst andel väntas i Sundbyberg, med 13 procent i gruppen 65 år eller äldre. Vid en uppdelning av åldersgruppen 65 år eller äldre i två grupper, väntas Norrtälje ha högst andel personer av alla länets kommuner såväl i åldern 65 79 år som i åldern 80 år eller äldre. Andelen i yngre pensionsålder väntas bli hög även i Nynäshamns kommun, medan andelen i äldre pensionsålder väntas bli hög även i kommunerna Danderyd och Lidingö. 35
Planerat bostadsbyggande Bostadsbyggande ingår som ovan nämnts som en faktor i kommunprognoserna under hela prognosperioden 2015 2024. SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna i samtliga kommuner i länet. Planerna har använts till att fördela länets inrikes inflyttade bland kommunerna. Det framtida bostadsbyggandet antas inte påverka invandringen till kommunerna. Tidigare år har inte alla kommuner haft möjlighet att redovisa planerat antal färdigställda lägenheter utan istället redovisat planerat antal byggstarter under prognosperioden. Årets insamling av planer har dock resulterat i att alla kommuner redovisat planerna för färdigställda lägenheter (inflyttningsklara lägenheter). Eftersom den planerade byggnationen används till beräkningen av antalet inrikes inflyttade ökar detta kommunprognosernas precision jämfört med tidigare år. Utöver nybyggda fastigheter så ingår även ombyggnation i de redovisade planerna. Före 2013 ingick, i kombination med insamling, permanentningar som en skattad komponent i prognoserna. Eftersom statistiken över permanentningar visat sig vara mycket otillförlitlig, ingår det nu endast undantagsvis. För årets insamling redovisar endast Tyresö permanentningar som ombyggnation. Diagram 25. Stockholms län Planerat antal nyproducerade bostäder 2015 efter kommun för åren 2015 2024 Stockholms kommun har uteslutits ur diagrammet för att tydligare redovisa de övriga kommunerna. Antalet planerade bostäder i Stockholm under prognosperioden är knappt 71 500. 36
I prognosen används byggnadsplaner som är reducerade med 20 procent. I detta kapitel redovisas dock de ursprungliga planerna, utan reducering. Stockholm är den kommun i länet som planerar att bygga flest antal bostäder, 71 500 stycken, under 2015 2024. Därnäst kommer Nacka kommun, med planer på 18 000 nya lägenheter och småhus under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som planerar att bygga minst är Salem. Här planeras endast lite drygt 650 bostäder att färdigställas till år 2024. Sundbyberg, Nacka och Upplands-Bro planerar att bygga mest under den kommande tioårsperioden i förhållande till folkmängden 2014. Nynäshamn, Salem och Södertälje planerar bygga minst relativt sett till folkmängden. Insamlade bostadsbyggnadsplaner 2011 2015 I detta avsnitt redovisas de insamlade bostadsbyggnadsplanerna från de fem senaste insamlingsomgångarna. 27 I de planer som samlades in 2011 var antalet planerade bostäder totalt 143 000 för perioden 2011 2020. Under insamlingen 2012, för perioden 2012 2021, var planerna totalt 150 000 bostäder. Bostadsbyggnadsplanerna som samlades in under 2013 pekade på en fortsatt ökad ambitionsnivå av kommunernas byggande, totalt planerades 158 000 bostäder under perioden 2013 2022. Vid insamlingen för 2014 ökade byggplanerna till närmare 187 000 bostäder fram till 2023. Det är den största ambitionsökningen de senaste åren, 18 procent fler än vid insamlingen under 2013. Byggnadsplanerna för 2015 har ökat till drygt 211 000 bostäder. Det är en ambitionsökning med 13 procent för den kommande tioårsperioden gentemot förra årets planer. I Stockholmsförhandlingen har en överenskommelse träffats om en utbyggnad av tunnelbanan, som beräknas innebära ett tillskott av 78 000 bostäder i berörda kommuner till 2030. 28 I promemorian Alternativa byggplaner (TRF, 2014:01) redovisas planernas effekt på de inomregionala befolkningsprognoserna för Stockholms län. För de kommuner som saknar långsiktiga planer har ett genomsnitt av tidigare planer införts för de sista åren i prognosen. Prognoserna är robusta och påverkas generellt föga av de nya bostadsbyggnadsplanerna som införts på bas- och planområdesnivå. Att inte prognoserna påverkas beror inte bara på att länet har en miljon bostäder och att byggandet uppgår till mindre än en procent per år. Det är sedan länge känt att det inte finns något tydligt linjärt samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt på länsnivå men det gäller också i många kommuner. Som olika studier av inflyttningen visat sedan 1990-talet så är de centrala kommunerna Stockholm, Solna och Sundbyberg mottagarkommuner och sedan omfördelas befolkningen inomregionalt till övriga kommuner både inom länet och inom FA, på den inomregionala bostadsmarknaden. Det är inte svårt att visa att det finns ett omedelbart samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt när ett tidigare tomt område exploateras, men ju mer som byggs och ju längre tiden går desto otydligare blir sambanden eftersom de demografiska händelserna så småningom tar överhanden och byggkänsligheten minskar, vilket gör att tillskottet av nyproducerade bostäder får mindre betydelse i en modell. 27 År 2011 har Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna redovisat byggstarter. År 2012 Danderyds kommun och 2014 Vallentuna kommun. År 2013 och 2015 avser planerna färdigställande för alla kommuner. 28 SLL/TRF (2014:01). Alternativa byggplaner - Prognos 2014 2023. 37
Om de fem insamlingsperioderna jämförs för de år som är gemensamma (2015 2020) var resultatet i 2011 års insamling totalt 89 000 bostäder, i 2012 års insamling 99 000, i 2013 års insamling 106 000, i 2014 års insamling 117 000 bostäder och vid insamlingen år 2015 totalt 124 000 bostäder. Resultatet av jämförelsen visar att byggplanerna har utökats för perioden för varje år som gått. För samtliga år skilde sig utfallet av antalet bostäder från den planerade byggnationen och visar att byggandet överskattas konsekvent. Diagrammet nedan antyder en puckel av bostäder som förskjuts framåt och ökar i antal för varje år. Diagram 26. Stockholms län Faktiskt bostadsbyggande 2011 2014 samt planerat bostadsbyggande insamlat från och med 2011 för varje tioårsperiod Antal 30 000 Utfall 25 000 20 000 Insamling 2011-2020 Insamling 2012-2021 Insamling 2013-2022 Insamling 2014-2023 Insamling 2015-2024 15 000 10 000 5 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År Bostadsbyggnadsplaner på kommunnivå 2013 och 2014 Eftersom planerat bostadsbyggande används som underlag i kommunprognoserna är det viktigt inför framtida prognoser att studera och utvärdera skillnaden mellan planer och utfall. En överskattning av byggplanerna påverkar prognosernas utfall eftersom planerna påverkar hur länets inrikes inflyttning fördelas mellan kommunerna. På kommunnivå behöver dock inte alltid en differens betyda så mycket för folkmängden i prognosen, men på lägre regional nivå kan det ha betydelse i de områden där nybyggnationen utgör en större del av hela bostadsbeståndet. En validering har gjorts av de insamlade bostadsbyggnadsplanerna under åren 2013 och 2014 för år 2014 mot antalet färdigställda lägenheter 2014. I de insamlade planerna 2013 överskattades antalet färdigställda bostäder 2014 i 17 av länets 26 kommuner. I planerna som samlades in 2014 överskattades bostadsbyggandet för 2014 i 16 av kommunerna. De relativt sett största överskattningarna gjordes av Vaxholm och Salem, där endast 7 respektive 17 procent av de planerade bostäderna färdigställdes. De största relativa underskattningarna gjordes i Danderyd och Österåker. Österåker byggde nästan dubbelt så många bostäder än vad som planerades. Danderyd byggde 16 gånger fler bostäder än 38
planerat. Den stora relativa underskattningen i Danderyd beror på lågt antal planerade bostäder. Tabell 10. Stockholms län Planerat bostadsbyggande för 2014 insamlat 2013 och 2014 samt faktiskt utfall för 2014 Insamlade planer för 2014 Utfall färdigställda Differens prognos - utfall 2014 Kommun 2013 1 2014 2 lägenheter 2014 Insamling 2013 Insamling 2014 Botkyrka 403 372 509-106 -137 Danderyd 50 5 81-31 -76 Ekerö 60 65 114-54 -49 Haninge 434 325 259 175 66 Huddinge 297 252 218 79 34 Järfälla 551 500 313 238 187 Lidingö 107 126 38 69 88 Nacka 504 502 339 165 163 Norrtälje 225 349 380-155 -31 Nykvarn 106 91 138-32 -47 Nynäshamn 125 136 48 77 88 Salem 25 108 18 7 90 Sigtuna 280 201 169 111 32 Sollentuna 486 323 324 162-1 Solna 749 443 428 321 15 Stockholm 4 284 4 739 3 147 1 137 1 592 Sundbyberg 974 649 482 492 167 Södertälje 188 293 402-214 -109 Tyresö 276 305 435-159 -130 Täby 371 307 267 104 40 Upplands Väsby 406 163 109 297 54 Upplands-Bro 247 172 229 18-57 Vallentuna 237 143 99 138 44 Vaxholm 145 81 6 139 75 Värmdö 182 250 235-53 15 Österåker 222 133 263-41 -130 Totalt 11 934 11 033 9 050.... 1 Samtliga insamlade planer avser färdigställda bostäder. Inga permanentningar ingår. 2 Insamlade planer för Vallentuna avser byggstarter. Inga permanentningar ingår. Innan ett nytt byggprojekt påbörjas måste en ansökan om bygglov upprättas. Alla byggprojekt blir dock inte av, vilket innebär att antalet beviljade bygglov är fler än antalet bostäder som färdigställs. Det finns planerade bostadsprojekt där bygglovet varit beviljat sedan länge, men inget byggande har påbörjats. Totalt fanns i slutet av september 2015 beviljade bygglov för drygt 29 600 lägenheter i länet som ännu ej färdigställts. Av dessa var 4 150 ej påbörjade projekt. Värt att notera är att det dock finns en viss fördröjning i rapporteringen av färdigställda bostäder. 39
Tabell 11. Stockholms län Antal beviljade bygglov för ej påbörjade lägenheter och påbörjade lägenheter som ännu inte rapporterats färdiga (september 2015) Kommun Ej påbörjade 1 Påbörjade men ej färdigställda Botkyrka 69 512 Danderyd 85 26 Ekerö 39 120 Haninge 705 546 Huddinge 53 1 039 Järfälla 14 1 557 Lidingö 16 374 Nacka 623 1 127 Norrtälje 134 194 Nykvarn 125 90 Nynäshamn 15 138 Salem 10 112 Sigtuna 107 637 Sollentuna 126 700 Solna 442 1 898 Stockholm 0 11 484 Sundbyberg 69 1 661 Södertälje 113 483 Tyresö 1 388 Täby 550 684 Upplands Väsby 1 382 Upplands-Bro 47 423 Vallentuna 74 116 Vaxholm 35 139 Värmdö 245 606 Österåker 452 60 Totalt 4 150 25 496 1 Av dessa är 62 procent beviljade under 2015. I årets siffror är inte bygglov som aldrig kommer att påbörjas inkluderade i tabellen. Det handlar exempelvis om bygglov som är återkallade. Det är främst bygglov beviljade under tidigare år vilket gör att en större andel av ej påbörjade bygglov nu återfinns under senare år. Boende i nyproduktion Av dem som flyttar till nybyggda bostäder så flyttar större andelar av 35 50- åringar och 0 17-åringar, dvs familjer, till nybyggda småhus än nybyggda flerbostadshus. Av dem som flyttar till nybyggda bostäder bland 20 34-åringar väljer fler att bosätta sig i flerbostadshus än i småhus. En generell tolkning av diagrammet nedan är att man bor hemma med sina föräldrar och familj till 18-årsåldern varefter många flyttar hemifrån till sin första lägenhet i ett flerbostadshus. När det är dags att bilda familj i 30-årsåldern går flytten till ett småhus. I 50-årsåldern, när barnen flyttar hemifrån, väljer många att flytta ifrån småhuset till ett flerbostadshus. 40
Diagram 27. Stockholms län Åldersfördelning för de boende i nybyggda lägenheter 2013 2014 Procent 6,0 Flerbostadhus 5,0 Småhus 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Av de boende i nyproduktion 2013 2014 var 22 procent utrikesfödda, vilket kan jämföras med att andelen utrikesfödda av länets befolkning år 2014 uppgick till 23 procent. Av de boende i nyproducerade småhus var 15 procent utrikesfödda, mot 25 procent utrikesfödda av de boende i nyproducerade flerbostadshus. Åldersfördelningen bland dem som bosatte sig i nybyggnation skilde sig åt mellan Sverigefödda och utrikesfödda. Den största skillnaden fanns bland 0 10- åringarna, 95 procent av barnen som bodde i nybyggda hus var födda i Sverige. I de allra yngsta åldrarna var andelen Sverigefödda ännu större. Till viss del förklaras detta av att utrikesfödda ofta kommer till Sverige när de är lite äldre. Inflyttning till nybyggda flerbostadshus sker oftast i något yngre åldrar än inflyttning till småhus. En skillnad mellan grupperna 2013 2014 var dock att för de utrikesfödda som bodde i nybyggda småhus skedde inflyttningen något tidigare än för Sverigefödda. Diagram 28. Stockholms län Åldersfördelning för Sverigefödda boende i nybyggda lägenheter 2013 2014 Procent 6,0 Flerbostadshus 5,0 Småhus 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder 41
Diagram 29. Stockholms län Åldersfördelning för utrikesfödda boende i nybyggda lägenheter 2013 2014 Procent 7,0 Flerbostadshus 6,0 Småhus 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Boende per lägenhet i nyproducerade småhus och flerbostadshus Nybyggnationens betydelse för inflyttningen är olika stor i olika delar av länet. Nybyggda lägenheter blir bebodda olika snabbt och med varierande täthet. Boendetätheten defineras här som boende per lägenhet. Hur många som flyttar in i varje lägenhet beror förstås också på hur stor lägenheten är med avseende på boyta och antal rum. Tabell 12. Stockholms län Boende 2014-12-31 i nyproducerade lägenheter 2013 2014 per kommun Kommun Nyproducerade lägenheter 1 Antal boende Boende per Flerbostadshus Småhus Totalt nyprod lgh Vaxholm 0 17 17 42 2,47 Salem 0 60 60 147 2,45 Vallentuna 9 191 200 434 2,17 Ekerö 41 144 185 345 1,86 Nacka 180 337 517 944 1,83 Järfälla 362 130 492 896 1,82 Södertälje 270 191 461 703 1,52 Stockholm 6 507 365 6 872 10 413 1,52 Haninge 327 345 672 1 017 1,51 Nykvarn 102 54 156 235 1,51 Österåker 163 164 327 459 1,40 Huddinge 711 182 893 1 223 1,37 Täby 330 105 435 582 1,34 Upplands Väsby 309 131 440 579 1,32 Upplands-Bro 102 218 320 411 1,28 Värmdö 146 275 421 511 1,21 Sigtuna 255 91 346 365 1,05 Nynäshamn 71 22 93 98 1,05 Botkyrka 437 234 671 508 0,76 Danderyd 168 47 215 157 0,73 Lidingö 276 45 321 231 0,72 Sundbyberg 1 491 229 1 720 1 235 0,72 Norrtälje 201 282 483 340 0,70 Solna 968 180 1 148 793 0,69 Sollentuna 670 101 771 516 0,67 Tyresö 429 129 558 321 0,58 Totalt 14 525 4 269 18 794 23 505 1 innefattar samtliga nybyggda bostäder, även bostäder som ingen hunnit flytta in i. 42
Antalet boende per nyproducerad lägenhet beror också på vilken bostadstyp det är. I allmänhet ger nybyggda småhus fler inflyttade per bostad än flerbostadshus. Vaxholms kommun hade högst genomsnittligt antal boende per nyproducerad lägenhet (2,47) under åren 2013 och 2014. Det höga genomsnittet berodde troligtvis på att endast småhus färdigställdes i kommunen, totalt 17 stycken, under de två åren. I Stockholms kommun, där det nybyggda beståndet till 95 procent bestod av lägenheter i flerbostadshus, var det genomsnittliga antalet boende per nyproducerad lägenhet 1,52. Osäkerhet i statistiken Statistiken har vissa begränsningar, då nya bostäder tidigare redovisats på fastighetsnivå. Sedan några år tillbaka folkbokförs befolkningen på lägenhet. Förhoppningsvis kan boende i nyproduktion i framtiden tas fram genom att använda lägenhetsregistret. Nackdelen med att använda fastighetsnivån som lägsta nivå är att det kan finnas äldre hus på samma fastighet som de nyproducerade till vilka det också förekommer inflyttning. Viss nyproduktion kan också avse till- eller påbyggnad av befintligt bestånd. Det ger en överskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. För att om möjligt undvika detta problem har statistik endast inhämtats om inflyttning som skett högst 90 dagar före färdigställd byggnation. De flesta av flyttningarna under denna tidsperiod antas gå till det nya bostadsbeståndet. Större projekt kan ha färdigställts i olika omgångar men rapporterats när hela projektet är klart. Detta ger en underskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. Det kan alltså finnas boende i lägenheter som kommer att rapporteras som färdigställda först nästa år. Rapporteringen av färdiga småhus är komplicerad och här finns eftersläpningar i statistiken. Viss fördröjning kan också förekomma vid rapportering av flyttningar. Uppgifter som visar att antalet boende är lägre än antalet nyproducerade lägenheter gör att ovanstående orsaker kan misstänkas. Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet I Sverige har det till och med 1990 gjorts ett flertal resurskrävande folk- och bostadsräkningar, där hushållen fick en enkät att besvara. För att förenkla insamlingen antogs en statistikreform med syfte att möjliggöra framställning av registerbaserad hushålls-, boende- och bostadsstatistik. Arbetet med den registerbaserade hushålls-, boende- och bostadsstatistiken har pågått sedan slutet av 1990-talet. I genomförandet har Lantmäteriet, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges kommuner och SCB deltagit, men även fastighetsägare och hyresgäster är viktiga parter i uppbyggnaden och förvaltningen av registret. Lägenhetsregistret regleras genom Lag (2006:378) om lägenhetsregister och Förordning (2007:108) om lägenhetsregister. Den nya registerbaserade metoden med lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet ska bland annat användas för att uppfylla internationella krav. Sverige har som medlemsland i EU skyldighet att leverera statistik avseende befolkning, hushåll och bostäder (Census) vart tionde år. Statistik för första referenstidpunkten, 31 december 2011, levererades i mars 2014. Därutöver ska uppgifterna användas för löpande publicering av nationell hushålls-, boende- och bostadsstatistik och även för framställning av planeringsunderlag på regional nivå avseende till exempel resursfördelning. 43
Befolkningsutvecklingen i länet till 2050 Förutom länsprognosen till år 2024 har även en långsiktig prognos för länet tagits fram till år 2050. Länsprognos 2050 baseras på den årliga tioåriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket. 29 Prognoserna följer varandra under de år som är gemensamma. Utöver en huvudprognos har även några alternativa prognoser tagits fram. Dessa redovisas i kapitlet Alternativa prognoser (kapitel 4). Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än tio år har gjorts sedan början av 2000-talet, för olika ändamål och för allt längre perioder. Från 2012 har långsiktiga prognoser till år 2045 tagits fram och från och med 2015 görs prognoser fram till 2050. Det ger möjligheter att studera bland annat livslängd, mortalitet och tillväxten av äldre i en längre prognos. Stockholms län har under en följd av år, sedan mitten av 1990-talet, haft en hög inflyttning av personer i flyttbenägna och barnafödande åldrar vilket successivt kommer att ge en hög tillväxt av pensionärer. Idag består den stora puckeln av inflyttade och invandrade 32 34-åringar, vilka om drygt 30 år kommer att ge en äldre-boom. Även om dessa föder många barn finns sedan depressionen på 1990-talet ett ras i fruktsamheten som snart ger en mindre inflyttarpopulation. I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna, deras barn 60-talisterna, barnbarnen 90-talisterna och raset i fruktsamhet. Liknande resonemang förs kring den internationella migrationen. Babyboomen från andra världskriget och deras barn 60-talisterna syns i många länders åldersstrukturer och ger upphov till åtskilliga äldre men eftersom kvinnorna i länderna i framför allt EU och övriga Europa har låg fruktsamhet, år 2013 på mellan 1,28 (Portugal) och 2,16 (Kosovo), innebär detta att kvinnorna i många länder inte ersätter befolkningen, dvs. födelseunderskott. 30 Enligt vissa beräkningar 31 kommer då så småningom migrationen att minska när födelsetalen sjunker och befolkningarna åldras, framför allt i Europa. Många länder och regioner minskar sin befolkning och blir beroende av en omfattande inflyttning och invandring för att dämpa skevheter i försörjningsbördan. På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat och inom de regionala demografiska forskningsprojekten i EU och övriga världen viktiga underlag för bedömningarna av bland annat framtida försörjningsbördor och arbetskraftsbehov. 32 Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många institut 33 ; den mest osäkra faktorn är alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera analytiker som gjort prognoser och framskrivningar. Trots en regionalt gynnsam demografisk utveckling kommer därför också Sverige och Stockholmsregionen att påverkas och den utvecklingen har redan börjat. Se avsnittet i slutet om referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar, för ett antal exempel. 29 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 30 Google utvecklingsindikatorer 31 Till exempel Sander, N., Abel, Guy J. & Riosmena, F. (2013) 32 http://ec.europa.eu/eurostat 33 http://www.eaps.nl/index.php, http://www.demographic-research.org/, www.migrationpolicy.org. 44
Länsprognos 2050 År 2014 uppgick folkmängden i Stockholms län till lite drygt 2 198 000 personer. Under prognosperioden väntas den öka med 904 000 och 2050 uppgå till 3 102 000 personer. Ökningen fördelat på kvinnor och män väntas bli 454 000 respektive 450 000. Idag bor 1 105 000 kvinnor och 1 093 000 män i Stockholms län (vilket är en fördelning på 50 procent per kön). År 1968 var fördelningen kvinnor och män i befolkningen 52 respektive 48 procent. Den antalsmässiga skillnaden mellan könen varierade därefter under ett antal år, men sedan 1988 har skillnaden i länet minskat för varje år och väntas även fortsätta minska fram till 2024. Från 2024 fram till 2030 väntas det finnas fler män än kvinnor men från 2031 och fram till 2050 beräknas det återigen finnas fler kvinnor än män i Stockholm. Vid prognosperiodens slut väntas befolkningen i länet fördelas på 1 555 000 kvinnor och 1 547 000 män. Anledningen till att skillnaden mellan antalet kvinnor och män förväntas minska beror på att männens medellivslängd förväntas öka snabbare än kvinnornas under prognosperioden. 34 Fördelningen av kvinnor och män påverkas också av skillnader i åldersstruktur mellan könen och variationer i flyttnettot. Diagram 30. Stockholms län Folkmängd 1968 2014 samt prognos 2015 2050 uppdelat på kön Antal 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 Kvinnor Män 600 000 1968 1978 1988 1998 2008 2018 2028 2038 2048 År Antalet Stockholmsfödda väntas öka med 533 000 personer från 2014 till 2050 och vid prognosperiodens slut utgöra 56 procent av länets befolkning. De utomlänsfödda väntas öka med 70 800 och utrikesfödda med 300 000 personer, motsvarande 18 respektive 26 procent av befolkningen år 2050. 34 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 45
Diagram 31. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2014 samt prognos 2015 2050 Antal 3 500 000 Totalt Födda i Stockholms län 3 000 000 Födda i övriga riket Födda utomlands 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 År I genomsnitt väntas folkmängden öka med 25 100 personer per år under prognosperioden. Den största ökningen väntas under perioden 2016 fram till början av 2020-talet för att därefter börja avta och fortsätta avta resten av prognosperioden. Att ökningstakten sjunker i början av 2020-talet beror främst på ett sjunkande utrikes flyttnetto. Från mitten av 2020-talet och tio år framåt sjunker både födelsenettot och det utrikes flyttnettot. Folkökningen fortsätter att minska från mitten av 2030-talet, trots att födelsenettot ökar. Det beror på att minskningen av flyttnettot är större än ökningen av födelsenettot. Diagram 32. Stockholms län Befolkningsutveckling 2014 samt prognos 2015 2050 Antal 50 000 Inrikes flyttningsnetto 40 000 Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning 30 000 20 000 10 000 0 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 År 46
Tabell 13. Stockholms län Folkmängd och befolkningsförändringar 2014 2050 2014 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Folkmängd 2 198 044 2 428 396 2 614 578 2 739 034 2 836 696 2 927 973 3 015 369 3 102 154 Folkökning 35 002 40 554 33 009 21 471 18 802 18 026 17 415 17 297 Födda 29 496 34 462 36 708 35 027 34 143 35 390 36 741 38 010 Döda 15 630 16 063 17 213 18 905 20 663 21 866 22 647 23 667 Födelsenetto 13 866 18 398 19 496 16 121 13 480 13 524 14 093 14 344 Inr. inflyttade 41 000 44 186 43 630 44 960 46 602 47 870 49 188 49 616 Inr. utflyttade 36 933 38 786 41 102 43 476 44 305 45 905 48 002 48 853 Inrikes flyttningsnetto 4 067 5 401 2 528 1 484 2 296 1 966 1 186 763 Invandrade 34 095 36 895 33 501 27 373 26 366 25 758 25 223 25 092 Utvandrade 17 319 20 140 22 516 23 508 23 341 23 222 23 088 22 902 Utrikes flyttningsnetto 16 776 16 755 10 985 3 865 3 025 2 537 2 136 2 190 Totalt flyttningsnetto 20 843 22 156 13 513 5 349 5 322 4 502 3 322 2 953 Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden. År 2050 förväntas andelen äldre vara högre och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än 2014. Även andelen i åldrarna 20 till början av 50-årsåldern, vilken utgör en stor del av den arbetsföra befolkningen, väntas vara lägre år 2050 jämfört med 2014. Jämfört med riket 2050 väntas länet ha en högre andel mellan 25 år upp till nästan 60-års ålder samt en lägre andel äldre från ungefär 60 år och uppåt. Befolkningens antal väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2014 och 2050. Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över 60 000 personer per femårsklass, förväntas för åldrarna 55 59, 60 64, 75 79 och 80 84 år. 35 Diagram 33. Stockholms län Stockholms län och rikets åldersfördelningar år 2014 och 2050 Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Stockholms län 2014 Stockholms län 2050 Riket 2014 Riket 2050 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder 35 Åldersgrupperna är ordnade efter ålder och inte efter vilken grupp som har den största ökningen. 47
Diagram 34. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2014 och 2050 Antalet barn i länet i åldern 0 5 år beräknas öka med 44 200 personer mellan 2014 och 2050, vilket motsvarar en ökning med 25 procent. Antalet barn i grundskoleåldern 6 15 år förväntas bli 89 900, eller 35 procent fler, år 2050. De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med 29 400 eller 27 procent medan gruppen 10 12 år beräknas öka med 26 500 eller 35 procent. Störst ökning procentuellt sett av barn i grundeskoleåldern beräknas barn i åldern 13 15 år svara för. Denna grupp förväntas öka med 50 procent, vilket motsvarar 34 000 personer. Antalet ungdomar i gymnasieåldern 16 19 år väntas öka med 45 700 personer mellan 2014 och 2050, vilket motsvarar en ökning med 49 procent. Diagram 35. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och 10 12 år 2014 samt prognos 2015 2050 Antal 250 000 200 000 150 000 100 000 0-5 år 50 000 6-9 år 10-12 år 0 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 År 48
Diagram 36. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 13 15 år och 16 19 år 2014 samt prognos 2015 2050 Antal 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 13-15 år 20 000 16-19 år 0 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 År Fram till 2050 beräknas antalet personer i åldern 20 64 år öka i länet med 418 000 personer eller 31 procent. Antalet personer i åldersgruppen 20 39 år väntas öka med 180 000 personer och gruppen 40 64 år väntas öka med 238 000 personer. Procentuellt innebär det en folkökning på 28 respektive 34 procent. Diagram 37. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 2014 samt prognos 2015 2050 Antal 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 20-39 år 100 000 40-64 år 0 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 År Antalet 65 år eller äldre beräknas under perioden 2014 2050 öka med 306 000 personer, vilket motsvarar en ökning med 89 procent. Gruppen 65 79 år väntas öka med 157 000 personer eller 60 procent, medan antalet 80 år eller äldre, som väntas öka med 150 000 personer, ökar med 176 procent. (Se diagram 38 på nästa sida.) 49
Diagram 38. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 65 79 år och 80 år eller äldre 2014 samt prognos 2015 2050 Antal 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 65-79 år 80+ år 0 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 År Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper i länet. I nuläget är den summerade fruktsamheten lägst för Stockholmsfödda kvinnor och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten för samtliga födelsegrupper öka något, eftersom ökningstakten antas följa riksprognosen, för att därefter sjunka till nuvarande nivåer i slutet av perioden. År 2050 antas de Stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,73 barn per kvinna. Fruktsamheten antas bli 1,92 för kvinnor födda i övriga riket och 1,99 för utrikesfödda kvinnor. Diagram 39. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2014 samt prognos 2015 2050 Summerad fruktsamhet 2,10 2,00 1,90 1,80 1,70 2014 2018 2022 2026 2030 2034 2038 2042 2046 2050 Födda i Stockholms län Födda i utlandet Födda i övriga riket Riket År 50
Den demografiska försörjningskvoten För att bland annat bedöma ekonomiska konsekvenser av befolkningsutvecklingen kan den teoretiska demografiska försörjningskvoten beräknas. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år). Den kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika befolkningsgrupper är beroende av den arbetsföra befolkningen. Till exempel beräknas försörjningskvoten för 0 19-åringar genom att sätta antalet personer i åldern 0 19 år i relation till antalet personer i åldern 20 64 år. På motsvarande sätt tas kvoten för personer 65 år eller äldre fram. I detta avsnitt är måtten på försörjningskvoten beräknade på ovanstående sätt. För att beräkna den faktiska försörjningskvoten bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande (sysselsatta, sysselsättningsgraden) i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande. Den demografiska försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren 2000 2003, då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det innebär att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja, förutom sig själva. Sedan 2001 har försörjningskvoten ökat, och den beräknas öka under prognosperioden fram till 2050. När stora grupper, exempelvis de som är födda på 1940- talet, går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av de stora pensionsavgångarna mattas något genom att de stora barnkullarna födda i början av 1990-talet kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder. År 2014 fanns det 1 329 000 personer i arbetsför ålder och 869 000 personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas under de närmaste tio åren öka till 1 517 000 personer, och till 1 747 000 personer år 2050. Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder öka till 1 065 000 respektive 1 355 000 personer. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,65 år 2014 till 0,70 år 2024 och till 0,78 vid prognosperiodens slut. Diagram 40. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling 1980 2014 samt prognos 2015 2050 Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Jämfört med riket har Stockholms län en lägre försörjningskvot, både i nuläget och bakåt i tiden. År 2000 låg kvoten på 0,61 i länet jämfört med 0,70 för hela 51
Sverige, och 2014 var den 0,65 i länet och 0,73 i riket. Försörjningskvoterna för både län och rike förväntas öka under hela prognosperioden för att till slut uppgå till 0,86 för riket och 0,78 för länet. Diagram 41. Stockholms län och Sverige Försörjningskvoten åren 2000, 2014, 2024 och 2050 Stockholms län 2000 2014 2024 2050 Sverige 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 Försörjningskvot En generell pensionsålder finns inte längre; den enskilde har rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Det är därför inte helt relevant att begränsa den arbetsföra befolkningen i framtiden till åldern 20 64 år, med tanke på att den demografiska situationen framöver talar för att vi kommer att arbeta längre upp i åldrarna. Beräknas försörjningskvoten för länet efter antalet personer i åldern 0 19 år samt 69 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern 20 68 år uppgår den 2014 till 0,55 och väntas öka till 0,66 år 2050. Den beräknas alltså om drygt 35 år ligga på samma nivå som den traditionella kvoten för länet ligger på i nuläget. Diagram 42. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling (med arbetsför befolkning 20 68 år) åren 1980 2014 samt prognos 2015 2050 Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 69+ år 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Andelen unga, 0 14 år, i relation till den totala befolkningen i länet har under perioden 1980 2014 varit högre än motsvarande andel för åldersgruppen 65 år eller äldre. Detta förhållande beräknas kvarstå under de kommande 20 åren men i mitten av 2030-talet förväntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2050 beräknas sedan andelen äldre att fortsätta öka, medan andelen unga fortsätter att minska. 52
Diagram 43. Stockholms län Andel i åldrarna 0 14 år och 65 år eller äldre 1980 2014 samt prognos 2015 2050 Procent 25 20 15 10 5 0-14 år 65+ 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Ett sätt att studera åldersstrukturen vid olika tidpunkter är att beräkna ett åldersindex. Här har indexet beräknats genom att antalet personer 65 år eller äldre satts i relation till antalet personer i åldern 0 14 år (med index 100). År 2000 hade Stockholms län ett åldersindex på 76 medan motsvarande siffra för riket var 94, vilket betyder att länet hade en lägre andel äldre i förhållande till andelen yngre än vad Sverige som helhet hade. År 2050 beräknas åldersindexet för länet bli 123 och för riket 135, vilket motsvarar en ökning på 60 respektive 44 procent under perioden 2000 2050. Diagram 44. Stockholms län och Sverige Åldersindex (antalet 65 år eller äldre i relation till antalet 0 14 år (index 100)) åren 2000, 2014, 2024 och 2050 Stockholms län 2000 2014 2024 2050 Sverige 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Index Försörjningskvotens utveckling i länets kommuner Variationen mellan kommunerna i länet är stor när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten 2014 hade Solna och Sundbyberg. Dessa kommuner hade en befolkning i icke arbetsför ålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder på 0,52. Den högsta försörjningskvoten, 0,94, hade Danderyds kommun. Norrtälje och Ekerö förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till 2024. För dessa kommuner väntas den öka med 0,10 respektive 0,09 53
enheter. Vaxholm är den enda kommunen i länet där försörjningskvoten förväntas minska, med 0,03 enheter. Danderyds kommun väntas, liksom i nuläget, ha den högsta kvoten om tio år. Den beräknas då uppgå till 0,97, vilket innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja nästan ytterligare en person i de övriga åldrarna. Kommunerna Norrtälje, Ekerö och Lidingö väntas också få en hög försörjningskvot, 0,90 eller mer. Solna kommun väntas ha den lägsta kvoten på 0,54, vilket innebär att det i befolkningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ålder. I förra årets promemoria Demografiska försörjningskvoter för planområden (SLL/TRF 2014:03, rev.) har åldersstrukturer och försörjningskvoter beräknats för länets 243 planområden för åren 2013 och 2023, resultaten visas i tabeller och på kartor. Tabell 14. Försörjningskvoter efter kommun för åren 2014 och 2024 Kommun 2014 2024 Förändring Botkyrka 0,67 0,70 0,03 Danderyd 0,94 0,97 0,03 Ekerö 0,83 0,91 0,09 Haninge 0,69 0,73 0,04 Huddinge 0,68 0,73 0,05 Järfälla 0,75 0,76 0,01 Lidingö 0,87 0,90 0,04 Nacka 0,76 0,78 0,02 Norrtälje 0,85 0,95 0,10 Nykvarn 0,80 0,85 0,05 Nynäshamn 0,79 0,87 0,08 Salem 0,86 0,89 0,03 Sigtuna 0,68 0,73 0,04 Sollentuna 0,75 0,78 0,03 Solna 0,52 0,54 0,03 Stockholm 0,56 0,62 0,06 Sundbyberg 0,52 0,57 0,05 Södertälje 0,68 0,72 0,03 Tyresö 0,79 0,80 0,01 Täby 0,85 0,88 0,03 Upplands Väsby 0,70 0,73 0,04 Upplands-Bro 0,73 0,80 0,07 Vallentuna 0,78 0,83 0,05 Vaxholm 0,87 0,84-0,03 Värmdö 0,78 0,81 0,03 Österåker 0,81 0,84 0,03 54
3. Validering av tidigare prognoser Vid användningen av befolkningsprognoser ska man vara medveten om att prognoser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. I detta jämförs åtta prognoser för Stockholms län gjorda åren 2005 2014 för år 2014 mot det faktiska utfallet 2014 efter befolkningens ålder. Skillnaderna mellan prognoserna och utfallet är störst för befolkningarna i de flyttningsbenägna samt de yngsta åldrarna. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna 20 30 år, till vilka flyttningarna är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också antalet födda barn i prognosen. Det är även svårt att några år framåt prognostisera antalet barn i de allra yngsta åldrarna. Dessa barn är ju inte födda då prognosen tas fram, utan beräknas med hjälp av fruktsamhetsantaganden. Några av de tidigaste prognoserna underskattade fruktsamheten 2014, vilket ledde till en ganska stor underskattning av antalet barn i unga åldrar. De minsta skillnaderna mellan prognoserna och utfallet fanns i de högsta åldrarna, vilket beror på att flyttningarna bland de äldre är färre och oftast sker inom länet. Diagram 45. Stockholms län Differens i antal personer mellan prognoser gjorda 2005 2014 för år 2014 och det faktiska utfallet 2014 efter ålder Antal 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-5 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Ålder Positiva värden innebär en överskattning i prognosen, negativa värden en underskattning. Totalt sett överskattade prognosen gjord 2014 folkmängden i länet samma år med 1 900 personer. Sett till enskilda åldrar var det störst skillnad mellan prognos och utfall beträffande antalet 31-åringar, som överskattades med 220 personer. Antalet födda överskattades med 80 barn, medan antalet döda underskattades med 130 personer. Den inrikes inflyttningen till länet 2014 överskattades i prognosen med 40 personer. För gruppen utomlänsfödda, som stod för 53 procent av den totala inflyttningen till länet från övriga Sverige, var överskattningen drygt 120 55
personer. Överskattningen av antalet inrikes inflyttade för de utrikesfödda uppgick till 50 personer medan den bland de Stockholmsfödda underskattades med 120 personer. Den inrikes utflyttningen från länet underskattades med 140 personer. För Stockholmsfödda och utomlänsfödda underskattades den med 160 respektive 30 personer, medan den för utrikesfödda överskattades med 50 personer. Invandringen till länet underskattades i prognosen md 1 000 personer. För utrikesfödda underskattades den med 460 personer. Av andelen invandrade stod Stockholmsfödda för 8 procent, och de underskattades i prognosen med 420 personer. Den komponent som hade sämst träffsäkerhet i prognosen var utvandringen från länet, som underskattades med 2 800 personer. Utvandringen underskattades för samtliga födelselandsgrupper med 40 för de Stockholmsfödda, 160 för de utomlänsfödda och 2 600 för de utrikesfödda. Huvudorsaken till prognosmissen får dock tillskrivas en rensning i folkbokföringsregistret. Under hösten 2014 påbörjade Skatteverket ett utökat utredningsarbete som bland annat innebar att personer med upphörda uppehållstillstånd kontrollerades. Om misstanke fanns att en person inte längre vistades i Sverige avregistrerades han eller hon som utvandrad till okänt land. Bara under november december avfördes på så sätt 1 850 personer i länet från folkbokföringen. Jämförelser mellan 2014 och 2015 års länsprognoser I detta avsnitt jämförs resultaten mellan årets och förra årets huvudprognoser för länet under perioden 2014 2023. Värdena för år 2014 i årets prognos är desamma som det faktiska utfallet. Jämfört med förra årets prognos har i årets prognos en viss nedjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts. In- och utflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige ligger i årets prognos på en högre nivå. Utvandringen har också justerats upp. Men framförallt är det invandringen som på sikt har justerats upp i årets prognos jämfört med 2014 års prognos. Diagram 46. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av folkmängden 2014 2024 Antal 2 600 000 2 500 000 2 400 000 2 300 000 2 200 000 2014 års prognos 2015 års prognos 2 100 000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År En jämförelse av den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2023 enligt årets respektive förra årets prognos visar att skillnaderna är störst för yngre barn och unga vuxna. I 2015 års prognos beräknas mellan 684 och 1 837 56
färre finnas i åldrarna 3 8 år än i förra årets prognos, och mellan 716 och 914 fler i åldrarna 25 30 år. Detta är bland annat en effekt av olika antaganden om fruktsamhetens och invandringens storlek i prognoserna. Diagram 47. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av befolkningens ålderssammansättning år 2023 Antal 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2014 års prognos 2015 års prognos 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Ålder Att jämföra befolkningsutvecklingen i en åldersgrupp under respektive prognosperiod kan resultera i stora skillnader. I förra årets prognos förväntades andelen i åldern 16 19 år öka med 22 procent under tioårsperioden 2013 2023, medan samma åldersgrupp i årets prognos väntas öka med 30 procent mellan 2014 och 2024. Orsaken är framförallt att födelsekohorterna varit av olika storlek, och inte olika antaganden för prognoserna. Utfallet för första halvåret 2015 indikerar att 2 510 färre barn kommer att födas i länet än vad som prognostiserades förra året för 2015. Även under resten av perioden blir födelsetalen lägre i årets än i förra årets prognos till följd av lägre förväntade fruktsamhetstal. Halvårsutfallet för 2015 indikerar att antalet döda för hela året kommer att bli nästan 400 fler i länet än vad som förväntades för 2015 i förra årets prognos. Under resten av perioden beräknas antalet mestadels ligga på en något lägre nivå än i 2014 års prognos. Diagram 48. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av antalet födda och döda 2014 2024 Antal 38 000 36 000 34 000 32 000 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 Födda 2014 års prognos Födda 2015 års prognos Döda 2014 års prognos Döda 2015 års prognos 14 000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År 57
Utfallet för första halvåret 2015 indikerar att inflyttningen till länet från övriga Sverige blir 1 040 fler än vad som förväntades under 2015 i förra årets prognos. Utflyttningen till andra län i Sverige väntas, baserat på halvårsstatistiken, bli 3 480 personer fler än i förra årets prognos. Även under resten av perioden väntas både den inrikes inflyttningen och utflyttningen vara betydligt större än vad som beräknades i förra årets prognos. En del av anledningen till den ökande inrikes inflyttningen är den ökande invandringen till riket; en större folkmängd i övriga riket innebär fler personer som kan flytta in till Stockholms län. Diagram 49. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av antalet inrikes inflyttade och utflyttade 2014 2024 Antal 45 000 43 000 41 000 39 000 37 000 35 000 33 000 Inrikes inflytt 2014 års prognos Inrikes inflytt 2015 års prognos Inrikes utflytt 2014 års prognos Inrikes utflytt 2015 års prognos 31 000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År För 2015 tyder halvårsutfallet på att invandringen till länet blir 1 800 personer färre än vad som förväntades i förra årets prognos. Under resten av prognosperioden väntas invandringen däremot bli högre än i 2014 års prognos och ligga på nivån 36 000 personer per år. Skillnaden mot förra årets prognos är att den förra i högre grad följde mönstret i riksprognosen, med en hög invandring i början av perioden beroende på Migrationsverkets kortsiktiga planer och en snabb nedgång, och att den senare prognosen för i år utjämnats. Det innebär att för åren 2022 2023 skiljer det mer än 10 000 personer i invandringstalen mellan prognoserna. Statistik för första halvåret indikerar att antalet utvandrade från länet blir 3 090 fler än vad som prognostiserades förra året för 2015. Till en betydande del kan detta tillskrivas den tidigare nämnda utökade kontrollen av Skatteverket och avregistreringen som utvandrad till okänt land. Utvandringen väntas bli högre även under resten av prognosperioden än i förra årets prognos, bland annat som en följd av hög invandring och även ökade utvandringsrisker. 58
Diagram 50. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2014 och 2015 av antalet invandrade och utvandrade 2014 2024 Antal 38 000 36 000 34 000 32 000 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 Invandrade 2014 års prognos Invandrade 2015 års prognos Utvandrade 2014 års prognos Utvandrade 2015 års prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År Jämförelse mellan länsprognoserna framtagna under åren 2011 2015 I detta avsnitt jämförs resultaten avseende antalet födda och antalet döda mellan huvudprognoserna för länet framtagna 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015. Värdena för första året i varje prognos är faktiskt utfall. Diagrammen visar hur utvecklingen i länet och riket och förändringen av antagandena på riksnivå påverkat varje länsprognos. I 2011 års prognos antogs en lägre utveckling av fruktsamheten på sikt än i prognoserna 2012 2014. Årets prognos ligger på en liknande nivå i födelsetal som 2011-prognosen för åren 2016 2017, men därefter ökar antalet födda snabbare än i de andra prognoserna. Det innebär att år 2020 väntas 34 500 (2015 års prognos) i jämförelse med 33 300 barn (2011 års prognos) födas. Diagram 51. Stockholms län Jämförelse över förväntat 1 antal födda mellan prognoserna framtagna 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 37 000 36 000 35 000 34 000 33 000 32 000 31 000 30 000 29 000 2014 års prognos 2015 års prognos 28 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År 1 Första året i varje prognos är faktiskt utfall 2011 års prognos 2012 års prognos 2013 års prognos För antalet döda är scenariot det omvända. I den tidiga prognosen framtagen 2011 förväntades lägre medellivslängd än i de senare prognoserna. Det högsta antalet år 2020 beräknades i 2011 års prognos, 16 400 döda, vilket kan jämföras med 16 100 i 2015 års prognos. 59
Diagram 52. Stockholms län Jämförelse över förväntat 1 antal döda mellan prognoserna framtagna 2011, 2012, 2013, 2014 och 2015 17 000 16 750 16 500 16 250 16 000 15 750 15 500 15 250 2014 års prognos 2015 års prognos 15 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 År 1 Första året i varje prognos är faktiskt utfall 2011 års prognos 2012 års prognos 2013 års prognos Förra årets kommunprognoser och utfallet 2014 Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2014 och de faktiska folkmängderna 2014 framgår att den relativt sett största överskattningen gjordes för Upplands-Bro kommun, 1,1 procent jämfört med den faktiska folkmängden 2014. För Solna kommun överskattades folkmängden med 0,7 procent. Den största relativa underskattningen, 0,8 procent, gjordes för Sundbybergs kommun. För Stockholm, kommunen med den största antalsmässiga skillnaden mellan prognos och utfall, var överskattningen av folkmängden 0,1 procent. Diagram 53. Kommunerna i Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna gjorda 2014 för år 2014 och faktiskt utfall 2014. Positivt värde innebär en överskattning i prognosen mot det faktiska utfallet, negativt värde en underskattning. Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -1 500-1 000-500 0 500 1 000 1 500 Antal Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 60-1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 Procent
4. Alternativa prognoser Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (möjliga) scenarier. På länsnivå har alternativa prognoser för fruktsamhet, invandring, inrikes inflyttning och inrikes utflyttning fram till 2050 tagits fram. På kommunnivå har alternativa prognoser fram till 2024 tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med de vanliga kommunprognoserna fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten. Det första prognosåret 2015 är detsamma för samtliga alternativa prognoser och är skattat utifrån det faktiska utfallet fram till sista juni 2015. Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. Två olika alternativa prognoser har studerats och jämförts med huvudprognosen. I lågalternativet antas den summerade fruktsamheten ligga på 1,48 barn per kvinna. Det var nivån år 1999 och är den lägsta summerade fruktsamheten i Stockholms län under de senaste 25 åren. I prognosen med det högsta fruktsamhetsantagandet antas den summerade fuktsamheten vara 2,10 barn per kvinna, vilket är detsamma som reproduktionsnivån. I prognosen med den lägsta fruktsamheten väntas 992 000 barn födas, i prognosen med hög fruktsamhet beräknas det födas 1 418 000 barn under prognosperioden. Detta kan jämföras med 1 267 000 barn i huvudalternativet. I genomsnitt beräknas det i de olika alternativa prognoserna födas 27 600 (1,48), 35 200 (huvudalternativet) respektive 39 400 (2,10) barn per år. Diagram 54. Stockholms län Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden 2015 2050 Antal 50 000 Fruktsamhet=2,1 45 000 40 000 Huvudantagande Fruktsamhet=1,48 35 000 30 000 25 000 20 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År I den alternativa prognosen med lägst fruktsamhet beräknas folkmängden år 2050 uppgå till 2 917 000 personer. I huvudalternativet beräknas folkmängden samma år uppgå till 3 102 000 personer och i prognosen med högst fruktsamhet beräknas motsvarande bli 3 211 000 personer. 61
Diagram 55. Stockholms län Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden 2015 2050 Antal 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 Fruktsamhet=2,1 Huvudantagande 2 200 000 Fruktsamhet=1,48 2 000 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. Antalet barn i åldersgruppen 0 10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 bli 79 700 färre år 2050 än i huvudprognosen. I prognosen med en fruktsamhet på 2,10 beräknas antalet bli 54 500 fler än i huvudprognosen. Diagram 56. Stockholms län Folkmängd i åldern 0 10 år efter olika fruktsamhetsantaganden 2015 2050 Antal 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 Fruktsamhet=1,48 200 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Alternativa antaganden för invandring Fruktsamhet=2,1 Huvudantagande I detta avsnitt har två prognoser med alternativa invandringsscenarier tagits fram. För att få en uppfattning om den framtida invandringen till Stockholms län används de senaste årens invandring i kombination med riksprognosens antaganden. Som ett led i att ta fram antalet invandrade till länet beräknas andelen invandrade som flyttar till länet av den totala invandringen till Sverige. Immigrationen delas upp i tre grupper; Stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Huvudantagandet följer riksprognosens antagande om invandring med en 62
viss andel av rikets totala invandring som förväntas invandra till Stockholms län. Beräkningen är utjämnad med glidande medelvärde. I prognosalternativet med låg invandring har invandringen justerats ned med 10 procent under hela prognosperioden. I prognosalternativet med hög invandring baseras länets invandring på riksprognosens högalternativ. I alternativet med låg invandring väntas invandringen bli 974 000 personer under hela perioden 2015 2050, mot 1 058 000 i huvudprognosen och 1 299 000 i alternativet med hög invandring. Det är en skillnad på 241 000 mellan det höga alternativet och huvudprognosen och en skillnad på 84 900 personer mellan huvudprognosen och det låga alternativet. Vid en jämförelse mellan de två alternativa prognoserna beräknas antalet invandrade bli totalt 326 000 fler under prognosperioden i prognosen med det höga invandringsantagandet än i prognosen med det låga antagandet. Diagram 57. Stockholms län Antal invandrade efter olika invandringsantaganden 2015 2050 Antal 45 000 Hög invandring Huvudantagande 40 000 Låg invandring 35 000 30 000 25 000 20 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År I slutet av prognosperioden väntas befolkningen vara 3 258 000 personer enligt prognosen med hög invandring, 3 102 000 enligt huvudprognosen och 3 054 000 enligt prognosen med låg invandring. Det innebär en skillnad på 156 000 mellan högalternativet och huvudprognosen och 48 600 mellan lågalternativet och huvudprognosen. Folkmängden i prognosen med ett högt invandringsantagande beräknas således bli 204 000 fler än i prognosen med ett lågt invandringsantagande. 63
Diagram 58. Stockholms län Folkmängd efter olika invandringsantaganden 2015 2050 Antal 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 2 200 000 Hög invandring Huvudantagande Låg invandring 2 000 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Alternativa antaganden för inrikes inflyttning I det här avsnittet har två alternativa prognoser för inrikes inflyttning tagits fram; ett alternativ med låg inflyttning baserat på 2015 års riksprognos med låg nettoinvandring, samt ett alternativ med hög inflyttning baserat på 2015 års riksprognos med hög nettoinvandring. 36 Inrikes inflytt till Stockholms län beräknas utifrån riksprognosen genom att en viss andel av rikets befolkning antas flytta till Stockholms län. I och med det påverkas länets inrikes inflyttning av antagandet om invandring till riket genom den multiregionala prognosmodellen. I den alternativa prognosen med hög inrikes inflyttning väntas inflyttningen bli 59 400 personer år 2050 vilket är 9 800 personer fler än huvudantagandet. I alternativet med låg inrikes inflyttning väntas den inrikes inflyttningen bli 33 000 personer per år vilket är en skillnad på 16 600 personer gentemot huvudantagandet. Vid en jämförelse mellan de alternativa prognoserna beräknas antalet inrikes in-flyttade bli 26 300 fler år 2050 i prognosen med det höga antagandet än i progno-sen med det låga antagandet. Anledningen till att den alternativa prognosen med det låga alternativet är väldigt låg är på grund av den kraftigt minskade invandringen till riket enligt riksprognosens scenario med låg nettoinvandring. Det låga scenariot bör bedömas utifrån dess effekter på lång sikt. I prognosalternativet med låg inrikes inflyttning väntas folkmängden bli 2 826 000 personer år 2050 medan den väntas bli 3 222 000 personer med hög inrikes inflyttning. I huvudantagandet väntas folkmängden bli 3 102 000 personer. Huvudantagandet ligger närmare det höga alternativet än det låga alternativet. Mellan de två alternativa prognoserna beräknas en skillnad på 396 000 personer vid prognosperiodens slut. 36 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 64
Diagram 59. Stockholms län Antal inrikes inflyttade efter olika inflyttningsantaganden 2015 2050 Antal 65 000 60 000 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 Hög inrikes inflytt Huvudantagande Låg inrikes inflytt 20 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Diagram 60. Stockholms län Folkmängd efter olika inflyttningsantaganden 2015 2050 Antal 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 2 200 000 Hög inrikes inflytt Huvudantagande Låg inrikes inflytt 2 000 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Alternativa antaganden för inrikes utflyttning Till det här avsnittet har två alternativa prognoser för inrikes utflyttning tagits fram; ett högt alternativ där den procentuella ökningen av flyttriskerna mellan 2013 och 2014 antas för varje prognosår och ett lågt alternativ där flyttriskerna för barnfamiljer och unga vuxna (0 40-åringar) sänks med 10 procent. Enligt den alternativa prognosen med hög inrikes utflyttning kommer utflyttningen att öka från 38 400 personer år 2015 till 50 300 personer år 2050, det är en ökning med 31 procent. Enligt det låga alternativet ökar utflyttningen till 46 700 personer och enligt huvudprognosen ökar utflyttningen till 48 900 personer per år. Den totala utflyttningen under hela prognosperioden beräknas bli 1 625 000 personer enligt det höga alternativet, 1 484 000 personer enligt det låga och 1 570 000 personer i huvudprognosen. Det skiljer 141 000 personer mellan det låga alternativet, där utflyttningsrisken för 0 40-åringar sänkts med 65
10 procent, och det höga alternativet, där senaste årets procentuella ökning av utflyttningsriskerna använts. Diagram 61. Stockholms län Antal inrikes utflyttade efter olika utflyttningsantaganden 2015 2050 Antal 55 000 50 000 45 000 40 000 35 000 Hög inrikes utflytt Huvudantagande Låg inrikes utflytt 30 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Folkmängden beräknas bli 3 044 000 personer år 2050 enligt alternativet med höga utflyttningsrisker. Enligt huvudprognosen beräknas folkmängden bli 3 102 000 personer och enligt det låga alterntivet för inrikes utflytt väntas folkmängden växa till 3 195 000 personer. Det skiljer 151 000 personer i folkmängd mellan det höga och det låga alternativet. Diagram 62. Stockholms län Folkmängd efter olika utflyttningsantaganden 2015 2050 Antal 3 400 000 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 2 200 000 Hög inrikes utflytt Huvudantagande Låg inrikes utflytt 2 000 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Ser man till 0 40-åringarna, det vill säga barnfamiljer och unga vuxna, beräknas den åldersgruppen öka i antal fram till slutet av 2020-talet för att därefter vara stabil kring ungefär 1 450 000 för huvudprognosen och sedan i mitten av 2030- talet öka i förändringstakt. Enligt huvudprognosen beräknas det finnas 1 559 000 personer år 2050 i åldrarna 0 40 år. Motsvarande siffra för den alternativa prog- 66
nosen med höga utflyttningsrisker beräknas bli 1 525 000 och 1 626 000 personer enligt det låga alternativet. Diagram 63. Stockholms län Folkmängd 0-40 år efter olika utflyttningsantaganden 2015 2050 Antal 1 700 000 1 600 000 1 500 000 1 400 000 1 300 000 1 200 000 Hög inrikes utflytt Huvudantagande Låg inrikes utflytt 1 100 000 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 År Alternativ kommunprognos I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar kommunernas framtida inflyttning. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen och hur länets inrikes inflyttning fördelas bland kommunerna. Den inrikes inflyttningen till länet är satt som tak, vilket innebär att om en kommun ökar sin inrikes inflytt från övriga Sverige så måste inrikes inflytt från övriga Sverige minska till en annan kommun. Skillnaden mellan trendframskrivning och byggprognos är störst för Stockholms kommun. År 2024 beräknas 14 200 personer fler bo i kommunen om ingen hänsyn tas till planerad nybyggnation. Folkmängden i kommunen väntas då bli 1 072 000. Relativt sett är skillnaden störst för Nynäshamns kommun, där väntas folkmängden bli 33 600 enligt trendframskrivningen men 30 200 om man tar hänsyn till nybyggnation. För Nacka kommun blir effekten motsatt. Den byggbaserade prognosen ger större folkmängd än trendframskrivningen; år 2024 väntas folkmängden bli 119 000 med byggprognosen men 112 000 enligt trendframskrivningen. För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande. 37 Modellerna visar att det i kommuner som Solna, Stockholm, Täby och Vallentuna finns ett samband mellan byggnation och befolkningsförändring, medan det i kommuner som Haninge, Nynäshamn, Södertälje och Värmdö inte verkar finnas något samband alls. År 2014 gjordes en översyn av byggmodellen för att anpassa regressionsmodellerna för varje kommun. Det resulterade i att modellen från 2010 revi- 37 SLL/TRF (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys. Befolkningsprognos 2010 2019. 67
derades för vissa kommuner. År 2015 gjordes ytterligare revidering av modellen 38. Mer om detta kan läsas i kapitel 5, Prognosmetodik. Diagram 64. Kommunerna i Stockholms län Skillnaden i total folkmängd 2024 mellan byggbaserad prognos och trendframskrivning Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -15 000-10 000-5 000 0 5 000 10 000 15 000 Antal Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen. 38 SLL/TRF Demografisk rapport 2015:06, Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 68
5. Prognosmetodik I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på plan- och basområdesnivå beskrivs. Till skillnad från kommunprognoserna (och övriga prognoser) är befolkningen i länsprognosen uppdelad i de tre födelsegrupperna Stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s riksprognos 39. Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohort-komponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren kohortvis och förändras utifrån antalet födda, döda och in- och utflyttade. Formelmässigt kan detta uttryckas: t 1 t P = P + F - t x x 1 x t D + x I -U t x t x t där P betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och x beräknas genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år t 1 t ( P ) minskas med antalet döda i åldern x under år t ( x 1 D ), utökas med antalet x inflyttade i åldern x under år t ( I t ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x x t t under år t ( U ). Antalet födda under år t ( x F ) läggs för födelsegruppen Stockholmsfödda till i åldersgruppen 0-åringar. x Beräkningarna görs separat för respektive kön. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar, vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av komponenterna baseras på skattade åldersspecifika fruktsamhetstal, dödsrisker och flyttningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med folkmängden för respektive komponent, för varje år. Risken att flytta är detsamma som sannolikheten att flytta. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en person över 80 år har en relativt hög risk att dö. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För flyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess förändringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stockholms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt: Befolkning övriga riket = Befolkning riket enligt riksprognosen Befolkning Stockholms län för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda. De inrikesfödda fördelas sedan på födelsegrupperna Stockholmsfödda och utomlänsfödda enligt köns- och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data. 39 Statistiska centralbyrån (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. 69
Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden Fruktsamhet Antalet födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14 54 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrupperna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de senaste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt riksprognosen. Dödlighet Antalet kvinnor respektive män i en viss ålder och födelsegrupp som avlider beräknas i prognosen genom att antalet individer i den aktuella gruppen multipliceras med motsvarande skattade dödsrisker. Dödligheten beräknas med hjälp av en justering av de skattade dödsriskerna i riket enligt riksprognosen under prognosperioden. Justeringen görs efter en jämförelse mellan rikets och Stockholms läns dödsrisker för respektive födelsegrupp, kön och åldersgrupp. 40 Under prognosperioden sker en successiv nedjustering av de skattade dödsriskerna för att ta hänsyn till den ökning av medellivslängd som förväntas gälla för riket. Den av SCB antagna relativa årliga dödlighetsförändringen efter ålder och kön väntas alltså gälla även för Stockholms län. 40 Beräkningarna har utförts med så kallade SMR-tal (Standard Mortality Rate). 70
Inrikes omflyttning Flyttströmmarna för de olika födelsegrupperna har skattats med hjälp av flyttningsrisker mellan Stockholms län och boende i övriga riket. Flyttningsriskerna är ålders- och könsspecifika och baseras på observerade data för tidigare år. Det totala antalet in- respektive utflyttningar varierar därmed under prognosperioden med befolkningens åldersstruktur i länet och i övriga riket. 41 Figur 2. Modellen för inrikes omflyttning Inflyttade = Befolkning i övriga riket inflyttningsrisker Befolkning i Stockholms län Befolkning i övriga riket Utflyttade = Befolkning i Stockholms län utflyttningsrisker Invandring och utvandring Invandringen för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda antas följa rikets utveckling enligt riksprognosen. Andelen som invandrar till Stockholms län av rikets totala invandring under prognosperioden antas vara samma som den genomsnittliga andelen under de senaste åren. Antagandet om invandring utjämnas i efterhand med glidande medelvärde för att få fram den underliggande trenden. På samma sätt har antalet Sverigefödda återvändande invandrare till Stockholms län delats upp efter Stockholmsfödda och utomlänsfödda. Antalet invandrare fördelas sedan efter kön och i åldersgrupper efter observerat mönster i motsvarande födelsegrupper. Antalet utvandrare i de olika födelsegrupperna beräknas utifrån köns- och åldersspecifika utvandringsrisker. Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå Precis som i länsprognosen används kohort-komponentmetoden i kommunprognoserna. Framskrivningen av folkmängden i respektive kommun är dessutom beroende av resultatet från framskrivningen av länets folkmängd, då resultatet konsistensberäknas mot denna. På kommunnivå tas prognosen inte fram uppdelad på födelsegrupper, utan endast för totalbefolkningen. Antalet personer per ålder och kön, summerade över länets kommuner, överensstämmer därför med motsvarande summerad totalbefolkning för de tre födelsegrupperna som prognostiserats för länet. Detsamma gäller för förändringskomponenterna i kommunerna; antalet födda och döda (per ålder och kön) summerar till det prognostiserade antalet på länsnivå. Konsistensberäkningarna för kommunernas flyttningar delas upp i inomregionala flyttningar inom Stockholms län och flyttningar till och från övriga län, per kön och ålder. Kommunernas flyttningar till och från 41 Antalet inrikes inflyttningar beror således på hur många som väntas bo i övriga riket, enligt SCB:s riksprognos, och därmed har en risk att flytta in till länet. Modellen kan jämföras med den så kallande poolmodellen som används i Gula Serien 3:2007, Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006 2015. Modellutveckling: multiregionala prognosmodeller. Riktade flyttningar och pendling.. 71
övriga län och utlandet summerar till länets totala in- och utflyttning. Det innebär att kommunernas totala flyttningsnetton summerar till länets flyttningsnetto. Beräkning av antalet födda i respektive kommun Antalet födda barn per kommun beräknas utifrån antalet kvinnor i fertil ålder samt skattade åldersspecifika fruktsamhetstal. Fruktsamhetstalen för totalbefolkningen i länsprognosen används, men med en kommunal nivåjustering efter medelnivån på det summerade fruktsamhetstalet i kommunerna i förhållande till länet för de senaste åren. Efter det att antalet födda barn under ett år har beräknats för varje kommun konsistensjusteras antalet, så att det totala antalet nyfödda för samtliga kommuner stämmer överens med länsprognosens antal. Beräkning av antalet döda per kön och ålder i respektive kommun Antalet döda per ålder, kön och kommun beräknas utifrån antalet personer per ålder och kön samt skattade ålders- och könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna som använts baseras på riksprognosen för den framtida dödligheten. Eftersom rikets framtida dödlighet används i prognoserna innebär det att reduktionskvoterna (som medför en i framtiden ökad medellivslängd) på riksnivå appliceras på kommunnivån. Det innebär generellt att dödligheten sjunker under prognosperioden. Dödsriskerna på riksnivå har justerats regionalt för kvinnor och män i fem åldersintervall: 20 49, 50 64, 65 79, 80 90 och 91 100 år. Justeringarna är gjorda efter en jämförelse mellan kommunernas dödlighet och länets. Om en kommuns dödsrisker för en redovisningsgrupp inte påvisbart skiljer sig från länets nivå har länsnivån använts. För åldrarna 0 19 har ingen justering gjorts. När antalet döda per kommun beräknats görs en konsistensjustering så att det totala antalet döda, summerat över kommunerna per ålder och kön, stämmer överens med antalet döda i länsprognosen. Beräkning av inrikes inflyttning och invandring till respektive kommun Inflyttarna fördelas efter observerad inflyttningsfördelning per kön och ålder till respektive kommun de senaste åren. En uppdelning görs efter inflyttare från annan kommun i länet, inflyttare från annat län och invandrare från utlandet. Invandringen till kommunerna utgår från observerade data de senaste åren och konsistensberäknas så att totalen stämmer överens med invandringen i länsprognosen. Nivån på den inrikes inflyttningen bestäms genom en för varje kommun anpassad linjär regressionsmodell enligt (1) eller (2) och använder sig av data om planerad nyproduktion av bostäder (upp till för två år sedan), utflyttning (inklusive utvandring), döda, födda och immigration. Inrikes inflyttning = β 0 + β 1 nya lgh i flerbostadshus + β 2 nya lgh i småhus + β 3 utflyttning + β 4 döda + β 5 födda + β 6 immigration + β 7 8 nya lgh i flerbostadshus 1 till 2 år sedan + β 10 11 nya lgh i småhus 1 till 2 år sedan (1) 72
Inrikes inflyttning = β 0 + β 1 nya lgh totalt + β 2 utflyttning + β 3 döda + β 4 födda + β 5 immigration + β 6 7 nya lgh totalt 1 till 2 år sedan (2) β-parametrarna bestäms efter observerade data 1975 2014. Antalet inflyttare till en kommun beräknas utifrån det i kommunen observerade förhållandet mellan inflyttning och nybyggda bostäder. Den tillämpade modellen garanterar inte att ett stort planerat byggande i en kommun genererar ett stort antal inflyttare. Parametrarna i regressionsmodellerna varierar en hel del mellan kommunerna. År 2015 gjordes en översyn och modellutveckling med fördröjningseffekter för nyproduktionen av bostäder och immigration. 42 Den inrikes inflyttningen delas därefter upp i inflyttning från kommuner inom Stockholms län respektive inflyttning från annat län efter de genomsnittliga andelarna av den totala inrikes inflyttningen 2005 2014. Resultaten efter summering av de två inflyttningskomponenterna för samtliga kommuner konsistensjusteras därefter mot länsprognosen. Det gör att de inomregionala flyttningarna mellan kommunerna i Stockholms län tar ut varandra och att summan av nettoflyttningen mellan dem blir noll. Beräkning av inrikes utflyttning och utvandring från respektive kommun Utflyttningen från respektive kommun beräknas utifrån köns- och åldersspecifika utflyttningsrisker. Dessa risker bygger på tidigare års utflyttning från kommunerna. Utflyttningen delas upp i utflyttning till annan kommun inom Stockholms län, utflyttning till annat län och utvandring. De åldersspecifika flyttningsriskerna antas vara oförändrade under prognosperioden. När utflyttningarna från samtliga kommuner beräknats, konsistensjusteras totalsumman av utflyttningar till annat län och utlandet mot utflyttningarna från länet i länsprognosen. Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå Metoden för prognoser på plan- och basområdesnivå skiljer sig till viss del från metoden för den kommunala nivån, särskilt när det gäller flyttningar. Regionala mönster kombinerade med TYKO-grupperingar 43 med riksutjämnade värden har använts för att få jämna inflyttningsfördelningar och utflyttningsrisker per planoch basområde. Modellen för den inrikes inflyttningen är uppdelad i tre delar, inflyttning till det gamla beståndet, inflyttning till nybyggda småhus och inflyttning till nybyggda flerbostadshus, med separata fördelningar som sedan summeras till antal inflyttade per ålder och kön. Fördelningarna för nybyggnationen är hämtade från de boendes åldersfördelning i de tre senaste årens nybyggnation på riksnivå. 42 SLL/TRF Demografisk rapport 2015:06, Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Se även rapporterna SLL/TRF (2014:10) Prognosmetoder och modeller. Regressionsanalys och SLL/TRF (2010:11) Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys 43 TYKO-gruppering innebär att fastigheter som har likartad befolkningsstruktur och likartad befolkningsutveckling har förts samman till homogena grupper. 73
Utjämningar Flyttningsriskerna och flyttningsfördelningarna i kommunprognosen utjämnas med hjälp av en så kallad smoothing spline transformation. Metoden går ut på att utifrån de observerade värdena hitta en utjämnad kurva som så långt som möjligt liknar den ordinarie kurvan. Vid utjämningen väljs en parameter (smoothingparameter) som bestämmer graden av utjämning. Smoothingparametern är olika för olika fördelningar. Ju större parameter, desto större utjämning. För flyttningarna till och från utlandet har en relativt stor smoothingparameter valts, då den ordinarie kurvan innehåller färre observationer än för den inrikes flyttningen. Beräkningarna har gjorts med proceduren proc transreg i SAS. Utjämningar görs på alla inflyttningsfördelningar och utflyttningsrisker i kommunprognosen. På plan- och basområdesnivån görs utjämningar av immigrationsfördelningarna och emigrationsriskerna, då dessa inte använder sig av TYKO. 44 44 Mer om förfarandet när det gäller utjämningar och flyttfördelningar i kommunprognosen finns beskrivet i SLL/TRF (2011:05). Bilaga - Utjämningar i kommunprognosen. 74
6. Rapporter om komponentanalyser och demografi Vad är demografi? Ordet demografi kommer från grekiskans demo (folk) och graphein (att beskriva) och är vetenskapen om en befolknings storlek, fördelning, sammansättning och förändring över tid. En befolkning kan i stora drag förändras genom tre olika skeenden, födslar, dödsfall och migration. Dessa tre händelser brukar benämnas demografiska händelser och påverkar på individnivå. När flera personer i befolkningen genomgår dessa händelser blir de demografiska processer på samhällsnivå. Inom dessa områden studeras vitt skilda händelser så som giftermål, samboförhållanden, sjukdomsförlopp, föräldraledighet, arbetsmarknader och jämställdhet, för att få en ökad förståelse för relationen mellan befolkningens egenskaper och beteenden och samhället. Demografiska händelser studeras över tid för att urskilja mönster och förändringar, och på så sätt förklara förekomster och göra antaganden om den framtida utvecklingen. 45 Demografi delas in i tre huvudområden; social, ekonomisk och medicinsk demografi. Dessa tar sats i olika företeelser och har olika användningsområden, men de påverkar och påverkas alla av varandra och är alla tre viktiga att ha i åtanke vid analyserandet av demografi, oavsett gren. Den sociala demografin handlar om att förstå befolkningens sammansättning och förändringar utifrån ett socialt perspektiv, m.a.o. hur samhället påverkar människans beteende, och hur människans beteende påverkar samhället. Ekonomisk demografi handlar i mångt och mycket om hur människors beteende påverkar och påverkas av ekonomin. Även här handlar det om ett ömsesidigt beroende mellan människan och ekonomin. Medicinsk demografi ägnar sig åt sambanden mellan människor och olika medicinska åkommor samt dödlighet. Rapporter om komponentanalyser I tidigare stadier av prognosarbetet fokuserade analyserna på det som var möjligt med den demografiska statistik och de metoder som då var tillgängliga. I takt med att prognoserna och den demografiska statistiken utvecklats och befolkningen växt och diversifierats har också komplexiteten i förfrågningarna och kraven på kvalificerade analyser ökat. Framförallt gäller det barnafödande, barn och mödrar, fruktsamhet och mortalitet, livslängd och äldre, migration och migranter samt utrikesfödda och utländsk bakgrund, där frågorna återkommer. Syftet med rapporterna är framförallt analyserande och förklarande vem, med vilka egenskaper och om möjligt varför, och hur påverkar det prognoserna genom prognosmodellerna och antagandena? Med utgångspunkt från depressionen under andra halvan av 1990-talet då inflyttningen till länet från övriga riket ökade kraftigt (men fruktsamheten och invandringen minskade) gjordes ett antal forskningsstudier vid KTH: Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen, Migration och förnyelse av Stockholmsregionen, Migration över Östersjön till Stockholmsregionen samt Stockholmarnas flyttningar till och från högskolestudier och efter det Stockholmsflyttare under 100 år. 45 Dribe, Martin och Stanfors Maria, Demografins grunder, 2010. 75
I studien Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda, studeras migrationen till Stockholmsregionen 1990-1998 och i Kompetens och konkurrens studeras konkurrensen mellan regionerna om arbetskraften i olika branscher. I En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå analyseras befolkningsutvecklingen ur ett hållbarhetsperspektiv utvecklad inom ESPON-projektet Demographic trends. Under slutet av 2000-talet gjordes Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet som är en statistisk registerstudie med detaljerad redovisning av olika gruppers flyttningar. Rapporten behandlar ingående både in- och utvandring och inrikes flyttningar under perioden 1986-2005, där speciellt omständigheterna under 1990-talet utmärker sig. Rapporten har flera elektroniska kommunbilagor. Inflyttningen till Stockholmsregionen 1994-2006 i ett etniskt perspektiv redovisar analyser av individers flyttningar till samt inom Stockholmsregionen longitudinellt över tiden. Bostads- och boendekarriärer och flyttrisker för olika etniska och socioekonomiska grupper studeras med regressionsanalyser. Segregationsindex beräknas för olika etniska grupper. Resultaten redovisas ned till basområdesnivå på bland annat många kartor. I en serie studier baserade på bland annat ett omfattande enkätmaterial om flyttningar och flyttmotiv har olika sociodemografiska grupper och deras motiv och egenskaper analyserats. Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige och Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen redovisar analyser av olika typer av flyttare och deras bakomliggande skäl. I en liknande rapport Vart tar invandrarna vägen? delas utrikesfödda in i olika grupper och deras vidareflyttningar studeras över tiden. Med fokus på den stora ökningen av barn i länet har barnfamiljernas flyttmotiv undersökts i studien Varför flyttar svenska barnfamiljer? och i rapporten Barnfamiljernas flyttningar kring sekelskiftet 2000 analyseras barnfamiljernas ursprung, tillväxt, flyttmönster och vissa socioekonomiska egenskaper under olika perioder. I två studier med hjälp av den nyutvecklade metoden EquiPop, kartläggs dels In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen som i ett omfattande kartmaterial redovisar samtliga bebodda koordinater i Sverige och benägenheten att flytta till och från ett antal olika delar i Stockholms län, och dels Segregation i Stockholmsregionen som beräknar k-närmsta grannar med hjälp av koordinatsatta individers attribut inom olika k-avstånd. Den ökande segregationen är ett resultat både av in- och utflyttningen och också av individers vidareflyttningar och bostadsbyten inom regionen. 76
Referenser, lästips, förfrågningar, flyttstudier och länkar SLL/TRF (2015:10). Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2015 2024/50 SLL/TRF (2015:08). Bostadsbyggnadsplaner - bilaga till Stockholms läns Huvudrapport. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2015 2024/50 SLL/TRF (2015:06). Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2015 2024/2050 SLL/TRF (2015:05). Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2015 2024/2050 SLL/TRF (2015:02). Demografiska prognoser för Stockholms län 2014-2045 fördelat på kommunnivå. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2015 2024/50 SLL/TRF (2014:9) Segregation i Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2014 2023/2045. SLL/TRF (2014:8) Kartläggning av in- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2014 2023/2045 SLL/TRF(2014:1). Alternativa byggplaner. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2014 2023/2045 SLL/TRF (2013:4). Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2013 2022/45 SLL/TRF(2012:10) Varför flyttar svenska barnfamiljer? Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012 2021/45 SLL/TRF(2012:5) Hushåll och familjer i förändring: samtida studier och forskning om den Andra Demografiska Transitionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012 2021/45 SLL/TRF (2012:4) Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos 2011 2020. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2012 2021/40 SLL/TRF(2011:5). Utjämningar i kommunprognosen. Befolkningsprognos 2011 2020 SLL/TRF (2011:4). Vart tar invandrarna vägen? Vidareflyttning under 00-talet bland nyanlända flykting-, arbets- och äktenskapsinvandrare. Befolkningsprognos 2011 2020 SLL/TRF (2011:2). Pensionspuckeln 55+ flyttningar till och från Stockholmsregionen. Demografisk rapport, Befolkningsprognos 2011 2020 SLL/TRF (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län - Regressionsanalys. Befolkningsprognos 2010 2019 SLL/TRF (2010:5). Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige. Befolkningsprognos 2010 2019 SLL/TRF (2008:3). Inflyttningen till Stockholmsregionen 1994 2006 i ett etniskt perspektiv. Befolkningsprognos 2008 2017 SLL/TRF (2007:3). Multiregionala prognosmodeller. Befolkningsprognos 2006 2015 RTK (Rapport 2007:2). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet KTH: SLL/TRF (2009:6). En typologi för en hållbar befolkningsutveckling applicerad på utvecklingen i Mälardalen på NUTS5-nivå. Befolkningsprognos 2009 2018 RTK (2004). Stockholmsflyttare under 100 år. Johansson, M. & Persson, L.O. RTK (2002:5). Alla vi stockholmare inflyttare, återflyttare och infödda. Gula Serien RTK (2001:5). Kompetens och konkurrens. Gula Serien RTK (PM 1998:16). Stockholmarnas flyttningar till och från högskolestudier RTK (Rapport 1998:5). Migration över Östersjön till Stockholmsregionen RTK (Rapport 1998:4). Migration och förnyelse av Stockholmsregionen RTK (PM 1997:16). Flyttningar som förnyar Stockholmsregionen 77
SCB: Statistiska centralbyrån (SCB) (2015). Sveriges framtida befolkning 2015 2060. Statistiska meddelanden BE 18 SM 1401 Statistiska centralbyrån (SCB) (2013). Flera skäl till invandring idag. Välfärd 1/2013 Statistiska centralbyrån (SCB) (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. Demografiska rapporter 2012:2 Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Olika generationers barnafödande. Demografiska rapporter 2011:3 Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Tredje barnet en ny trend? Demografiska rapporter 2011:1 Statistiska centralbyrån (SCB) (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. Bakgrundsmaterial om demografi, barn och familj 2011:1 Övrigt: Dribe, Martin och Stanfors Maria (2010). Demografins grunder. SNS Förlag Gumucio, I. (2008) Tillbaka till framtiden. En studie av demografin runt Medelhavet. Arbetsrapporter, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, nr. 666. Sander, N., Abel, Guy J. & Riosmena, F. (2013). Global Estimates of International Migration Flow Data. VID, Vienna Institute of Demography, Working Papers 7/2013. Van der Gaag, N. & De Beer, J., NIDI (2014) From demographic dividend to demographic burden: the impact of population ageing on potential economic growth in Europe. Paper submitted for publication in TESG, presented at the EPC in Budapest, June 2014 <http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:134/fulltext01.pdf> SOU (2007:35). Långtidsutredningen. Flyttning och pendling i Sverige Länkar: http://ec.europa.eu/eurostat http://www.demographic-research.org/ http://www.eaps.nl http://www.migrationpolicy.org http://www.tillvaxtanalys.se https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_ http://www.undp.org/content/undp/en/home/presscenter/events/2014/july/hdr2014.html https://sv.wikipedia.org/wiki/human_development_index http://www.globalutmaning.se http://isi.cbs.nl/iaos/conferences/2011iaos-belfastsatellite-flyer.pdf http://www.nisra.gov.uk/iaos/conferencepapers.html http://www.un.org/esa/population/publications/longrange2/worldpop2300final.pdf http://www.census.gov/people/ http://www.espon.eu/main/menu_projects/menu_espon2006projects/menu_thematicprojects/demographic trends.html http://www.iussp.org/ http://www.nidi.knaw.nl/smartsite.dws?lang=nl&ch=nid&id=2807 http://www.urbanutveckling.se/ordlista/def/dependency-ratio http://en.wikipedia.org/wiki/demographic_dividend http://www.findikaattori.fi/sv/32 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/kvinnors-medellivslangd-minskade-2012/ http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/folkhalsoatlas/lab-miljooch-rapportblad/medellivslangd/ 78
Tabellbilaga Tabell 1a. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2014-2024,totalt Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 2 198 044 2 230 207 2 268 309 2 307 498 2 347 572 2 387 842 2 428 396 2 468 378 2 507 742 2 545 500 2 581 569 0 29 607 29 208 31 246 31 999 32 803 33 640 34 473 35 111 35 865 36 158 36 508 1 29 483 29 578 29 236 31 220 31 960 32 747 33 572 34 384 35 005 35 728 35 998 2 29 018 29 573 29 676 29 368 31 315 32 039 32 822 33 632 34 428 35 028 35 724 3 28 829 29 097 29 672 29 768 29 484 31 393 32 100 32 870 33 666 34 440 35 019 4 30 017 28 907 29 190 29 764 29 849 29 575 31 461 32 157 32 915 33 693 34 446 5 28 921 30 077 29 039 29 316 29 887 29 959 29 698 31 555 32 240 32 982 33 741 6 28 666 29 051 30 222 29 224 29 494 30 060 30 118 29 863 31 693 32 361 33 085 7 28 074 28 733 29 162 30 319 29 352 29 612 30 174 30 221 29 968 31 771 32 422 8 27 682 28 148 28 835 29 273 30 417 29 475 29 722 30 277 30 313 30 056 31 830 9 26 589 27 815 28 312 29 000 29 447 30 578 29 654 29 892 30 439 30 461 30 198 10 26 424 26 754 27 998 28 502 29 189 29 640 30 762 29 854 30 082 30 617 30 624 11 25 486 26 561 26 917 28 152 28 661 29 344 29 803 30 910 30 016 30 228 30 749 12 24 597 25 662 26 748 27 106 28 334 28 846 29 537 29 996 31 090 30 203 30 399 13 23 312 24 818 25 905 26 987 27 349 28 568 29 084 29 770 30 228 31 305 30 420 14 22 760 23 564 25 077 26 169 27 247 27 610 28 828 29 346 30 027 30 477 31 536 15 21 857 23 023 23 849 25 352 26 448 27 521 27 885 29 095 29 614 30 282 30 723 16 22 251 22 294 23 465 24 299 25 792 26 890 27 951 28 316 29 514 30 029 30 681 17 22 298 22 608 22 678 23 841 24 682 26 162 27 258 28 312 28 676 29 859 30 365 18 23 260 22 671 23 002 23 084 24 237 25 081 26 551 27 644 28 688 29 045 30 208 19 24 529 23 538 22 973 23 280 23 375 24 478 25 319 26 725 27 802 28 815 29 161 20 26 230 24 793 23 842 23 272 23 539 23 634 24 669 25 487 26 799 27 843 28 809 21 26 698 26 427 25 116 24 166 23 582 23 784 23 903 24 850 25 640 26 842 27 850 22 28 106 27 677 27 437 26 175 25 206 24 575 24 701 24 808 25 679 26 441 27 541 23 29 164 29 578 29 269 28 996 27 761 26 737 26 049 26 099 26 189 26 974 27 708 24 31 439 31 162 31 701 31 405 31 087 29 834 28 714 27 932 27 897 27 949 28 645 25 32 097 33 543 33 594 34 151 33 868 33 475 32 190 30 964 30 072 29 931 29 936 26 33 108 34 112 35 680 35 937 36 505 36 204 35 754 34 425 33 098 32 084 31 839 27 33 125 34 676 35 888 37 492 37 917 38 462 38 160 37 635 36 269 34 838 33 712 28 33 749 34 428 36 086 37 406 39 037 39 571 40 094 39 763 39 171 37 752 36 226 29 33 411 34 756 35 590 37 255 38 651 40 271 40 905 41 395 41 040 40 380 38 918 30 33 531 34 238 35 730 36 615 38 283 39 716 41 337 42 021 42 477 42 079 41 353 31 32 859 33 987 34 860 36 382 37 300 38 944 40 412 42 003 42 712 43 118 42 677 32 33 467 33 234 34 465 35 379 36 920 37 848 39 480 40 948 42 503 43 209 43 561 33 33 439 33 716 33 648 34 865 35 810 37 347 38 282 39 885 41 344 42 850 43 539 34 34 456 33 624 33 979 33 953 35 153 36 109 37 645 38 575 40 144 41 575 43 028 35 32 753 34 509 33 830 34 164 34 172 35 345 36 306 37 827 38 747 40 273 41 673 36 31 335 32 782 34 587 33 956 34 271 34 296 35 467 36 424 37 925 38 822 40 299 37 31 303 31 411 32 911 34 685 34 098 34 388 34 427 35 569 36 521 37 992 38 862 38 31 924 31 364 31 546 33 019 34 765 34 206 34 479 34 528 35 640 36 576 38 016 39 32 457 32 025 31 542 31 726 33 177 34 892 34 365 34 616 34 671 35 748 36 664 40 33 895 32 518 32 154 31 677 31 862 33 286 34 977 34 466 34 693 34 742 35 782 41 33 464 33 928 32 639 32 280 31 810 31 989 33 392 35 053 34 555 34 751 34 790 42 33 353 33 550 34 043 32 783 32 427 31 958 32 136 33 514 35 147 34 654 34 820 43 32 877 33 360 33 602 34 081 32 845 32 487 32 028 32 197 33 548 35 145 34 652 44 31 457 32 949 33 456 33 699 34 166 32 951 32 596 32 135 32 297 33 617 35 180 45 30 056 31 454 32 980 33 476 33 716 34 168 32 981 32 622 32 157 32 305 33 594 46 30 746 30 142 31 553 33 077 33 563 33 799 34 244 33 073 32 709 32 235 32 368 47 31 561 30 801 30 237 31 624 33 144 33 617 33 855 34 284 33 127 32 753 32 268 48 32 193 31 573 30 848 30 285 31 647 33 160 33 629 33 862 34 276 33 130 32 745 49 32 147 32 151 31 579 30 856 30 295 31 628 33 144 33 600 33 825 34 220 33 082 79
Tabell 1a. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2014-2024, totalt forts. Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 50 32 272 32 172 32 203 31 644 30 926 30 364 31 670 33 179 33 625 33 842 34 219 51 29 476 32 196 32 138 32 174 31 630 30 917 30 353 31 633 33 131 33 565 33 771 52 28 053 29 436 32 149 32 109 32 148 31 617 30 906 30 343 31 597 33 081 33 502 53 26 633 28 020 29 413 32 104 32 079 32 121 31 602 30 896 30 333 31 561 33 032 54 25 760 26 574 27 960 29 345 32 010 31 998 32 038 31 530 30 828 30 263 31 464 55 25 067 25 703 26 533 27 901 29 276 31 916 31 921 31 961 31 464 30 766 30 199 56 24 866 25 031 25 677 26 507 27 859 29 225 31 845 31 862 31 904 31 413 30 717 57 24 678 24 767 24 942 25 580 26 408 27 741 29 089 31 682 31 709 31 750 31 267 58 24 221 24 560 24 666 24 838 25 469 26 292 27 610 28 947 31 512 31 547 31 586 59 23 126 24 077 24 433 24 540 24 708 25 331 26 149 27 448 28 773 31 309 31 351 60 22 268 22 976 23 932 24 288 24 397 24 561 25 174 25 987 27 267 28 577 31 082 61 22 120 22 051 22 764 23 707 24 062 24 172 24 330 24 934 25 739 26 999 28 291 62 21 838 21 899 21 848 22 550 23 480 23 834 23 944 24 098 24 694 25 490 26 728 63 20 928 21 614 21 693 21 647 22 337 23 254 23 607 23 718 23 868 24 455 25 240 64 21 575 20 657 21 340 21 423 21 382 22 059 22 967 23 317 23 428 23 574 24 153 65 21 755 21 301 20 420 21 085 21 172 21 135 21 802 22 695 23 044 23 155 23 295 66 22 503 21 466 21 032 20 170 20 819 20 909 20 877 21 531 22 410 22 757 22 867 67 22 952 22 213 21 213 20 785 19 943 20 575 20 673 20 646 21 290 22 154 22 500 68 22 796 22 621 21 916 20 940 20 520 19 696 20 312 20 413 20 390 21 022 21 874 69 22 584 22 461 22 309 21 625 20 672 20 258 19 455 20 056 20 160 20 140 20 761 70 22 074 22 240 22 135 21 994 21 331 20 401 19 995 19 210 19 798 19 905 19 888 71 20 178 21 701 21 886 21 791 21 661 21 018 20 115 19 717 18 950 19 526 19 636 72 17 995 19 809 21 322 21 517 21 431 21 312 20 692 19 812 19 421 18 674 19 237 73 15 484 17 649 19 441 20 933 21 137 21 063 20 952 20 354 19 499 19 117 18 390 74 13 954 15 189 17 317 19 081 20 551 20 764 20 698 20 600 20 022 19 192 18 821 75 13 456 13 611 14 829 16 909 18 638 20 083 20 305 20 248 20 160 19 605 18 800 76 12 580 13 120 13 287 14 479 16 509 18 204 19 621 19 850 19 804 19 727 19 194 77 11 324 12 224 12 766 12 936 14 099 16 078 17 736 19 126 19 361 19 326 19 260 78 10 672 10 961 11 848 12 379 12 550 13 683 15 607 17 225 18 584 18 825 18 798 79 9 620 10 299 10 596 11 458 11 977 12 149 13 251 15 118 16 692 18 020 18 265 80 8 763 9 226 9 896 10 188 11 020 11 525 11 697 12 764 14 567 16 091 17 382 81 8 301 8 363 8 820 9 468 9 754 10 555 11 047 11 219 12 248 13 983 15 454 82 8 106 7 877 7 953 8 391 9 014 9 292 10 059 10 535 10 706 11 694 13 357 83 7 603 7 634 7 437 7 514 7 930 8 527 8 796 9 528 9 985 10 153 11 098 84 7 138 7 111 7 160 6 981 7 058 7 454 8 022 8 282 8 976 9 414 9 579 85 6 360 6 585 6 583 6 634 6 475 6 552 6 924 7 460 7 708 8 358 8 773 86 6 038 5 819 6 043 6 049 6 102 5 961 6 035 6 381 6 883 7 117 7 724 87 5 329 5 450 5 276 5 482 5 493 5 546 5 425 5 498 5 816 6 281 6 501 88 4 921 4 747 4 877 4 728 4 917 4 932 4 989 4 885 4 956 5 246 5 673 89 4 552 4 310 4 181 4 299 4 174 4 342 4 362 4 417 4 330 4 396 4 656 90 3 911 3 917 3 731 3 625 3 732 3 629 3 777 3 799 3 850 3 778 3 840 91 3 399 3 338 3 363 3 209 3 123 3 220 3 136 3 267 3 288 3 336 3 276 92 2 658 2 829 2 798 2 821 2 697 2 629 2 714 2 648 2 762 2 782 2 824 93 2 340 2 165 2 323 2 300 2 321 2 224 2 171 2 245 2 195 2 291 2 309 94 1 947 1 860 1 737 1 868 1 851 1 869 1 795 1 755 1 818 1 780 1 860 95 1 220 1 513 1 461 1 366 1 472 1 460 1 476 1 420 1 391 1 443 1 415 96 890 919 1 151 1 114 1 044 1 127 1 119 1 132 1 091 1 070 1 112 97 576 656 683 857 831 780 843 838 848 819 804 98 420 410 475 494 620 602 566 613 609 617 597 99 244 293 288 336 349 438 426 401 436 433 439 100+ 460 440 466 478 517 549 626 668 680 711 729 80
Tabell 1b. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2014-2024, kvinnor Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 1 105 440 1 120 890 1 139 233 1 158 058 1 177 253 1 196 560 1 216 099 1 235 401 1 254 456 1 272 804 1 290 412 0 14 396 14 171 15 161 15 526 15 916 16 322 16 730 17 040 17 406 17 549 17 719 1 14 184 14 384 14 192 15 155 15 514 15 897 16 295 16 692 16 994 17 345 17 477 2 14 188 14 231 14 430 14 258 15 203 15 554 15 930 16 320 16 709 17 001 17 339 3 13 961 14 237 14 298 14 492 14 334 15 259 15 599 15 969 16 353 16 730 17 012 4 14 537 13 977 14 257 14 322 14 505 14 352 15 268 15 603 15 968 16 343 16 711 5 14 027 14 583 14 060 14 332 14 401 14 575 14 432 15 334 15 663 16 020 16 386 6 13 873 14 072 14 637 14 135 14 401 14 470 14 637 14 497 15 385 15 706 16 054 7 13 567 13 911 14 132 14 692 14 207 14 465 14 537 14 695 14 557 15 432 15 745 8 13 488 13 601 13 960 14 185 14 740 14 268 14 514 14 586 14 737 14 598 15 459 9 13 054 13 555 13 684 14 044 14 273 14 823 14 357 14 598 14 668 14 811 14 669 10 12 844 13 141 13 655 13 789 14 149 14 379 14 928 14 470 14 704 14 771 14 905 11 12 363 12 912 13 218 13 731 13 869 14 228 14 456 14 998 14 548 14 772 14 834 12 12 028 12 474 13 027 13 331 13 846 13 986 14 350 14 578 15 115 14 668 14 884 13 11 405 12 147 12 606 13 157 13 460 13 975 14 118 14 480 14 707 15 238 14 792 14 11 075 11 495 12 238 12 701 13 248 13 549 14 065 14 210 14 569 14 792 15 314 15 10 625 11 176 11 603 12 341 12 807 13 349 13 651 14 165 14 311 14 664 14 883 16 10 801 10 824 11 372 11 803 12 535 13 006 13 541 13 841 14 352 14 498 14 845 17 10 793 10 961 10 995 11 539 11 972 12 698 13 173 13 705 14 002 14 508 14 650 18 11 409 10 970 11 152 11 190 11 729 12 163 12 884 13 361 13 887 14 178 14 677 19 11 925 11 610 11 188 11 357 11 398 11 915 12 351 13 042 13 520 14 031 14 310 20 12 765 12 145 11 837 11 418 11 564 11 603 12 100 12 523 13 165 13 638 14 122 21 13 079 12 887 12 332 11 997 11 577 11 686 11 750 12 203 12 608 13 193 13 657 22 13 928 13 661 13 487 12 948 12 577 12 140 12 214 12 265 12 683 13 071 13 605 23 14 568 14 745 14 559 14 362 13 825 13 404 12 945 12 978 13 015 13 393 13 764 24 15 957 15 643 15 893 15 717 15 494 14 941 14 453 13 953 13 939 13 950 14 288 25 16 201 17 052 16 928 17 177 17 009 16 750 16 174 15 617 15 069 14 998 14 980 26 16 836 17 209 18 123 18 107 18 352 18 183 17 908 17 308 16 689 16 090 15 965 27 16 721 17 581 18 059 18 981 19 049 19 282 19 118 18 813 18 195 17 522 16 880 28 16 947 17 287 18 203 18 726 19 651 19 778 20 005 19 835 19 503 18 859 18 137 29 16 572 17 347 17 765 18 682 19 234 20 149 20 331 20 542 20 366 20 006 19 341 30 16 655 16 937 17 767 18 208 19 122 19 690 20 611 20 822 21 016 20 827 20 440 31 16 261 16 809 17 169 17 997 18 453 19 354 19 942 20 845 21 072 21 243 21 039 32 16 410 16 390 16 979 17 357 18 180 18 641 19 541 20 130 21 013 21 242 21 390 33 16 394 16 537 16 580 17 163 17 555 18 368 18 833 19 720 20 305 21 163 21 387 34 16 912 16 477 16 658 16 713 17 286 17 685 18 491 18 955 19 824 20 399 21 230 35 16 047 16 928 16 557 16 731 16 794 17 354 17 762 18 557 19 018 19 867 20 431 36 15 448 16 057 16 956 16 605 16 772 16 839 17 400 17 809 18 591 19 043 19 871 37 15 345 15 495 16 127 17 012 16 678 16 839 16 909 17 459 17 867 18 633 19 074 38 15 705 15 404 15 581 16 205 17 076 16 756 16 913 16 985 17 523 17 926 18 676 39 15 953 15 740 15 474 15 648 16 264 17 121 16 820 16 969 17 043 17 567 17 962 40 16 705 15 970 15 785 15 522 15 692 16 299 17 144 16 850 16 990 17 059 17 566 41 16 515 16 726 16 033 15 849 15 591 15 756 16 358 17 189 16 902 17 031 17 094 42 16 343 16 581 16 803 16 126 15 944 15 688 15 850 16 445 17 265 16 981 17 099 43 16 253 16 354 16 607 16 823 16 161 15 977 15 728 15 884 16 470 17 274 16 990 44 15 580 16 295 16 408 16 661 16 872 16 220 16 042 15 793 15 944 16 520 17 310 45 14 845 15 586 16 312 16 423 16 674 16 879 16 244 16 064 15 814 15 958 16 523 46 15 386 14 900 15 647 16 371 16 479 16 728 16 930 16 305 16 122 15 870 16 006 47 15 516 15 417 14 950 15 687 16 408 16 513 16 762 16 957 16 340 16 153 15 897 48 15 878 15 524 15 436 14 973 15 700 16 417 16 522 16 768 16 957 16 348 16 156 49 15 870 15 896 15 558 15 469 15 009 15 726 16 445 16 548 16 790 16 972 16 369 81
Tabell 1b. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2014-2024, kvinnor forts. Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 50 15 918 15 896 15 932 15 600 15 511 15 053 15 757 16 472 16 573 16 812 16 986 51 14 568 15 893 15 888 15 926 15 600 15 512 15 054 15 745 16 455 16 552 16 787 52 13 945 14 539 15 861 15 863 15 902 15 582 15 495 15 041 15 721 16 423 16 516 53 13 091 13 944 14 542 15 855 15 864 15 904 15 589 15 503 15 052 15 720 16 415 54 12 791 13 086 13 936 14 531 15 835 15 850 15 888 15 578 15 491 15 041 15 698 55 12 358 12 777 13 078 13 918 14 510 15 803 15 825 15 863 15 558 15 471 15 024 56 12 384 12 356 12 779 13 080 13 912 14 500 15 783 15 811 15 849 15 547 15 459 57 12 199 12 353 12 329 12 749 13 049 13 871 14 451 15 724 15 756 15 793 15 495 58 11 978 12 155 12 314 12 289 12 705 13 004 13 817 14 392 15 653 15 689 15 726 59 11 545 11 933 12 116 12 273 12 248 12 659 12 956 13 759 14 330 15 579 15 618 60 11 076 11 482 11 872 12 054 12 211 12 185 12 589 12 885 13 677 14 242 15 478 61 11 151 10 984 11 391 11 777 11 958 12 113 12 086 12 485 12 778 13 559 14 117 62 10 975 11 071 10 914 11 315 11 698 11 878 12 029 12 001 12 395 12 685 13 455 63 10 783 10 868 10 971 10 818 11 213 11 591 11 774 11 923 11 894 12 283 12 570 64 10 976 10 664 10 753 10 857 10 708 11 097 11 471 11 652 11 800 11 770 12 153 65 11 359 10 862 10 562 10 648 10 752 10 606 10 993 11 361 11 541 11 687 11 655 66 11 796 11 216 10 734 10 439 10 523 10 626 10 481 10 860 11 223 11 401 11 544 67 11 958 11 681 11 117 10 642 10 352 10 433 10 538 10 396 10 770 11 128 11 305 68 11 905 11 811 11 547 10 995 10 528 10 242 10 321 10 426 10 287 10 655 11 009 69 11 803 11 777 11 692 11 435 10 893 10 434 10 152 10 229 10 334 10 199 10 561 70 11 498 11 666 11 645 11 565 11 313 10 783 10 331 10 053 10 129 10 234 10 101 71 10 493 11 348 11 521 11 503 11 428 11 182 10 664 10 219 9 947 10 021 10 126 72 9 443 10 359 11 210 11 384 11 369 11 298 11 060 10 553 10 116 9 848 9 921 73 8 195 9 309 10 216 11 057 11 232 11 220 11 152 10 921 10 425 9 996 9 733 74 7 263 8 067 9 164 10 058 10 887 11 064 11 056 10 992 10 768 10 283 9 864 75 7 181 7 127 7 918 8 993 9 871 10 687 10 866 10 860 10 802 10 584 10 113 76 6 833 7 047 7 002 7 776 8 831 9 693 10 496 10 675 10 672 10 619 10 409 77 6 255 6 677 6 894 6 853 7 609 8 642 9 487 10 277 10 455 10 456 10 407 78 5 969 6 088 6 505 6 719 6 683 7 420 8 429 9 255 10 029 10 207 10 211 79 5 320 5 806 5 929 6 337 6 549 6 517 7 234 8 218 9 026 9 784 9 962 80 5 025 5 143 5 619 5 741 6 138 6 346 6 318 7 013 7 968 8 755 9 494 81 4 787 4 832 4 954 5 413 5 534 5 919 6 124 6 100 6 772 7 696 8 460 82 4 814 4 586 4 637 4 757 5 199 5 318 5 689 5 889 5 871 6 518 7 409 83 4 576 4 579 4 373 4 423 4 541 4 964 5 080 5 437 5 632 5 618 6 239 84 4 401 4 327 4 341 4 149 4 199 4 313 4 716 4 830 5 172 5 362 5 353 85 4 028 4 106 4 050 4 065 3 890 3 939 4 051 4 431 4 542 4 867 5 049 86 3 870 3 732 3 815 3 768 3 785 3 626 3 672 3 780 4 137 4 244 4 550 87 3 461 3 539 3 426 3 504 3 465 3 484 3 342 3 388 3 491 3 822 3 925 88 3 228 3 124 3 206 3 108 3 182 3 150 3 170 3 045 3 089 3 186 3 490 89 3 013 2 865 2 786 2 861 2 777 2 844 2 820 2 840 2 732 2 773 2 863 90 2 673 2 633 2 517 2 451 2 519 2 448 2 510 2 492 2 512 2 419 2 458 91 2 378 2 314 2 293 2 195 2 140 2 203 2 143 2 200 2 186 2 206 2 127 92 1 876 2 012 1 971 1 955 1 875 1 830 1 887 1 838 1 889 1 879 1 898 93 1 691 1 554 1 679 1 647 1 636 1 572 1 536 1 586 1 547 1 593 1 586 94 1 458 1 367 1 267 1 371 1 347 1 340 1 290 1 262 1 306 1 276 1 315 95 901 1 149 1 090 1 012 1 097 1 078 1 075 1 036 1 015 1 052 1 029 96 715 690 888 844 785 853 839 838 809 793 824 97 444 535 522 672 641 597 649 640 640 619 607 98 349 322 393 384 494 472 441 481 474 475 460 99 209 247 230 281 275 354 340 318 347 342 343 100+ 396 383 405 408 444 463 527 559 567 591 605 82
Tabell 1c. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2014-2024, män Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 1 092 604 1 109 317 1 129 076 1 149 439 1 170 320 1 191 282 1 212 298 1 232 976 1 253 285 1 272 696 1 291 157 0 15 211 15 037 16 086 16 473 16 887 17 318 17 743 18 071 18 459 18 610 18 790 1 15 299 15 194 15 044 16 065 16 446 16 850 17 277 17 692 18 011 18 383 18 521 2 14 830 15 342 15 246 15 110 16 112 16 485 16 892 17 312 17 719 18 028 18 385 3 14 868 14 860 15 374 15 277 15 151 16 134 16 502 16 901 17 313 17 709 18 007 4 15 480 14 930 14 933 15 442 15 344 15 223 16 193 16 554 16 948 17 350 17 736 5 14 894 15 494 14 980 14 983 15 486 15 384 15 267 16 221 16 577 16 962 17 355 6 14 793 14 979 15 585 15 089 15 093 15 590 15 481 15 366 16 308 16 655 17 031 7 14 507 14 823 15 030 15 626 15 145 15 147 15 638 15 525 15 411 16 339 16 677 8 14 194 14 547 14 875 15 088 15 677 15 207 15 208 15 691 15 575 15 458 16 372 9 13 535 14 261 14 628 14 956 15 174 15 755 15 297 15 295 15 772 15 650 15 529 10 13 580 13 613 14 343 14 713 15 039 15 260 15 834 15 384 15 378 15 847 15 718 11 13 123 13 649 13 699 14 420 14 792 15 117 15 347 15 912 15 468 15 456 15 914 12 12 569 13 188 13 721 13 775 14 488 14 860 15 187 15 418 15 975 15 534 15 515 13 11 907 12 671 13 299 13 830 13 889 14 593 14 966 15 290 15 520 16 067 15 628 14 11 685 12 069 12 838 13 468 13 999 14 061 14 763 15 136 15 458 15 685 16 223 15 11 232 11 847 12 245 13 011 13 642 14 172 14 235 14 930 15 303 15 618 15 841 16 11 450 11 471 12 093 12 496 13 257 13 884 14 410 14 475 15 162 15 531 15 836 17 11 505 11 647 11 684 12 302 12 711 13 464 14 085 14 608 14 674 15 351 15 716 18 11 851 11 700 11 850 11 894 12 508 12 917 13 667 14 283 14 801 14 867 15 531 19 12 604 11 928 11 784 11 923 11 977 12 563 12 968 13 683 14 281 14 784 14 851 20 13 465 12 647 12 006 11 854 11 975 12 032 12 569 12 964 13 634 14 205 14 688 21 13 619 13 541 12 785 12 169 12 005 12 098 12 153 12 647 13 032 13 649 14 193 22 14 178 14 016 13 950 13 227 12 628 12 436 12 487 12 542 12 996 13 371 13 937 23 14 596 14 833 14 710 14 634 13 936 13 332 13 104 13 121 13 174 13 581 13 944 24 15 482 15 518 15 808 15 688 15 594 14 893 14 261 13 979 13 958 13 999 14 357 25 15 896 16 491 16 666 16 974 16 859 16 726 16 016 15 347 15 003 14 933 14 956 26 16 272 16 903 17 558 17 830 18 152 18 021 17 846 17 117 16 409 15 994 15 874 27 16 404 17 095 17 829 18 511 18 868 19 179 19 042 18 822 18 074 17 317 16 832 28 16 802 17 141 17 882 18 680 19 386 19 793 20 089 19 928 19 668 18 894 18 089 29 16 839 17 409 17 825 18 574 19 417 20 122 20 574 20 854 20 673 20 374 19 577 30 16 876 17 301 17 963 18 407 19 161 20 026 20 726 21 199 21 460 21 252 20 913 31 16 598 17 178 17 691 18 385 18 848 19 591 20 470 21 158 21 640 21 874 21 638 32 17 057 16 845 17 486 18 022 18 740 19 207 19 939 20 817 21 490 21 966 22 171 33 17 045 17 179 17 068 17 702 18 255 18 978 19 449 20 165 21 039 21 687 22 152 34 17 544 17 147 17 321 17 240 17 867 18 424 19 154 19 620 20 320 21 176 21 798 35 16 706 17 580 17 273 17 433 17 378 17 991 18 544 19 270 19 729 20 405 21 243 36 15 887 16 725 17 631 17 351 17 498 17 457 18 066 18 616 19 334 19 779 20 429 37 15 958 15 916 16 783 17 674 17 419 17 549 17 518 18 110 18 654 19 359 19 788 38 16 219 15 960 15 966 16 814 17 689 17 450 17 567 17 543 18 117 18 650 19 340 39 16 504 16 285 16 068 16 079 16 912 17 771 17 545 17 647 17 628 18 181 18 702 40 17 190 16 548 16 369 16 155 16 171 16 986 17 833 17 616 17 703 17 683 18 216 41 16 949 17 203 16 606 16 430 16 219 16 233 17 034 17 864 17 653 17 721 17 696 42 17 010 16 970 17 240 16 657 16 483 16 270 16 286 17 069 17 882 17 673 17 721 43 16 624 17 006 16 995 17 257 16 684 16 510 16 300 16 313 17 079 17 871 17 661 44 15 877 16 654 17 048 17 038 17 295 16 731 16 554 16 343 16 353 17 097 17 870 45 15 211 15 868 16 668 17 053 17 043 17 290 16 737 16 558 16 343 16 347 17 071 46 15 360 15 242 15 906 16 706 17 084 17 071 17 314 16 768 16 586 16 365 16 362 47 16 045 15 384 15 287 15 936 16 736 17 104 17 093 17 328 16 787 16 600 16 371 48 16 315 16 049 15 412 15 313 15 947 16 743 17 107 17 094 17 319 16 783 16 589 49 16 277 16 255 16 021 15 388 15 286 15 903 16 699 17 052 17 034 17 248 16 712 83
Tabell 1c. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (ettårsklasser) 2014-2024, män forts. Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 50 16 354 16 275 16 270 16 044 15 415 15 310 15 913 16 707 17 053 17 030 17 233 51 14 908 16 303 16 250 16 248 16 030 15 405 15 300 15 887 16 676 17 013 16 984 52 14 108 14 898 16 288 16 246 16 246 16 035 15 411 15 302 15 876 16 658 16 986 53 13 542 14 076 14 871 16 249 16 215 16 218 16 013 15 393 15 281 15 841 16 617 54 12 969 13 488 14 025 14 814 16 175 16 148 16 150 15 952 15 337 15 222 15 766 55 12 709 12 926 13 455 13 983 14 766 16 113 16 096 16 099 15 906 15 295 15 175 56 12 482 12 675 12 898 13 427 13 947 14 725 16 061 16 051 16 055 15 866 15 258 57 12 479 12 414 12 613 12 832 13 359 13 869 14 638 15 958 15 953 15 957 15 772 58 12 243 12 405 12 352 12 548 12 764 13 288 13 793 14 554 15 858 15 858 15 861 59 11 581 12 145 12 317 12 267 12 460 12 672 13 193 13 689 14 443 15 730 15 733 60 11 192 11 494 12 060 12 233 12 186 12 377 12 585 13 102 13 590 14 335 15 604 61 10 969 11 067 11 373 11 930 12 104 12 059 12 244 12 450 12 961 13 440 14 174 62 10 863 10 827 10 935 11 235 11 783 11 956 11 916 12 098 12 299 12 805 13 273 63 10 145 10 746 10 721 10 829 11 124 11 664 11 833 11 794 11 974 12 172 12 670 64 10 599 9 992 10 587 10 566 10 674 10 962 11 496 11 665 11 629 11 805 12 000 65 10 396 10 440 9 858 10 437 10 420 10 530 10 810 11 334 11 503 11 469 11 640 66 10 707 10 250 10 298 9 731 10 296 10 283 10 397 10 672 11 187 11 356 11 324 67 10 994 10 532 10 095 10 143 9 592 10 142 10 135 10 250 10 520 11 026 11 195 68 10 891 10 810 10 370 9 945 9 992 9 455 9 991 9 988 10 103 10 367 10 865 69 10 781 10 684 10 616 10 191 9 779 9 824 9 303 9 827 9 826 9 941 10 200 70 10 576 10 574 10 490 10 428 10 017 9 619 9 664 9 157 9 669 9 672 9 787 71 9 685 10 353 10 365 10 288 10 233 9 836 9 451 9 497 9 004 9 505 9 510 72 8 552 9 450 10 112 10 132 10 062 10 014 9 632 9 259 9 305 8 827 9 316 73 7 289 8 340 9 226 9 877 9 904 9 842 9 800 9 433 9 074 9 121 8 657 74 6 691 7 122 8 153 9 023 9 664 9 699 9 643 9 608 9 254 8 909 8 957 75 6 275 6 484 6 911 7 915 8 767 9 396 9 439 9 388 9 358 9 020 8 687 76 5 747 6 073 6 285 6 703 7 679 8 511 9 125 9 175 9 131 9 108 8 785 77 5 069 5 547 5 872 6 083 6 489 7 436 8 249 8 850 8 906 8 870 8 853 78 4 703 4 874 5 343 5 660 5 867 6 263 7 179 7 970 8 556 8 618 8 587 79 4 300 4 493 4 667 5 120 5 428 5 632 6 017 6 900 7 665 8 235 8 303 80 3 738 4 083 4 277 4 447 4 882 5 180 5 380 5 751 6 598 7 336 7 888 81 3 514 3 531 3 866 4 055 4 219 4 636 4 923 5 118 5 475 6 286 6 995 82 3 292 3 290 3 316 3 634 3 815 3 974 4 370 4 646 4 835 5 176 5 947 83 3 027 3 055 3 064 3 090 3 390 3 564 3 716 4 091 4 353 4 535 4 860 84 2 737 2 784 2 820 2 832 2 860 3 140 3 306 3 452 3 803 4 052 4 226 85 2 332 2 479 2 533 2 569 2 585 2 613 2 873 3 029 3 166 3 492 3 724 86 2 168 2 087 2 228 2 281 2 317 2 335 2 363 2 601 2 746 2 874 3 174 87 1 868 1 911 1 850 1 978 2 028 2 062 2 082 2 110 2 326 2 459 2 577 88 1 693 1 624 1 671 1 621 1 735 1 782 1 819 1 840 1 867 2 061 2 183 89 1 539 1 445 1 395 1 438 1 398 1 498 1 542 1 576 1 598 1 623 1 794 90 1 238 1 284 1 214 1 175 1 213 1 181 1 267 1 307 1 338 1 359 1 382 91 1 021 1 024 1 070 1 014 984 1 017 993 1 067 1 102 1 130 1 150 92 782 817 827 865 822 799 827 810 873 903 927 93 649 611 645 653 685 652 636 659 647 698 723 94 489 493 470 497 504 529 505 493 512 505 545 95 319 363 371 354 375 382 401 383 376 391 386 96 175 229 264 270 259 274 279 294 281 276 288 97 132 121 161 185 190 183 194 198 208 200 197 98 71 88 82 110 126 130 125 133 135 143 137 99 35 47 58 55 73 84 87 84 89 91 96 100+ 64 57 61 70 73 86 100 109 113 119 124 84
Tabell 2a. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) 2014-2024, totalt Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 2 198 044 2 230 207 2 268 309 2 307 498 2 347 572 2 387 842 2 428 396 2 468 378 2 507 742 2 545 500 2 581 569 0-5 175 875 176 440 178 060 181 435 185 297 189 352 194 126 199 709 204 119 208 029 211 436 6-9 111 011 113 748 116 531 117 815 118 710 119 724 119 668 120 253 122 413 124 649 127 536 10-12 76 507 78 978 81 662 83 760 86 183 87 829 90 102 90 760 91 189 91 048 91 771 13-15 67 929 71 405 74 830 78 507 81 045 83 699 85 798 88 212 89 868 92 065 92 680 16-19 92 338 91 111 92 118 94 505 98 086 102 611 107 078 110 997 114 681 117 748 120 415 20-39 634 651 642 041 651 301 660 998 671 102 679 639 687 338 695 752 704 538 713 276 720 856 40-64 694 630 704 161 714 784 724 193 733 645 744 447 756 186 766 340 776 207 785 746 795 883 65-79 259 927 266 864 272 318 278 081 283 009 287 328 292 092 296 601 299 585 301 145 301 588 80+ 85 176 85 460 86 704 88 203 90 494 93 212 96 007 99 754 105 141 111 794 119 405 Tabell 2b. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) 2014-2024, kvinnor Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 1 105 440 1 120 890 1 139 233 1 158 058 1 177 253 1 196 560 1 216 099 1 235 401 1 254 456 1 272 804 1 290 412 0-5 85 293 85 583 86 398 88 085 89 872 91 960 94 253 96 957 99 092 100 988 102 643 6-9 53 982 55 138 56 413 57 056 57 620 58 025 58 044 58 376 59 347 60 547 61 927 10-12 37 235 38 527 39 900 40 851 41 864 42 593 43 733 44 046 44 368 44 212 44 623 13-15 33 105 34 818 36 447 38 198 39 515 40 873 41 834 42 855 43 587 44 694 44 989 16-19 44 928 44 365 44 707 45 889 47 634 49 782 51 948 53 948 55 762 57 214 58 481 20-39 314 704 318 332 323 035 327 753 332 514 336 565 340 222 344 288 348 506 352 630 356 239 40-64 344 629 349 249 354 215 358 810 363 453 368 806 374 586 379 633 384 575 389 333 394 507 65-79 137 271 140 840 143 657 146 405 148 819 150 846 153 258 155 295 156 523 157 102 156 920 80+ 54 293 54 038 54 462 55 011 55 962 57 112 58 219 60 003 62 697 66 085 70 084 Tabell 2c. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) 2014-2024, män Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 1 092 604 1 109 317 1 129 076 1 149 439 1 170 320 1 191 282 1 212 298 1 232 976 1 253 285 1 272 696 1 291 157 0-5 90 582 90 857 91 662 93 350 95 426 97 393 99 873 102 752 105 027 107 042 108 794 6-9 57 029 58 609 60 118 60 759 61 090 61 699 61 624 61 877 63 066 64 102 65 609 10-12 39 272 40 451 41 763 42 908 44 319 45 237 46 369 46 714 46 821 46 837 47 148 13-15 34 824 36 587 38 382 40 309 41 530 42 826 43 964 45 356 46 281 47 371 47 691 16-19 47 410 46 746 47 411 48 616 50 452 52 829 55 130 57 049 58 919 60 533 61 933 20-39 319 947 323 709 328 267 333 246 338 589 343 075 347 116 351 464 356 033 360 647 364 618 40-64 350 001 354 912 360 569 365 383 370 193 375 641 381 600 386 707 391 632 396 413 401 376 65-79 122 656 126 024 128 661 131 676 134 190 136 482 138 835 141 305 143 062 144 044 144 667 80+ 30 883 31 422 32 242 33 192 34 532 36 100 37 788 39 751 42 444 45 709 49 321 85
Tabell 3a. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) 2014-2024, Stockholmsfödda Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 1 211 677 1 227 380 1 244 571 1 262 349 1 280 682 1 299 515 1 318 774 1 338 180 1 357 807 1 377 192 1 396 419 0-5 164 508 164 885 166 259 169 179 172 675 176 448 181 072 186 545 190 887 194 780 198 248 6-9 96 783 99 329 101 725 102 835 103 517 104 237 103 941 104 163 106 043 108 109 110 972 10-12 64 997 66 996 69 042 70 690 72 722 74 158 76 084 76 617 76 850 76 663 77 173 13-15 55 693 58 545 61 512 64 528 66 478 68 491 70 123 72 135 73 561 75 459 75 999 16-19 71 956 70 672 71 102 72 838 75 626 79 316 83 004 86 114 89 035 91 416 93 585 20-39 308 438 311 387 313 655 315 755 318 230 319 954 321 674 324 517 328 403 333 129 337 873 40-64 307 245 309 261 311 193 312 328 313 200 314 994 317 027 318 075 318 757 319 336 320 556 65-79 112 960 117 044 120 255 123 764 126 655 129 012 131 505 133 714 135 097 135 436 134 690 80+ 29 097 29 259 29 828 30 431 31 579 32 905 34 345 36 300 39 174 42 865 47 323 Tabell 3b. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) 2014-2024, utomlänsfödda Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 480 829 482 137 484 679 487 253 489 784 492 207 494 485 496 530 498 327 499 910 501 316 0-5 4 467 4 430 4 410 4 505 4 569 4 682 4 805 4 929 5 038 5 142 5 215 6-9 4 704 4 830 4 926 4 951 4 975 4 941 4 906 4 966 5 033 5 140 5 263 10-12 3 415 3 588 3 734 3 776 3 874 3 943 4 063 4 062 4 055 3 997 4 028 13-15 2 932 3 109 3 323 3 606 3 783 3 921 3 972 4 074 4 151 4 269 4 284 16-19 5 737 5 195 4 938 4 846 4 924 5 185 5 479 5 742 5 990 6 127 6 239 20-39 138 931 138 967 139 696 140 614 141 492 141 865 141 937 142 054 142 217 142 438 142 509 40-64 188 035 189 346 190 941 191 950 193 006 194 434 195 918 196 888 197 571 197 959 198 293 65-79 93 063 93 604 93 656 93 861 93 643 93 117 92 764 92 283 90 966 89 433 87 866 80+ 39 545 39 069 39 056 39 144 39 518 40 117 40 640 41 532 43 305 45 404 47 618 Tabell 3c. Stockholms län - Folkmängd efter ålder (funktionella åldersklasser) 2014-2024, utrikesfödda Ålder År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 505 538 520 690 539 059 557 896 577 106 596 120 615 137 633 668 651 608 668 398 683 835 0-5 6 900 7 125 7 390 7 751 8 053 8 223 8 250 8 235 8 193 8 107 7 973 6-9 9 524 9 588 9 881 10 029 10 218 10 546 10 821 11 125 11 338 11 400 11 301 10-12 8 095 8 393 8 887 9 294 9 588 9 728 9 955 10 081 10 284 10 388 10 570 13-15 9 304 9 751 9 995 10 373 10 783 11 286 11 704 12 003 12 156 12 336 12 397 16-19 14 645 15 244 16 078 16 820 17 537 18 110 18 594 19 141 19 656 20 204 20 590 20-39 187 282 191 687 197 951 204 630 211 380 217 820 223 727 229 181 233 918 237 709 240 474 40-64 199 350 205 553 212 650 219 915 227 439 235 019 243 241 251 378 259 879 268 451 277 033 65-79 53 904 56 217 58 407 60 456 62 711 65 199 67 823 70 604 73 522 76 276 79 032 80+ 16 534 17 132 17 820 18 628 19 396 20 190 21 022 21 922 22 661 23 526 24 464 86
Tabell 4. Stockholms län - Folkmängd efter kommun 2014-2024 Kommun År 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Totalt 2 198 044 2 230 207 2 268 309 2 307 498 2 347 572 2 387 842 2 428 396 2 468 378 2 507 742 2 545 500 2 581 569 Botkyrka 88 901 89 500 91 082 92 742 94 461 96 349 98 526 100 768 103 041 105 273 107 437 Danderyd 32 295 32 489 32 755 32 805 33 432 33 760 33 868 33 910 33 960 34 025 34 078 Ekerö 26 698 26 958 27 215 27 503 27 841 28 170 28 594 29 039 29 505 29 961 30 405 Haninge 82 407 83 616 85 089 86 431 87 664 88 876 90 158 91 468 92 718 93 948 95 131 Huddinge 104 185 105 212 107 099 109 174 111 184 113 177 115 145 117 145 119 199 121 282 123 351 Järfälla 70 701 72 386 73 765 75 186 76 776 78 449 80 074 81 810 83 759 85 722 87 691 Lidingö 45 465 46 363 46 639 46 869 47 108 47 405 47 612 48 034 48 584 49 243 49 772 Nacka 96 217 97 660 99 462 101 338 103 362 105 475 107 937 110 683 113 373 116 017 118 677 Norrtälje 57 568 58 778 59 190 59 626 60 091 60 610 61 135 61 622 62 092 62 561 63 009 Nykvarn 9 815 10 166 10 287 10 506 10 707 10 909 11 127 11 296 11 402 11 500 11 619 Nynäshamn 27 041 27 605 27 866 28 123 28 370 28 626 28 916 29 225 29 543 29 867 30 194 Salem 16 140 16 231 16 369 16 534 16 717 16 921 17 163 17 424 17 670 17 925 18 189 Sigtuna 44 085 44 621 45 630 46 722 47 787 48 833 49 790 50 784 51 797 52 813 53 828 Sollentuna 69 325 70 013 71 090 72 194 73 261 74 384 75 675 76 907 78 149 79 345 80 506 Solna 74 041 76 043 77 547 78 994 80 543 82 724 84 738 86 303 87 826 89 290 90 688 Stockholm 911 989 923 888 940 552 956 856 972 444 987 699 1 003 354 1 018 597 1 033 057 1 046 330 1 058 328 Sundbyberg 44 090 46 330 48 191 50 769 53 714 56 034 58 086 59 998 61 924 63 701 65 368 Södertälje 92 235 93 254 94 819 96 354 97 830 99 281 100 782 102 295 103 785 105 244 106 658 Tyresö 45 390 46 276 47 002 47 888 48 953 50 281 51 187 52 266 53 363 54 383 55 335 Täby 67 334 67 862 68 682 69 821 71 051 72 114 73 315 74 453 75 433 76 464 77 748 Upplands Väsby 41 816 42 299 42 982 43 565 44 304 44 906 45 465 45 819 46 187 46 492 46 784 Upplands-Bro 25 287 25 634 26 222 26 871 27 353 28 013 28 483 28 827 29 150 29 439 29 712 Vallentuna 31 969 32 453 32 952 33 435 33 891 34 408 35 020 35 707 36 402 37 113 37 829 Vaxholm 11 329 11 465 11 631 11 831 12 017 12 266 12 574 12 795 13 051 13 259 13 394 Värmdö 40 541 41 154 41 849 42 622 43 483 44 378 45 300 46 263 47 236 48 216 49 219 Österåker 41 180 41 950 42 341 42 739 43 230 43 795 44 372 44 940 45 534 46 085 46 620 87
Tabell 5. Stockholms län Utomlänsfödda efter födelselän 2014 Födelselän Antal personer Andel i procent Totalt 480 829 100.0 Västra Götaland 58 526 12,2 Skåne 40 787 8,5 Uppsala 34 844 7,2 Södermanland 30 928 6,4 Västernorrland 30 414 6,3 Östergötland 30 391 6,3 Gävleborg 28 912 6,0 Norrbotten 27 954 5,8 Dalarna 26 363 5,5 Västmanland 23 248 4,8 Västerbotten 23 239 4,8 Örebro 20 073 4,2 Jönköping 18 564 3,9 Kalmar 17 408 3,6 Värmland 16 654 3,5 Jämtland 14 844 3,1 Blekinge 9 376 1,9 Kronoberg 9 273 1,9 Gotland 9 058 1,9 Halland 8 067 1,7 Okänt 1 906 0,4 Tabell 6. Stockholms län Medelålder efter födelselän 2014 Födelselän Medelålder 1 Jämtland 56 Västernorrland 56 Blekinge 55 Norrbotten 55 Gävleborg 53 Västerbotten 53 Gotland 53 Värmland 52 Kalmar 52 Dalarna 51 Östergötland 50 Södermanland 50 Kronoberg 50 Västmanland 50 Jönköping 49 Örebro 49 Skåne 48 Västra Götaland 48 Uppsala 48 Halland 46 Stockholm 33 1 Medelåldern för en grupp har beräknats som summan i dagar av allas åldrar vid årets slut dividerat med antalet personer och 365,25 dagar. 88
Tabell 7. Stockholms län Befolkningsprognos 2014 2050 i sammandrag År Folkmängd Födda Döda Födelse- Inrikes Inrikes Invandrade Utvandrade Flyttnings- Folk- Tillväxtper den netto inflyttade utflyttade netto ökning takt 31/12 2014 2 198 044 29 496 15 630 13 866 41 000 36 933 34 095 17 319 20 843 35 002 1,0162 2015 2 230 207 29 173 15 870 13 303 42 242 38 375 34 193 19 199 18 860 32 163 1,0146 2016 2 268 309 31 213 15 523 15 690 42 337 37 355 36 106 18 676 22 412 38 102 1,0171 2017 2 307 498 31 971 15 637 16 334 43 320 37 693 36 403 19 177 22 855 39 189 1,0173 2018 2 347 572 32 777 15 763 17 014 44 085 38 028 36 687 19 684 23 060 40 075 1,0174 2019 2 387 842 33 621 15 902 17 719 44 297 38 398 36 853 20 201 22 551 40 270 1,0172 2020 2 428 396 34 462 16 063 18 398 44 186 38 786 36 895 20 140 22 156 40 554 1,0170 2021 2 468 378 35 106 16 240 18 866 44 011 39 234 36 959 20 620 21 116 39 982 1,0165 2022 2 507 742 35 869 16 442 19 428 43 818 39 715 36 903 21 070 19 936 39 364 1,0159 2023 2 545 500 36 172 16 672 19 500 43 677 40 202 36 273 21 490 18 258 37 758 1,0151 2024 2 581 569 36 535 16 930 19 605 43 609 40 664 35 383 21 863 16 465 36 069 1,0142 2025 2 614 578 36 708 17 213 19 496 43 630 41 102 33 501 22 516 13 513 33 009 1,0128 2026 2 644 508 36 580 17 517 19 063 43 759 42 085 32 271 23 078 10 867 29 930 1,0114 2027 2 671 081 36 311 17 842 18 469 43 973 42 804 30 394 23 460 8 103 26 573 1,0100 2028 2 694 986 35 923 18 184 17 739 44 250 43 060 28 506 23 530 6 166 23 905 1,0089 2029 2 717 563 35 469 18 538 16 931 44 591 43 280 27 866 23 531 5 646 22 577 1,0084 2030 2 739 034 35 027 18 905 16 121 44 960 43 476 27 373 23 508 5 349 21 471 1,0079 2031 2 759 612 34 626 19 275 15 351 45 329 43 645 27 020 23 477 5 227 20 578 1,0075 2032 2 779 503 34 294 19 641 14 652 45 682 43 800 26 795 23 438 5 238 19 891 1,0072 2033 2 798 836 34 043 19 999 14 044 46 013 43 953 26 631 23 402 5 289 19 334 1,0070 2034 2 817 894 34 053 20 340 13 712 46 318 44 103 26 497 23 367 5 345 19 057 1,0068 2035 2 836 696 34 143 20 663 13 480 46 602 44 305 26 366 23 341 5 322 18 802 1,0067 2036 2 855 271 34 307 20 960 13 347 46 860 44 559 26 240 23 312 5 229 18 576 1,0065 2037 2 873 635 34 528 21 227 13 300 47 107 44 865 26 110 23 288 5 064 18 364 1,0064 2038 2 891 846 34 793 21 467 13 327 47 353 45 198 25 993 23 263 4 884 18 211 1,0063 2039 2 909 946 35 086 21 677 13 409 47 605 45 543 25 871 23 243 4 691 18 100 1,0063 2040 2 927 973 35 390 21 866 13 524 47 870 45 905 25 758 23 222 4 502 18 026 1,0062 2041 2 945 507 35 690 22 035 13 655 48 149 46 716 25 647 23 202 3 879 17 534 1,0060 2042 2 963 017 35 972 22 196 13 776 48 436 47 063 25 535 23 173 3 734 17 510 1,0059 2043 2 980 503 36 239 22 347 13 892 48 714 47 397 25 425 23 148 3 593 17 486 1,0059 2044 2 997 954 36 494 22 497 13 998 48 966 47 716 25 321 23 117 3 454 17 451 1,0059 2045 3 015 369 36 741 22 647 14 093 49 188 48 002 25 223 23 088 3 322 17 415 1,0058 2046 3 032 762 36 988 22 812 14 176 49 366 48 248 25 151 23 052 3 217 17 393 1,0058 2047 3 050 131 37 240 22 991 14 250 49 498 48 448 25 085 23 016 3 119 17 369 1,0057 2048 3 067 502 37 496 23 191 14 304 49 582 48 614 25 077 22 978 3 067 17 371 1,0057 2049 3 084 857 37 754 23 417 14 336 49 621 48 744 25 085 22 943 3 019 17 355 1,0057 2050 3 102 154 38 010 23 667 14 344 49 616 48 853 25 092 22 902 2 953 17 297 1,0056 89
Tabell 8a. Stockholms län Befolkningsprognos 2014 2050 efter ålder (funktionella åldersklasser), totalt År Ålder 0-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-19 år 20-39 år 40-64 år 65-79 år 80+ år 2014 175 875 111 011 76 507 67 929 92 338 634 651 694 630 259 927 85 176 2015 176 440 113 748 78 978 71 405 91 111 642 041 704 161 266 864 85 460 2016 178 060 116 531 81 662 74 830 92 118 651 301 714 784 272 318 86 704 2017 181 435 117 815 83 760 78 507 94 505 660 998 724 193 278 081 88 203 2018 185 297 118 710 86 183 81 045 98 086 671 102 733 645 283 009 90 494 2019 189 352 119 724 87 829 83 699 102 611 679 639 744 447 287 328 93 212 2020 194 126 119 668 90 102 85 798 107 078 687 338 756 186 292 092 96 007 2021 199 709 120 253 90 760 88 212 110 997 695 752 766 340 296 601 99 754 2022 204 119 122 413 91 189 89 868 114 681 704 538 776 207 299 585 105 141 2023 208 029 124 649 91 048 92 065 117 748 713 276 785 746 301 145 111 794 2024 211 436 127 536 91 771 92 680 120 415 720 856 795 883 301 588 119 405 2025 214 042 131 314 91 960 92 979 123 037 726 203 805 783 302 396 126 864 2026 215 608 133 974 93 325 92 692 125 496 729 784 815 749 303 992 133 889 2027 216 188 136 443 95 253 93 182 126 463 731 573 824 743 306 800 140 436 2028 215 668 138 775 98 072 93 183 126 899 731 640 833 388 311 267 146 094 2029 214 536 140 589 99 886 94 373 127 380 730 704 840 747 318 701 150 647 2030 212 770 141 961 101 778 96 191 126 879 729 440 849 085 326 455 154 475 2031 210 594 142 902 103 511 98 939 126 864 726 921 857 813 334 739 157 329 2032 208 326 143 089 105 155 100 718 128 400 724 523 866 957 342 064 160 271 2033 206 139 142 835 106 324 102 588 130 057 723 343 876 003 348 571 162 976 2034 204 375 142 008 107 235 104 308 132 447 723 158 884 546 354 466 165 350 2035 203 147 140 729 107 632 105 942 135 722 724 354 890 511 360 747 167 912 2036 202 500 139 244 107 683 107 106 138 083 728 793 893 440 367 561 170 863 2037 202 439 137 687 107 248 108 012 140 380 735 080 894 639 374 304 173 846 2038 202 933 136 211 106 411 108 405 142 614 742 470 895 112 380 986 176 704 2039 203 923 134 935 105 352 108 454 144 367 750 582 895 175 387 702 179 456 2040 205 186 134 073 104 179 108 022 145 702 759 011 896 335 392 992 182 473 2041 206 609 133 640 103 012 107 186 146 584 766 986 898 387 397 177 185 926 2042 208 143 133 641 101 968 106 131 146 753 774 939 901 397 399 935 190 111 2043 209 720 134 053 101 107 104 962 146 485 782 079 905 265 401 750 195 082 2044 211 292 134 688 100 607 103 805 145 662 788 709 908 861 402 674 201 657 2045 212 825 135 500 100 470 102 773 144 415 795 083 911 515 404 612 208 179 2046 214 316 136 432 100 685 101 922 142 971 800 734 915 026 406 142 214 535 2047 215 770 137 436 101 082 101 429 141 461 805 365 919 331 407 870 220 386 2048 217 208 138 461 101 633 101 295 140 039 809 375 923 866 410 081 225 543 2049 218 644 139 474 102 297 101 511 138 820 812 669 928 059 413 381 230 002 2050 220 085 140 456 103 031 101 909 138 001 814 916 932 197 416 662 234 898 90
Tabell 8b. Stockholms län Befolkningsprognos 2014 2050 efter ålder (funktionella åldersklasser), kvinnor År Ålder 0-5 6-9 10-12 13-15 16-19 20-39 40-64 65-79 80+ 2014 85 293 53 982 37 235 33 105 44 928 314 704 344 629 137 271 54 293 2015 85 583 55 138 38 527 34 818 44 365 318 332 349 249 140 840 54 038 2016 86 398 56 413 39 900 36 447 44 707 323 035 354 215 143 657 54 462 2017 88 085 57 056 40 851 38 198 45 889 327 753 358 810 146 405 55 011 2018 89 872 57 620 41 864 39 515 47 634 332 514 363 453 148 819 55 962 2019 91 960 58 025 42 593 40 873 49 782 336 565 368 806 150 846 57 112 2020 94 253 58 044 43 733 41 834 51 948 340 222 374 586 153 258 58 219 2021 96 957 58 376 44 046 42 855 53 948 344 288 379 633 155 295 60 003 2022 99 092 59 347 44 368 43 587 55 762 348 506 384 575 156 523 62 697 2023 100 988 60 547 44 212 44 694 57 214 352 630 389 333 157 102 66 085 2024 102 643 61 927 44 623 44 989 58 481 356 239 394 507 156 920 70 084 2025 103 911 63 750 44 643 45 249 59 626 358 959 399 457 156 961 74 093 2026 104 673 65 033 45 419 45 028 60 769 360 747 404 615 157 279 77 926 2027 104 956 66 225 46 335 45 327 61 277 361 586 409 197 158 367 81 528 2028 104 705 67 354 47 693 45 263 61 614 361 540 413 812 160 168 84 744 2029 104 158 68 237 48 561 45 955 61 791 361 131 417 680 163 529 87 344 2030 103 301 68 905 49 472 46 819 61 609 360 457 422 138 167 279 89 378 2031 102 248 69 363 50 308 48 140 61 652 359 270 426 681 171 249 90 995 2032 101 149 69 456 51 106 48 992 62 345 358 256 431 478 174 860 92 485 2033 100 089 69 334 51 673 49 892 63 259 357 635 436 041 178 258 93 886 2034 99 233 68 934 52 117 50 722 64 405 357 626 440 494 181 319 95 006 2035 98 637 68 316 52 308 51 513 65 984 358 241 443 655 184 590 96 261 2036 98 323 67 598 52 331 52 077 67 125 360 391 445 387 188 142 97 652 2037 98 294 66 843 52 118 52 516 68 237 363 456 446 329 191 568 99 054 2038 98 535 66 127 51 714 52 704 69 321 367 055 446 786 195 023 100 450 2039 99 016 65 507 51 201 52 724 70 173 371 042 447 007 198 570 101 707 2040 99 630 65 088 50 633 52 512 70 823 375 156 447 809 201 315 103 171 2041 100 323 64 877 50 066 52 108 71 248 379 069 449 027 203 575 104 789 2042 101 069 64 878 49 559 51 597 71 327 382 958 450 728 204 993 106 906 2043 101 836 65 078 49 140 51 030 71 195 386 422 452 818 206 041 109 382 2044 102 601 65 387 48 897 50 469 70 792 389 666 454 759 206 575 112 713 2045 103 346 65 782 48 830 49 968 70 190 392 743 456 229 207 628 116 046 2046 104 071 66 236 48 934 49 555 69 491 395 474 458 131 208 440 119 331 2047 104 779 66 725 49 127 49 316 68 760 397 782 460 285 209 457 122 329 2048 105 478 67 224 49 395 49 251 68 072 399 766 462 536 210 577 125 163 2049 106 176 67 717 49 718 49 356 67 481 401 429 464 563 212 362 127 550 2050 106 877 68 194 50 075 49 549 67 085 402 554 466 609 214 040 130 231 91
Tabell 8c. Stockholms län Befolkningsprognos 2014 2050 efter ålder (funktionella åldersklasser), män År Ålder 0-5 6-9 10-12 13-15 16-19 20-39 40-64 65-79 80+ 2014 90 582 57 029 39 272 34 824 47 410 319 947 350 001 122 656 30 883 2015 90 857 58 609 40 451 36 587 46 746 323 709 354 912 126 024 31 422 2016 91 662 60 118 41 763 38 382 47 411 328 267 360 569 128 661 32 242 2017 93 350 60 759 42 908 40 309 48 616 333 246 365 383 131 676 33 192 2018 95 426 61 090 44 319 41 530 50 452 338 589 370 193 134 190 34 532 2019 97 393 61 699 45 237 42 826 52 829 343 075 375 641 136 482 36 100 2020 99 873 61 624 46 369 43 964 55 130 347 116 381 600 138 835 37 788 2021 102 752 61 877 46 714 45 356 57 049 351 464 386 707 141 305 39 751 2022 105 027 63 066 46 821 46 281 58 919 356 033 391 632 143 062 42 444 2023 107 042 64 102 46 837 47 371 60 533 360 647 396 413 144 044 45 709 2024 108 794 65 609 47 148 47 691 61 933 364 618 401 376 144 667 49 321 2025 110 131 67 563 47 317 47 731 63 411 367 244 406 326 145 435 52 771 2026 110 935 68 941 47 905 47 664 64 727 369 037 411 134 146 713 55 962 2027 111 232 70 218 48 917 47 855 65 187 369 987 415 546 148 433 58 908 2028 110 962 71 420 50 379 47 920 65 286 370 099 419 576 151 100 61 350 2029 110 378 72 352 51 325 48 418 65 589 369 573 423 067 155 173 63 304 2030 109 468 73 056 52 307 49 372 65 270 368 983 426 947 159 176 65 097 2031 108 346 73 539 53 202 50 798 65 212 367 651 431 132 163 490 66 333 2032 107 177 73 633 54 049 51 726 66 055 366 267 435 478 167 204 67 786 2033 106 051 73 501 54 650 52 696 66 799 365 708 439 962 170 313 69 090 2034 105 142 73 074 55 118 53 586 68 042 365 532 444 052 173 147 70 343 2035 104 510 72 412 55 324 54 429 69 738 366 113 446 856 176 157 71 651 2036 104 177 71 646 55 352 55 029 70 958 368 402 448 053 179 419 73 210 2037 104 145 70 844 55 129 55 495 72 143 371 624 448 310 182 736 74 791 2038 104 398 70 084 54 697 55 702 73 294 375 414 448 326 185 963 76 254 2039 104 907 69 428 54 150 55 730 74 194 379 540 448 169 189 132 77 749 2040 105 555 68 985 53 546 55 510 74 879 383 855 448 526 191 676 79 303 2041 106 286 68 762 52 945 55 079 75 336 387 917 449 360 193 603 81 137 2042 107 074 68 763 52 409 54 534 75 426 391 981 450 669 194 941 83 205 2043 107 884 68 975 51 966 53 931 75 291 395 657 452 447 195 709 85 701 2044 108 691 69 301 51 710 53 336 74 870 399 043 454 102 196 099 88 944 2045 109 479 69 717 51 640 52 805 74 225 402 339 455 286 196 983 92 132 2046 110 244 70 196 51 751 52 367 73 480 405 259 456 895 197 702 95 204 2047 110 992 70 711 51 955 52 113 72 701 407 583 459 046 198 413 98 057 2048 111 730 71 238 52 238 52 045 71 967 409 610 461 330 199 504 100 380 2049 112 468 71 757 52 579 52 156 71 338 411 239 463 496 201 019 102 452 2050 113 209 72 262 52 955 52 360 70 916 412 362 465 588 202 622 104 666 92
93
Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:05 Pensionspuckeln, 55+ flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000 2013:04 Barn och barnfamiljer i tillväxtregion 2013:05 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Prognosmetoder och modeller 2014:10 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för 2023 2015:01 Demografiska prognoser för Stockholms län 2014-2045, kommunnivå 2015:02 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 2015:03 Mångfaldsindex och utrikesföddas Stockholmsorientering 2015:04 Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv 2015:05 Modellutveckling 2015: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 2015:06 Befolkningsprognos 2015-2024/50 Stockholms län-huvudrapport 2015:07 Bostadbyggnadsplaner till prognoserna 2015-2024/30/50, bilaga 2015:08 Kommunprognoser 2015-2024, sammanfattning, bilaga 2015:09 Fruktsamhet & mortalitet 2014 2015:10 94