REUMATOID ARTRIT - ARBETSTERAPIPROGRAM

Reumatoid Artrit - arbetsterapiprogram Gäller för: Godkänd av: Centralsjukhuset, Eva Möllberg arbetsterapin Utgåva: 1 Giltighetstid: 2006-05 2008-05 Vårdprogram 0(8) Utarbetad av: Monica Bergström Maj-Britt Eriksson Revisionsansvarig: Maria Klässbo Reviderad: REUMATOID ARTRIT - ARBETSTERAPIPROGRAM

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp 2 Beskrivning av målgrupp och vårdkedja 2 Resurser 2 Syfte 3 Mål för arbetsterapeutisk intervention 3 Intervention 3 Bedömning 3 Planering 3 Behandling 3 Värmebehandling 4 Rörelseträning 4 Hjälpmedel 4 Ortoser 4 Prevention 4 Utvärdering 4 Resultat 4 Utveckling/förbättring 4 Utvärdering 5 Referenser 5 Bilagor 8 Bilaga S3 Bilaga S7 Bilaga T16 Bilaga T17 Bilaga T18 1

Inledning Arbetsterapiprogrammet är en beskrivning av arbetsterapeutisk intervention och förväntat resultat för patienter med diagnostiserad reumatoid artrit (RA). Som teoretisk grund används Model of Human Occupation (MOHO) och den biomekaniska modellen 1. MOHO är en modell som beskriver människan i aktivitet utifrån vilja, vanor och utförande där individens självuppfattning, värderingar, intressen påverkar varför en individ väljer att utföra en viss handling. Vanor och roller består av en samling inre bilder som utlöser och styr utförande av rutinmässig aktivitet i det dagliga livet. Motoriska-, process-, kommunikations- och interaktionsfärdigheter är de förmågor som en individ har för att kunna utföra olika slags ändamålsenliga handlingar. Fysisk och psykisk miljö har stor påverkan på individens aktivitetsförmåga. Den biomekaniska modellen beskriver den muskeloskelektala kapaciteten bland annat leders rörelseomfång, muskelstyrka och uthållighet vilket påverkar patientens funktionella rörelser 1. Begrepp och termer enligt ICF-klassificering används vid journalskrivning 2. Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp Enligt Prioriteringsutredningen ska personer med kroniska sjukdomar prioriteras inom Hälso- och sjukvården 3. Prioriteringsgrupp ett innehåller vård av sjukdom som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Patienter med RA ingår i den första prioriteringsgruppen 1 B. Beskrivning av målgrupp och vårdkedja Målgruppen är patienter med RA som kommer på remiss till arbetsterapierna, patienter är inskrivna vid reumatologen på Centralsjukhuset i Karlstad (CSK), Arvika och Torsby samt Carema närvård i Säffle och Kristinehamn. Det är även tänkt att vara till stöd för kollegor i Värmlands kommuner. Upptagningsområde är Värmlands län med ca 250 000 invånare. RA är en kronisk inflammatorisk sjukdom som kännetecknas av att framförallt kroppens leder engageras. Ledinflammationen börjar ofta i händernas och fötternas småleder, men sprider sig ofta till flertalet av kroppens större leder. Rörelsesmärtor och morgonstelhet är några av de tidiga symtomen. Patienter som lider av sjukdomen får tidigt funktionshinder som påverkar aktiviteter i det dagliga livet. Dessa funktionshinder beror bland annat på smärta, muskelsvaghet, inskränkt rörlighet i lederna och nedsatt greppfunktion 4 Resurser Teambaserad verksamhet bedrivs på CSK. Teamen består av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och kurator. Teamets samlade resurser ska ge patienten kunskap om sin sjukdom, information om medicinering, individanpassad träning, analys av hjälpmedelsbehov och psykosocialt stöd. Arbetsterapeuter finns tillgängliga på arbetsterapin under kontorstid måndag till fredag. Samtliga har röstbrevlåda och är lätta att nå under samma tid. Ändamålsenliga lokaler med behandlingsrum för individuell behandling, gruppbehandling, ortosutprovning, ortostillverkning och hjälpmedelsutprovning finns på arbetsterapin. 2

Syfte Arbetsterapiprogrammet avser att ge arbetsterapeuterna i Handgruppen i Värmland en enhetlig behandlingsstrategi för patienter med RA. Programmet ska säkerställa att enskilda patienter erhåller en god och likartad arbetsterapeutisk insats i länet. Mål för arbetsterapeutisk intervention Att bibehålla eller öka rörlighet och styrka samt minska svullnad och smärta i händerna för att klara av vardagliga aktiviteter inom personlig vård, boende arbete och fritid. 5 Att patienten ska lära sig använda hjälpmedel och ortoser på rätt sätt samt erhålla kunskap om egenvård. Detta innebär att patienten lär sig leva skonsamt men aktivt. Intervention Enligt Reumatologens rutiner träffar arbetsterapeut samtliga nydiagnostiserade patienter. Detta kan ske i samband med läkarbesök eller vid så kallad samordnad aktiv artritmottagning. Detta innebär att patienten vid ett och samma tillfälle träffar arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och sjuksköterska. Varje yrkeskategori träffar patienten individuellt och gör sin bedömning, som sedan sammanfattas vid teamkonferans. Bedömning Vid första besöket hos arbetsterapeut sker en genomgång av patientens aktivitetsförmåga d v s hur patienten fungerar i personlig vård, boende, arbete och fritid. Självskattningsskalan Health Assessment Questionnaire (HAQ) används för att kartlägga hur patienten bedömer sin aktivitetsförmåga i olika ADL-situation 6,7,8,9 (bilaga S6). Handstatus, speciellt framtagen av arbetsterapeuterna i Värmlands län används för att kunna bedöma patientens handfunktion ( bilaga S3). Handstyrkan mäts med Grippit 10,11,12;13,14. Rörligheten mäts med goniometer och plurimeter. Undersökning av svullnad, värmeökning, palpationsömhet, och ev felställning registreras på handstatuset. Vid behov används Grip Ability Test (GAT) 15,16,17 ( bil S7). På CSK används GAT bland annat för utvärdering av klimatvård samt för utvärdering av intensivträningsperiod. Planering Efter genomförd utredning formuleras mål tillsammans med patienten inför fortsatt behandling. Behandling Arbetsterapeuten träffar patienten vid ett eller flera behandlingstillfällen. Med utgångspunkt från de aktivitetsnedsättningar som bedömningen visat och patienten upplevt som problem genomförs olika åtgärder såsom värmebehandling, rörelseträning, hjälpmedelsutprovning och ortosutprovning för att öka aktivitetsförmågan. I preventionssyfte informeras patienten om ledskydd. 3

Värmebehandling Värmebehandling används för att ge muskelavslappning, smärtlindring och minska stelhet och ges aldrig vid pågående inflammation 18,19,20,21. Rörelseträning Rörelseträning sker efter individuellt anpassat träningsprogram för att öka och bibehålla rörlighet och styrka. Träning sker med eller utan motstånd. Förslag till lämpliga övningar finns 22 (bilaga T 16,17,18 ). Hjälpmedel Hjälpmedel provas ut i förebyggande syfte och/eller för att kompensera nedsatt aktivitetsförmåga, till exempel används förstorade grepp för att avlasta lederna och fördela belastningen på flera leder 23. Ortoser Utprovning av ortoser sker för smärtlindring, stabilisering och avlastning i framför allt handleder och tummar 24,25,26.Ortoser finns prefabricerade och kan även tillverkas individuellt av arbetsterapeut. Individuell tillverkning sker när den prefabricerade ortosen inte uppfyller de krav som eftersträvas. Prevention Patienten informeras om ett ledskyddande levnadssätt, att leva aktivt men ändå skonsamt. Patienten lär sig att använda hjälpmedel, ortoser och informeras om vikten av att få en balans mellan vila och aktivitet. Informationen sker muntligt i en dialog med patienten. Patienten uppmanas ta kontakt med arbetsterapeuten vid försämrad aktivitetsförmåga. Vid kronisk sjukdom är det av stor vikt att patienten känner till hur sjukdomen yttrar sig och vilka åtgärder som är lämpliga 27,28. Utvärdering En dialog förs med patienten för att utvärdera resultatet av de insatta åtgärderna. Resultaten mäts med ett nytt, jämförande handstatus för att se om någon förbättring skett av handstyrka, rörlighet, smärta och svullnad. Självskattning enligt HAQ utförs. Samtal kring patientens kunskap om egenvård genomförs. Uppföljning av utprovade hjälpmedel görs kontinuerligt då patienten provat dessa i hemmiljö. Resultat Journalgranskning sker regelbundet på CSK initierat av kvalitetsrådet för att här se om de ställda målen uppfyllts. Utveckling/förbättring av arbetsterapeutisk intervention Nätverksträffar genomförs 2 gånger/termin med Handgruppen Värmland. Då förs diskussioner för att få ett enhetligt arbetssätt. Målet är att få ett länsövergripande arbetsterapiprogram för patientgruppen. Arbetsterapeuterna deltar även i regionalt och nationellt nätverk för erfarenhetsutbyte. 4

Utvärdering av arbetsterapiprogram Handgruppen i Värmland gör översyn och reviderar arbetsterapiprogrammet var 3:e år eller tidigare om nya rön framkommer. Referenser 1 Kielhofner G A. Conceptual Foundations of Occupational Therapy: 3 rd ed. 2004 by F A Davis Company. 2 http://www.sos.se/epc/klassifi/icf.htm 3 SOU. Vårdens svåra val. Slutbetänkande av prioriteringsutvecklingen 2001:88. 4 http://www.karolinska.se/templates/page 36255.aspx 5 Steuljens EMJ, Dekker J, Bouter LM, van Schaardenburg D, van Kuyk MAH, van den Ende CHM. Occupational therapy for rheumatoid arthritis. The Cochrane Database of Systematic Rewiews 2004, Issue 1. Art. No.: CD003114.pub2. 6 Fries J. The Assessment of Disability - from first to future principles. Br J Rheumatol 1983; 22: 48-58. 7 Fries J, Spitz P, Kraines G, Holman H. Measurement of patient outcome in arthritis. Arthritis Rheum 1980; 23: 137-145. 8 Hawley D, Wolfe F. Sensitivity to change of the Health Assessment Questionnaire(HAQ) and other clinical and health status measures in Rheumatoid Arthritis. Arthritis Care Res 1992; 5: 130-136. 9 Ekdahl C, Eberhardt K, Andersson S.I, Svensson B. Assessing disability in patients with Rheumatoid Arthritis. Use of a Swedish Version of the Stanford Health Assessment Questionnaire. Scand J Rheumatol 1988; 17: 263-271. 10 Nordenskiöld U M, Grimby G. Grip force in patients with rheumatoid arthritis an f fibromyalgia and in healthy subjects. A study with the Grippit instrument. Scand J Rheumatol 1993; 22: 14-19. 11 Stribrant Sunnerhagen K, Hedberg M, Henning G-B, Cider Å, Svantesson V. Muscle performance in an urban population sample of 40 79 year old men and women. Scand J Rehab Med 2000; 32: 159-167. 12 Archenholts B, Claesson L, Delhag B, Forsberg Wärleby G. Klassificering av bedömningsinstrument inom arbetsterapi. 2005 Arbetsterapiverksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. 5

13 Gustavsen Å, Thorstensson M. Två sätt att mäta handkraft jämförelse mellan Grippit och Jamar dynamometer. C-uppsats, Vårdhögskolan, Inst f Rehabilitering, Göteborgs universitet 1998. 14 Lagerström C, Nordgren M D. On the reliability and usefulness of methods for grip strenght measurement. Scand J Rehab Med 1998; 30: 113-119. 15 Dellhag B, Bjelle A. A Grip Ability Test for use in rheumatology practice. J Reumatol 1995; 22: 1559-1565. 16 Sollerman C, Ejeskär A. Sollerman Hand Function Test. A standardised method and its use in tetraplegic patients. Scand J Plast Reconstr Hand Surg 1995; 29: 167-176. 17 Sollerman C. Assessment of grip function. Evaluation of a new test method. I Handens greppfunktion. Akademisk avhandling. Göteborgs universitet: Göteborg; 1980. 18 Dellhag B, Wollersjö I, Bjelle A. Effect of active handexercise and waxbathtreatment in rheumatoid arthritis patients. Arthritis Care Res 1992; 5: 87-92. 19 Ayling J, Marks R. Efficacy of paraffin wax baths for rheumatoid arthritic hands. Phys Ther 2000; 86: 190-201. 20 Hardy M, Woodall W. Therapeutic effects of heat, cold and stretch on connective tissue. J Handther 1998; 11: 148-156. 21 Robinson VA, Brosseau L, Casimiro L, Judd MG, Shea BJ, Tugwell P, Wells G. Thermotherapy for treating rheumatoid arthritis (Review). The Cochrane Database of Systematic Reviews 2002, Issue 2. Art. No.: CD002826. 22 Brighton S W, Lubbe J E, Van der MerweC A. The effect of a long-term exercise programme on rheumatoid hand. Br J Rheumatol 1993; 32: 392-395. 23 Nordenskiöld U, Dahlin-Ivanoff S. Reumatisk ledsjukdom- hjälpmedlens betydelse för funktionsförmågan i dagliga livet. Vällingby: Handikapp institutet, Rapport och dokumentation; 1990. 24 Egan M. Splints and orthosis for treating rheumatoid artritis. The Cochrane Database of Systematic Rewiews 2001, Issue 4. Art. No.: CD004018. DOI: 10. 1002/14651858.CD004018. 6

25 Haskett S, Backman C, Porter B, Goyert J, Palejko G. A Crossover Trait of Custom- Made and Commercially Available Wrist Splints in Adults With Inflammatory Arthritis. Arthritis Rheum 2004; 5: 792-799. 26 Nordenskiöld U. Elastic Wrist Orthoses. Arthritis Health Professions Association. 1999; 3: 158-162. 27 Nordenskiöld U. Funktionstillstånd och funktionshinder ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. In Klareskog L, Saxne T, Enman Y. Reumatologi. Lund: Studentlitteratur; 2005. 28 Althoff B, Nordenskiöld U. Ledskydd ett skonsamt och aktivt levnadssätt. Stockholm: Riksförbundet mot rheumatism; 1991. 7