Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar

Transkript

1 Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande behandling av vuxna personer med RA. Dessa riktlinjer är lokala och utarbetade av sjukgymnaster inom slutenvården i Kalmar län. Syftet är att utifrån evidens och beprövad erfarenhet utveckla samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i rehabiliteringen av vuxna personer med reumatoid artrit. 1. Faktabakgrund 1.1 Reumatoid artrit [RA] är den vanligast förekommande inflammatoriska ledsjukdomen i vårt land och förekommer hos 0,5 0,75 % av Sveriges vuxna befolkning med en övervikt bland kvinnor. Insjuknandet sker oftast relativt sent i livet. Medelåldern för sjukdomsdebuten är 57 ± 16 år [1]. Incidensen beräknas i Sverige vara nya fall per år [2]. Förloppet av RA är mycket varierande både mellan olika individer och hos patienten själv men den vanligaste förloppstypen är perioder av försämring (skov) med en tendens till stadig försämring med tiden [3]. 1.2 Definition: RA kan definieras som en kronisk, symmetrisk polyartrit med tendens att destruera brosk och närliggande ben. Förutom inflammationer i lederna kan andra organ vara involverade som till exempel hjärt- och lungsäck, blodkärl och perifera nerver [2]. 1.3 Patofysiologi: RA karakteriseras av inflammation i synovialhinnor vilka bekläder ledkapslar, senskidor och bursor [2]. Det är den inflammatoriska reaktionen som skadar leden. Ledhinnan är normalt tunn och cellfattig, men vid långvarig inflammation blir den cellrik och svullen. Den inflammerade ledhinnan kallas pannus och den förstör brosk och ben.[3]. De vanligaste kliniska fynden är symmetrisk ledsvullnad och palpationsömhet, framför allt i småleder men även i större leder. Trötthet, nedsatt aptit, allmän sjukdomskänsla och nedstämdhet är vanligt förekommande [2]. 1

2 1.4 Symtom: två tredjedelar insjuknar med inflammation i händernas och fötternas småleder, medan en tredjedel får sina första symtom från större leder som armbåge, axel, höft eller knä [1]. Smärtor, ömhet, morgonstelhet, svullnad och nedsatt funktion är vanliga symtom [2]. 1.5 Konsekvenser: Den nedsatta aktivitetsnivå som vanligtvis följer symtomen innebär en ökad risk för försämring av kroppens funktioner. Personer med reumatiska sjukdomar kan också löpa ökad risk att drabbas av komplikationer och andra sjukdomar relaterat till inaktivitet. Bland annat finns en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och osteoporos. [5] 2 Diagnostik Reumatolog ställer diagnos utifrån diagnoskriterier för RA sammanställda av the American College of Rheumatology, ACR. Av 7 internationellt ställda kriterier krävs att man uppfyller 4 för att få diagnosen RA. De första fyra symptomen ska dessutom ha hållit i sig i mer än sex veckor för att vara giltiga.[6]. Kriterierna är: Morgonstelhet som varar i minst en timme. Artrit i tre eller fler leder. Artrit i händernas leder. Symmetrisk artrit, det vill säga att bägge kroppshalvornas leder drabbas likadant. Reumatiska noduli. Positiv reumatoid faktor, RF. Typiska röntgenförändringar i handens skelett. Sjukgymnasten ställer funktionsdiagnos utifrån patientens upplevda problem och de kliniska fynd patienten uppvisar. 3 Åtgärder/Multidisciplinär samverkan Reumateamets insatser vid reumatoid artrit. Inom reumatologisektionen vid länssjukhuset i Kalmar finns ett team bestående av reumatologläkare, reumasköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och apotekare. Som nysjuk träffar patienten de olika teamaktörerna individuellt under en förmiddag. Vid teamkonferensen som följer på teambesöket beslutas om eventuellt fortsatta insatser och dessa kan vara: informationsdag för nysjuka, 3-veckors rehabilitering i grupp om 6-8 personer eller insatser från någon enstaka eller ett par av teamets aktörer. Sjukgymnastiskt omhändertagande av personer med reumatoid artrit. Vid behov remitteras patienten till sjukgymnast för bedömning och behandling. Utifrån patientens subjektiva beskrivning av problemen samt sjukgymnastens objektiva bedömning och följande funktionsdiagnos görs en behandlingsplan och en målsättning med mätbara mål. 2

3 4 Indikationer/utredning/bedömning Anamnes och utredning av patientens upplevda problem i det dagliga livet, kartläggning av träningsvanor, fysisk aktivitetsnivå samt tidigare/pågående kontakt med sjukgymnast. Inspektion i vila och i rörelse. Palpation av ömma, svullna leder. VAS skattning gällande smärta. Angulär rörlighet, ROM mäts med goniometer. Ytterligare mätinstrument används efter behov vanligtvis 6 minuters gångtest, Funktionsskattning skuldra-arm (FSA), Timed Stands Test (TST). 5 Behandling Behandling åtgärder/vård och omsorg. Sekundärpreventiva åtgärder Behandlingen är farmakologisk (läkemedel inflammationsdämpande, symtomlindrande och sjukdomsmodifierande), sjukgymnastisk och i vissa fall kirurgisk. I linje med modern rehabiliteringsstrategi för reumatiker arbetar vi med dagrehabilitering i grupp där även information och patientundervisning är viktiga delar av behandlingen [1, 7]. Dagrehabiliteringen i Kalmar är i perioder om 3 veckor. Den sjukgymnastiska rehabiliteringen sker även individuellt för de patienter för vilka specialkunskaper är till gagn. Det övergripande syftet med den sjukgymnastiska behandlingen är att bibehålla/förbättra de fysiska funktionerna samt erhålla smärtlindring. Sjukgymnast är delaktig i 3-veckors rehabilitering enligt bifogat schema. De sjukgymnastiska metoderna är: träning, ofta muskelfunktionsträning enligt MTT konceptet med individuellt program, bassängträning som även syftar till att ge patienterna kunskap om vattnet som träningsredskap, morgongymnastik (uppvärmning, rörlighetsträning och fokus på fötterna) där övningsval och intensitet avpassats till gruppen. Ofta ingår även balansträning i programmet. Anpassning sker även då vi ibland har lågintensiva grupper. Vidare innehåller rehabiliteringsprogrammet avslappning, stavgång, patientundervisning i grupp. Innehållet i den teoretiska patientundervisningen är läran om ledens anatomi och funktion, övriga funktioner i kroppen samt träning. 6 Uppföljning mål och mätetal Huvudmål: Öka möjligheten till fysisk aktivitet trots ledsjukdom och smärta. Öka kunskap om sjukdomen och om fysisk aktivitet i syfte att självständigt hantera sin sjukdom utifrån patientens egna mål. Genom kunskap och träning förbättra/bibehålla hälsorelaterad livskvalitet. Delmål: Minskad smärta. Förbättrad/bibehållen funktionsnivå. Ökad kunskapsnivå. 3

4 De individuella sjukgymnastiska målen fastställs tillsammans med patienten utifrån patientens behov och utvärderas efter avslutad behandling. Behandlingen utvärderas med samma instrument som använts vid bedömningen. 4

5 Referenslista: 1. Svensson B, Rydholm U. State of the art Reumatoid artrit Introduktion till Riktlinjer för Reumatoid artrit. Riktlinjer för vård och behandling av patienter med reumatoid artrit. Grunddokumentet. Svensk Reumatologisk Förening, april Lindström F, Ålund M. Reumatologi och reumakirurgi Nationella riktlinjer för vård och behandling av reumatoid artrit. FYSS. Version för hälso- och sjukvårdspersonal. Christina H Stenström, Ralph Nisell Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen Klareskog L, Saxne T, Enman Y. Reumatologi. Studentlitteratur Hagel S. Team rehabilitation and health care utilization in chronic inflammatory arthritis patients