Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

Relevanta dokument
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj

Att leda lärares lärande Halmstad.

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 2. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket

Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento.

Här växer människor och kunskap

Undervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare.

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan Skolverket

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Utgångspunkter för att utveckla undervisning

Kvalitetsplan

Att arbeta språkutvecklande förskolan NCS November

Handledaruppdraget Skolverket maj

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP

Skolinspektionens verksamhet

HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 1 Skolverket Juni

En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Språk-, läs- och skrivutvecklare Förskolan 2 Skolverket

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Tänkandets didaktik Forskningsvåren.

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Det nya i Läroplan för förskolan

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Underlag för självvärdering

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

2.1 Normer och värden

1. Inledning Förutsättningar... 3

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2014

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING. Nätverk och aktiviteter läsåret 2017/2018. Anna Strid, Britt Olofsson Santoft, Jonatan Lannemar Uppdaterad

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 2 (5)

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Verksamhetsplan förskola 18/19

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Varför, vad och hur?

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Rollen, bra samtal och frågor, utgångspunkter

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Lokal arbetsplan 2010/2011

Enhetsplan för Nödingeskolan

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Karlshögs Fritidshem

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

Fritidshemmets uppdrag

Lokal arbetsplan Lekåret

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 1. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

HANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM

Transkript:

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle 3 2016-09-14 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Jag kommer att reflektera över Förskolans och fritidshemmets lyft Ordning och lärande (igen)! Aktuell forskning om huvudmannanivå Analysarbete vad är det? Praxisteori/ personlig yrkesteori arbeta med handledarna

Praxisteorin Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta

Pedagogiska trädet

Skolinspektionens rapport Förskolans pedagogiska uppdrag om undervisning, lärande och förskollärarens ansvar Barn ges förutsättningar att lära sig och utvecklas men det är begränsat eftersom processerna inte målstyrs Personalen är osäker på hur undervisning ska bedrivas Endast hälften bedöms arbeta medvetet språkutvecklande och samtalen är sällan dialog Barns nyfikenhet och vetgirighet tas inte tillvara i ca hälften av förskolorna och i var fjärde uppmuntras inte lärande i samspel mellan barnen I en tredjedel av förskolorna används inte leken som ett verktyg i lärande Tydliggörande av hur undervisning ska ske behövs Förskolläraren behöver medvetandegöras

Delar i Läsa och skriva i förskolan Högläsning (Ann S. Pihlgren) Samtala om texter (Ann S. Pihlgren) Berätta en saga (Ann S. Pihlgren) Leka och dramatisera berättelser (Ann S. Pihlgren) Förskolan som läsande förebild (Frances Hultgren) Läsmiljöer på förskolan (Frances Hultgren, Monica Johansson) Samarbete med föräldrar kring barns skriftspråksutveckling (Carina Fast) Skriva i förskolan (Carina Fast)

Fem olika undervisningsmiljöer Den allmänna undervisningsmiljön Den elevutforskande undervisningsmiljön Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching environment) Den moralistiska undervisningsmiljön Låt-gå-undervisningsmiljön

Skolinspektionsrapporten: Skolans arbete för att säkerställa studiero det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också Knapphändigt med svensk forskning om ordning och reda Inte så mycket bråk Lektionerna saknar utmaning Mycket eget arbete Elever som inte gör något Läraren använder milda korrigeringar, ibland otydliga Läraren är den avgörande faktorn för ordning Starkt samband mellan ordning, tydlig lektionsstruktur och lärarens ledarskap Fokuserad och varierad undervisning i kombination med stödjande omgivning Öppen dialog

Min forskning: Pihlgren (in press). Keeping Order in a Thinking and Learning Environment Stödjer och fördjupar Skolinspektionens resultat (men för förskola-gymnasium) Tre kombinationer: Social trygghet och kognitiv utmaning Social och kognitiv trygghet Oordning och osäkerhet

Tydligt system Otydligt system Lärarens ordningsskapande strategier Läraren kontrollerar Elevernas självreglering 1. Oordning och osäkerhet Moralistisk Låt-gå 2. Svag inramning: Vissa elever slås ut Barn/elevutforskande Låt-gå 3. Lärarauktoritet/ auktoritär lärare Allmän 4. Eleverna tar ansvar Scaffolding

Övriga slutsatser Läraren är inte alltid konsistent i skapandet av undervisningsmiljöer men förvånansvärt ofta. Kommer ordning och reda skapa bättre lärande? Kausaliteten verkar motsatt: Där det är hög kognition är det troligt att det är god ordning. Social trygghet och kognitiv utmaning. Inga förebilder i det demokratiska klassrummet. Lägg energi på de som befinner sig i ruta 1 och 2!

Karin Lager (2015) I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling Spänning mellan att kontrollera enskilda individers kunskaper och utveckla verksamheten Särskilt tydligt när förskola och fritidshem möter skolans bedömningstradition och kommuners krav på det systematiska kvalitetsarbetet Praktiken fortsätter att reproducera en socialpedagogisk diskurs

MÅL PROCESS RESULTAT Vad ska uppnås? Hur ska det uppnås? Nådde vi målet?

Analysera Granska delarna från olika vinklar: Varför blev det som det blev? Dra slutsatser som ger förklaringar. Bedöm resultatet.

Analysen Ser resultatet med nya ögon. Gör en syntes, en fördjupad process. Kan förstärkas genom att forskning på området används för tolkning.

Vad säger resultaten? Måluppfyllelse kontra kundnöjdhet? På vilket sätt tolkar forskning motsvarande fenomen?

Salemsmodellen Identifiera utifrån analys ett område där resultaten brister eller som du misstänker påverkar resultatuppfyllelse negativt Använd resultatanalysmetod som innebär Observerbart underlag Möjligt att analysera Möjligt att förändra Rektor med hjälp av handledare/utvecklare leder lärarnas lärande på ett systematiskt, vetenskapligt underbyggt sätt under ett års tid med handledning, forskningsfördjupning och gemensam dialog Förbättra resultaten och mät förbättringen

Undervisningsmiljöer förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Allmän Scaffolding Starkt kognitivt innehåll

Elevutforskande Ta ansvar för elevernas lärandeutveckling Allmän Ta ansvar för elevernas utforskande och problemlösning Scaffolding

Utvärdera pedagogisk planering Hur har jag lyckats med resultatet i elevgruppen? Lärde sig eleverna det jag avsåg? Vad har jag planerat hur har jag genomfört detta hur analyserar jag hur utvecklar jag detta?

Utvärdera PP:s resultat Lärde sig alla elever det som avsågs? Genomfördes alla delar i PP? Vilka olika hypoteser kan ni ha om varför utfallet blev som det blev? Försök hitta så många som möjligt.

Utvärdera PP del för del Granska del för del: Är den generativa frågan spännande, intressant, utmanande? Väcker den nyfikenhet? Är nivån rimlig för åldersgruppen? Är målen väsentliga? Förtydligar utvärderingen/resultatuppföljningen vad eleverna ska lära sig? Kan eleverna vara med och utvärdera vad de lärt sig? Kommer aktiviteterna lära eleverna det som krävs för att nå målen? Vilka förbättringar skulle kunna göras?

Utvärdera hela PP Finns alla delar med? Finns det en röd tråd (alignment)? Kan en kollega ta över eller behövs mer information? Är texten begriplig för föräldrar? 2 stars and a wish

Bedöm och utveckla Förslag till förbättringar Förändra PP

Tre teorinivåer Första graden: praktikerns teori Andra graden: praktikerns teori är artikulerad, utformad, systematiserad och reflekterad Tredje graden: vetenskapligt grundad teori

PYT Styrdokument Etik, politik, religion Exempel från praktiken P3 Rättfärdigande Etiskt rättfärdigande P2 Teoribaserade+praxisbaserade Grunder och motiv Egna erfarenheter, andras erfarenheter, litteratur forskning P1 Handling Det som faktiskt sker

Förslag till arbete med PYT Börja med P1, hur du faktiskt gör skriv dagbok någon/några dagar Leta efter mönster Analysera och reflektera utifrån de didaktiska frågorna vad? hur? varför? för vem? Ta stöd av litteratur Klargör och belys de bakomliggande principerna/teorierna och värdena i din praxis. Formulera din praktiska yrkesteori PYT OBS PYT ska inte vara perfekt eller fulländad. Den ska vara DIN. ( och den ska vara kort 1-2 A4 )

Bild ringdans