Skolutveckling på mångfaldens grund

Relevanta dokument
VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

Språkutvecklande arbetssätt

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

Hur underlättar vi för de nyanlända eleverna att nå kunskapsmålen? RUC, Umeå universitet, och Skolverket

Nätverksträff. Nyanlända elever i grundskolan

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Introduktion Få syn på språket

Är alla lärare språklärare?

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

- Med betoning på det pedagogiska ledarskapet

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Språket människans främsta verktyg

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Flerspråkighet en möjlighet!

Språk- och kunskapsutveckling

Tid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet

Att stötta nyanlända elever

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Mål med språksamtalet

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

Studiehandledning för vuxenutbildning

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Välkomna. till konferens för samordnare inom nyanländas lärande. Arlanda,

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Nyanlända elever NYANLÄNDAS LÄRANDE OCH SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT I ALLA ÄMNEN

USS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp

Transspråkande i Malmö. Pedagogisk Inspiration och Apelgårdsskolan

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Kursplanen i svenska som andraspråk

USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Kursplanen i engelska

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

UTVECKLINGSARBETE I REGIONEN. Eva Westergren Holgén, Regionalt utvecklingscentrum (RUC), Umeå universitet

Vad menar du med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Planerade moduler för höstterminen 2015

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nyanlända elevers skolframgång

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Främja elevers lärande i NO

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Regional nätverksträff

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Återberättande text med cirkelmodellen

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Sammanställning av KAIF- Kartläggning i förskoleklass höstterminen 2010

CSL-dagen Susanne Duek

Barn och Familj Språkutveckling

Samverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Utbildning för nyanlända elever

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Processbeskrivning för mottagande, organisation och undervisning av nyanlända elever på språkintroduktion

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

FOKUSOMRÅDE. Det inkluderande klassrummet Föreläsning med Maria Eriksson. 7 januari Lagar, styrdokument och överenskommelser

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Välkommen till dialogmöte för kartläggare

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Örnsköldskolan, centrala Örnsköldsvik Förskola 6 avd. 120 barn Grundskola F elever 50% m. annat m-mål 25 olika språk

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (ämnesspecifik text: slöjd)

Lä sä och skrivä frä n bo rjän

Nyanlända elevers lärande

Lärarens guide till cirkelmodellen

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Hur hänger teknik och språk ihop i årskurs F-6? Bötrius & Lukic Danielsson

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Att aktivera och synliggöra elevers förkunskaper (ämnesspecifik text: musik)

Broskolans röda tråd i Svenska

EN FALLSTUDIE OM SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT FÖR NYANLÄNDA OCH FLERSPRÅKIGA ELEVER PÅ GYMNASIET LINA SABRI SLEWA

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språkutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

FoU-enhetens Språkutveckliningsprogram

Transkript:

Välkommen

Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren Holgén

Tips! Om språket i ämnet: Greppa språket Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet Skolverket, 2011 Om bedömning: Bedömning av svenska som andraspråk En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier Studentlitteratur, 2010

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Vem/vilka? Varför? Hur? Vad?

Vem/vilka? Gynnar alla elever! Språk och kunskapsinlärning sker bäst i samspel med andra via kommunikation. Kollaborativt lärande. Vad kan de? Obs! Kartläggning av elevens ämneskunskaper och andra kunskaper: bygg vidare. Jag har kunskaper även om jag inte har det på svenska.

Varför? Styrdokumenten är tydliga: En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. (Lgr 11) Forskningen visar enhälligt Språkutvecklande undervisning leder till bättre resultat för de flerspråkiga eleverna. (Gibbons m.fl. )

Varför? Meningsfull undervisning: Eleverna måste få pröva sitt språk i många olika sammanhang. Språkutveckling sker genom språkanvändning. Undervisningen måste kännas och vara meningsfull. Det tar tid att lära sig: Det tar många år att lära sig det kunskapsrelaterade språket som behövs i skolan. En anpassad andraspråksundervisning under dagens alla lektioner behövs.

Hur? Engagerad skolledning och engagerade lärare: attityderna viktigast

Hur? Gå från helheten till delarna, från det kända till det okända, från innehåll till form (Gibbons, 2007)

Hur? Genom att stötta eleven (tillfälligt) leder man honom/henne mot nya insikter och utmaningar. Pauline Gibbons Kunskap - Medvetenhet - Förhållningssätt

Hur? S stöttning P produktion R rik interaktion Å återkoppling K kontextrika sammanhang (Framgång genom språket, Löthagen m.fl. 2008)

CUMMINS FYRFÄLTARE Kognitivt krävande Situationsberoende Situationsoberoende Kognitivt enkelt

Vad? Språkutvecklande undervisning Kombination: kognitivt krävande utmaningar och mycket stöttning Höga förväntningar på vad varje elev kan uppnå Elevens kunskaper i fokus Flexibel och individanpassad undervisning Flera metoder tillämpas Uppmuntran, utvärdering av kunskaper Framåtsyftande bedömning Stöttning, initial kontextrikedom Förberedda övningar och prov Rik interaktion Ämnesintegration Samarbete med modersmålslärare Kontakt med föräldrar (Gibbons, m.fl.)

Tematiserad ämnesundervisning Gemensamma teman återkommer i de olika ämnena Ord och begrepp inom temat förekommer i olika sammanhang Eleverna (alla) får ett mer precist ordförråd Kollaborativt lärande Uppgifter som ska lösas i grupp språket används i olika sammanhang Eleverna talar, lyssnar, läser och skriver Kunskapsklyftor Cirkelmodellen, steg 1-4 Förstå och producera texter Kortskrivande Kort och ofta - jämföra och samtala (Elmeroth, 2010)

Loggbok Sammanfatta kunskaper från olika ämnen Följa utvecklingen Repetition Lärarrespons ökar motivationen Vägledd läsning Yngre elevers läsinlärning Äldre elevers ämnesundervisning, utveckla litteraciteten Visuellt stöd Tankekarta viktiga ord grupperas Bilder, diagram, föremål, kartor Skönlitteratur Utmärkt redskap för språkutveckling Berikar temaarbeten ny kunskap, nya perspektiv Biblioteket som resurs böcker på modersmålet (Elmeroth, 2010)

Övning: Tema jordbävning 1. Eleverna berättar själva utifrån egna erfarenheter: a) engagerar, b) läraren bedömer vad de vet c) gemensam kunskap att bygga vidare på d) utveckla ett ämnesspecifikt ordförråd 2. Läraren följer upp berättelserna eleverna läser en beskrivning av en jordbävning. Men först: orden! 3. Vilka ord kan vi möta i texten? Förslag + lärarens ord i färg Nya ord presenteras i sitt sammanhang. 4. Nya texter ge en sammanfattning först.

Litteracitet Övergångsperioder Åk 4: Litteracitetsbaserade uppgifter ökar Användningen av ämnesrelaterat skolspråk ökar Åk 7: Den ämnesspecifika språkfärdigheten och skolspråket - allt viktigare för kunskapsinhämtandet. Högstadiet gymnasiet: Det ämnesrelaterade skolspråket är på en hög nivå. De abstrakta begreppen ökar ständigt. (Gibbons, 2010)

Undervisa i ämnesrelaterad litteracitet Litteracitet innefattar integrering av att lyssna, tala, läsa, skriva och kritiskt tänkande samt de kulturella referensramar som möjliggör för den som skriver, talar eller läser att anpassa språket till olika situationer Viktigt att läraren ser och förstår sitt ämnes språkliga krav för att kunna förmedla litteracitet inom ämnet. Alla lärare är svensklärare (Gibbons, 2010)

Effekt Eleverna får Utveckla sitt kritiska tänkande övningar och aktiviteter. Bygga upp den egna förståelsen genom utvecklande samtal med andra Omforma och praktisera det de lärt sig i nya situationer Gå in i nya roller och applicera det på verkligheten Vad ska eleverna kunna när de gått klart skolan?

TIPS!