Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Relevanta dokument
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Dina levnadsvanor din hälsa

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Hållbar mat i offentliga kök

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Måltidspedagogik i vardagen

KLIMATSMARTA MATTIPS

Världen har blivit varmare

Råd för en god hälsa

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ


Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Matprat i primärvården

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Sveriges miljömål.

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

God mat + Bra miljö = Sant

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Temagruppernas ansvarsområde

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting

Sveriges miljömål.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Tio steg till goda matvanor

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Vad påverkar vår hälsa?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Trollhättan & miljön

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Hitta ditt sätt. Att äta grönare, lagom mycket och röra på dig

Grundläggande Miljökunskap

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Vad ska vi äta? Elin Röös

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Älsklingsmat och spring i benen

Småbiotoper och jordbruksfåglar

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Miljömål och indikatorer

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

God bebyggd miljö - miljömål.se

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:


Frågor och svar om Köttguiden 2016

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Mat på vetenskaplig grund

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Frihandel får inte gå före miljömål

Bakom våra råd om bra matvanor

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Transkript:

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd? Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Anita Lundström Naturvårdsverket

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 2

16 Miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 3

Hållbart för hälsan och miljön Grönare Lagom mycket Röra på sig Även små förändringar är bra för hälsan

MER grönsaker, frukt och bär Minst 500 gram/dag Olika sorter Mycket kålväxter, lök, baljväxter och rotfrukter = grova grönsaker Även en liten ökning är bra för hälsan 500 gram

Miljöaspekter på grönsaker och frukt Generellt låg miljöbelastning, särskilt grova grönsaker Baljväxter har låg klimatpåverkan jämfört med animaliska proteinkällor Relativt hög användning av bekämpningsmedel, särskilt frukt Största delen av matsvinnet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 6

MER fisk och skaldjur Fisk 2-3 gånger i veckan, variera mellan feta och magra Olika sorter för att minska belastning på vissa bestånd Miljömärkt fisk ett bra val Barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder bör inte äta fet fisk från Östersjö-området oftare än 2-3 gånger per år.

Miljöaspekter fisk och skaldjur Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med För att kunna äta fisk även på lång sikt är det viktigt att fisken kommer från stabila bestånd och fiskas eller odlas på ett hållbart sätt Det finns märkningar och guider som hjälper konsumenterna: MSC, ASC, Krav, WWF:s fiskguide Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 8

BYT TILL fullkorn Välj fullkornsvarianter av pasta, bröd, gryn och ris 70 gram är en lagom mängd för kvinnor och 90 gram för män Ta hjälp av Nyckelhålet Bild på fullkornsexempe l

Miljöaspekter på bröd, flingor, gryn, pasta och ris Låg miljöpåverkan jämfört med animalier Lägre användning av bekämpningsmedel än vid odling av frukter och grönsaker Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 10

BYT TILL nyttiga matfetter Välj nyttiga oljor i matlagningen, till exempel rapsolja eller flytande matfetter gjorda på rapsolja Välj nyttiga smörgåsfetter Titta efter Nyckelhålet!

Miljöaspekter på matfett Rapsolja, matfetter med mycket rapsolja, och olivolja påverkar generellt sett miljön mindre än palmolja I rapsodling används generellt mindre växtskyddsmedel än i oliv- och oljepalmsodling Oljepalm odlad på regnskogsmark innebär en omfattande förlust av biologisk mångfald Klimatpåverkan från smör är ca sex gånger högre än för rapsoch olivolja Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 12

BYT TILL magra mejeriprodukter Välj magra, osötade produkter D-vitaminberikade Nyckelhålsmärkta 2-5 dl är en lagom mängd

Miljöaspekter på mjölk och mejeriprodukter Mjölk och mejeriprodukter har relativt stor klimatpåverkan Kan bidra till biologisk mångfald i Sverige Foto: Mark Marissink Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 14

MINDRE rött kött och chark Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan (tillagad vikt) Endast en mindre del bör vara chark Nyckelhålsmärkt Välj med omsorg om miljö och djurhälsa

Miljöaspekter kött och chark Kött är det livsmedel som påverkar miljön mest, bl a betydande klimatpåverkan I Sverige hjälper betande djur till att hålla marker öppna och bidrar till att bevara biologisk mångfald. Globalt orsakar animalieproduktion förlust av biologisk mångfald Kött kan även orsaka övergödning och bidrar till kemikalieanvändning vid foderproduktion Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 16

2016-10-05 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 17

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER* FRÅN PRIVAT KONSUMTION AV MAT I SVERIGE OCH ANDRA LÄNDER 1993 2012 *Ton koldioxidekvivalenter (koldioxid, metan och lustgas sammanvägt) per person och år. Källa: Omställning till hållbara konsumtionsmönster Fördjupad utvärdering 2015. Rapport 6664. 2016-10-05 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 18

Olika koster olika klimatpåverkan Källa: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara år 2050? Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. (2013) 2016-10-05 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 19

Indikator: Häckande fåglar i odlinglandskapet Indikatorn innehåller tre grupper av fåglar knutna till: Höga naturvärden i odlingslandskapet i stort: tofsvipa (-), storspov (-), sånglärka (-), ladusvala (+), sydlig gulärla (+), stenskvätta, buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling, gulsparv (-), pilfink (+). Ängs- och betsmarker: tofsvipa (-), storspov (-), ladusvala (+), sydlig gulärla (+), stenskvätta, buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling, gulsparv (-). Småbiotoper: stenskvätta, buskskvätta (-), törnsångare, törnskata, stare (-), hämpling, gulsparv (-) Gruppen jordbruksfåglar i sin helhet är den som det gått genomgående sämst för i Sverige 2002-2015. Plus- eller minustecken visar på statistiskt säkerställda ökningar (+) eller minskningar (-) för de enskilda arterna. Ingen säkerställd förändring under perioden för övriga angivna arter. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-05 20

Övergödning, fyra orsaker studerade, Havsmiljöinstitutet Report no 2016:3 Changes in four societal drivers and their potential to reduce Swedish nutrient inputs into the sea Stor betydelse: Proteinkonsumtion av proteinrika livsmedel minskar Fosfortillsatser i mat används som: antioxidationsmedel stabiliseringsmedel smakämne Mindre betydelse: Onödigt matavfall Hästhållning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-06 21

MINDRE salt Välj mat med mindre salt Mindre salt i matlagningen Använd joderat salt

MINDRE socker Håll igen på godis, bakverk, glass och annat med mycket socker Minska särskilt på söta drycker

Håll balansen Försök att hålla energibalansen genom att äta lagom mycket

MER fysisk aktivitet Rör på dig minst 30 minuter varje dag! Till exempel en rask promenad. Minska stillasittandet genom regelbundna korta aktiva pauser

Nyckelhålet enkelt att välja nyttigt Ett återkommande tips är att kolla efter Nyckelhålet. Den som väljer Nyckelhålet får mat med mindre socker mindre salt mer fibrer och fullkorn nyttigare och/eller mindre fett jämfört med andra livsmedel av samma typ

Råden på en minut

Rapport med motiv till råden Rapport 5 2015, Livsmedelsverket www.livsmedelsverket.se

29 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!