Statistik 2005:5. Kommunernas och kommunal- förbundens ekonomi och verksamhet 2004

Transkript

1 Statistik 25:5 Kommunernas och kommunal- förbundens ekonomi och verksamhet 24

2 Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten För upplysningar: Iris Åkerberg Tel Pris 13, ISSN

3 Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 24. Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Rapportens huvuddel innehåller främst summerade tal för hela Åland och endast vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar också i början av varje år en mindre sammanställning över kommunernas budgeter. publicerar också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. vill rikta ett särskilt tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av statistiker Iris Åkerberg som också gärna tar emot synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Mariehamn i december 25 Bjarne Lindström

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Några definitioner Uppgifter för hela Åland samt relationstal Resultaträkning Finansieringskalkyl Balansräkning Driftshushållningen Investeringar Kommunalförbunden Nyckeltal Verksamhetsuppgifter Verksamhet och ekonomi Kommunvisa uppgifter Tidsserier för ekonomiska nyckeltal... 61

6

7 Statistik 25:5 1. Sammanfattning År 24 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader 111,7 miljoner euro. Detta var en ökning med 5,1 miljoner euro från 23. Verksamhetsintäkterna ökade med närmare två miljoner och uppgick till 3 miljoner. Sammantaget ledde detta till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar, steg med över tre miljoner till 81,7 miljoner. Landskapsandelarna för driften sjönk med över en miljon euro medan skatteintäkterna ökade med närmare fyra miljoner. Totalt blev skatteintäkterna drygt 69 miljoner, medan kommunerna fick knappt 22 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget sjönk med drygt en miljon och uppgick till 8,2 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat sjönk från två miljoner till en halv miljon euro. Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt 21-24, 1 euro Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Investeringsutgifter Nettoinvesteringar Nettoupplåning, långfristiga lån Lånestock Kassamedel Kommunernas investeringar ökade från 32 till 4 miljoner. Nettoinvesteringarna ökade från 23 till 26 miljoner. Detta är vad som återstår för kommunerna att betala när man har dragit ifrån de intäkter som kommer från försäljning av anläggningstillgångar och de finansieringsandelar för investeringarna som främst landskapet betalar. Årets årsbidrag räckte till 31 procent av nettoinvesteringarna. Därtill behövdes upplåning, varför lånestocken ökade med nästan 21 miljoner och uppgick till närmare 5 miljoner euro vid slutet av 24. Räknat per invånare utgjorde lånestocken euro per person. Skuldsättningen varierade mellan de olika kommunerna. I Mariehamn var skuldsättningen per invånare euro, vilket är dubbelt mer än 23 då skuldsättningen var 1 1 euro per invånare. Även på landsbygden ökade skuldsättningen något under 24, medan skärgården hade lägre skuldsättning per invånare 24 jämfört med 23. 3

8 Statistik 25:5 I tre av landsbygdskommunerna var skulden per person över 3. euro, medan den var mindre än 1 euro i fyra landsbygdskommuner. I skärgården översteg skulden per invånare 3 i en kommun, medan den i tre kommuner var mindre än 1 euro. Skatteinkomsterna per person var 2 6 euro. I Mariehamn var de över 3 euro och på landsbygden och i skärgården nästan 2 3 euro. I två kommuner var landskapsandelarna större än skatteinkomsterna. Några nyckeltal per kommun 24 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

9 Statistik 25:5 2. Beskrivning av statistiken Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. En del av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsstyrelsen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1 euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Trots kontrollarbetet finns det i vissa fall differenser som inte har kunnat redas ut med en rimlig arbetsinsats. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nuvarande bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i 1 euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder 5

10 Statistik 25:5 det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. 2.1 Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 1 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 1 x Årsbidrag/Av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar och nedskrivningar. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 1 x Årsbidrag/Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 1 x Eget kapital/(balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel/Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. 6

11 Statistik 25:5 Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott)/antal invånare Lånestock = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, procent = (Främmande kapital Erhållna förskott)/drifts- inkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 1 x (Årsbidrag + Ränteutgifter)/(Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Landskommuner Landsbygden Skärgården - = = = = Alla kommuner utom Mariehamn Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö Exakt enheter (st)... = = = Mellan och,5 enheter Uppgift ologisk, kan ej förekomma Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att kunna anges 7

12 Statistik 25:5 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning Tabell 1 innehåller summerade uppgifter för kommunernas resultaträkningar Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till 111,7 miljoner euro år 24, vilket var en ökning med 5,1 miljoner från 23. Verksamhetsintäkterna ökade med 1,9 miljoner och uppgick till 3 miljoner år 24. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var 19,1 miljoner försäljningsintäkter och närmare sex miljoner avgifter. Skatteintäkterna uppgick till drygt 69 miljoner euro, vilket var en ökning med 3,8 miljoner från år 23. Kommunalskatten ökade med 3,6 miljoner till nästan 59 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna 22 miljoner år 24, en minskning med 1,2 miljoner. Nästan 8 procent av landskapsandelarna var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till nästan 91 miljoner eller 2,7 miljoner mer än 23. Årsbidraget uppgick totalt till 8,2 miljoner euro, vilket var drygt en miljon mindre än 23. Räkenskapsperiodens resultat försämrades från 2,2 miljoner år 23 till en halv miljon 24. 8

13 Statistik 25:5 Tabell 1: Kommunernas resultaträkningar 21-24, summor för hela Åland, 1 euro Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader: Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Ökning (+) eller minskning (-) av lager -282 Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster kompensationer från landskapet Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Återkrävd moms Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster: Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

14 Statistik 25:5 3.2 Finansieringskalkyl Finansieringskalkylen (tabell 2) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nuvarande bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på 39,5 miljoner euro 24. Det var en ökning med 7,2 miljoner från 23. Finansieringsandelarna, till övervägande delen från landskapet, uppgick till över tolv miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till under en miljon, varför nettoinvesteringarna blev 26,6 miljoner. De internt tillförda medlen, främst årsbidraget, täckte bara 3 procent av nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett underskott på 18,8 miljoner euro. Detta medförde en betydande upplåning, drygt 22 miljoner euro. Det egna kapitalet minskade med,3 miljoner. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en liten ökning av kassamedlen med,3 miljoner euro år 24. 1

15 Statistik 25:5 Tabell 2: Kommunernas finansieringskalkyler 21-24, summor för hela Åland, 1 euro Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Netto Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Netto Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital Omsättningstillgångar Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Räntefria kort- och långfristiga skulder Netto Nettokassaflöde av finansieringen Förändring av kassamedel

16 Statistik 25:5 3.3 Balansräkning I tabell 3 framgår de viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nuvarande balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare posterna anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 214,5 miljoner euro år 24 jämfört med 193,1 miljoner år 23. På den aktiva sidan är det främst de materiella tillgångarna som har ökat. De stod för nästan 75 procent av omslutningen. Byggnader utgjorde över hälften av de materiella tillgångarna. Deras bokföringsvärde var 95,7 miljoner euro. På den passiva sidan minskade det egna kapitalet något jämfört med 23 och uppgick till nästan 14 miljoner. Det främmande kapitalet utgjorde drygt 66 miljoner. Av detta var över två tredjedelar långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen lån från finansinstitut. 12

17 Statistik 25:5 Tabell 3: Kommunernas balanser 21-24, summor för hela Åland, 1 euro Aktiva A. Bestående aktiva I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. Förvaltade medel Uppdrag från landskapet och staten , 3. Övriga förvaltade medel C. Rörliga aktiva I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden Aktiva sammanlagt Passiva A. Eget kapital I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) B. Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar C. Avsättningar D. Förvaltat kapital E. Främmande kapital I. Långfristigt Masskuldebrevslån 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 7. Övriga långfristiga skulder Resultatregleringar II. Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övr. kortfristiga skulder Resultatregleringar Passiva sammanlagt Säkerheter och ansvarsförbindelser

18 Statistik 25:5 3.4 Driftshushållningen Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. I tabell 4 redovisas kommunvisa kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till 135 miljoner euro år 24. Detta var en ökning med 7,8 miljoner från 23. De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan och energiförsörjningen följt av barnomsorgen på daghem. Grundskolan var det område som stod för den största andelen av kostnaderna, eller 19,8 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på ålderdomshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med nästan en och en halv miljon till 49 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med nästan fyra miljoner till över 36 miljoner. I tabell 5 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 24 uppgick de till 45 miljoner euro, vilket var 37 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom drygt 12 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde 47 procent av verksamhetskostnaderna. Av driftsintäkterna på nästan 4 miljoner utgjorde externa försäljningsintäkter nästan hälften och avgifter 14 procent. I tabell 6 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. När det gäller köp av övriga tjänster är rese- och transporttjänster den största kategorin och står för över tre miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick den största delen, eller fem miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten eller 2,2 miljoner, men också utkomststöden är betydande liksom stöden för närståendevård och handikappservice. 14

19 Statistik 25:5 Tabell 4: Kommunernas driftskostnader per sektor Förändring Sektor 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro 11 Allm. förvaltn , Socialförv , Barnomsorg i daghem , Övrig barnomsorg , Vård av barn o. unga på inr , Annan barn- o. familjevård , Vård på åldringshem , Vård av handikapp. på inr , Specialomsorgen , Hemtjänst , Annan serv. för åldr. o. handik , Missbrukarvård , Övr socialvård , Utbildn.- o kulturförvaltn , Grundskola , Medborgarinstitut , Övrig undervisning 11 11, 35 Bibliotek , Idrott och friluftsliv , Ungdomsarb , Museer, teatrar, orkestrar , Allm. kulturverksamhet , Samhällsplanering , Byggnadstillsyn , Miljövård , Trafikleder , Parker o. allmänna områden , Brand- och räddningsväsendet , Rättsväsen o säkerhet 6 55, Byggnader o lokaler , Intern service , Främjande av näringslivet , Vatten- och avloppsverk , Energiförsörjning , Avfallshantering , Kollektivtrafik , Hamnverksamhet , Jord- och skogsbrukslägenh. 5 9, Övrig affärsverksamhet , Övrig verksamhet ,5 5 7 Totalt , Allmän förvaltning , Socialväsende , Undervisning o kultur , Övriga tjänster , Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 15

20 Statistik 25:5 Tabell 5: Kommunernas driftshushållning Kostnader och intäkter enligt kostnads- och intäktsslag Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Driftskostnader: Löner och arvoden , Betalda pensioner 79 72,1-7 Pensionsförs avg , Övriga soc förs avg ,5 175 Kundtj. köpta av landskapet ,4 153 kommuner , -26 kom. samf , 91 staten 16 71,1 55 övriga ,8-378 Köp av övriga tjänster ,7 127 Material, förnödenheter, varor , Understöd ,5 324 Hyror, externa ,8 Hyror, interna ,3 91 Övriga kostnader ,7 153 Verksamhetskostnader totalt , 7 48 Därav: Interna kostnader totalt , Avskrivningar och nedskrivningar Överföringsposter Övriga kalkylerade kostnader Driftsintäkter: Försäljningsintäkter , Interna försäljningsintäkter ,4-131 Avgifter ,3 442 Understöd och bidrag: - sysselsättningsunderstöd , av EU 45 54,1 9 - övriga ,1 135 Hyror, externa , 113 Hyror, interna , 1 42 Övriga intäkter , 53 Ändring av produktlager (ökn +, minskn -) 1, -1 Tillverkning för eget bruk, Verksamhetsintäkter totalt , Därav: Interna intäkter totalt , Överföringsposter Övriga kalkylerade intäkter Kostnader och intäkter per invånare, euro: Driftskostnader: Löner och arvoden Soc o pens.avgifter Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Driftsintäkter: Försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag: Hyror Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt

21 Statistik 25:5 Tabell 6: Specifikation av vissa driftskostnader 23-24, 1 euro Kommunerna och kommunalförbunden Köp av övriga tjänster Kontors-, bank- och expertjänster Tryckning och annonsering Post- och teletjänster Försäkringar Renhållnings- och tvätteritjänster Byggande och underhåll av byggnader och områden Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar Inkvarterings- och måltidstjänster Rese- och transporttjänster Social- och hälsovårdstjänster Utbildnings- och kulturtjänster Andel av beskattningskostnaderna Övriga samarbetsandelar Övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Kontors- och skolmaterial Litteratur Livsmedel Beklädnad Mediciner och vårdmaterial Städ- och rengöringsmaterial Bränsle och smörjmedel Värme, el och vatten Inventarier Byggnadsmaterial Övrigt material Understöd Understöd till hushåll Understöd till sammanslutningar Hyresutgifter, externa Hyror för byggnader och lokaler Hyror för maskiner och anläggningar Hyror för jord- och vattenområden 1 12 Övriga hyror

22 Statistik 25:5 3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgifts- och inkomstslag samt efter huvudsektor framgår av tabell 7. Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till nästan 4 miljoner euro år 24. Över två tredjedelar av detta belopp satsades på byggnader. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för mindre än en miljon, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till över 26 miljoner. Av dessa satsades nästan tolv miljoner på byggnader för idrott, drygt fem miljoner på grundskolor och närmare tre miljoner vardera på byggnader för förvaltning respektive daghem Nästan en tredjedel av utgifterna täcktes av investeringsinkomster, där landskapsandelar utgjorde den helt dominerande delen, eller 11,3 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden,,4 miljoner. Fördelat på huvudsektorer investerades,6 miljoner inom området allmän förvaltning, 2,3 miljoner inom socialväsendet, 12, miljoner inom undervisning och kultur samt hela 24,6 miljoner inom övriga tjänster. Av övriga tjänster stod byggnader och lokaler för 11,6 miljoner, hamnverksamhet för 5,9 miljoner, vatten- och avloppsverk för 3,6 miljoner samt trafikleder för 1,4 miljoner euro. 18

23 Statistik 25:5 Tabell 7: Kommunernas investeringar Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar , Mark- och vattenområden , Bostadsbyggnader , -24 Övriga byggnader , Fasta konstruktioner och anordningar , Transportmedel ,8-17 Övriga maskiner och inventarier ,5-273 Övriga materiella tillgångar ,9 132 Värdepapper i anläggningstillgångar , Investeringsutgifter sammanlagt , Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet , av kommuner och kom. förbund 15, av EU 1 15, av övriga ,8 242 Försäljning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 6, -6 Jord- och vattenområden ,3 113 Bostadsbyggnader, Övriga byggnader ,3-28 Fasta konstruktioner och anordningar 15 8,1-7 Transportmedel 29, -29 Övriga maskiner och inventarier 6, -6 Övriga materiella tillgångar 23 68,5 45 Värdepapper i anläggningstillgångar 4, -4 Investeringsinkomster sammanlagt , Investeringsutgifter och -inkomster enligt huvudsektor Utgifter: Allmän förvaltning , Socialväsende ,9 972 Undervisning och kultur , Övriga tjänster , Totalt , Inkomster: Allmän förvaltning ,9-129 Socialväsende , Undervisning och kultur , Övriga tjänster ,9 29 Totalt , Nettoinvesteringsutgifter: Allmän förvaltning ,8-914 Socialväsende ,4-221 Undervisning och kultur , Övriga tjänster , Totalt ,

24 Statistik 25:5 3.6 Kommunalförbunden I tabell 8 finns summerade uppgifter om kommunalförbundens drift och investeringar samlade. Verksamhetskostnaderna ökade med drygt en miljon från 23 och uppgick år 24 till drygt 15,9 miljoner euro. Av detta var 77 procent personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna utgjorde avgifter och hyror fem procent, medan den helt dominerande delen var försäljningsintäkter från kommunerna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Detta innebär också att kommunalförbundens verksamhetskostnader och -intäkter i stora drag är lika stora. Investeringarna uppgick till drygt en miljon, vilket är fem miljoner mindre än 23. Till största delen investerade kommunalförbunden på byggnader. Finansieringsandelar från landskapet utgjorde,3 miljoner och från kommunerna,2 miljoner euro. 2

25 Statistik 25:5 Tabell 8: Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, procent 1 euro Driftskostnader efter slag Löner och arvoden ,6 492 Pensionsförs. avg ,6 526 Övriga soc. förs. avg ,5-22 Kundtj. köpta av landskapet, kommuner, kom. samf ,1 övriga 2,1 2 Köp av övriga tjänster ,2-26 Material, förnödenheter, varor ,1 76 Understöd 2 3, 1 Hyror , -13 Övriga kostnader 85 96,6 11 Verksamhetskostnader totalt , 1 65 Avskrivningar och nedskrivningar ,3-54 Moms i återbäringssystemet ,5 152 Driftsintäkter efter slag Försäljningsintäkter , Avgifter ,1 58 Hyror ,1 14 Övriga intäkter ,8 33 Verksamhetsintäkter totalt , 1 19 Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn ,3 132 Socialförv ,7 24 Vård på åldringshem ,2 118 Specialomsorgen ,4 27 Annan serv. för åldr. o. handik ,9-7 Utbildn.- o kulturförvaltn ,3-172 Grundskola ,9 319 Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar ,4 3 Mark- och vattenområden, Bostadsbyggnader ,2-985 Övriga byggnader , Fasta konstruktioner och anordningar, Transportmedel, Övriga maskiner och inventarier ,8-87 Övriga materiella tillgångar 16 1,3 16 Värdepapper i anläggningstillgångar, Investeringsutgifter sammanlagt , -5 1 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet , av kommuner och kom. förbund , av EU, - av övriga 2, -2 Försäljning av anläggningstillgångar, Investeringsinkomster sammanlagt ,

26 Statistik 25:5 3.7 Nyckeltal Tabell 9 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabell 1 och 11 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. Förändringarna från 23 till 24 för de åländska kommunerna sammantaget kan med hjälp av nyckeltalen beskrivas på följande sätt: De beskattningsbara förvärvsinkomsterna ökade, medan kommunernas andelar av samfundsskatten minskade, vilket ledde till att den totala skattebasen per invånare sjönk något. Till följd av att den genomsnittliga skattegraden steg något ökade skatteinkomsterna och uppgick till drygt 2 6 euro per person. Landskapsandelarna för driften blev något mindre än 23 och uppgick år 24 till drygt 82 euro per person. Detta gjorde, tillsammans med att verksamhetskostnaderna ökade mera än verksamhetsintäkterna, att årsbidraget sjönk, från 354 euro per person till 38 euro per person. Investeringarna steg från knappt 89 till 1 euro per person. Detta gjorde att årsbidraget bara räckte till 31 procent av nettoinvesteringarna. I kommunernas balanser tog sig detta uttryck i att lånestocken ökade från nästan 1 1 till nästan 1.9 euro per invånare. Kassamedlen per invånare var nästan desamma som 23 eller 662 euro per person medan likviditeten mätt i antal dagar sjönk något från året före, från 44 till 41 dagar. Om man gör en regional jämförelse av vissa nyckeltal, ser man att Mariehamns verksamhetskostnader per invånare låg betydligt högre än motsvarande tal för landsbygden och skärgården. Men eftersom verksamhetsintäkterna i staden räckte till en betydligt större del av utgifterna (39 procent jämfört med procent för landsbygden och skärgården), blev ändå verksamhetsbidraget (som är negativt) på ungefär samma nivå i Mariehamn och på landsbygden, medan det var större i skärgården. Skatteinkomsterna per person var drygt 3. euro i Mariehamn, medan det låg en bit över 2. euro på landsbygden och i skärgården. Tack vare att landskapsandelarna för driften var störst för skärgårdskommunerna, över 2. euro per person, jämfört med 1. euro i landsbygdskommunerna och lite över 3 euro per person i staden, hade skärgården det största årsbidraget eller nästan 57 euro per person. I Mariehamn var motsvarande siffra drygt 27 euro och på landsbygden knappt 3 euro per person. När det gäller inkomstfinansiering av investeringar har Geta ett negativt tal, vilket beror på att kommunen hade en nettoinkomst p g a försäljning av anläggningstillgångar. Skärgårdskommunerna hade betydligt mera kassamedel per person än Mariehamn och landsbygdskommunerna och därmed också en högre likviditet. Mariehamn hade den högsta lånestocken per person följt av landsbygden. 22

27 Statistik 25:5 Tabell 9: Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna Antal invånare Beskattningsbar inkomst föregående år, 1 euro för förvärvsinkomster andelar av samfundsskatten Beskattningsbar inkomst, euro per invånare Skatteprocent 16,4 16,4 16,49 16,56 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad,1,1,1,2 - annan bostad,89,9,9,9 -allmän skatteprocent,15,17,17,18 Skatteinkomster 1 euro euro/inv Landskapsandelar 1 euro euro/inv Verksamhetsintäkter, euro/inv Verksamhetskostnader, euro/inv Verks.int./verks.kostn., procent 26,6 26,3 26,4 26,9 Verksamhetsbidrag, euro/inv Årsbidrag 1 euro procent 13,8 12,8 8, 6,8 euro/inv procent av avskrivn Inkomstfinansiering av investeringarna 93,6 99,3 39,9 3,8 Nettoinvesteringar, euro/inv Soliditet, procent 75,7 75,8 72,7 65,2 Kassamedel euro euro/inv Likviditet, dagar Finansiella tillgångar, euro/inv Lånestock euro euro/inv Relativ skuldsättning, procent 29,1 29,6 37,7 54,7 Lånekostnadsbidrag, procent

28 Statistik 25:5 Tabell 1: Kommunvisa relationstal 24 Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskaps- Årsbidrag Ink.- Låneintäkter kostn. intäkter/ bidrag andelar % fin. kostn.- euro/ euro/ -kostn. euro/ 1 euro/ 1 euro/ 1 % euro/ av av in.- bidr. inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. % Brändö , , , Eckerö , , ,7 462 Finström , , ,3 328 Föglö , , , Geta , , ,5 169 Hammarland , , , Jomala , , ,6 27 Kumlinge , , , Kökar , , , 19 Lemland , , ,7 184 Lumparland , , , 327 Saltvik , , , 696 Sottunga , , Sund , , , Vårdö , , ,6 97 Mariehamn , , ,8 182 Landskomm , , , Landsbygden , , , Skärgården , , ,5 552 Hela Åland , , ,8 275 Investeringar och balansräkning Netto- Soliditet Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ Koncernens invest. % tet, erings skuld- lånestock euro/ 1 euro/ dagar förmög. 1 euro/ sättning 1 euro/ inv euro inv euro/inv euro inv % euro inv Brändö 498 7, Eckerö , Finström , Föglö 56 74, Geta , Hammarland 12 86, Jomala , Kumlinge , Kökar 71 42, Lemland , Lumparland , Saltvik , Sottunga 53, Sund , Vårdö 49 53, Mariehamn , Landskomm , Landsbygden , Skärgården 38 66, Hela Åland ,

29 Statistik 25:5 Tabell 11: Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 23 Skatteprocent Fastighetsskatt 24 För för- Andelar Totalt Per Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten 1 euro 1 euro 1 euro Brändö ,5 17,5 17,5,,9, Eckerö ,5 17,5 17,5,,9,3 Finström , 17, 17,5,5,9,1 Föglö ,5 16,75 17,,,9,5 Geta ,5 18,5 18,5,3,9,5 Hammarland , 16, 16,,,9,2 Jomala ,5 17, 17,,,9,25 Kumlinge ,5 18,5 18,5,,9,4 Kökar ,5 18,5 18,5,1,9,6 Lemland , 17, 17,,,9,15 Lumparland ,5 18,5 18,5,,9,3 Saltvik , 17, 17,25,,9,2 Sottunga ,5 17,5 17,5,,9, Sund ,5 18,5 18,5,2,9,2 Vårdö , 17,5 17,5,,9,15 Mariehamn , 16, 16,,,8,12 Landskomm ,4 17,18 17,3,3,9,24 - Landsbygden ,98 17,12 17,25,3,9,23 - Skärgården ,42 17,57 17,63,1,9,29 Hela Åland ,49 16,56 16,63,2,9,18 25

30 Statistik 25:5 3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 12 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 13 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 14 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande drygt 7 hektar godkändes år 24, vilket var hälften mindre än året före. Inom byggnadstillsynen behandlades närmare 1 2 tillståndsansökningar. Längden av kommunala vägar och gator ökade något från 23 och uppgick till 393 kilometer. Utlåningen vid de kommunala biblioteken ökade med 9 band till drygt 487. Antalet elever i grundskolan ökade med 3 och uppgick till 3 49 höstterminen 24. För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen publicerar i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Antalet bostäder som kommunerna ägde ökade från 412 år 23 till 435 år 24. Bostäderna som ägdes av kommunala bolag ökade från 496 till 558. Sammanlagt ökade det kommunala bostadsbeståndet från 922 till 1 9 lägenheter, vilket är närmare åtta procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Antalet barn på daghem minskade något från år 23 och uppgick till 1 23 år 24. Också inom familjedagvården minskade antalet, till 144. Totalt minskade antalet barn inom barnomsorgen till Minskningen kan förklaras med att årskullarna har blivit mindre. Inom lekverksamheten var antalet barn i genomsnitt 18. På ålderdomshem (Trobergshemmet, De Gamlas hem och Sunnanberg) och Gullåsen bodde 249 personer vid slutet av året. Detta är en ökning med 2 sedan 23. Antalet hushåll som fick hemtjänst minskade och uppgick till 582 stycken. Närståendevården minskade något i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 257 personer. Av dessa var över 4 procent 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick till 272. Ålderdomshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 24 hörde 56 procent av de boende till denna ålderskategori. Över 22 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. Även inom serviceboende var andelen personer i åldrarna 85 år eller äldre dominerande. På ålderdomshemmen, Gullåsen och inom serviceboende var 95 procent av klienterna 65 år eller äldre, medan närståendevård, som ges av anhöriga i hemmet, också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 59 procent av klienterna 65 år eller äldre. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som räknas, varför 26

31 Statistik 25:5 Tabell 12: Verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner Allmänna uppgifter Anställda Antal Per 1 invånare Förtroendeorgan Grundskola Antal elever Bibliotek Utlåning, band Antal Per invånare Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar Behandlade anmälningsärenden Trafikleder Kommunalvägar, km Bostäder Bostäder som kommunerna äger Antal Yta Bostadsaktielägenheter som kommunerna äger Antal Bostäder i kommunala bolag Antal Yta Summa bostäder som kommunerna äger eller Antal har bestämmanderätt över Per 1 invånare Vatten- och avloppsverk 3 Vattenmängd som pumpats i nätet, 1 m Mottaget avloppsvatten, 1 m Övrigt Åkerareal i kommunernas ägo, ha Skogsareal i kommunernas ägo, ha Utarrenderade områden, ha