Statistik 24:7 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 23
Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten. 29.12.24 För upplysningar: Kenth Häggblom Tel. 18-25497 Pris 13, ISSN 1455 3147
Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 23. Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Rapportens huvuddel innehåller i huvudsak summerade tal för hela Åland och endast vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar också i början av varje år en mindre sammanställning över kommunernas budgeter. publicerar också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. vill rikta ett tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av statistikchef Kenth Häggblom som också gärna tar emot synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Dessutom har Gerd Lindqvist deltagit i arbetet med materialet. Mariehamn i december 24 Bjarne Lindström Direktör
Innehåll 1. Sammanfattning. 3 2. Beskrivning av statistiken.. 5 2.1 Några definitioner 6 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal... 8 3.1 Resultaträkning 8 3.2 Finansieringskalkyl.. 1 3.3 Balansräkning.. 12 3.4 Driftshushållningen. 14 3.5 Investeringar. 18 3.6 Kommunalförbunden... 2 3.7 Nyckeltal. 22 3.8 Verksamhetsuppgifter.. 26 3.9 Verksamhet och ekonomi 3 4. Kommunvisa uppgifter 33 5. Tidsserier för ekonomiska nyckeltal 61
1. Sammanfattning År 23 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader 16,6 miljoner euro. Detta var en ökning med 4,7 miljoner euro från 22. Verksamhetsintäkterna ökade med drygt en miljon och uppgick till 28 miljoner. Sammantaget ledde detta till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar, steg med över tre miljoner till 78,5 miljoner. Landskapsandelarna för driften sjönk med knappt en miljon euro och skatteintäkterna med drygt 1,5 miljoner. Totalt blev skatteintäkterna drygt 65 miljoner, medan kommunerna fick 23 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget sjönk med knappt 6 miljoner och uppgick till 9,3 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat sjönk från sex till två miljoner. Kommunernas investeringar ökade från 23 till 32 miljoner. Nettoinvesteringarna ökade från 15 till 23 miljoner. Detta är vad som återstår för kommunerna att betala när man har dragit ifrån de intäkter som kommer från försäljning av anläggningstillgångar och de finansieringsandelar för investeringarna som främst landskapet betalar. Årets årsbidrag räckte till 4 procent av nettoinvesteringarna, medan en del finansierades genom att kassamedlen minskade med 5 miljoner till 17 miljoner. Därtill behövdes upplåning, varför lånestocken ökade med 9,5 miljoner och uppgick till nästan 29 miljoner euro vid slutet av 23. Räknat per invånare utgjorde lånestocken 1.94 euro per person. Skuldsättningen var ungefär lika stor i skärgården, på landsbygden och i Mariehamn men den varierade mycket mellan de enskilda kommunerna. I tre kommuner var skulden per person över 3. euro, medan den var mindre än 5 euro i tre kommuner. Skatteinkomsterna per person var knappt 2.5 euro. I Mariehamn var de över 3. euro och på landsbygden och i skärgården drygt 2. euro I fem kommuner var landskapsandelarna större än skatteinkomsterna. 3
Tabell 1 Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt 1 euro 21 22 23 Verksamhetens intäkter: 25 327 26 786 28 113 Verksamhetens kostnader: -95 34-11 913-16 572 Verksamhetsbidrag -69 977-75 135-78 458 Skatteintäkter 68 576 66 83 65 232 Landskapsandelar för driften 21 84 23 789 22 977 Årsbidrag 16 27 15 86 9 319 Räkenskapsperiodens resultat 1 36 6 251 2 221 Investeringsutgifter -26 539-22 85-32 326 Nettoinvesteringar -17 124-15 246-23 345 Nettoupplåning, långfristiga lån -95 178 8 452 Lånestock 18 765 19 366 28 826 Kassamedel 2 487 22 34 17 19 Tabell 2 Några nyckeltal per kommun 23 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar 31.12 31.12 Brändö -3 363 726 2 14 2 27 117 2 936 216 Eckerö -3 27 64 2 9 1 347 59 68 56 Finström -2 846 147 2 152 884 34 163 2 557 Föglö -3 15 1 33 2 225 1 836 169 4 436 77 Geta -3 67 39 1 733 2 78 1 323 438 4 3 Hammarland -2 628 286 1 825 1 17 558 957 287 Jomala -2 726 245 2 174 823 477 224 81 Kumlinge -4 26 382 2 22 2 22 119 81 731 Kökar -4 27 16 1 922 2 56 17 1 72 1 539 Lemland -2 792 484 2 22 1 88 52 41 711 Lumparland -3 89 454 2 172 1 441 781 1 569 3 149 Saltvik -2 89 145 2 175 784 53 16 398 Sottunga -3 851 112 2 41 1 552 22 1 119 3 6 Sund -3 162 295 2 149 1 327 172 64 834 Vårdö -3 69 48 1 823 1 859 1 189 1 58 2 271 Mariehamn -2 978 46 3 25 425 1 519 572 1 1 Landskomm. -2 978 282 2 15 1 175 459 71 1 157 - Landsbygden -2 87 239 2 11 1 26 486 43 1 161 - Skärgården -3 59 523 2 76 2 19 33 2 397 1 134 Hela Åland -2 978 354 2 476 872 886 649 1 94 4
2. Beskrivning av statistiken Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. Vissa av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsstyrelsen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1 euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Trots kontrollarbetet finns det i vissa fall differenser som inte har kunnat redas ut med en rimlig arbetsinsats. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nya bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i 1 euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder 5
det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. 2.1 Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 1 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 1 x Årsbidrag / Avskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar enligt plan. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 1 x Årsbidrag / Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 1 x Eget kapital / (Balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel 31.12 = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel / Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott) / Antal invånare 6
Lånestock 31.12 = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, % = (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 1 x (Årsbidrag + Ränteutgifter) / (Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Landskommuner Landsbygden Skärgården = Alla kommuner utom Mariehamn = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö - = Exakt enheter (st) = Mellan och,5 enheter. = Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. = Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att kunna anges 7
3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning Tabell 3 innehåller summerade uppgifter för kommunernas resultaträkningar 21-23. Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till 16,6 miljoner euro år 23, vilket var en ökning med 4,7 miljoner från 22. Verksamhetsintäkterna ökade med 1,2 miljoner och uppgick till 28 miljoner år 23. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var 17,5 miljoner försäljningsintäkter och drygt 5 miljoner avgifter. Skatteintäkterna uppgick till drygt 65 miljoner euro, vilket var en minskning med drygt 1,5 miljoner från år 22. Kommunalskatten minskade med,7 miljoner till drygt 55 miljoner medan samfundsskattens avkastning sjönk med 1 miljon till drygt 8 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna 23 miljoner år 23, en minskning med,8 miljoner. Över två tredjedelar var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till över 88 miljoner eller 2,4 miljoner mindre än 22. Årsbidraget uppgick totalt till 9,3 miljoner euro, vilket var nästan 6 miljoner mindre än 22. Räkenskapsperiodens resultat försämrades från 6,2 miljoner år 22 till 2,2 miljoner 23. 8
Tabell 3 Kommunernas resultaträkningar 21 23, summor för hela Åland 1 euro 21 22 23 Verksamhetens intäkter: 25 327 26 786 28 113 Försäljningsintäkter 15 992 16 95 17 51 Avgiftsintäkter 4 58 4 947 5 187 Understöd och bidrag 616 355 572 Övriga intäkter 4 211 4 579 4 845 Verksamhetens kostnader: -95 34-11 913-16 572 Löner och arvoden -38 314-41 615-43 115 Lönebikostnader -9 532-9 362-9 866 Köp av tjänster -3 46-32 574-34 514 Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden -1 118-9 911-1 954 Ökning (+) eller minskning (-) av lager -282 Understöd -5 856-6 578-6 419 Övriga kostnader -1 438-1 59-1 75 Verksamhetsbidrag -69 977-75 135-78 458 Skatteintäkter: 68 576 66 83 65 232 Kommunalskatt 51 265 55 942 55 192 Fastighetsskatt 927 962 1 Andel av samfundsskattens avkastning 16 27 9 218 8 261 Övriga skatteintäkter 177 78 778 Landskapsandelar 21 84 23 789 22 977 Allmän landskapsandel 6 789 8 373 6 77 därav: -allmän landskapsandel 1 677 1 788 1 777 -finansieringsstöd enligt prövning 82 25 96 - komplettering av skatteinkomster 5 3 4 78 4 683 - kompensationer från landskapet 1 6 213 Landskapsandelar för socialväsendet 7 89 8 18 8 325 Landskapsandelar för undervisning och kultur 7 16 7 39 7 88 Återkrävd moms -4 362 Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter 639 341 257 Dividendintäkter 33 5 1 Övriga finansiella intäkter 13 47 15 Räntekostnader -71-62 -664 Övriga finansiella kostnader -15-171 -138 Årsbidrag 16 27 15 86 9 319 Avskrivningar enligt plan -6 56-6 414-7 16 Nedskrivningar -1-42 -62 Extraordinära poster: Extraordinära intäkter 8 712 Extraordinära kostnader -15-2 378-734 Räkenskapsperiodens resultat 1 36 6 251 2 221 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff. -6 58 64 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 93-347 12 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -64-115 199 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 1 58 5 846 2 497 9
3.2 Finansieringskalkyl Finansieringskalkylen (tabell 4) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nya bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på 32,3 miljoner euro 23. Det var en ökning med 1,5 miljoner från 22. Finansieringsandelarna, till övervägande delen från landskapet, uppgick till nästan åtta miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till en miljon, varför nettoinvesteringarna blev 23,3 miljoner. De internt tillförda medlen, främst årsbidraget, täckte bara 4 procent av nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett underskott på 14,5 miljoner euro. Detta medförde en betydande upplåning. Lånebeståndet ökade med nästan 1 miljoner euro. Det egna kapitalet ökade med,4 miljoner. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en minskning av kassamedlen med 5,4 miljoner euro år 23. 1
Tabell 4 Kommunernas finansieringskalkyler 21 23, summor för hela Åland 1 euro 21 22 23 Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Internt tillförda medel: Årsbidrag 16 27 15 86 9 319 Extraordinära poster 64-2 126-22 Korrektivposter till internt tillförda medel -338 2 296-399 Netto 15 754 15 257 8 898 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar -26 539-22 888-32 326 Finansieringsandelar för investeringar 8 997 6 754 7 973 Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 418 941 1 9 Netto -17 124-15 193-23 345 1. Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna -1 37 63-14 45 Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån -175-46 -2 Minskning av utgivna lån 177 42 Netto 2-3 -2 Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån 3 143 1 411 1 7 Minskning av långfristiga lån -3 238-1 232-1 555 Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån -36 1 259 1 296 Netto -131 1 438 9 747 Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital 271 278 413 Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital -3-11 -131 Omsättningstillgångar -11 29-52 Övriga långfristiga fordringar -182 28 897 Kortfristiga fordringar -164 465-2 433 Räntefria kort- och långfristiga skulder 661-634 668 Netto 184 129-1 51 2. Nettokassaflöde av finansieringen 325 1 839 9 9 Förändring av kassamedel -1 45 1 871-5 357 11
3.3 Balansräkning I tabell 5 framgår de viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nya balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare posterna anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 193 miljoner euro år 23 jämfört med 181,6 miljoner år 22. På den aktiva sidan är det främst de materiella tillgångarna som har ökat. De stod för över 7 procent av omslutningen. Byggnader utgjorde över hälften av de materiella tillgångarna. Deras bokföringsvärde var 75,7 miljoner euro. På den passiva sidan ökade det egna kapitalet något till nästan 14 miljoner. Det främmande kapitalet utgjorde knappt 45 miljoner. Av detta var över hälften långfristigt. De långfristiga skulderna var till ungefär lika stora delar lån från finansinstitut och lån från offentliga samfund, främst landskapet. 12
Tabell 5 Kommunernas balanser 21 23, summor för hela Åland 1 euro Aktiva 21 22 23 A. Bestående aktiva 134 43 143 739 16 212 I. Immateriella tillgångar 848 1 295 2 733 II. Materiella tillgångar 118 99 126 119 14 463 1. Mark- och vattenområden 13 698 13 834 16 197 2. Byggnader 63 424 68 963 75 656 Bostadsbyggnader 11 136 1 622 11 636 Övriga byggnader 47 7 57 131 62 266 3. Fasta konstruktioner och anordningar 28 543 29 521 3 18 4. Maskiner och inventarier 3 43 3 375 3 326 III. Placeringar 15 455 16 324 17 16 1. Aktier och andelar 15 455 16 324 17 16 Andelar i kommunalförbund 4 764 12 952 3 262 Övriga aktier och andelar 1 285 3 373 11 869 B. Förvaltade medel 6 955 4 573 3 539 1. Uppdrag från landskapet och staten 6 186 3 736 2 562 2, 3. Övriga förvaltade medel 769 836 977 C. Rörliga aktiva 32 96 33 158 29 346 I. Omsättningstillgångar 295 41 453 II. Fordringar 11 313 1 544 11 788 1. Kundfordringar 5 365 4 719 5 381 2. Lånefordringar 2 232 1 757 957 4. Resultatregleringar 467 368 1 31 3. Övriga fordringar 3 249 3 697 4 15 III. Finansiella värdepapper 8 771 3 976 5 663 IV. Kassa och banktillgodohavanden 11 716 18 364 11 446 Aktiva sammanlagt 173 454 181 599 193 98 Passiva A. Eget kapital 131 361 137 596 139 818 I. Grundkapital 9 888 92 111 91 719 II. Anslutningsavgiftsfond 1 56 1 789 2 292 III. Uppskrivningsfond 7 7 IV. Övriga egna fonder 744 846 516 V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder 28 163 36 998 42 793 VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) 1 58 5 844 2 492 B. Avskrivningsdifferens och reserver 1 169 1 466 1 383 1. Avskrivningsdifferens 1 7 95 885 2. Frivilliga reserveringar 162 516 497 C. Avsättningar 7 2 982 3 325 D. Förvaltat kapital 7 245 4 848 3 81 E. Främmande kapital 33 672 34 76 44 762 I. Långfristigt 18 372 18 24 25 577 1. Masskuldebrevslån 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr. 3 963 4 75 12 29 3. Lån från offentliga samfund 13 138 12 43 12 925 Från landskapet 11 31 11 32 1 984 4. Lån från övriga kreditgivare 162 147 128 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga långfristiga skulder 1 11 775 238 8. Resultatregleringar II. Kortfristigt 15 299 16 51 19 186 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr. 74 1 223 2 819 3. Lån från offentliga samfund 762 7 656 5. Erhållna förskott 2 11 861 6. Skulder till leverantörer 5 673 6 326 6 194 7. Övr. kortfristiga skulder 2 663 2 45 2 289 8. Resultatregleringar 5 441 5 823 6 355 Passiva sammanlagt 173 454 181 6 193 98 Säkerheter och ansvarsförbindelser 11 974 11 79 1 911 13
3.4 Driftshushållningen Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. I tabell 6 redovisas kommunvisa kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till 127 miljoner euro år 23. Detta var en ökning med 5,5 miljoner från 22. De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan och vård på ålderdomshem. Grundskolan var det område som stod för den största andelen av kostnaderna, eller 18,7 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på ålderdomshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med 2 miljoner till nästan 48 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med likaså 2 miljoner till över 32 miljoner. I tabell 7 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 23 uppgick de till nästan 43 miljoner euro, vilket var 37 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom drygt 1 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde drygt 46 procent av verksamhetskostnaderna. Av driftsintäkterna på nästan 36 miljoner utgjorde externa försäljningsintäkter nästan hälften och avgifter 15 procent. I tabell 8 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. När det gäller köp av övriga tjänster är rese- och transporttjänster den största kategorin och står för över tre miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick den största delen, eller fem miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten eller 2,5 miljoner, men också utkomststöden är betydande liksom stöden för närståendevård och handikappservice. 14
Tabell 6 Kommunernas driftskostnader per sektor 22 och 23 22 23 Förändring Sektor 1 euro 1 euro Fördelning, 22-23 procent 1 euro 11 Allm. förvaltn. 7 355 7 454 5,9 98 21 Socialförv. 2 623 2 495 2, -128 24 Barnomsorg i daghem 11 8 11 18 8,7 1 26 Övrig barnomsorg 4 2 4 315 3,4 115 21 Vård av barn o. unga på inr. 583 84,6 221 215 Annan barn- o. familjevård 1 867 1 66 1,3-261 22 Vård på åldringshem 9 296 9 853 7,8 556 225 Vård av handikapp. på inr. 3 532,4 232 23 Specialomsorgen 4 244 4 5 3,5 256 235 Hemtjänst 5 982 6 249 4,9 267 24 Annan serv. för åldr. o. handik. 4 55 4 489 3,5 434 245 Missbrukarvård 584 821,6 237 29 Övr socialvård 1 14 1 17,9 94 31 Utbildn.- o kulturförvaltn. 448 467,4 19 35 Grundskola 22 31 23 718 18,7 1 687 325 Medborgarinstitut 1 471 1 531 1,2 6 345 Övrig undervisning 155 11, -144 35 Bibliotek 2 167 2 236 1,8 69 355 Idrott och friluftsliv 2 465 2 741 2,2 277 36 Ungdomsarb 1 85 1 177,9 92 377 Museer, teatrar, orkestrar 256 255,2-1 39 Allm. kulturverksamhet 293 256,2-37 41 Samhällsplanering 1 632 1 6 1,3-32 42 Byggnadstillsyn 72 676,5-26 44 Miljövård 27 199,2-8 46 Trafikleder 2 816 2 913 2,3 97 47 Parker o. allmänna områden 1 926 1 923 1,5-2 48 Brand- och räddningsväsendet 3 741 3 935 3,1 194 515 Rättsväsen o säkerhet 63 6, -3 535 Byggnader o lokaler 4 992 5 269 4,1 278 545 Intern service 2 23 2 396 1,9 193 555 Främjande av näringslivet 822 834,7 12 61 Vatten- och avloppsverk 4 38 4 529 3,6 22 62 Energiförsörjning 7 312 7 729 6,1 417 625 Avfallshantering 2 336 2 293 1,8-44 63 Kollektivtrafik 597 575,5-22 64 Hamnverksamhet 3 691 3 672 2,9-19 66 Jord- och skogsbrukslägenh. 5 5, 669 Övrig affärsverksamhet 153 115,1-38 69 Övrig verksamhet 543 618,5 75 7 Totalt 121 57 127 8 1, 5 438 1 Allmän förvaltning 7 355 7 454 5,9 98 2 Socialväsende 45 756 47 79 37,6 2 34 3 Undervisning o kultur 3 37 32 393 25,5 2 23 4-6 Övriga tjänster 38 47 39 341 31, 1 293 15
Tabell 7 Kommunernas driftshushållning 22 och 23 Kostnader och intäkter enligt kostnads- och intäktsslag 22 23 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 22-23 procent 1 euro Driftskostnader: Löner och arvoden 41 354 42 682 37,3 1 328 Betalda pensioner 52 79,1 27 Pensionsförs avg 6 744 7 338 6,4 594 Övriga soc förs avg 2 898 2 853 2,5-45 Kundtj. köpta av landskapet 3 556 4 13 3,5 457 kommuner 1 227 1 251 1,1 25 kom. samf 12 77 13 653 11,9 946 staten 16 16, övriga 2 531 2 55 2,2 2 Köp av övriga tjänster 13 811 14 13 12,3 32 Material, förnödenheter, varor 1 386 11 185 9,8 798 Understöd 6 578 6 425 5,6-153 Hyror, externa 975 1 6,9 31 Hyror, interna 2 783 3 86 2,7 33 Övriga kostnader 3 577 4 311 3,8 734 Verksamhetskostnader totalt 19 22 114 578 1, 5 376 Därav: Interna kostnader totalt 6 776 7 355 6,4 579 Avskrivningar och nedskrivningar 6 44 7 26. 586 Överföringsposter 5 928 5 44. -524 Övriga kalkylerade kostnader 1 759 1 89. 131 Driftsintäkter: Försäljningsintäkter 16 783 17 291 48,2 58 Interna försäljningsintäkter 3 8 3 869 1,8 789 Avgifter 4 938 5 241 14,6 32 Understöd och bidrag: - sysselsättningsunderstöd 96 111,3 15 - av EU 65 45,1-2 - övriga 215 283,8 68 Hyror, externa 2 956 3 57 8,5 1 Hyror, interna 2 741 2 943 8,2 22 Övriga intäkter 3 36 3 58 8,5 23 Ändring av produktlager (ökn +, minskn -) 1, 1 Tillverkning för eget bruk, Verksamhetsintäkter totalt 33 91 35 897 1, 1 987 Därav: Interna intäkter totalt 7 282 8 163 22,7 881 Överföringsposter 5 895 5 44-455 Övriga kalkylerade intäkter Kostnader och intäkter per invånare, euro: Driftskostnader: Löner och arvoden 1 575 1 62 45 Soc o pens.avgifter 369 39 21 Köp av kundtjänster 763 815 52 Köp av övriga tjänster 526 536 1 Material, förnödenheter, varor 396 425 29 Understöd 251 244-7 Hyror 143 155 12 Övriga kostnader 136 164 27 Verksamhetskostnader totalt 4 159 4 349 19 Därav: Interna kostnader totalt 258 279 21 Avskrivningar och nedskrivningar 245 267 21 Driftsintäkter: Försäljningsintäkter 639 656 17 Avgifter 188 199 11 Understöd och bidrag: 14 17 2 Hyror 217 228 11 Verksamhetsintäkter totalt 1 291 1 362 71 Därav: Interna intäkter totalt 277 31 33 16
Tabell 8 Specifikation av vissa driftskostnader 22 och 23 Kommunerna och kommunalförbunden 1 euro 22 23 Köp av övriga tjänster 14 598 15 594 Kontors-, bank- och expertjänster 998 1 195 Tryckning och annonsering 537 565 Post- och teletjänster 58 547 Försäkringar 249 265 Renhållnings- och tvätteritjänster 1 381 1 834 Byggande och underhåll av byggnader och områden 1 852 1 789 Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar 39 31 Inkvarterings- och måltidstjänster 233 237 Rese- och transporttjänster 2 971 3 122 Social- och hälsovårdstjänster 524 537 Utbildnings- och kulturtjänster 65 669 Andel av beskattningskostnaderna 494 57 Övriga samarbetsandelar 1 259 566 Övriga tjänster 2 691 3 44 Material, förnödenheter och varor 11 34 12 463 Kontors- och skolmaterial 672 624 Litteratur 881 958 Livsmedel 2 13 2 242 Beklädnad 148 157 Mediciner och vårdmaterial 298 26 Städ- och rengöringsmaterial 247 267 Bränsle och smörjmedel 173 24 Värme, el och vatten 4 451 4 98 Inventarier 1 15 1 98 Byggnadsmaterial 443 484 Övrigt material 957 1 179 Understöd 6 292 6 277 Understöd till hushåll 4 794 5 31 Understöd till sammanslutningar 1 493 1 249 Hyresutgifter, externa 1 294 1 332 Hyror för byggnader och lokaler 992 1 27 Hyror för maskiner och anläggningar 15 11 Hyror för jord- och vattenområden 9 1 Övriga hyror 163 189 17
3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgifts- och inkomstslag samt efter huvudsektor framgår av tabell 9. Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till över 32 miljoner euro år 23. Nästan tre fjärdedelar av detta belopp satsades på byggnader. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för mindre än 1 miljon, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till nästan 2 miljoner. Av dessa satsades nästan sju miljoner på grundskolor, tre miljoner på byggnader för förvaltning och två miljoner på byggnader för idrott. Drygt en fjärdedel av utgifterna täcktes av investeringsinkomster, där landskapsandelar utgjorde den helt dominerande delen, eller 7,5 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden (,3 miljoner) och byggnader (,25 miljoner). Fördelat på huvudsektorer investerades 1,6 miljoner inom området allmän förvaltning, 1,4 miljoner inom socialväsendet, 6,6 miljoner inom undervisning och kultur samt hela 22,6 miljoner inom övriga tjänster, varav byggnader och lokaler stod för 14,2 miljoner, vatten- och avloppsverk för 1,7 miljoner samt trafikleder för 1,1 miljoner. 18
Tabell 9 Kommunernas investeringar 22 och 23 22 23 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 22-23 procent 1 euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 658 1 854 5,7 1 196 Mark- och vattenområden 318 2 476 7,7 2 158 Bostadsbyggnader 2 151 823 2,5-1 329 Övriga byggnader 12 732 19 913 61,7 7 18 Fasta konstruktioner och anordningar 4 439 4 137 12,8-32 Transportmedel 613 469 1,5-143 Övriga maskiner och inventarier 745 884 2,7 139 Övriga materiella tillgångar 214 25,6-9 Värdepapper i anläggningstillgångar 1 113 1 52 4,7 47 Investeringsutgifter sammanlagt 22 985 32 283 1, 9 297 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet 6 5 7 521 84,6 1 21 - av kommuner och kom. förbund, - av EU 31 1, -3 - av övriga 33 632 7,1 33 Försäljning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 6,7 6 Jord- och vattenområden 264 31 3,5 46 Bostadsbyggnader 3, -3 Övriga byggnader 251 2,8 251 Fasta konstruktioner och anordningar 44 15,2-29 Transportmedel 8 29,3 21 Övriga maskiner och inventarier 6,1 6 Övriga materiella tillgångar 23,3 23 Värdepapper i anläggningstillgångar 162 4,4-122 Investeringsinkomster sammanlagt 7 314 8 888 1, 1 574 Investeringsutgifter och -inkomster enligt huvudsektor Utgifter: Allmän förvaltning 86 1 639 5,1 833 Socialväsende 2 66 1 362 4,2-1 298 Undervisning o kultur 5 216 6 641 2,6 1 425 Övriga tjänster 14 31 22 642 7,1 8 342 Totalt 22 985 32 283 1, 9 297 Inkomster: Allmän förvaltning 227 244 2,7 17 Socialväsende 1 487 51 5,7-977 Undervisning o kultur 1 684 3 458 38,9 1 774 Övriga tjänster 3 917 4 67 52,5 752 Totalt 7 314 8 888 99,9 1 574 Nettoinvesteringsutgifter: Allmän förvaltning 579 1 395 6, 816 Socialväsende 1 174 852 3,6-321 Undervisning o kultur 3 532 3 183 13,6-349 Övriga tjänster 1 383 17 973 76,8 7 589 Totalt 15 671 23 394 1, 7 723 19
3.6 Kommunalförbunden I tabell 1 finns summerade uppgifter om kommunalförbundens drift och investeringar samlade. Verksamhetskostnaderna ökade med drygt en miljon från 22 och uppgick år 23 till drygt 14,8 miljoner euro. Av detta var 75 procent personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna utgjorde avgifter och hyror fem procent, medan den helt dominerande delen var försäljningsintäkter från kommunerna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Detta innebär också att kommunalförbundens verksamhetskostnader och -intäkter i stora drag är lika stora. Investeringarna uppgick till över sex miljoner och bestod nästan helt av satsningar på byggnader. Finansieringsandelar från landskapet utgjorde tre miljoner och från kommunerna två miljoner. 2
Tabell 1 Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar 22 och 23 Driftskostnader efter slag Driftsintäkter efter slag 22 23 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 22-23 procent 1 euro Löner och arvoden 8 435 9 146 61,7 711 Pensionsförs avg 1 159 1 483 1, 324 Övriga soc förs avg 564 585 3,9 21 Kundtj. köpta av landskapet, kommuner, kom. samf 296 337 2,3 41 övriga 133, -133 Köp av övriga tjänster 1 348 1 481 1, 133 Material, förnödenheter, varor 1 294 1 377 9,3 83 Understöd 2 2, Hyror 3 337 2,3 37 Övriga kostnader 113 85,6-28 Verksamhetskostnader totalt 13 643 14 832 1, 1 189 Avskrivningar och nedskrivningar 381 267 1,8-114 Moms i återbäringssystemet 154 86,6-68 Försäljningsintäkter 13 5 14 1 94, 96 Avgifter 53 592 4, 62 Hyror 136 163 1,1 27 Övriga intäkter 34 98,7 64 Verksamhetsintäkter totalt 13 786 14 99 1, 1 123 Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn. 541 551 3,7 1 Socialförv. 628 723 4,9 95 Vård på åldringshem 2 78 2 768 18,7 6 Specialomsorgen 1 38 1 123 7,6 85 Annan serv. för åldr. o. handik. 2 669 3 13 2,3 344 Utbildn.- o kulturförvaltn. 362 374 2,5 12 Grundskola 6 79 6 52 43,8 423 Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 12 14,2 2 Mark- och vattenområden 5, -5 Bostadsbyggnader 761 1 63 25,4 842 Övriga byggnader 1 36 4 461 7,7 3 155 Fasta konstruktioner och anordningar 2, -2 Transportmedel, Övriga maskiner och inventarier 82 23 3,6 148 Övriga materiella tillgångar 43, -43 Värdepapper i anläggningstillgångar, Investeringsutgifter sammanlagt 2 274 6 38 1, 4 34 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet 852 2 892 59,3 2 4 - av kommuner och kom. förbund 487 1 979 4,6 1 492 - av EU, - av övriga 2, 2 Försäljning av anläggningstillgångar, Investeringsinkomster sammanlagt 1 339 4 873 1, 3 534 21
3.7 Nyckeltal Tabell 11 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabell 12 och 13 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. Förändringarna från 22 till 23 för de åländska kommunerna sammantaget kan med hjälp av nyckeltalen beskrivas på följande sätt: De beskattningsbara förvärvsinkomsterna ökade, men eftersom kommunernas andelar av samfundsskatten minskade betydligt, sjönk ändå den totala skattebasen från nästan 15.5 till under 14.6 euro per invånare. Trots att den genomsnittliga skattegraden steg något, sjönk ändå skatteinkomsterna och uppgick till knappt 2.5 euro per person. Också landskapsandelarna för driften blev något mindre än 22 och uppgick år 23 till drygt 87 euro per person. Detta gjorde, tillsammans med att verksamhetskostnaderna ökade mera än verksamhetsintäkterna, att årsbidraget sjönk betydligt, från 575 euro per person till 354 euro per person. Investeringarna steg från knappt 58 till nästan 89 euro per person. Detta gjorde att årsbidraget, som 22 var lika stort som de sammanlagda nettoinvesteringarna, år 23 räckte till bara 4 procent av nettoinvesteringarna. I kommunernas balanser tog sig detta uttryck i att lånestocken ökade från 74 till nästan 1.1 euro per invånare, medan kassamedlen per invånare sjönk från 85 till 65 euro och likviditeten mätt i antal dagar minskade från 64 till 44. Om man gör en regional jämförelse av vissa nyckeltal, ser man att Mariehamns verksamhetskostnader per invånare låg betydligt högre än motsvarande tal för landsbygden och skärgården. Men eftersom verksamhetsintäkterna i staden räckte till en betydligt större del av utgifterna (39 procent jämfört med omkring 15 procent för landsbygden och skärgården), blev ändå verksamhetsbidraget (som är negativt) på ungefär samma nivå i Mariehamn och på landsbygden, medan det var betydligt större i skärgården. Skatteinkomsterna per person var drygt 3. euro i Mariehamn, medan det låg en bit över 2. euro på landsbygden och i skärgården. Tack vare att landskapsandelarna för driften var störst för skärgårdskommunerna, över 2. euro per person, jämfört med drygt 1. euro i landsbygdskommunerna och lite över 4 euro per person i staden, hade skärgården det största årsbidraget eller drygt 52 euro per person. I Mariehamn var motsvarande siffra 46 och på landsbygden knappt 24 euro per person. Skärgårdskommunerna hade betydligt mera kassamedel per person än Mariehamn och landsbygdskommunerna och därmed också en högre likviditet. Lånestocken per person var däremot på ungefär samma nivå i de tre regionerna. 22
Tabell 11 Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna 21 23 21 22 23 Antal invånare 31.12 26 8 26 257 26 347 Beskattningsbar inkomst föregående år, 1 euro 379 687 399 357 378 947 - för förvärvsinkomster 289 327 36 67 319 645 - andelar av samfundsskatten 9 36 92 687 59 32 Beskattningsbar inkomst, euro per invånare 14 77 15 493 14 57 Skatteprocent 16,4 16,4 16,49 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad,1,1,1 - annan bostad,89,9,9 -allmän skatteprocent,15,17,17 Skatteinkomster 1 euro 68 576 66 83 65 232 euro/inv 2 637 2 545 2 476 Landskapsandelar 1 euro 21 84 23 789 22 977 euro/inv 84 96 872 Verksamhetsintäkter, euro/inv 974 1 2 1 67 Verksamhetskostnader, euro/inv 3 664 3 881 4 45 Verks.int./verks.kostn., procent 26,6 26,3 26,4 Verksamhetsbidrag, euro/inv -2 691-2 862-2 978 Årsbidrag 1 euro 16 27 15 86 9 319 procent 13,8 12,8 8, euro/inv 616 575 354 procent av avskrivn. 265 235 133 Inkomstfinansiering av investeringarna 93,6 99,3 39,9 Nettoinvesteringar, euro/inv 658 579 886 Soliditet, procent 75,7 75,8 72,7 Kassamedel 31.12 1 euro 2 487 22 34 17 19 euro/inv 788 851 649 Likviditet, dagar 57 64 44 Finansiella tillgångar, euro/inv -71-69 -569 Lånestock 31.12. 1 euro 18 765 19 366 28 826 euro/inv 721 738 1 94 Relativ skuldsättning, procent 29,1 29,6 37,7 Lånekostnadsbidrag, procent 425 848 45 23
Tabell 12 Kommunvisa relationstal 23 Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskaps- Årsbidrag Ink.- Låneintäkter kostn. intäkter/ bidrag andelar % fin. kostn.- euro/ euro/ -kostn. euro/ 1 euro/ 1 euro/ 1 % euro/ av av in.- bidr. inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. % Brändö 631 3 998 15,8-3 363 1 37 2 14 1 44 2 27 374 15,5 726 42 623,3 5 386 Eckerö 495 3 766 13,1-3 27 1 798 2 9 1 26 1 347 57 1,7 64 27 12,5 187 Finström 611 3 458 17,7-2 846 5 12 2 152 2 97 884 349 4, 147 97 43,3 357 Föglö 1 178 4 285 27,5-3 15 1 353 2 225 1 116 1 836 628 19,7 1 33 388 69,7 2 197 Geta 362 4 33 9, -3 67 799 1 733 958 2 78 18,9 39 13 3, 68 Hammarland 422 3 49 13,8-2 628 2 491 1 825 1 51 1 17 39 8,5 286 151 51,3 752 Jomala 555 3 282 16,9-2 726 7 486 2 174 2 834 823 845 6,9 245 153 51,5 14 Kumlinge 481 4 59 1,7-4 26 852 2 22 859 2 22 148 7,8 382 183 321,7 51 Kökar 55 4 775 1,6-4 27 563 1 922 75 2 56 47 3,2 16 78 94, 147 Lemland 431 3 221 13,4-2 792 3 659 2 22 1 88 1 88 84 13, 484 244 93,1 591 Lumparland 681 3 77 18,1-3 89 832 2 172 552 1 441 174 1,6 454 193 58,2 223 Saltvik 321 3 129 1,2-2 89 3 8 2 175 1 37 784 254 4,4 145 84 28,9 432 Sottunga 769 4 619 16,6-3 851 323 2 41 28 1 552 15 2,4 112 79 5, 19 Sund 339 3 5 9,7-3 162 2 233 2 149 1 379 1 327 36 7,7 295 182 17,9 567 Vårdö 48 4 17 1,1-3 69 76 1 823 775 1 859 2 1,2 48 24 4, 143 Mariehamn 1 885 4 863 38,8-2 978 32 144 3 25 4 511 425 4 89 8,6 46 119 3,3 687 Landskomm. 514 3 492 14,7-2 978 33 88 2 15 18 466 1 175 4 429 7,4 282 153 61,4 33 - Landsbygden 482 3 351 14,4-2 87 28 2 2 11 13 714 1 26 3 197 6,6 239 133 49,2 269 - Skärgården 7 4 291 16,3-3 59 4 888 2 76 4 752 2 19 1 232 1,9 523 249 172,8 93 Hela Åland 1 67 4 45 26,4-2 978 65 232 2 476 22 977 872 9 319 8, 354 133 39,9 45 Investeringar och balansräkning Netto- Soliditet Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ Koninvest. % 31.12 tet, erings- 31.12 skuld- cernens euro/ 1 euro/ dagar förmög. 1 euro/ sättning lånestock inv euro inv euro/inv euro inv % 1 euro/ euro inv Brändö 117 68,6 1 512 2 936 259 2 46 111 216 16 15 291 Eckerö 59 71,7 544 68 48-53 51 56 22 51 56 Finström 34 37,9 387 163 13-2 8 6 64 2 557 79 6 697 2 825 Föglö 169 73,7 2 697 4 436 355 3 362 468 77 26 468 77 Geta 1 323 33,7 22 438 19-4 52 1 858 4 3 111 1 858 4 3 Hammarland 558 86,1 1 36 957 92 554 392 287 17 392 287 Jomala 477 67,9 773 224 2-81 2 758 81 35 3 666 1 64 Kumlinge 119 73, 31 81 62 283 731 23 455 1 176 Kökar 17 39, 314 1 72 79-1 16 451 1 539 5 579 1 976 Lemland 52 73,7 666 41 37-465 1 182 711 31 1 482 892 Lumparland 781 53,3 61 1 569 112-1 862 1 26 3 149 82 1 26 3 149 Saltvik 53 67,1 279 16 14-449 696 398 24 2 234 1 279 Sottunga 22 53,1 15 1 119 86-2 366 41 3 6 76 41 3 6 Sund 172 69,2 628 64 59-295 867 834 34 867 834 Vårdö 1 189 49,9 659 1 58 11-918 947 2 271 66 947 2 271 Mariehamn 1 519 8,1 6 81 572 31-564 1 632 1 1 34 42 92 4 39 Landskomm. 459 62,9 11 28 71 58-573 18 194 1 157 41 21 912 1 394 - Landsbygden 486 62,7 5 386 43 34-844 15 524 1 161 43 18 93 1 414 - Skärgården 33 63,8 5 642 2 397 187 965 2 67 1 134 35 3 9 1 278 Hela Åland 886 72,7 17 19 649 44-569 28 826 1 94 38 64 832 2 461 24
Tabell 13 Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 22 Skatteprocent Fastighetsskatt 23 För för- Andelar Totalt Per 22 23 24 Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten 1 euro 1 euro 1 euro Brändö 5 89 443 5 532 11 42 17,5 17,5 17,5,,9, Eckerö 8 267 345 8 611 1 264 17,5 17,5 17,5,,9,3 Finström 26 78 1 819 28 599 12 413 16,5 17, 17,,5,9,1 Föglö 6 152 827 6 979 11 849 16,5 16,5 16,75,,9,5 Geta 3 752 37 3 79 7 961 18, 18,5 18,5,2,9,3 Hammarland 14 219 211 14 43 1 51 16, 16, 16,,,9,2 Jomala 4 457 1 77 42 164 12 564 16,5 16,5 17,,,9,25 Kumlinge 4 228 149 4 377 1 834 18,5 18,5 18,5,,9,4 Kökar 2 635 18 2 653 9 86 17,5 18,5 18,5,,9,5 Lemland 18 95 334 19 284 11 918 17, 17, 17,,,9,15 Lumparland 4 53 153 4 26 11 4 18,5 18,5 18,5,,9,3 Saltvik 18 233 3 934 22 168 12 881 17, 17, 17,,,9,2 Sottunga 1 667 12 1 678 13 111 17, 17,5 17,5,,9, Sund 1 868 84 1 951 1 811 18, 18,5 18,5,1,9,1 Vårdö 3 965 22 3 988 9 871 17, 17, 17,5,,9,1 Mariehamn 15 332 49 25 199 537 18 88 16, 16, 16,,,8,12 Landskomm. 169 313 1 97 179 49 11 651 16,9 17,4 17,18,2,9,22 - Landsbygden 145 578 8 625 154 22 11 788 16,84 16,98 17,12,2,9,21 - Skärgården 23 735 1 472 25 27 1 874 17,29 17,42 17,57,,9,27 Hela Åland 319 645 59 32 378 947 14 57 16,4 16,49 16,56,1,9,17 25
3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 14 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 15 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 16 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande drygt 15 hektar godkändes år 23, vilket var betydligt mera än de båda föregående åren. Inom byggnadstillsynen behandlades över 1 1 tillståndsansökningar. Längden av kommunala vägar och gator uppgick till 346 kilometer. Utlåningen vid de kommunala biblioteken ökade med 14 band till drygt 478. Antalet elever i grundskolan minskade med närmare 7 och uppgick till 3 18 höstterminen 23. För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen har publicerat i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Antalet bostäder som kommunerna ägde ökade från 398 år 22 till 412 år 23. Bostäderna som ägdes av kommunala bolag ökade från 44 till 496. Sammanlagt ökade det kommunala bostadsbeståndet från 812 till 922 lägenheter, vilket är 7 procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Antalet barn på daghem minskade något från år 22 och uppgick till 1 248 år 23. Också inom familjedagvården minskade antalet, till 166. Totalt minskade antalet barn inom barnomsorgen till 1 414. Minskningen kan förklaras med att årskullarna har blivit mindre. Inom lekverksamheten var antalet barn i genomsnitt 112. På ålderdomshem (Trobergshemmet, De Gamlas hem och Sunnanberg) och Gullåsen bodde 229 personer vid slutet av året. Detta är en minskning med 14 sedan 22. Antalet hushåll som fick hemtjänst minskade också och uppgick till 65 stycken. Närståendevården växte något i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 245 personer. Av dessa var över en tredjedel 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick till 277. Ålderdomshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 23 hörde 61 procent av de boende till denna ålderskategori. Över 21 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. I serviceboende var andelen personer i åldrarna 65 84 år större, men också här var nästan hälften av de boende 85 år eller äldre. Inom de båda nämnda kategorierna utgör personer som har uppnått 65 års ålder över 95 procent av klienterna, medan närståendevård som ges av anhöriga i hemmet också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 61 procent av klienterna 65 år eller äldre. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som räknas, varför siffrorna inte är helt jämförbara med 26
Tabell 14 Verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner 21-23 21 22 23 Allmänna uppgifter Anställda Antal 1 592 1 695 1 756 Per 1 invånare 61 65 67 Förtroendeorgan 178 19 185 Grundskola Antal elever 3 18 3 84 3 18 Bibliotek Utlåning, band Antal 444 78 464 243 478 275 Per invånare 17 18 18 Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar 6 118 152 Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar 961 1 12 1 112 Behandlade anmälningsärenden 148 117 149 Trafikleder Kommunalvägar, km 346 346 347 Bostäder Bostäder som kommunerna äger Antal 419 398 412 Yta 21 53 2 733 21 694 Bostadsaktielägenheter som kommunerna äger Antal 1 1 14 Bostäder i kommunala bolag Antal 429 44 496 Yta 24 115 22 956 27 273 Summa bostäder som kommunerna äger eller Antal 858 812 922 har bestämmanderätt över Per 1 invånare 33 31 35 Vatten- och avloppsverk Vattenmängd som pumpats i nätet, 1 m 3 1 478 1 53 1 65 Mottaget avloppsvatten, 1 m 3 2 312 1 935 2 2 Övrigt Åkerareal i kommunernas ägo, ha 59 65 63 Skogsareal i kommunernas ägo, ha 717 723 755 Utarrenderade områden, ha 23 231 231 27
Tabell 15 Sociala sektorns verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner 21-23 21 22 23 Barnomsorg Antal barn: I heldagsvård i daghem 31.12 833 832 778 I deldagsvård i daghem 31.12 496 467 47 I heldagsvård i familjedagvård 31.12 116 96 14 I deldagsvård i familjedagvård 31.12 56 89 62 Totalt 1 51 1 484 1 414 Vårddagar: I heldagsvård i daghem 31.12 139 66 14 842 138 627 I deldagsvård i daghem 31.12 69 264 63 85 63 971 I heldagsvård i familjedagvård 31.12 2 929 19 975 17 411 I deldagsvård i familjedagvård 31.12 8 363 1 278 8 651 Totalt 238 216 234 945 228 66 Antal daghem 31.12 44 4 45 Barn i lekverksamhet i genomsnitt under en dag 17 18 112 Åldringshem och Gullåsen Klienter i vård 31.12 259 243 229-65-74 år 2 25 2-75-84 år 67 69 68-85 år och äldre 165 147 139 Antal vårddagar 88 968 86 718 86 494 Hemtjänst Hushåll som fått hemtjänst under året 664 669 65 -barnfamiljer 17 14 11 -åldringshushåll sammanlagt 579 69 529-65-74 år 68 61 7-75-84 år 24 244 24-85 år och äldre 257 33 255 Personal som arbetar enbart inom hemtjänsten 13,6 139,8 135,6 Klienter som fått stödtjänster under året 595 591 553 Andra tjänster för åldringar och handikappade Åldringar i serviceboende sammanlagt 142 195 177 Antal servicelägenheter 133 196 175 Boendeservice för personer med utvecklingsstörning: - stödboende 18 19 23 - gruppboende och korttidsboende 42 49 55 Stöd för närståendevård: Vårdade under året 246 267 277 --17 år 34 41 65-18-64 år 45 49 42-65-74 år 38 32 27-75-84 år 65 71 77-85 år och äldre 64 74 66 Vårdare sammanlagt 24 249 245 -därav 65 år och äldre 85 88 83 Övrigt Antal fall/familjer som fått utkomststöd 476 533 541 28