Den Baltiska Baksmällan

Den Baltiska Baksmällan En studie om hur svenska SMF hanterat finanskrisen i Baltikum Författare: Johan Idstam Handledare: Mikael Hilmersson Thomas Johnsson Amanda Lindgren Ämne: International Business Nivå och termin: C-uppsats, VT 2010 Programmet för Internationella Affärer i

FÖRORD Vi vill härmed rikta ett stort tack till de personer som gjort denna rapport möjlig. Ett tack till våra respondenter för att ni tagit er tid att ställa upp på intervjuer samt varit behjälpliga via mail för kompletterande frågor. Ett stort tack till Magnus Bringhed på Low Vision International AB, Björn Långberg på Trebema AB, Jan Axelsson på IV Produkt AB samt till vår anonyma respondent. Vi vill även tacka vår handledare Mikael Hilmersson som genom åsikter, konstruktiv kritik och värdefull information inom ämnet hjälpt oss att kontinuerligt utveckla och förbättra denna rapport. Kalmar 27 maj 2010 Johan Idstam Thomas Johnsson Amanda Lindgren

ABSTRAKT Vi har i den här rapporten valt att undersöka hur svenska små och medelstora företag som exporterar till Baltikum har påverkats utav finanskrisen. Vi har analyserat detta utifrån ett resursbaserat synsätt med syfte att beskriva vilken resursbas respektive företag besitter, analysera hur finanskrisen inverkat på företagen samt i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på de baltiska marknaderna. Vidare ämnar vi ge rekommendationer gällande vilken resursbas som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring i likhet med finanskrisen i Baltikum. För att kunna uppfylla detta syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och utarbetat en flerfallstudie där vi intervjuat fyra företag i Kalmarregionen. Den teoretiska referensram vi tagit utgångspunkt i är Barneys resursbaserade synsätt samt välkända internationaliseringsteorier så som; Inkrementell process, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap samt i viss mån Born Global. Vidare belyser vi teorier gällande prestation utifrån objektiva och subjektiva mått. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. I analysen förenas vår teoretiska syntes med empirin och en diskussion förs gällande vilken resursbas våra fyra företag besitter utifrån vår definition utav resurser i syntesen. Vidare analyseras hur krisen inverkat på företagen och i vilken utsträckning de omvärderat potentialen på marknaden utifrån de mått utav prestation som definierats i syntesen. Med utgångspunkt i vår analys har vi dragit slutsatsen att en kombination utav relationsresurser och kunskapsresurser har varit mest optimalt för att hantera krisen i Baltikum. Vi har styrkt detta med det faktum att undersökningsföretaget Trebema innehar dessa resurser och i störst utsträckning kunnat hantera finanskrisen. Nyckelord: Resursbaserat Synsätt, Internationell konkurrenskraft, Internationalisering, Finanskrisen, Baltikum, Inkrementell process, nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap, Born Global, Prestation.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Finanskrisen... 3 1.3 Problemdiskussion... 4 1.4 Problemformulering... 6 1.4.1 Huvudproblem... 6 1.4.2 Delproblem... 6 1.5 Syfte... 7 1.6 Avgränsningar... 7 2. METOD... 9 2.1 Abduktiv forskningsansats... 9 2.2 Kvalitativ forskningsmetod... 10 2.2.1 Betänksamheter kring val av forskningsmetod... 10 2.3 Definition av fallstudie... 11 2.3.1 Design av fallstudien... 11 2.3.2 Betänksamheter vid val av fallstudie... 12 2.4 Urval & Undersökningsföretag... 12 2.4.1 Trebema AB... 13 2.4.2 Anonymt undersökningsföretag... 13 2.4.3 Low Vision International... 14 2.4.4 IV Produkt... 14 2.5 Datainsamling... 14 2.5.1 Kvalitativa intervjuer... 15 2.6 Validitet & Reliabilitet... 15 3. TEORETISK REFERENSRAM... 17 3.1 Resursbaserad strategi... 17 i

3.1.1 Företagsresurser... 18 3.1.2 Konkurrensfördelar & Hållbara konkurrensfördelar... 18 3.1.3 Resursegenskaper för hållbar konkurrensfördel... 19 3.1.4 Strategiplanering som en hållbar konkurrensfördel... 20 3.2 Internationaliseringsteorier... 21 3.2.1 Inkrementell Internationaliseringsstrategi... 21 3.2.2 Nätverksmodellen... 23 3.2.4 Internationellt Entreprenörskap... 25 3.2.5 Born Global... 27 3.3 Prestation... 28 3.4 Teoretisk Syntes... 30 4. EMPIRI... 36 4.1 Low Vision International AB... 36 4.1.1 Bakgrund... 36 4.1.2 Exportbakgrund... 37 4.1.3 Baltikum... 38 4.1.4 Finanskrisen... 40 4.2 Anonymt Undersökningsföretag (Alfa)... 41 4.2.1 Bakgrund... 41 4.2.2 Exportbakgrund... 42 4.2.3 Baltikum... 42 4.2.4 Finanskrisen... 43 4.3 Trebema AB... 44 4.3.1 Bakgrund... 44 4.3.2 Exportbakgrund... 44 4.3.3 Baltikum... 46 4.3.4 Finanskrisen... 47 ii

4.4 IV Produkt AB... 48 4.4.1 Bakgrund... 48 4.4.2 Exportbakgrund... 49 4.4.3 Baltikum... 51 4.4.4 Finanskrisen... 51 5. ANALYS... 54 5.1 Företagens resursbas... 54 5.1.1 Kunskapsresurser... 54 5.1.2 Relationsresurser... 55 5.1.3 Entreprenörsresurs... 57 5.1.4 Nischad produkt... 57 5.1.5 Sammanfattning... 58 5.2 Krisens inverkan... 60 5.2.2 Sammanfattning... 61 5.3 Omvärdering utav marknaden... 62 5.3.1 Sammanfattning... 64 6. SLUTSATS... 65 6.1 Besvarande av huvudproblem... 65 6.1.1 Företagens resursbas... 65 6.1.2 Krisens inverkan... 66 6.1.3 Omvärdering utav marknaden... 67 6.1.4 Resursbasen som i störst utsträckning hanterat krisen... 68 6.2 Studiens begränsningar... 68 6.3 Förslag till fortsatt forskning... 69 KÄLLFÖRTECKNING... 70 BILAGA: Intervjuguide iii

1. INLEDNING I kommande kapitel kommer vi beskriva bakgrunden till vårt problem och därefter vår problemdiskussion som mynnar ut i vår problemformulering och vårt syfte. Slutligen kommer vi beskriva de avgränsningar vi gjort. 1.1 Bakgrund Under den senare delen av 1800-talet sågs för första gången en våg av internationalisering skölja över världen där västeuropeiska och amerikanska företag växte sig starka genom att nyttja sina konkurrensfördelar på internationella marknader (Jansson, 2007). I slutet av 1960-talet inleddes forskningen inom företags internationalisering med Hymers forskning kring företags strategi att införskaffa kompetens och resurser som inte existerade i hemlandet (Hymer, 1976), samt Vernons teori om hur amerikanska företag kunde generera konkurrensfördelar genom produktlivscykeln (Vernon, 1966). Därefter följde en andra våg av internationalisering då japanska och sydkoreanska företag gav sig ut på den internationella marknaden samtidigt som västerländska multinationella företag expanderade till Asien (Jansson, 2007). Idag omnämns en tredje våg av internationalisering där EU:s expansion erbjuder nya möjligheter på en växande marknad för internationell handel samtidigt som Kina och Indien har blivit stora aktörer på den globala marknaden. De tidigare planekonomiskt styrda länderna i Baltikum integrerades efter Sovjetunionens fall år 1991 till marknadsekonomin, vilket skapade ett stort intresse för de nya marknaderna hos svenska företag och enorm potential förutspåddes (Jansson, 2007). I ett första skede var det främst svenska storföretag som tog steget att expandera till de nya marknaderna och strax därefter sågs de nya marknaderna även som en del utav hemmamarknaden tack vare den geografiska närheten. Exempel på svenska pionjärer var Telia, MTG, SEB, Bonnier och dåvarande Föreningssparbanken (Malmborg, 2004). De baltiska ländernas angelägenhet att ingå i den Europeiska Unionen väckte intresse för dessa marknader hos svenska små och medelstora företag (SMF)(Hemming, 2005). Ett utav de baltiska staternas motiv till att entra den europeiska unionen var att öka sin internationella handel genom ekonomisk integration med de övriga medlemsländerna (Nørgaard et al, 1999). År 2004 stod medlemskapet klart och möjligheter att bedriva handel med de baltiska staterna underlättades avsevärt. Mauro Gozzo, chefekonom vid Exportrådet, förutspådde exempelvis att exporten till de nya EUländerna skulle öka med mer än 10% under det första året (Nyhetsbyrån Direkt, 2004). 1

INLEDNING Vidare påvisade Petra Martinsson, handelssekreterare i Estland 2004, att småföretagen nu vågade sig in på marknaden. EU medlemskapet fungerar som ett slags garantistämpel för landet. Kan de (Baltikum, förf. anm.) vara medlem i EU, så vågar vi också oss dit. Medierna i Sverige fick under denna period upp ögonen för möjligheterna som uppkommit på andra sidan Östersjön och bidrog starkt till att framhålla potentialen hos de så kallade Baltiska tigrarna. Medierna beskrev den växande marknaden med superlativer och stor entusiasm: Det baltiska näringslivet kokar och många svenska företag har tjänat gott om pengar på sina investeringar där. Den första maj träder länderna in i EU tillsammans med ytterligare sju länder. Då väntas regionen få en ny ekonomisk injektion. Affärsvärlden har talat med människorna och företagen som tjänat storkovan i öst. Isaac Pineus, Affärsvärlden 2004 Snart kommer de baltiska länderna att vara rikare per capita än Frankrike och Tyskland. De tar snabbt in på de rika EU-länderna. Och det har bara gått ett decennium sedan reformerna tog fart Simoen Djankov, Doing Business in 2006. BNP tillväxten i Baltikum var nästintill tvåsiffrig vid denna tidpunkt och hela området blomstrade (IMF.org) med exempelvis en börsuppgång på 20-30% (Lindstedt, 2009). De svenska storföretagen som var tidiga på marknaden påvisade stora vinster och en stark utveckling, där exempelvis MTGs försäljning ökade med 21% från 2005 till 2006 (MTG årsrapport, 2006). Även Swedbank expanderade kraftigt och ökade antalet anställda mellan första kvartalet 2005 och första kvartalet 2006 med 1204 personer, det vill säga en ökning med 100 personer per månad (Swedbank delårsrapport Q1, 2006). Enligt en undersökning gjord av SEB från 2005 påvisade även småföretagens optimism gällande de baltiska staterna då företagen ansåg att det fanns stor potential att växa på marknaderna under de nästkommande fem åren (Hemming, 2005). Detta påvisas tydligt i diagrammet nedan och visar även att företag såg större utvecklingspotential i Baltikum än på de stora asiatiska marknaderna. 2

INLEDNING Figur 1 1.2 Finanskrisen Efter mer än ett decennium av stark tillväxt och tro på en lysande framtid i Baltikum började de första varningstecknen gällande en ankommande finanskris träda fram under våren 2007. Priserna på fastigheter hade under de blomstrade åren skjutit i höjden, bland annat tack vare en generös kreditgivning. När marknaden började vända nedåt gjorde denna frikostighet sig påmind och ledde till startskottet för en ekonomisk kollaps för de baltiska staterna. När finanskrisen slog till 2008 syntes en kraftig minskning av BNP-tillväxten, vilken även förutspås minska ytterligare och under första kvartalen 2009 hade fastighetspriserna sjunkit med 40-60% (IMF.org). Figur 2 Fromlet et al belyser i en rapport från 2006 att handelssektorerna i de baltiska staterna representerade en större del utav BNP än något annat land i Europa. Handelssektorns betydelse genererade i en förbättrad köpkraft där bland annat stigande löner, låga räntor, minskad arbetslöshet och sänkta inkomstskatter bidrog till ökad privat konsumtion. På samma sätt som dessa faktorer påverkade Baltikums BNP-tillväxt och köpkraften positivt under de blomstrande åren har de även varit en starkt bidragande orsak till att krisen drabbat området hårdare än övriga Europa och bland annat minskade köpkraften i de baltiska staternas med 30% som en följd av krisen (Lindstedt, 2009). Som en naturlig följd utav den minskade köpkraften, minskade även Baltikums import och nedgången resulterade i sin tur i minskad export för svenska företag till området, vilket kan ses i diagrammet nedan från statistiska centralbyrån. 3

INLEDNING Figur 3 Vid denna tidpunkt förändrades även det tidigare positiva medieutrymmet som Baltikum hade tilldelats och byttes snabbt ut till orosladdade artiklar; Frigörelsen förde länderna runt Östersjön närmare varandra. Sedan hände något. I dag betraktar svenska företag Baltikum som minerad mark och de svenska kulturråden i Tallinn, Riga och Vilnius är borta Wästberg Persson, 2009 Kris eller inte, klart är dock att Baltikum upplever en ekonomisk bakfylla efter en längre tids fest, något som flertalet företag i området aldrig tidigare varit med om Grundberg, 2007 1.3 Problemdiskussion Som tidigare nämnts ansåg många svenska företag före krisen att Baltikum hade enorm potential och förutspådde goda utvecklingsmöjligheter och snabbt stigande försäljningssiffror i området. Sverige är en utav Estlands tre största handelspartners och för Lettland och Litauen är Sverige ett utav de sju mest vitala importländerna (regeringskansliet.se). Ytterligare representerar svenska företag 39% av FDIn (Direktinvesteringar) i Estland och vidare är Sverige Litauens näst största investerare (Petersson,2008). Dessa uppgifter påvisar att ett stort antal svenska företag exporterar eller på annat sätt handlar med staterna och utav den anledningen har krisens verkan i Baltikum haft stor påverkan på det svenska näringslivet. Då finanskrisen enligt fakta ovan drabbade Baltikum kraftigt anser vi det är intressant att se hur svenska företag som exporterar till området har påverkats. Sedan den första vågen av internationalisering och den första forskningen tog fart med Vernon (1966) och Hymer (1976) har forskningsområdet utvecklats enormt. Tidigt ut var Johanson & Vahlne som 1977 presenterade grunden till den så kallade inkrementella teorin med sin modell kallad Uppsalamodellen där företag efter att ha byggt upp en stabil grund, stegvis expanderar till psykiskt närliggande marknader för att reducera den osäkerhet som 4

INLEDNING en internationaliseringsprocess medför (Johanson & Vahlne, 1977). Vidare har Ford presenterat nätverksmodellen där företagens nätverk och relationer ligger till grund för internationalisering (Ford et al, 2006). Internationellt Entreprenörskap belyses som en internationaliseringsteori där ledaren inom företaget är den bidragande kraften till företagets expansion (Mtigwe, 2004). Born Global är även en strategi inom internationalisering som beskriver hur företag expanderar utomlands snabbt efter uppstartandet och heller inte nödvändigtvis har någon hemmamarknad (Madsen & Servais, 1997). Törnroos (2007) belyser att dessa traditionella internationaliseringsstrategier inte är applicerbara på företag som handlar på turbulenta marknader där en drastisk förändring pågår. Han styrker detta påstående genom att påvisa att ingen utav de existerande internationaliseringsstrategierna kan förklara hur skandinaviska företag etablerade sig i Sydafrika, under åren då apartheidregimen avvecklades. Han anser det intressant att vidare undersöka hur drastiska omvärldsförändringar påverkar företag vid internationell handel. Därav anser vi det relevant att undersöka hur en sådan drastisk omvärldsförändring som finanskrisen har påverkat svenska företag som exporterar till Baltikum. Den ursprungliga strategiteorin som växte fram på 1960-talet utvecklades under en period då världsekonomin ansågs vara stabil vilket betraktas som en förutsättning för att kunna utforma en strategisk plan. Kritiker menar att oljekrisen under 1970-talet skapade oro och förändrade världsbilden vilket gjorde omvärlden så komplex att långvarig planering delvis tappade sin mening. Strategi skulle istället belysa hantering av problem över tiden, en process som är svår att planera och snarare handlar om att parera (Eriksson-Zetterquist, 2007). Michael E Porter diskuterar strategi med utgångspunkt i att det är externa faktorer som påverkar företags lönsamhet och framgång (Eriksson-Zetterquist et al, 2006). Porters forskning utgår ifrån branschen och externa faktorer som styr organisationen och som till fullo inte går att kontrollera för företaget, såsom exempelvis kunder samt konkurrenter. Detta brukar även refereras till som branschsynsättet (Grant, 2010). Barney presenterade 1991 sitt resursbaserade synsätt som en kritik mot Porters forskning. Detta synsätt fokuserar på resurserna inom företaget och utvecklingen och användningen av dessa för att nå framgång (Barney, 1991) och den resursbaserade strategin anses på ett bättre sätt kunna skapa en långsiktigt fungerande strategi då man fokuserar på interna faktorer som är enklare för företaget att kontrollera och påverka än en ständigt förändrande extern miljö (Grant, 2010). Vi anser det intressant, att i enlighet med Barneys synsätt, analysera de resurser som företag besitter, vidare finner vi det intressant att se hur dessa interna resurser hjälpt företaget att hantera den drastiska omvärldsförändring som finanskrisen är. Då ekonomisk konjunktur går i cykler betyder detta att det sannolikt kommer att bryta ut nya finanskriser i framtiden med liknande situationer som uppstått i Baltikum. Med den globaliseringstakt som sker i världen idag kommer även svenska företag att expandera till 5

INLEDNING områden i världen med svagare ekonomisk struktur där denna typ av kriser troligtvis lättare kan uppstå. Utav denna anledning anser vi det intressant att undersöka vilka interna resurser som företag besitter som är bäst lämpade för att hantera en kris, i likhet med den i Baltikum. 1.4 Problemformulering 1.4.1 Huvudproblem Vilken resursbas, som svenska SMF innehar, har i störst utsträckning kunnat bidraga till företags förmåga att hantera finanskrisen? 1.4.2 Delproblem För att kunna besvara vårt huvudproblem har vi identifierat tre delproblem: 1. Hur ser företagens resursbas ut? För att kunna besvara huvudproblemet gällande hur företags interna resurser ligger till grund för företagets förmåga att hantera krisen måste vi således först identifiera de resurser våra undersökningsföretag besitter. 2. I vilken utsträckning har krisen inverkat på företagens verksamhet i Baltikum? För att kunna besvara hur resurserna som företaget besatt har hanterat krisen ämnar vi även undersöka i vilken utsträckning krisen har påverkat respektive undersökningsföretag. 3. I vilken utsträckning har företagen omvärderat marknadspotentialen i Baltikum på grund av finanskrisen? Med detta delproblem avser vi att undersöka i vilken utsträckning företaget har omvärderat den baltiska marknaden som en följd utav finanskrisen. Vi menar att detta bidrar till att besvara huvudproblemet då vi anser att en stor omvärdering utav marknaden tyder på att resursen företaget besatt inte kunnat hantera krisen i lika stor utsträckning som en resurs hos ett företag som inte gjort en lika stor omvärdering. 6

INLEDNING 1.5 Syfte Syftet med denna rapport är att; Beskriva vilka resurser företagen besitter samt hur den finansiella krisen har inverkat på företagen. Analysera hur företagen påverkats utav krisen, hur företagens resurser varit nyttiga för att hantera krisen samt om företagen har omvärderat marknadspotentialen i Baltikum. Kunna ge rekommendationer gällande vilken resurs som i störst utsträckning kan hantera en omvärldsförändring på emerging markets med liknande kriterier som Baltikum. Vidare ämnar vi skapa en teoretisk grund för forstsatt forskning gällande hur företags interna resurser kan analyseras. 1.6 Avgränsningar De teoretiska avgränsningar vi har gjort i denna rapport tar utgångspunkt i Barneys (1991) definition utav det resursbaserade synsättet där interna resurser inom företaget är i fokus. Då denna teori är den senast utvecklade inom strategiforskningen kommer vi inte fokusera på den tidigare forskningen inom området som främst belyser de externa faktorerna. De internationaliseringsstrategier vi har begränsat oss till är de mest frekvent använda modellerna inom forskningsområdet. Dessa modeller är; Inkrementell internationaliseringsprocess, Nätverksmodellen, Internationellt Entreprenörskap och Born Global. Dessa modeller har vi valt då vi har förkunskap gällande dem, vilket leder till att vi på ett djupare plan kan analysera undersökningsföretagen. Gällande prestationsteori har vi utgått ifrån Sousas undersökning ifrån 2004, då den anses vara en utav de mest omfattande inom området. I denna rapport kommer vi att göra empiriska avgränsningar gällande de typer av företag som vi valt att undersöka. Vi kommer att fokusera på svenska SMF, som enligt EU:s definition klassificeras som företag med färre än 250 anställda och en omsättning på mindre än 50 miljoner euro, eller en balansomslutning om maximalt 43 miljoner euro (Europakommissionen, 2003). Vi kommer även att begränsa rapporten till att enbart fokusera på de svenska SMF som exporterar till Baltikum då denna region enligt oss har 7

INLEDNING drabbats hårdare av finanskrisen än övriga Europa. Vi har vidare valt att fokusera på företag som börjat exportera till Baltikum före 2006, anledningen till att vi valt att exkludera de företag som började exportera till området 2007 är att de första varningstecknen gällande finanskrisen uppkom under våren det året. Beroende på tidspunkten på året då företagens aktiviteter tog sin början kan de arbetat utifrån olika strategier och motiv. Vi exkluderar därav företag som började exportera 2007 utav den anledningen att vi ämnar finna företag med samma förutsättningar för att få en så rättvisande bild som möjligt. Vi har valt SMF då vi anser att utlandsetableringar är mer kritiska för dessa företag då de inte besitter lika stora finansiella resurser att klara av ett eventuellt bakslag som multinationella företag. Enligt oss kan därför följderna utav finanskrisen vara enklare att identifiera hos dessa företag. Vi har valt att fokusera på företag som endast exporterar utav den anledningen att vi tror att jämförelser företagen emellan blir svårare då företagen är djupare etablerade på marknaden eftersom detta innebär att komplexiteten ökar när fler parametrar måste tas i beaktande. De företag vi valt att intervjua är IV produkt, Low Vision International, Trebema samt ett fjärde företag som önskat vara anonyma. Vi har begränsat rapporten till dessa fyra företag då samtliga är belägna i Kalmarregionen vilket har gett oss möjlighet att utföra personliga intervjuer. Företagen är verksamma i olika branscher men då vi valt att fokusera på företags interna resurser anser vi därav att olika branschtillhörighet och andra externa faktorer som påverkar företaget är utav mindre betydelse. 8

2. METOD I följande kapitel ämnar vi att redogöra för det metodologiska ramverk som vi arbetat utefter. Vi kommer att diskutera forskningsansats, forskningsmetod samt definition och design utav fallstudie. Vidare belyser vi vårt urval samt de undersökningsföretag som kommer ligga till grund för vår empiri för att avslutningsvis behandla vår datainsamlig samt validiteten och reliabiliteten för denna rapport. 2.1 Abduktiv forskningsansats Sörensen & Olsson (2007) belyser att vetenskapligt arbete föds ur frågande, och hur detta går till beror på det perspektiv som författarna väljer att förhålla sig till. Vanligtvis följer det vetenskapliga arbetet en utav två linjer; deduktiv eller induktiv, men även en tredje forskningsansats omnämns vilket är den abduktiva. Denna rapport är utformad enligt en flerfallsstudie, och Alvesson & Sköldberg (2009) belyser att den abduktiva forskningsansatsen är den metod som vanligtvis används i praktiken vid fallstudieprocesser. Abduktion bär spår utav både den induktiva och deduktiva forskningsansatsen men det faktum att abduktion inte är någon enkel blandning utav dem båda utan innehåller unika element, bör tydligt belysas. Dubois & Gadde (2002) menar att man inom den abduktiva forskningsansatsen hela tiden pendlar fram och tillbaka mellan olika forskningsaktiviteter, empiriska studier och analys. På detta sätt kan forskaren upptäcka mönster, skapa sig en djupare kunskap och lättare tyda empiriska och teoretiska fenomen. Vi har baserat och utformat vårt teoretiska ramverk på klassiska och grundläggande internationaliseringsteorier samt det resursbaserade strategisynsättet. Efter att vi gjort vår empiriska insamling har vi gått tillbaka till teorin, reviderat denna och utformat en syntes, som sedan har hjälpt oss att besvara vår forskningsfråga. Denna process, att röra sig mellan teori och empiri, är något som Dubois & Gadde (2002) refererar till som systematisk kombinering inom den abduktiva forskningsansatsen. Författarna menar vidare att det teoretiska ramverket förädlas i och med denna process när det ställs i jämförelse med verkligheten, vilket är något vi starkt eftersträvar. 9

METOD Den abduktiva forskningsansatsen anser vi vara bäst lämpad för vår rapport då denna ansats ger oss möjlighet att ge förslag gällande teoriförbättringar utifall vi finner den existerande teorin begränsad, samt att löpande kunna revidera och förbättra teorin under arbetets gång. 2.2 Kvalitativ forskningsmetod Enligt Merriam (2009) finns det två forskningsmetoder att utforma sin forskning utefter. Den kvalitativa metoden kan enligt Bryman & Bell (2005) beskrivas som att forskaren fokuserar på mjukdata i form av intervjuer och tydande analys. En annan enkel beskrivning är att forskaren frångår frågan hur mycket, som är fokuspunkten i det kvantitativa synsättet, och istället fokuserar på varför och hur. Kvantitativ metod går att förklara som att forskaren ofta utgår och fokuserar på hårddata såsom statistik och enkäter, och försöker framlägga bevis för storskaliga tendenser. I processen använder sig forskaren av särskilda mått och värdeenheter för att styrka sitt resultat, vilket enligt Bryman & Bell (2005) refereras till som en form av kvantifiering. Den kvantitativa ansatsen har sitt ursprung i naturvetenskapen medans den kvalitativa metoden mer tar sin ansats utifrån samhällsvetenskapen och tillskriver mening till det som händer Bryman & Bell (2005, p.312) vilket inte är möjligt inom naturvetenskapen. Vi har valt den metod som på bästa sätt framhåller vårt syfte och har därför arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod. Enligt Merriam (2009) är intervjuer, deltagande observationer och analyser vitala delar inom den kvalitativa forskningsmetoden och det är utifrån valda delar utav dessa instrument vi kommer att utvinna vår information. Holme et al (1996) menar att man enligt denna metod utgår från forskaren och dess tolkning av information, samtidigt som man måste ta större hänsyn till referensramar, motiv samt sociala processer. Dessa begrepp går ej att omvandla till kvantitativa hårda siffror utan belyser snarare en symbios mellan forskarens tolkning, iakttagelser och respondentens redogörelse. Vi anser att vår analys av de valda teorierna i kombination av våra intervjuer förutsätter att denna symbios, där personliga åsikter och erfarenheter står i fokus, bäst kan genomföras med hjälp av den kvalitativa ansatsen och hjälpa oss att besvara vår frågeställning. 2.2.1 Betänksamheter kring val av forskningsmetod Oavsett val av forskningsmetod finns det fog för kritik som måste tas i beaktning. Enligt Bryman & Bell (2005) bygger den kvalitativa forskningen ibland på forskarens egen uppfattning om vad som är relevant samt personliga samband som uppstår mellan intervjuaren och respondenten. Resultatet har därför en stark tendens att formas utav forskarens egna intressen. En annan aspekt är att det kan te sig omöjligt att uppnå samma resultat upprepade gånger närrapporten är uppbyggd efter en ostrukturerad undersökning, eftersom förhållandena aldrig kan var identiska. Denscombre (2009) belyser även 10

METOD problematiken gällande generalisering, då kvalitativa studier ofta genomförs med ett mindre antal respondenter. Vi har inte som mål att generalisera i någon större utsträckning men det faktum att vi har fyra undersökningsföretag och inte färre anser vi kunna avdramatisera denna problematik i viss mån. Den övriga kritiken anser vi vara ofrånkomlig och något vi självklart måste ha i stark beaktning under arbetets gång för att uppnå ett så tydligt och trovärdigt resultat som möjligt. 2.3 Definition av fallstudie Det finns enligt Yin (2007) fem forskningsstrategier som är de mest frekvent använda inom forskningen, vilka är; experiment, enkätundersökning, analys av källor, historisk studie samt fallstudie. Valet av vilken av dessa strategier som skall användas utgår ifrån två parametrar som belyser forskningsfrågan; graden av kontroll forskaren innehar samt tidsperspektivet på skeendet som undersöks. Anledningen till att vi i denna rapport har använt oss av en fallstudie baseras således på detta. Den forskningsfråga som vi valt i denna rapport är av förklarande karaktär då vi försöker beskriva aktuella företeelser över tid och således är fallstudie en passande forskningsstrategi enligt Yin (2007). Vidare beskriver Yin (2007) fallstudier som den mest lämpade forskningsstrategin då aktuella skeenden skall studeras, vilket är fallet i denna rapport då internationalisering och exportverksamhet är en pågående process i företag samt att finanskrisen i högsta grad är aktuell. Detta aktuella skeende kan undersökas genom två tillvägagångssätt, direkt observation alternativt att intervjua de personer som upplevt händelseförloppet. I denna rapport har vi valt att intervjua de personer som är ansvarig för exportverksamheten till Baltikum hos våra intervjuföretag. Grunden i fallstudier är ett fall, som enligt Scholz & Tietje (2002) är en empirisk enhet som kan utvärderas och som vetenskapliga och praktiska intressen är kopplade till. I denna rapport är vårt fall fyra svenska undersökningsföretag med huvudfokus på dess interna resurser och dess nytta under finanskrisen. 2.3.1 Design av fallstudien När vi nu definierat fallstudien och argumenterat varför vi har valt denna forskningsstrategi ämnar vi beskriva hur vår fallstudie har designats. En av de två mest centrala delarna vid utformningen av en fallstudie är huruvida enfallsdesign alternativt flerfallsdesign skall användas, vilket behandlar huruvida ett eller flera fall skall ligga till grund för forskningsfrågan. (Yin, 2007). Vi har valt att i denna rapport använda oss av en flerfallsdesign av den anledningen att en enfallsdesignad studie kräver att fallet som undersöks måste vara unikt för det specifika företaget (Yin, 2007). Vi anser att finanskrisens inverkan på svenska SMF inte kan anses vara unikt, då denna frågeställning kan implementeras på en stor mängd 11

METOD företag. Yin (2006) påvisar vidare att en flerfallsdesign är att föredra sedan slutsatserna från minst två oberoende fall vanligtvis är mer hållbar än de analytiska slutsatser som kan utrönas från ett enda fall. Den andra centrala delen i utformandet av fallstudien behandlar om studien innefattas av en eller flera analysenheter (Yin, 2007). Vi har i denna rapport valt att enbart arbeta med en analysenhet i de olika fallen (det vill säga intervjuföretagen) då vårt fokus behandlar företagets interna resurser och dess nytta under finanskrisen, och vi kommer därför att bortse ifrån andra funktioner inom företaget. Detta har legat till grund för att vi valt att enbart intervjua en respondent per företag som har insyn i den specifika enhet vi vill analysera. 2.3.2 Betänksamheter vid val av fallstudie Vid valet av vilken forskningsstrategi som skall appliceras i uppsatsen har samtliga strategierna sina respektive styrkor och svagheter (Merriam, 1998) (Yin, 2009). Valet av vilken forskningsstrategi som således skall användas måste vara den som är bäst anpassad för att besvara rapportens problem (Merriam, 1998). Merriam (1998) menar att begränsningarna inom en fallstudie främst yttrar sig i att en fallstudie antingen kan upplevas överdriva eller förenkla fenomen i viss grad. Vidare så finns det ofta en tendens att resultatet i själva studien förstoras upp och i många fall generaliseras i allför hög grad, med kausala samband som följd. Forskaren har även möjlighet att välja att framhäva viss fakta och bortse från annan, vilket kan ge en missvisande helhetsbild. Merriam (1998) menar dock att styrkorna inom en fallstudie överväger svagheterna, då en fallstudie sammanfattningsvis erbjuder ett ramverk som underlättar en bred holistisk förståelse av komplexa situationer där alla delar tillsammans ger en större förståelse av kontexten. Vi menar att en fallstudie är det bästa alternativet gällande forskningsstrategi då vi ämnar använda en analysenhet med fokus på fyra företag i en flerfallsstudie, där det holistiska synsättet är en förutsättning för en trovärdig slutsats. Som nämnts tidigare är generaliserig av det slutgiltiga resultatet ingenting som vi kommer att arbeta aktivt med vilket avdramatiserar denna aspekt avsevärt. Överlag så anser vi att betänksamheter alltid uppkommer oavsett val av forskningsstrategi och det är därför viktigt att ha dess aspekter i åtanke för att uppvisa god akademisk sed. 2.4 Urval & Undersökningsföretag Grundstommen för våra val av undersökningsobjekt har varit att företaget skall kunna klassificeras som ett SMF samt bedriva någon form av export till Baltikum. Motiveringen till dessa två val av kriterier är att det inte finns lika mycket studier som behandlar SMF då 12

METOD mycket av teorin snarare behandlar multinationella företag (MNF), samt att vi tror oss se att SMF generellt sett påverkas mer kännbart av finanskriser, mestadels på grund av svagare finanser, och därför bör tydligare mönster kunna utkristalliseras i dess beteende. Vi haft stor hjälp från vår handledare i vår urvalsprocess, då denne tidigare gjort grundliga studier inom ämnet. De fyra undersökningsföretagen har tidigare deltagit i undersökningar med liknande fokus som denna rapport behandlar, och önskemålen har varit att lokalisera företag som besitter olika slags resurser, och vår handledares tidigare erfarenhet har hjälp oss att tydligt kunna urskilja fyra företag med passande kriterier för vår undersökning. Denna process kallas syftesuppfyllande urval då forskaren utgår från ett specifikt kriterium, i vårt fall en viss typ av resurssammansättning. Det faktum att ett utav våra undersökningsföretag har önskat anonymitet är något som vi självklart accepterat och därav behandlas all information gällande företaget med största försiktighet. Vi anser inte att denna aspekt har begränsat oss utav tror istället att information som annars förblivit dold istället kommit upp till ytan kan vara ytterst användbar för oss. Att respondenten fick vara anonym tror vi har genererat i mer detaljrika och specifika svar på våra frågor vilket vi anser väger upp det faktum att vi inte kan namnge företaget eller beskriva dess produkt. De respondenter vi har intervjuat innehar liknande positioner inom företaget då de helt eller delvis är ansvarig för företagens export. Vi ansåg det av vikt att välja att intervjua dessa personer då de är de personer inom företaget som besitter mest kunskap inom det område som vi undersökt. Nedan följer en kortare redogörelse för respektive undersökningsföretag. 2.4.1 Trebema AB Trebema är ett familjeföretag grundat 1974 utav Bosse Långberg samt två utav hans kompanjoner, och idag ägs företaget utav hans tre barn Mats, Eva och Björn Långberg. Trebema är beläget i utkanten av Kalmar och företaget arbetar inom värme- och vattenbranschen. Trebema exporterar idag till flertalet marknader runt om i världen med exempel som Skandinavien, Mexiko, Grekland och Baltikum. Vår respondent på Trebema var Björn Långberg som är marknadschef och exportansvarig på företaget. 2.4.2 Anonymt undersökningsföretag Vårt anonyma undersökningsföretag har en 40-årig historia i branschen och tillverkar en biprodukt, i vilken de är världsledande med inom branschen. Företaget har länge arbetat med export och idag exporterar företaget till alla världsdelar förutom Antarktis, men dess huvudsakliga fokus ligger på Norden där exportverksamheten även initialt inleddes. Vår respondent arbetar som försäljningschef på företaget och utav den anledningen fann vi det väsentligt att intervjua honom. 13

METOD 2.4.3 Low Vision International Det Växjöbaserade företaget LVI (Low Vision International) tillverkar synhjälpmedel och är ett utav de världsledande företaget inom branschen. Både utveckling- och produktions anläggning är beläget i Växjö där även huvudkontoret är placerat. Företaget har cirka 45 medarbetare och distributörer i över 50 länder, och generar en årlig omsättning på över 60 miljoner SEK. Respondenten vi intervjuat på företaget är försäljningschefen Magnus Bringhed som har det yttersta ansvaret för exporten på företaget. 2.4.4 IV Produkt Företaget IV produkt grundandes år 1969 och är beläget i Växjö. Företaget är verksamma inom byggbranschen tillverkar luftbehandlingsaggregat. Idag exporterar företag till 15-16 länder och cirka 30% av omsättningen generas ifrån export. Respondenten på företaget som vi har träffat är exportmarknadschefen Jan Axelsson. 2.5 Datainsamling Vi har främst baserat den här rapporten på primärdata vilket Merriam (1998) beskriver som information som forskaren själv införskaffar med avsikter att slutligen kunna svara på huvudfrågan. Enligt Kylén (2004) kan primärdata ses som förstahandsuppgifter ifrån huvudkällan och anses därför som mer givande och valida än sekundära källor. Yin (2009) menar att när en fallstudie genomförs kan primärdata vanligtvis utvinnas ur sex olika metoder för datainsamling; dokumentering, arkiv, intervjuer, direktobservationer, deltagande observationer samt fysiska artefakter. Vi har i denna rapport valt att använda oss av personliga intervjuer som huvudsaklig primärdata, vilket Kvale (1997) resonerar kring, och menar att intervju som primärkälla kan medföra en djup förståelse, och grundliga kunskaper kan definieras genom vaksamhet och lyhördhet från intervjuaren. Under arbetet med denna rapport har vi genomfört fyra stycken personliga intervjuer med följande respondenter; Magnus Bringhed, Marknad- och försäljningschef på LVI, Björn Långberg, Marknadschef och exportansvarig på Trebema AB, Jan Axelsson, exportmarknadschef på IV produkt samt en försäljningschef på ett anonymt svenskt exportföretag. Vi har även haft kompletterande mejlkontakt med nämnda respondenter. Samtliga respondenter besitter sedermera positioner inom företagen som medför stor inblick i de funktioner inom företaget som vi ämnar studera, vilket främst berör exportaktiviteter till Baltikum. Vi anser därför, som nämnts tidigare, att respondenterna kan tillgodose oss med betydelsefull information och bidra med det djup och den bredd som krävs för vår rapports genomförande. Vi anser vidare att informationen som delges från respondenterna är högst tillförlitlig då respondenterna talar direkt utifrån egna erfarenheter och beskriver det område som de är specialiserade på inom företaget. 14

METOD 2.5.1 Kvalitativa intervjuer Intervju det mest använda tillvägagångssättet inom kvalitativ forskning, och det som i huvudsak särskiljer en kvalitativ intervju är att den fokuserar på respondentens åsikt, kunskap, egenskaper, känslor och ståndpunkt. Intervjuerna kan vara allt ifrån standardiserade, med förutbestämd specifik frågeföljd, till ostrukturerade där intervjun snarare ses som ett samtal mellan respondent och intervjuare (Merriam, 1998). En ytterligare form av intervjuer är semi-strukturerade och den tillsammans med de ostrukturerade anses de vara de två mest frekvent använda formerna (Bryman & Bell 2005). Merriam (1998) menar att vad som i huvudsak särskiljer ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer är att den ostrukturerade intervjun kan liknas som ett samtal mellan respondent och intervjuare, där respondenten ofta får tala helt fritt med endast ett fåtal följdfrågor från intervjuaren. Den semi-strukturerade intervjun är mer bunden till en intervjuguide, där frågorna ställs i enighet med denna men är på intet sätt bunden till en viss ordning och följdfrågor sker naturligt. Vi har under arbetets gång använt oss utav semi-strukturerade intervjuer då vi velat låta respondenten tala relativt obehindrat samtidigt som vi anser oss behöva en intervjuguide för att kunna jämföra de olika respondenternas svar i efterhand. Intervjuguiden har varit identisk under samtliga intervjuer och utformad enligt fyra huvudrubriker, detta för att kunna sammanställa och jämföra empirin på ett effektivt sätt med ett så rättvisande resultat som möjligt. Intervjuerna har ägt rum på företagens respektive huvudkontor och i snitt varat i en timme vardera. Under samtliga intervjuer har anteckningar tagits och under intervjuerna med Trebema, LVI och IVP har digitala inspelningar även gjorts. Efter intervjuernas genomförande har de noggrant transkriberats för att uppnå så valida och precisa resultat som möjligt. Vi har i enighet med den semi-strukturerade intervjun haft möjlighet att under intervjuernas gång att avvika fråga intervjuguiden och ställa följdfrågor. Vidare så respondenten fått tillfälle att fritt få diskutera runt ämnet för att vi på så sätt kunnat fånga upp underliggande intentioner, vilket inte är möjligt på i samma utsträckning i exempelvis kvantitativa intervjuer. 2.6 Validitet & Reliabilitet En av de viktigaste aspekterna med en uppsats är att resultatet ska vara pålitligt, och på så sätt måste författarna behandla data på ett korrekt sätt för att skapa validitet och reliabilitet. Oavsett hur forskningsprocessen ser ut så måste validitet och reliabilitet alltid genomsyra hur data samlas in, tolkas, analyseras och slutligen presenteras, och vid kvalitativa studier bör författarna förse läsaren med en skildring av problemet som i sin tur påvisar att författarnas slutsatser är logiska (Merriam, 2009). 15

METOD Intern Validitet kan kortfattat beskrivas som i vilken grad författarnas slutsats och resultat överensstämmer med verkligheten, och det är upp till författaren att verkligen fånga upp det som är relevant. Detta område är på intet sätt okomplicerat då all data måste tolkas på något sätt, och detta görs genom siffror och ord som alla är abstrakta, subjektiva och starkt bundna till symbolik och därför aldrig verkligheten själv. Validiteten är alltså alltid relativ och kan snarare ses som ett mål (Merriam, 2009). Vi har i denna rapport aktivt arbetat för att upprätthålla validiteten genom att analysera ett brett spektrum av teoretiska källor såsom tryckta böcker, granskade vetenskapliga artiklar och rapporter tillsammans med empiriska studier, med olika vinklar beträffande vårt huvudämne. Intervjuguiden som vi utformat är granskad av vår handledare som besitter stor kunskap inom ämnen, vilket säkerställer relevansen. Det faktum att rapporten har tre författare tror vi ytterligare ökar vår validitet, då vi menar att fler åsikter kan skapa och underhålla ett större mått av objektivitet än en rapport skriven av färre författare. Extern validitet menas med i vilken utsträckning resultatet kan appliceras på andra situationer, eller med andra ord i vilken grad de går att generalisera. Kritiken som framkommer belyser problematiken kring om det är möjligt att generalisera utifrån endast ett eller att fåtal fall (Merriam, 2009). Vi anser att det faktum att vi arbetet med fyra undersökningsföretag, vilket Yin (2007) benämner som flerfallstudier, dock gör det möjligt att generalisera resultatet i rapporten i större mån än om vi endast hade ett företag eller färre. Detta minskar problematiken inom detta område, men vi är medvetna om att den externa validiteten självklart ökat väsentligt om vi haft ännu fler intervjuföretag. Denna vetskap anser vi vara särskilt viktigt att ha i åtanke vid utformandet av analysdelen samt slutsatser för att på bästa sätt säkerhetsställa den externa validiteten. Reliabiliteten kan i sin tur beskrivas som i vilken grad ett visst resultat kan upprepas. Problemet här är att en kvalitativ studie alltid görs inom en mänsklig kontext, och människors beteende är aldrig statiskt. För att en studie skall kunna upprepas på exakt samma sätt måste förhållandena sedermera alltid manipuleras (Merriam 2009). För att öka reliabiliteten denna rapport har samma intervjuguide användas vid samtliga intervjuer och denna bifogas även som bilaga. Tre av intervjuerna är inspelade för att kunna följa diskussionen samt att i större mån undvika subjektiva tolkningar i efterhand. Detta kunde dock inte göras i den fjärde intervjun på grund av respondentens önskan om att vara anonym. 16

3. TEORETISK REFERENSRAM I följande kapitel presenteras vår teoretiska referensram och det inleds med en redogörelse för den resursbaserade strategin och följs utav de internationaliseringsteorier som vi kommer att använda oss utav. Därefter beskrivs definitioner utav prestation för att slutligen utmynna i vår teoretiska syntes. 3.1 Resursbaserad strategi Begreppet strategi härstammar från Grekiskan och betyder konsten att kriga. Uttrycket härstammar ifrån militärstrategier där Sun Tzu med sin skrift The Art of War från år 500fkr är den första att belysa ämnet (Eriksson-Zetterquist et al, 2006). Begreppet strategi innefattar hur företag agerar för att nå sina uppsatta mål (Grant, 2010) och etablerades främst under 1960-talet då Chandler år 1962 presenterade studien om relationen mellan strategi och struktur. Efter detta har teorin om strategi utvecklats monumentalt och anses idag inom företagsekonomin vara en egen forskningsdisciplin. Tidiga strategier gällande företags konkurrenskraft hade i stor utsträckning fokus på externa faktorer för att undersöka lönsamhet, exempelvis Porters five forces modell. Wit & Mayer (2002) benämner detta perspektiv som outside-in perspektiv där företag först och främst ska se till sin den miljö som de verkar i för att definiera sin strategi. Företagen ska således vara externt orienterade och marknadsdrivna. Jay Barney publicerade 1991 ett nytt synsätt för att undersöka hur företag kan skapa konkurrensfördelar för att uppnå framgång, och sedan dess har det resursbaserade synsättet dominerat forskningen inom Strategic Management. Det nya synsättet uppkom som kritik mot exempelvis Porters tidigare teorier där det, enligt Barney, fanns två grundläggande antaganden som han ansågs vara förenklade i alltför stor utsträckning. Enligt Porters modell gjordes antaganden att företag inom samma industri har identiska strategiskt relevanta resurser som dem kontrollerar, samt att dessa resurser är högst mobila. Detta betydde att ett företags nya resurs enbart skulle ge företaget en kort konkurrensfördel innan samtliga företag inom industrin skulle kunna kopiera och ta del av den nya resursen. Den resursbaserade strategin ger istället två alternativa antaganden för hur resurser skall analyseras för att nå konkurrensfördelar. För det första anser Barney att företag inom en industri är heterogena med tanke på dess resurser, och för det andra kan dessa resurser inte 17

TEORETISK REFERENSRAM anses vara fullt mobila mellan företag. Denna typ av aspekt definieras vidare av Wit & Meyer (2002) som ett inside-out perspektiv. För att förklara den resursbaserade strategin krävs att tre centrala begrepp belyses ytterligare; Företagsresurser (firm resources), konkurrensfördelar (competitive advantage) och hållbara konkurrensfördelar (sustained competitive advantage) 3.1.1 Företagsresurser Som företags resurser inkluderas alla tillgångar, förmågor, information, kunskap etc. som förbättrar effektiviteten inom företaget. Enligt Barney (1991) kan samtliga av företags resurser även delas in i tre underkategorier; fysiska resurser (physical capital resources), mänskliga resurser (human capital resources) och organisatoriska resurser (organizational capital resources). Även Wit & Meyer (2002) delar in företagets resurser men utgår endast från två kategorier; greppbara resurser (tangible resources) samt icke greppbara resurser (Intangible resources). I dessa teorier kategoriseras både fysiska och greppbara resurser som företagets utrustning, byggnader, geografisk position, tillgång till material samt pengar. Gällande mänskliga resurser anser Barney (1991) att träning, erfarenhet, relationer och begåvning är gällande både för arbetare och chefer inom företaget. Vidare menar Barney att organisatoriska resurser exempelvis är företagets formella rapporteringssystem, planering (både formell och informell) samt informella relationer mellan grupper inom firman och mellan företaget och dess omgivning. Denna kategorisering delas dock inte till fullo av Wit & Meyer (2002) som istället delar upp de icke-greppbara resurserna i relationsresurser eller kompetens. 3.1.2 Konkurrensfördelar & Hållbara konkurrensfördelar Barney (1991) definierar en konkurrensfördel som en värdeskapande strategi som inte implementeras av nuvarande eller potentiella konkurrenter. Barney menar vidare att för att kunna omvandla denna konkurrensfördel till en hållbar konkurrensfördel måste, förutom att den inte implementeras av nuvarande eller potentiella konkurrenter, även de fördelar som skapas av strategin inte kunna kopieras av de andra företagen. För att en konkurrensfördel skall anses vara hållbar måste även detta definieras. Enligt Porter (1985) och Jacobsen (1988) handlar denna hållbarhet om att företag innehar en konkurrensfördel under en längre tidsperiod (citerade i Barney, 1991). Detta anser dock Barney (1991) inte vara korrekt utan menar istället att det handlar om konkurrenternas förmåga att kopiera denna, och att konkurrensfördelen är hållbar när försök har gjorts för att kopiera den men inte lyckats. Med andra ord blir en konkurrensfördel först hållbar när nuvarande och potentiella konkurrenter har inte har lyckats att kopiera denna. Dock påvisar Barney att detta inte betyder att konkurrensfördelen kommer att vara hållbar för evigt utan 18

TEORETISK REFERENSRAM att den ekonomiska strukturen inom en industri kan förändras så pass mycket att tidigare konkurrensfördelar inte längre anses vara betydelsefulla. Dessa strukturella förändringar brukar definieras Schumpeterian Shocks och kan förutom att göra konkurrensfördelar mindre betydelsefulla även göra tidigare mindre framstående konkurrensfördelar till hållbara konkurrensfördelar. 3.1.3 Resursegenskaper för hållbar konkurrensfördel Det finns vissa specifika krav för att en företagsresurs skall kunna ligga till grund för en hållbar konkurrensfördel. För att kunna analysera detta utgår Barney (1991) från att resurserna, som företagen inom en industri har i sin besittning, måste vara heterogena och icke mobila. Barney stödjer denna utgångspunkt utifrån en rad konkreta fall där han påvisar detta. En så kallad Först-på-markaden fördel (first mover advantage) kan endast vara en hållbar konkurrensfördel om resursen kunskap om möjligheten på marknaden är heterogen, då det i annat fall är möjligt för samtliga företag inom industrin att implementera denna strategi. Även tillträdesbarriärer (barriers to entry) används för att styrka påståendet att resurserna måste vara icke mobila för att kunna ligga till grund för en hållbar konkurrensfördel. Barney menar således att om en resurs är helt mobil skulle detta innebära att om ett företag har en resurs som skyddar företagen på marknaden genom tillträdesbarriärer, skulle denna resurs annars kunna förflyttas till företag utanför industrin för att de i sin tur skall kunna entra industrin. När dessa generella teoretiska förutsättningar är kartlagda visar Barney (1991) på fyra grundläggande egenskaper som resurserna måste inneha för att vara en resurs som ligger till grund för hållbar konkurrenskraft. För det första måste resursen vara värdefull (valuable) i den meningen att den kan påvisa möjligheter alternativt belysa hot i företagets närmiljö. Vidare påvisar Barney att resursen måste vara sällsynt (rare) i den aspekten att andra företag inte har möjlighet att använda resursen på samma sätt. Barney menar vidare att organisatoriska resurser som innehar dessa två egenskaper kan vara den tidigare nämnda först-på-marknaden fördelen, men för att detta skall vara en hållbar konkurrensfördel måste den även vara ofullkomligt imiterbar (imperfectly imitable) det vill säga att företag som inte innehar denna fördel inte heller kan anskaffa den. Enligt Barney kan denna typ av resurs vara ofullkomligt imiterbar av tre anledningar; företaget saknar förmågan att anskaffa den på grund av unika historiska förutsättningar, sambandet mellan resursen och den hållbara konkurrensfördelen är otydligt eller att resursen genererar en konkurrensfördel med hjälp av social komplexitet. Med unika historiska förutsättningar menar Barney att ett företag kan ha anskaffat sig resursen på grund av företagets verkat vid en specifik tidpunkt i historien och att senare bildade företag inte kan anskaffa denna resurs då de inte ännu existerat vid denna tidpunkt. Vidare beskriver Barney att otydligheten mellan resursen och konkurrensfördelen den generar kan vara otydlig på grund av att företaget som innehar resursen inte är 19