Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Relevanta dokument
Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Kort introduktion till

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Datainsamling för djurgård

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Frågor och svar Klimatkollen juni Frågor och svar. (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget)

Gården i ett livscykelperspektiv

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Jordbrukets klimatpåverkan

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Jordbrukets klimatpåverkan

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Mjölk på gräs och biprodukter

Utfodringspraxis Mjölby nov

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Miljösmart utfodring av mjölkkor

Livscykelanalys av svensk lammproduktion

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Sida 1(6)

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad

Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar. Nässjö Carin Clason 2019

Tolkning av mjölkgård

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Jordbruk, biogas och klimat

Energihushållning i växtodling

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel Maria Berglund, HS Halland

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Svensk djurhållning utan soja?

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

VERA - Klimatkollen. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Klimatåtgärder på gårdsnivå. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Ekologisk djurproduktion

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Sommarens torka. Klimatförändring

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Uppgifter till Efterkalkyl Nöt Övningsexempel

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Räkna klimatavtryck. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland tel

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Ungdjurs tillväxt på Bete

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Ett lantbruk som inte bara minimerar sina egna utsläpp av växthusgaser utan dessutom binder in mer kol i mark och växter än vad som släpps ut.

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Transkript:

Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen Komplettera gärna nu eller efter hand!

Vanliga fallgropar Missar lägga in Inhyrda körslor (kommer separat bild) IN: Lägga in eget värde (kg CO2e/enhet) när uppgift saknas Naturbetesmark (ha) Utlakning ([kg N/ha] samt [ha]) Skörd Skörden i kg/ha eller kg TS/ha Bortförda skörderester (halm etc.) kg/ha, genomsnitt Kolla om UT och Odling överensstämmer! Djur Betesperiodens längd i månader Antal platser Kontrollera uppgifter från lantbrukaren och dina inmatningar! Djurantal, areal, skörd Beskriv gården och antaganden du gjort!

Körslor Beräkningar/ beräkningsverktyget Fliken Diesel Schabloner per ha (se t ex http://www.bioenergiportalen.se /?p=5737 ) Schabloner per körsla och ha (se t ex http://www.sik.se/archive/pdf-filerkatalog/sr830.pdf

Resultatet 80 mjölkkor (9,5 ton ECM). 80 ha vall + egen spannmål, 20 ha naturbete. Levererar: 760 ton ECM, 25 ton nöt (slakt + liv) Totalt: 770 ton CO2e

Två alternativ: 1. Räkna bottom-up : Utifrån tidigare erfarenheter om typiska utsläpp t ex per ha och DE. Marias känsla : 1 ha åker ca 1,5-3 ton CO2e. 1 diko ca 2,5 ton CO2e, 1 mjölkko ca 10 ton CO2e. OBS! I djursiffrorna ingår allt foder!! 2. Räkna baklänges: Hur stora hade utsläppen varit om samma mängd produkter producerats någon annanstans? Exempel: Enligt tidigare LCA: 1 kg ECM 1 kg CO2e 1 kg nöt (levande) 7 kg CO2e Här 760 ton ECM (motsvarar 760 ton CO2e) och 25 ton nöt (175 ton CO2e). Verkar ligga bra till! Var hittar jag data då Resultatet Vad är normala värden? Har jag räknat rätt?

SIK-rapporter! www.sik.se (bibliotek/rapporter, välj kategorin miljö ) www.hush.se/halland (Fliken Miljö, energi och klimat)

Klimatavtrycket kan skilja mellan gårdar Klimatavtryck lammproduktion, data från 10 gårdar http://www.sik.se/archive/pdf-filer-katalog/sr831.pdf

Nyckeltal, förslag: Växtodling kg N/ton spannmål, raps, etc. (förslag kg N mineralgödsel resp kg N organisk gödsel ) liter diesel/ha Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Kan även vara relevant med mått på hälsa, produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga ), inköpt protein (soja) Detta är förslag! Kommer att utvecklas mer

Inget klart i verktyget! Klimatavtryck per kg produkt I dessa fall kan ni räkna själva: Levererar ENBART djur: Tot ton CO2e/(tot ton kött (liv och slakt)). Gör avdrag för ev inköpta djur! Levererar ENBART mjölk och nötkött - Allokera mellan levererad mjölk och kött enligt: AF = 1 5,771*kg kött (levande vikt)/kg mjölk Där AF anger hur stor andel av de totala utsläppen som ska läggas på mjölken För ren VO-gård måste insatsvaror och utsläpp fördelas mellan grödorna!

Kolets och kvävets kretslopp - varför är CO 2 i kons rapar värre än CO 2 som bildas om gräs ruttnar på marken? - kvävgas är ju en naturlig del i kretsloppet Vad händer när kolet omsätts? Vad blir proportionerna mellan CO 2 och CH 4? T ex större andel av kolet som CH 4 i kons utandningsluft än om gräset förmultnat på marken Det är skillnad på CO 2 och CO 2 e! Vad händer när kvävet omsätts? Vad blir proportionerna mellan N 2, N 2 O, NH 3 etc.?

Övriga klurigheter och frågor Ekonomi i att använda klimatdeklarerad mineralgödsel Svårt bedöma andelen mulljordar Ungdjur inköpt och sålt Mullhaltförändringar i mineraljordar Åtgärder

Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen Kommentarer? Erfarenheter?