Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2008

Transkript

1 Statistik 2009:8 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 2008

2 Offentlig ekonomi I serien Offentlig ekonomi publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunalförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten För upplysningar: Iris Åkerberg Tel ISSN

3 Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Rapportens huvuddel innehåller främst summerade tal för hela Åland, men också vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del av rapporten. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar en sammanställning över kommunernas budgeter samt en tabell över kommunernas inkomstskatte- och fastighetsskattesatser. Ekonomistatistiken används också vid sammanställandet av konjunkturöversikter som publicerar på uppdrag av Ålands kommunförbund. vill rikta ett särskilt tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat nödvändiga underlagsuppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Statistiker Iris Åkerberg har haft huvudansvaret för insamlande och sammanställande av uppgifter och utarbetandet av rapporten. Hon tar gärna emot synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Dessutom har Kenth Häggblom deltagit i arbetet med grunduppgifterna. Mariehamn i december 2009 Bjarne Lindström Direktör

4

5 Innehåll Förord Sammanfattning Beskrivning av statistiken Några definitioner Uppgifter för hela Åland samt relationstal Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Driftshushållningen Investeringar Kommunalförbunden Nyckeltal Verksamhetsuppgifter Verksamhet och ekonomi Kommunvisa uppgifter Tidsserier för ekonomiska nyckeltal Tabellförteckning Tabell 1. Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt, euro.. 1 Tabell 2. Några nyckeltal per invånare efter kommun Tabell 3. Kommunernas resultaträkningar , hela Åland, euro... 7 Tabell 4. Kommunernas finansieringsanalyser , hela Åland, euro... 9 Tabell 5. Kommunernas balanser , hela Åland, euro Tabell 6. Kommunernas driftskostnader efter uppgiftsklass och sektor Tabell 7. Kommunernas driftshushållning Kostnader och intäkter efter kostnads- och intäktsslag Tabell 8. Specifikation av vissa driftskostnader , euro. Kommunerna och kommunalförbunden Tabell 9. Kommunernas investeringar Tabell 10. Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar Tabell 11. Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna

6 Tabell 12. Kommunvisa relationstal Tabell 13. Kommunvisa relationstal för beskattningen. 23 Tabell 14. Verksamhet , summerade uppgifter för alla kommuner Tabell 15. Sociala sektorns verksamhet , hela Åland 26 Tabell 16. Klienter efter ålder Tabell 17a. Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal , euro, hela Åland Tabell 17b. Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal efter kommun 2008, euro.. 28 Tabell 18. Kommunernas resultaträkningar 2008, euro 30 Tabell 19. Kommunernas finansieringsanalyser 2008, euro 32 Tabell 20. Kommunernas balanser 2008, euro.. 34 Tabell 21. Kommunalförbundens resultaträkningar 2008, euro.. 36 Tabell 22. Kommunalförbundens balanser 2008, euro. 37 Tabell 23. Kommunernas driftskostnader efter uppgiftsklass och huvudsektor 2008, euro Tabell 24. Kommunernas nettodriftskostnader efter uppgiftsklass och huvudsektor 2008, euro. 40 Tabell 25. Kommunernas nettodriftskostnader efter uppgiftsklass och huvudsektor 2008, euro per invånare Tabell 26. Kommunernas driftshushållning Kostnader och intäkter efter kostnads- och intäktsslag, euro Tabell 27. Kommunernas driftshushållning 2008, hela Åland. Kostnader och intäkter efter kostnads-/intäktsslag och huvudsektor, euro Tabell 28. Kommunalförbundens drift och investeringar 2008, euro.. 47 Tabell 29. Investeringar efter kommun, investeringsslag och huvudsektor 2008, euro Tabell 30. Kommunernas verksamhet Tabell 31. Verksamhet inom sociala sektorn Tabell 32. Verksamhet inom sociala sektorn efter region Tabell 33. Antal barn i barnomsorgen efter region Tabell 34. Konsumentprisindex för Åland Tabell 35. Löneutgifter , euro Tabell 36. Årsbidrag , euro Tabell 37. Årsbidrag per invånare , euro Tabell 38. Skatteprocent (skatteår) Tabell 39. Beskattningsbar inkomst , euro (skatteår) Tabell 40. Beskattningsbar inkomst , euro per invånare Tabell 41. Lånestock , euro Tabell 42. Lånestock per invånare , euro... 61

7 1. Sammanfattning Kommunernas sammanlagda verksamhetsintäkter uppgick år 2008 till 35,8 miljoner euro, vilket var en ökning med närmare 1,2 miljoner från år Verksamhetskostnaderna ökade med över nio miljoner och uppgick till 136,7 miljoner euro. Detta ledde sammantaget till att verksamhetsbidraget steg med över åtta miljoner och slutade på minus 100,9 miljoner. Både skatteintäkterna och landskapsandelarna ökade med nio miljoner och utgjorde totalt 122 miljoner euro. Kommunernas samlade årsbidrag blev dubbelt högre jämfört med 2007, närmare 19 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat steg från 0,3 miljoner till nästan tio miljoner euro. Tabell 1. Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt, euro Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Landskapsandelar för driften Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat Investeringsutgifter Nettoinvesteringar Nettoupplåning, långfristiga lån Lånestock Kassamedel Kommunernas investeringar ökade med 1,2 miljoner och slutade på 16,6 miljoner euro för Nettoinvesteringarna ökade med 4,2 miljoner samma period och slutade på 11,1 miljoner euro. Detta är vad som återstår för kommunerna att betala när man har dragit från de intäkter som kommer från försäljning av anläggningstillgångar och de finansieringsandelar för investeringarna som främst landskapet betalar. Årets årsbidrag räckte bra till hela nettoinvesteringen, vilket ledde till minskad upplåning och högre amorteringar. Vid slutet av 2008 uppgick lånestocken till 54,3 miljoner euro. Räknat per invånare utgjorde lånestocken euro per person. Skuldsättningen varierade mellan de olika kommunerna. Sammantaget minskade lånestocken per person i alla tre regionerna. 1

8 Skatteinkomsterna per person var något högre 2008 jämfört med 2007, de uppgick till euro. Skärgårdsborna hade den högsta ökningen av skatteinkomsterna jämfört med 2007, följt av stadsborna. I fem kommuner var landskapsandelarna större än skatteinkomsterna per person. Tabell 2. Några nyckeltal per invånare efter kommun 2008 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

9 2. Beskrivning av statistiken Statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet syftar till att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. En del av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsregeringen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nuvarande bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera 3

10 detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. Statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet publiceras också på s hemsida, Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 100 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag/Av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar och nedskrivningar. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 100 x Årsbidrag/Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Kassamedel = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel/Kassautbetalningar 4

11 Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Ökning av utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott)/antal invånare. Finansiella tillgångar anger hur likvida medel räcker för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, procent = (Främmande kapital Erhållna förskott)/driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Landskommuner = Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö - = Exakt 0 enheter (st) 0 = Mellan 0 och 0,5 enheter. = Uppgift ologisk, kan ej förekomma.. = Uppgifter saknas, är för få till antalet eller alltför osäkra för att kunna anges 5

12 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning De summerade uppgifterna för kommunernas resultaträkningar visas i tabell 3. Verksamhetsintäkterna för 2008 var 35,8 miljoner euro vilket innebär en ökning om 1,2 miljoner eller 3,4 procent jämfört med Av verksamhetsintäkterna var två tredjedelar försäljningsintäkter och en tredjedel avgifter och övriga intäkter. Verksamhetskostnaderna ökade från 2007 med 7,4 procent till 136,7 miljoner euro. Över hälften av kostnaderna hänförde sig till personalkostnader. Skatteintäkterna uppgick till drygt 84,2 miljoner euro, vilket var en ökning med 9,2 miljoner från När det gäller landskapsandelar för driften fick kommunerna 9,5 miljoner mer år 2008 jämfört med 2007, vilket innebär att kommunerna totalt fick 37,6 miljoner euro i landskapsandelar Största delen, 74 procent av landskapsandelarna var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, dvs skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till närmare 122 miljoner euro eller nästan 19 miljoner mer än Årsbidraget uppgick totalt till 19 miljoner euro, vilket var en ökning med nästan tio miljoner från Räkenskapsperiodens resultat förbättrades under 2008, från under en halv miljon 2007 till tio miljoner år Resultaträkningen visar hur kommunernas intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Årsbidraget anger hur kommunernas totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, dvs avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna, eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, dvs förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. 6

13 Tabell 3. Kommunernas resultaträkningar , hela Åland, euro Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster kompensationer från landskapet Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

14 3.2 Finansieringsanalys I finansieringsanalysen (tabell 4) kan vi se att kommunerna hade investeringsutgifter på 16,6 miljoner euro 2008, vilket innebär en ökning med 1,2 miljoner från Finansieringsandelarna, som till övervägande delen kommer från landskapet, uppgick till nästan fem miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till knappt en miljon. Detta ledde till att nettoinvesteringarna blev drygt elva miljoner, vilket är en ökning med drygt fyra miljoner jämfört med De internt tillförda medlen, främst årsbidraget, täckte hela nettoinvesteringsbeloppet och lite till, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett överskott på närmare åtta miljoner euro. Ökningen av långfristiga lån sjönk till 1,5 miljoner 2008 efter att år 2007 ha varit 2,7 miljoner och ,7 miljoner. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringsanalyser visar på en ökning av kassamedlen med 5,6 miljoner euro år Finansieringsanalysen utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Den är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finanseringen. Hela finansieringsanalysen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. 8

15 Tabell 4. Kommunernas finansieringsanalyser , hela Åland, euro Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Överlåtelseinkomster av investeringstillgånga Netto Kassaflöde av verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen Utlåning Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Netto Förändring i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital Omsättningstillgångar Övriga fordringar Räntefria skulder Netto Kassaflöde av finansieringen Förändring av likvida medel

16 3.3 Balansräkning De viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar framgår i tabell 5. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 234 miljoner euro år 2008 jämfört med 224 miljoner år Materiella tillgångarna stod för 74 procent av omslutningen. Av de materiella tillgångarna utgjorde byggnaderna över hälften, deras bokföringsvärde var 105 miljoner euro. Placeringarnas andel av balansomslutningen var åtta procent och utgjorde 19 miljoner. På den passiva sidan var det egna kapitalet 152 miljoner och stod för 65 procent av omslutningen. Det främmande kapitalet utgjorde drygt 75 miljoner och av detta var över två tredjedelar långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen lån från finansinstitut. Balansräkningen ger en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. 10

17 Tabell 5. Kommunernas balanser , hela Åland, euro Aktiva A. Bestående aktiva I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. Förvaltade medel Uppdrag från landskapet och staten , 3. Övriga förvaltade medel C. Rörliga aktiva I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden Aktiva sammanlagt Passiva A. Eget kapital I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsf ond IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) B. Avskrivningsdifferens och reserver Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar C. Avsättningar D. Förvaltat kapital E. Främmande kapital I. Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga långfristiga skulder Resultatregleringar II. Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övr. kortfristiga skulder Resultatregleringar Passiva sammanlagt Säkerheter och ansvarsförbindelser

18 3.4 Driftshushållningen I tabell 6 redovisas kommunernas kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till närmare 166 miljoner euro år Detta var en ökning med 10,4 miljoner från De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan följt av annan service för åldringar och handikappade. För år 2007 var förhållandet det omvända. Grundskolan var det område som 2008 stod för den största andelen av kostnaderna, eller 19,5 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på åldringshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med drygt fyra och en halv miljon till 62,1 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med 2,9 miljoner till 44,4 miljoner. I tabell 7 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 2008 uppgick de till över 54 miljoner euro, vilket var 37 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom 15 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde 47 procent av verksamhetskostnaderna. Av verksamhetsintäkterna på drygt 47 miljoner utgjorde externa försäljningsintäkter närmare hälften och avgifter 12 procent. I tabell 8 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. När det gäller köp av övriga tjänster är reseoch transporttjänster en av de största kategorierna och står för närmare fyra miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick den största delen, eller nästan sex miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten eller 2,3 miljoner, men också stöd för handikappservice är betydande liksom stöd för närståendevård och utkomststöd. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. 12

19 Tabell 6. Kommunernas driftskostnader efter uppgiftsklass och sektor Förändring Uppgiftsklass euro euro Fördelning, procent euro Totalt , Allm. förvaltn , Socialförv , Barnomsorg i daghem , Familjedagvård för barn , Övrig barndagvård , Anstalts- o fam.vård inom barnskydd , Annan barn- och familjevård , Vård på åldringshem , Vård av handikapp. på inr , Specialomsorgen , Hemtjänst , Annan serv. för åldr. o. handik , Missbrukarvård , Övr socialvård , Utbildn.- o kulturförvaltn , Grundskola , Medborgarinstitut , Övrig undervisning , Biblioteksväsendet , Idrott och friluftsliv , Ungdomsväsendet , Musei- och utställningsverksamhet , Teater-, dans- och cirkusverksamhet 1 0 0, Musikverksamhet , Övrig kulturverksamhet , Samhällsplanering , Byggnadstillsyn , Miljövård , Trafikleder , Parker o. allmänna områden , Brand- och räddningsväsendet , Rättsväsen o säkerhet , Byggnader o lokaler , Intern service , Främjande av näringslivet , Vatten- och avloppsverk , Energiförsörjning , Avfallshantering , Kollektivtrafik , Hamnverksamhet , Jord- och skogsbrukslägenh , Övrig affärsverksamhet , Övrig verksamhet ,6-187 Huvuds ek tor 100 Allmän förvaltning , Socialväsende , Undervisning o kultur , Övriga tjänster , Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 13

20 Tabell 7. Kommunernas driftshushållning Kostnader och intäkter efter kostnads- och intäktsslag Förändring euro euro Fördelning, procent euro Driftskostnader Löner och arvoden , Betalda pensioner ,0 0 Pensionsförs avg ,7 721 Övriga soc förs avg ,4-24 Kundtj. köpta av landskapet ,4-90 kommuner ,2 309 kom. samf , staten ,0-2 övriga ,3 32 Köp av övriga tjänster , Material, förnödenheter, varor , Understöd ,8 37 Hyror, externa ,7 14 Hyror, interna ,1 670 Övriga kostnader ,5-92 Verksamhetskostnader totalt , Därav: Interna kostnader totalt ,7 702 Avskrivningar och nedskrivningar ,9-195 Överföringsposter ,9 385 Moms i återbäringssystemet ,7-355 Övriga kalkylerade kostnader ,8 959 Driftsintäkter Försäljningsintäkter , Interna försäljningsintäkter ,6 271 Avgifter ,1 324 Understöd och bidrag - sysselsättningsunderstöd , av EU , övriga ,4-93 Hyror, externa ,9 185 Hyror, interna ,9 505 Övriga intäkter ,4-453 Verksamhetsintäkter totalt , Därav: Interna intäkter totalt ,7 665 Överföringsposter ,3 297 Kostnader och intäkter per invånare, euro Driftskostnader Löner och arvoden Soc o pens.avgifter Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Driftsintäkter Försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag: Hyror Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt

21 Tabell 8. Specifikation av vissa driftskostnader , euro. Kommunerna och kommunalförbunden Köp av övriga tjänster Kontors-, bank- och experttjänster Tryckning och annonsering Post- och teletjänster Försäkringar Renhållnings- och tvätteritjänster Byggande och underhåll av byggnader och områden Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar Inkvarterings- och måltidstjänster Rese- och transporttjänster Social- och hälsovårdstjänster Utbildnings- och kulturtjänster Andel av beskattningskostnaderna Övriga samarbetsandelar Övriga tjänster Material, förnödenheter och varor Kontors- och skolmaterial Litteratur Livsmedel Beklädnad Mediciner och vårdmaterial Städ- och rengöringsmaterial Bränsle och smörjmedel Värme, el och vatten Inventarier Byggnadsmaterial Övrigt material Understöd Understöd till hushåll Understöd till sammanslutningar Hyresutgifter, externa Hyror för byggnader och lokaler Hyror för maskiner och anläggningar Hyror för mark- och vattenområden Övriga hyror

22 3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgifts- och inkomstslag samt efter huvudsektor framgår av tabell 9. Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till närmare 17 miljoner euro år Närmare 40 procent av detta belopp satsades på fasta konstruktioner och anordningar. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för drygt en miljon, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till över fyra miljoner. Av dessa gick nästan en och en halv miljon till byggnader för grundskolor och 1,2 miljoner vardera till daghem och åldringshem. De samlade investeringsinkomsterna uppgick till 5,6 miljoner euro, vilket täckte över en tredjedel av utgifterna. Landskapsandelarna utgjorde den helt dominerande delen, eller 3,9 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden, och uppgick till nästan en miljon. Fördelat på huvudsektorer investerades närmare en miljon inom området allmän förvaltning, 1,4 miljoner inom socialväsendet, 3,1 miljoner inom undervisning och kultur samt 11,3 miljoner inom övriga tjänster. Av övriga tjänster stod vatten- och avloppsverk samt byggnader och lokaler för 2,8 respektive 2,6 miljoner, trafikleder för 2,1 miljoner samt kollektivtrafiken och brand- och räddningsväsendet för 0,7 miljoner euro. I hamnverksamhet, parker och allmänna områden samt främjande av näringslivet investerades några hundratusen euro. 16

23 Tabell 9. Kommunernas investeringar Förändring euro euro Fördelning, procent euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter , Anskaffning av investeringstillgångar Datorprogram ,7-50 Övriga immateriella tillgångar ,0-73 Mark- och vattenområden ,3 785 Bostadsbyggnader ,3 586 Övriga byggnader , Fasta konstruktioner och anordningar ,5 905 Datautrustning ,3-93 Kommunikationsutrustning , Transportmedel ,1 198 Övriga maskiner och inventarier ,2-156 Övriga materiella tillgångar ,8 980 Aktier och andelar ,6 145 Investeringsinkomster , Finansieringsandelar för investeringsutgifter - av landskapet , av kommuner och kom. förbund 0 0 0,0 0 - av EU 0 0 0,0 0 - av övriga , Försäljning av investeringstillgångar Datorprogram 0 0 0,0 0 Övriga immateriella tillgångar 0 4 0,1 4 Mark- och vattenområden ,9-604 Bostadsbyggnader ,6 32 Övriga byggnader ,0-44 Fasta konstruktioner och anordningar ,3 46 Datautrustning 0 0 0,0 0 Kommunikationsutrustning 0 0 0,0 0 Transportmedel ,2 101 Övriga maskiner och inventarier 0 6 0,1 6 Övriga materiella tillgångar 6 0 0,0-6 Aktier och andelar 0 0 0,0 0 Investeringsutgifter och -inkomster efter huvudsektor Utgifter , Allmän förvaltning ,7-970 Socialväsende ,3 344 Undervisning och kultur ,7 55 Övriga tjänster , Inkomster , Allmän förvaltning ,0-777 Socialväsende ,6 62 Undervisning och kultur ,9 310 Övriga tjänster , Nettoinvesteringsutgifter , Allmän förvaltning ,6-193 Socialväsende ,2 282 Undervisning och kultur ,5-255 Övriga tjänster ,

24 3.6 Kommunalförbunden I tabell 10 finns kommunalförbundens summerade uppgifter om drift och investeringar. Verksamhetskostnaderna uppgick till 22,4 miljoner vilket innebar en ökning med två och en halv miljon från Största posten var personalkostnaderna som uppgick till 70 procent av totala verksamhetskostnaderna. Kommunalförbundens verksamhetsintäkter är i stora drag lika stora som kostnaderna. Den dominerande delen är försäljningsintäkterna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Försäljningsintäkterna kommer till största delen från kommunerna. Kommunalförbunden investerade för 0,2 miljoner under 2008, vilket är en halv miljon mindre jämfört med Till största delen investerades det i övriga maskiner och inventarier samt i bostads- och övriga byggnader. 18

25 Tabell 10. Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar Förändring euro euro Fördelning, procent euro Driftskostnader efter slag Löner och arvoden , Pensionsförs. avg ,4 154 Övriga soc. förs. avg ,4 52 Kundtj. köpta av landskapet 0 0 0,0 0 kommuner 3 3 0,0 0 kom. samf ,8 46 Köp av övriga tjänster ,9-274 Material, förnödenheter, varor , Understöd 2 2 0,0 0 Hyror ,8 91 Övriga kostnader ,5 220 Verksamhetskostnader totalt , Avskrivningar och nedskrivningar ,5 8 Moms i återbäringssystemet ,4-167 Driftsintäkter efter slag Försäljningsintäkter , Avgifter ,5 56 Hyror ,1 21 Övriga intäkter ,5 6 Verksamhetsintäkter totalt , Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn ,5 69 Socialförv ,8 98 Vård på ålderdomshem ,3 348 Specialomsorgen ,4 881 Annan serv. för åldr. o. handik , Utbildn.- o kulturförvaltn ,0 0 Grundskola ,9 831 Investeringsutgifter ,5-510 Anskaffning av investeringstillgångar Datorprogram 0 0 0,0 0 Övriga immateriella tillgångar 0 0 0,0 0 Mark- och vattenområden 0 0 0,0 0 Bostadsbyggnader ,5 39 Övriga byggnader ,7-519 Fasta konstruktioner och anordningar ,4-15 Datautrustning ,8 18 Kommunikationsutrustning 0 0 0,0 0 Transportmedel 0 0 0,0 0 Övriga maskiner och inventarier ,6-52 Övriga materiella tillgångar ,5 20 Aktier och andelar 0 0 0,0 0 Investeringsinkomster ,0-198 Finansieringsandelar för investeringsutgifter - av landskapet , av kommuner och kom. förbund , av EU 0 0 0,0 0 - av övriga 0 0 0,0 0 Försäljning av anläggningstillgångar ,

26 3.7 Nyckeltal Tabell 11 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabellerna 12 och 13 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. Med hjälp av nyckeltalen kan vi konstatera att de beskattningsbara förvärvsinkomsterna ökade med nästan tolv miljoner euro och kommunernas andelar av samfundsskatten med drygt sju miljoner. Sammantaget ökade den totala skattebasen per invånare med 600 euro. Skatteinkomsterna ökade med drygt nio miljoner och uppgick till över euro per person. Även landskapsandelarna för driften ökade med nio miljoner jämfört med 2007 och uppgick år 2008 till nästan euro per person. Till följd av högre skatteinkomster och landskapsbidrag ökade årsbidraget från 337 euro per person 2007 till 685 euro per person Trots att nettoinvesteringarna ökade från 256 euro per person till 405 euro per person 2008 täckte årets högre årsbidrag hela investeringarna. I kommunernas balanser tog sig detta uttryck i att lånestocken minskade med närmare tre miljoner jämfört med 2007, och var under euro per invånare. Kassamedlen per invånare var något högre än 2007 eller 851 euro per person och likviditeten mätt i antal dagar steg från 43 till 53 dagar. Regional jämförelse En regional jämförelse av vissa nyckeltal visar att verksamhetskostnaderna per invånare var högre i Mariehamn jämfört med landsbygden och skärgården. I staden täckte verksamhetsintäkterna 40 procent av verksamhetskostnaderna per invånare, medan motsvarande procent för landsbygden och skärgården var 13 och 17 procent. Detta medförde att verksamhetsbidraget per invånare var i stort sett detsamma för staden och landsbygden och lite högre för skärgården. Skatteinkomsterna per person var närmare euro i Mariehamn medan landsbygdens och skärgårdens skatteinkomster låg på euro per person. När det gäller landskapsandelar för driften hade skärgården den största fördelningen med euro per person och staden den minsta med drygt 700 euro per person. Landskapsandelarna har ökat mest på landsbygden, 37 procent, medan stadens tilldelning ökade med 31 procent. Skärgården fick 25 procent mer i landskapsbidrag 2008 jämfört med Årsbidraget ökade för alla tre regioner. Skärgården hade det största årsbidraget per invånare, euro följt av Mariehamn med 684 euro. Landsbygdens årsbidrag blev 630 euro per person. 20

27 Skärgården hade betydligt mer kassamedel per invånare än Mariehamn och landsbygdskommunerna och därmed också en högre likviditet. Den högsta lånestocken per person hade Mariehamn med euro medan landsbygden och skärgården hade euro per person. Tabell 11. Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna Antal invånare Beskattningsbar inkomst föregående år, euro för förvärvsinkomster andelar av samfundsskatten Beskattningsbar inkomst, euro per invånare Skatteprocent 16,64 16,69 16,84 16,81 16,78 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad 0,02 0,01 0,02 0,02 0,01 - annan bostad 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 -allmän skatteprocent 0,18 0,26 0,33 0,28 0,28 Skatteinkomster euro euro/inv Landskapsandelar euro euro/inv Verksamhetsintäkter, euro/inv Verksamhetskostnader, euro/inv Verks.int./verks.kostn., procent 26,9 27,3 27,1 27,2 26,2 Verksamhetsbidrag, euro/inv Årsbidrag euro procent 6,8 5,6 7,6 6,6 11,9 euro/inv procent av avskrivn Inkomstfinansiering av investeringarna 30,8 38,6 85,7 131,4 169,0 Nettoinvesteringar, euro/inv Soliditet, procent 65,2 62,9 63,5 63,5 65,2 Kassamedel euro euro/inv Likviditet, dagar Finansiella tillgångar, euro/inv Lånestock euro euro/inv Relativ skuldsättning, procent 54,7 58,2 56,3 55,4 46,7 21

28 Tabell 12. Kommunvisa relationstal 2008 Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskapsandelar Årsbidrag Ink.- intäkter kostn. intäkter/ bidrag % fin. euro/ euro/ -kostn. euro/ euro/ euro/ % euro/ av av in.- inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. Brändö , , ,7 Eckerö , , ,3 Finström , , ,5 Föglö , , ,8 Geta , , ,3 Hammarland , , ,3 Jomala , , ,8 Kumlinge , , ,2 Kökar , , ,2 Lemland , , ,9 Lumparland , , ,1 Saltvik , , ,8 Sottunga , , ,9 Sund , , ,4 Vårdö , , ,7 Mariehamn , , ,1 Landskomm , , ,3 -Landsbygden , , ,9 -Skärgården , , ,3 Hela Åland , , ,0 Investeringar och balansräkning Netto- Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ Koncernens invest tet, erings skuldeuro/ lånestock euro/ dagar förmög euro/ sättning euro/ inv euro inv euro/inv euro inv % euro inv Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

29 Tabell 13. Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 2007 Skatteprocent Fastighetsskatt 2008 För för- Andelar Totalt Per Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten euro euro euro Brändö ,00 17,00 17,00 0,00 0,90 0,00 Eckerö ,00 18,00 18,25 0,00 0,90 0,60 Finström ,25 18,50 19,50 0,10 0,90 0,75 Föglö ,00 17,00 17,00 0,00 0,90 0,70 Geta ,50 18,50 18,50 0,30 0,90 0,50 Hammarland ,00 16,50 16,50 0,00 0,90 0,20 Jomala ,00 17,00 17,00 0,00 0,90 0,50 Kumlinge ,50 18,50 18,50 0,00 0,90 0,40 Kökar ,50 18,50 18,50 0,00 0,90 0,60 Lemland ,00 17,00 16,50 0,00 0,90 0,15 Lumparland ,50 18,50 18,50 0,00 0,90 0,30 Saltvik ,00 16,75 16,50 0,00 0,90 0,20 Sottunga ,50 17,50 17,50 0,00 0,90 0,00 Sund ,50 18,50 18,50 0,00 0,90 0,20 Vårdö ,50 17,50 17,50 0,00 0,90 0,15 Mariehamn ,00 16,00 16,50 0,00 0,90 0,12 Landskomm ,51 17,44 17,52 0,02 0,90 0,44 - Landsbygden ,47 17,43 17,52 0,03 0,90 0,46 - Skärgården ,77 17,54 17,54 0,00 0,90 0,33 Hela Åland ,81 16,78 17,06 0,01 0,90 0,28 Fotnot: De genomsnittliga skatteprocenterna är reviderade. Den beskattningsbara inkomsten för 2007 var nästan euro per person. Mariehamnsborna hade den högsta inkomsten, närmare euro, medan landsbygdens invånare förtjänade euro och skärgårdens invånare euro under De flesta kommuner bibehöll skatteprocenten från 2008 till 2009, tre kommuner höjde skatteprocenten och två kommuner sänkte densamma. Skatteprocenten var högst i skärgården och lägst i Mariehamn. Två kommuner tog ut fastighetsskatt för stadigvarande bostad år Samtliga kommuner tog ut 0,90 procent i fastighetsskatt för sommarstugor. 23

30 3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 14 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 15 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 16 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande drygt 84 hektar godkändes år 2008, vilket var en minskning jämfört med året innan. Inom byggnadstillsynen behandlades 885 tillståndsansökningar. Utlåningen vid de kommunala biblioteken ökade med närmare band till närmare band. Antalet elever i grundskolan minskade med 29 och uppgick till höstterminen För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen publicerar i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Statistiken finns på s hemsida, Kommunalt ägda bostäder ökade lite under 2008 och slutade på 465 st. Bostäder som ägdes av kommunala bolag minskade marginellt. Sammanlagt ökade det kommunala bostadsbeståndet från till lägenheter, vilket är sju procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Tabell 15 visar att antalet barn på daghem ökade från år 2007 med drygt en procent och uppgick till barn år Inom familjedagvården ökade antalet barn främst inom deldagsvården och uppgick till 151 barn totalt. Inom hela barnomsorgen ökade antalet barn från till Lekverksamheten sysselsatte i genomsnitt 81 barn under en dag. På Trobergshemmet, De Gamlas hem, Sunnanberg och Gullåsen bodde 227 personer vid slutet av året. Detta är en ökning med elva klienter sedan Antalet klienter på periodplats minskade med 80 och uppgick till 116 klienter under året. Antal hushåll som fick hemtjänst ökade och uppgick till 704 stycken. Även närståendevården ökade i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 280 personer, 219 kvinnor och 61 män. Av dessa var 45 procent 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick totalt till 316 personer, 145 kvinnor och 171 män. Åldringshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 2008 hörde 53 procent av de boende till denna ålderskategori. Närmare 18 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. Även inom serviceboende var andelen personer i åldrarna 85 år eller äldre dominerande. 24

31 På åldringshemmen, Gullåsen och inom serviceboende var 96 procent av klienterna 65 år eller äldre, medan närståendevård, som ges av anhöriga i hemmet, också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 58 procent av klienterna 65 år eller äldre. Tabell 14. Verksamhet , summerade uppgifter för alla kommuner Allmänna uppgifter Anställda Antal Per invånare Förtroendeorgan Grundskola Antal elever Bibliotek Utlåning, band Antal Per invånare Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar Behandlade anmälningsärenden Trafikleder Kommunalvägar, km Bostäder Bostäder som kommunerna äger Antal Yta Bostadsaktielägenheter som kommunerna äger Antal Bostäder i kommunala bolag Antal Yta Summa bostäder som kommunerna äger eller Antal har bestämmanderätt över Per invånare Vatten- och avloppsverk Vattenmängd som pumpats i nätet, m Mottaget avloppsvatten, m Övrigt Åkerareal i kommunernas ägo, ha Skogsareal i kommunernas ägo, ha Utarrenderade områden, ha

32 Tabell 15. Sociala sektorns verksamhet , hela Åland Barnomsorg Antal barn totalt I heldagsvård i daghem I deldagsvård i daghem I heldagsvård i familjedagvård I deldagsvård i familjedagvård Antal vårddagar totalt I heldagsvård i daghem I deldagsvård i daghem I heldagsvård i familjedagvård I deldagsvård i familjedagvård Antal daghem Barn i lekverksamhet i genomsnitt under en dag Hemvårdsstöd, antal mottagare Åldringshem och Gullåsen Klienter i vård år år år och äldre Klienter på periodplats under året Antal vårddagar Hem tjänst Hushåll som fått hemtjänst under året barnfamiljer åldringshushåll sammanlagt år år år och äldre Personal som arbetar enbart inom hemtjänsten 142,9 148,4 150,4 172,5 166,7 Klienter som fått stödtjänster under året Andra tjänster för åldringar och handikappade Åldringar i serviceboende sammanlagt Antal servicelägenheter Boendeservice för personer med utvecklingsstörning - stödboende gruppboende och korttidsboende Stöd för närståendevård: Vårdade under året år år år år år och äldre Vårdare sammanlagt därav 65 år och äldre Övrigt Antal fall/familjer som fått utkomststöd

33 Tabell 16. Klienter efter ålder Antal Andel av Andel av befolkningen personer totalantalet i de aktuella åldersklienter grupperna, % Åldringshem och Gullåsen, klienter i vård Summa 65 år och äldre ,6 96,0 4,6 4, år ,6 9,7 1,0 0, år ,3 33,0 4,5 4,7-85 år och äldre ,6 53,3 17,8 17,7 Serviceboende för åldringar, boende Summa 65 år och äldre ,4 95,6 5,6 5, år ,1 12,0 1,5 1, år ,9 37,8 6,3 6,0-85 år och äldre ,4 45,8 19,2 16,9 Stöd för närståendevård, vårdade under året Summa 65 år och äldre ,4 57,9 3,5 3, år ,4 13,0 1,2 1, år ,9 23,1 4,3 4,6-85 år och äldre ,2 21,8 10,1 10,1 Vårdare sammanlagt därav 65 år och äldre ,6 44,6 2,1 2,6 Hemtjänst, hushåll som fått hemtjänst under året Summa 65 år och äldre ,5 86, år ,9 10, år ,8 33, år och äldre ,8 42,9.. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som räknas, varför siffrorna inte är helt jämförbara med de ovannämnda tjänsterna. Inom hemtjänsten fanns 87 procent av klienthushållen i kategorin 65 år eller äldre och 43 procent i kategorin 85 år eller äldre. Om man ser till hur stor andel av invånarna i olika åldrar som antingen bodde i serviceboende, på åldringshem/gullåsen eller som fick närståendevård, ser man att andelen ökar kraftigt med åldern bland pensionärerna. I åldern år var andelen fyra procent, i åldern år 15 procent och bland personer som fyllt 85 år 45 procent. 27

34 3.9 Verksamhet och ekonomi I tabell 17a ställs vissa verksamhetsuppgifter i relation till kostnaderna för respektive verksamhet. Man bör beakta att vissa skillnader mellan kommunerna kan bero på olika sätt att statistikföra vissa kostnader. Man bör också observera att det är helt olika enheter som används för olika verksamheter. T ex ställs kostnaderna för barnomsorg i relation till antal vårddagar i barnomsorgen och kostnaderna för grundskolan i relation till antalet elever. I tabell 17b visas samma tabell efter kommun, men för ett år. Tabell 17a. Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal , hela Åland Uppgiftsområde Barnomsorg, kostnad per vårddag (exkl. hemvårdsstöd) Barnomsorg, kostnader totalt per 0-6 åring (inkl. hemvårdsstöd) Vård på åldringshem inkl. Gullåsen, kostnad per vårddygn Hemtjänst, kostnad per hushåll som fått hemtjänst Utkomststöd, utgifter per fall/familj Grundskola, kostnad per elev Bibliotek, kostnad per lån Byggnadstillsyn, kostnad per behandlad tillståndsansökan Tabell 17b. Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal efter kommun 2008, euro Nettodriftskostnader för Barnomsorg Barnomsorg Vård på Hemtjänst Grundskola Bibliotek exkl. hem- inklusive åldringshem vårdsstöd hemvårdsstöd inkl. Gullåsen I relation till Vårddag i Barn Vårddygn på Hushåll som Elev i Bibliobarnomsorgen 0-6 år åldringshem fått hemtjänst grundskolan tekslån Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

35 4. Kommunvisa uppgifter I tabellerna redovisas uppgifter för de enskilda kommunerna och kommunalförbunden och i tabellerna mer specificerade uppgifter inom sociala sektorn efter region. Siffrorna kommenteras inte, men förklaringar och definitioner finns i anslutning till motsvarande uppgifter i publikationens del 3, Uppgifter för hela Åland samt relationstal. Tabellerna är likadana som i 2007 års publikation. 29

36 Tabell 18. Kommunernas resultaträkningar 2008, euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kum- Kökar land linge Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster kompensationer från landskapet Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsand. för undervisn. och kultur Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskr.diff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

37 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

38 Tabell 19. Kommunernas finansieringsanalyser 2008, euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Överlåtelseinkomster av investeringstillgångar Netto Kassaflöde av verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen Utlåning Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Netto Förändring i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital Omsättningstillgångar Övriga fordringar Räntefria skulder Netto Kassaflöde av finansieringen Förändring av likvida medel

39 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

40 Tabell 20. Kommunernas balanser 2008, euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar AKTIVA land A. BESTÅENDE AKTIVA I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. FÖRVALTADE MEDEL Uppdrag från landskapet och staten , Övriga förvaltade medel C. RÖRLIGA AKTIVA I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA A. EGET KAPITAL I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tid. räkenskapsp VI. Räkenskapsperiodens över-(+)/underskott(-) B. AVSKRIVNINGSDIFF. OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar C. AVSÄTTNINGAR D. FÖRVALTAT KAPITAL E. FRÄMMANDE KAPITAL I. Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga långfristiga skulder Resultatregleringar II. Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övr. kortfristiga skulder Resultatregleringar PASSIVA SAMMANLAGT SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Leasingansvar Ansvarsförb. till förmån för samf. i koncernen Övriga ansvarsförbindelser Övrigt ekonomiskt ansvar Totalt

41 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

42 Tabell 21. Kommunalförbundens resultaträkningar 2008, euro De Gamlas Södra Ål. Norra Ål. Ålands om- Miljö- Ål. kom- Alla kom. Hem högst. högst. sorgsförbund service munförb. förbund Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av tjänster Inköp under räkenskapsperioden Understöd Övriga kostnader = Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt prövning komplettering av skatteinkomster kompensationer från landskapet Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och kultur Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Extraordinära poster 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

43 Tabell 22. Kommunalförbundens balanser 2008, euro De Gamlas Södra Ål. Norra Ål. Ålands om- Miljö- Ål. kom- Alla kom. Hem högst. högst.sorgsförbund service munförb. förbund A. BESTÅENDE AKTIVA I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. FÖRVALTADE MEDEL Uppdrag från landskapet och staten Övriga förvaltade medel C. RÖRLIGA AKTIVA I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA A. EGET KAPITAL I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkenskapsp VI. Räkenskapsperiodens över-(+)/underskott(-) B. AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar C. AVSÄTTNINGAR D. FÖRVALTAT KAPITAL E. FRÄMMANDE KAPITAL I. Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga långfristiga skulder Resultatregleringar II. Kortfristigt Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övr. kortfristiga skulder Resultatregleringar PASSIVA SAMMANLAGT

44 Tabell 23. Kommunernas driftskostnader efter uppgiftsklass och huvudsektor 2008, euro Uppgiftsklass Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Totalt Allm. förvaltn Socialförv Barnomsorg i daghem Familjedagvård för barn Övrig barndagvård Anstalts- o fam.vård inom barnskydd Annan barn- och familjevård Vård på åldringshem Vård av handikapp. på inr Specialomsorgen Hemtjänst Annan serv. för åldr. o. handik Missbrukarvård Övr socialvård Utbildn.- o kulturförvaltn Grundskola Medborgarinstitut Övrig undervisning Biblioteksväsendet Idrott och friluftsliv Ungdomsväsendet Musei- och utställningsverksamhet Teater-, dans- och cirkusverksamhet Musikverksamhet Övrig kulturverksamhet Samhällsplanering Byggnadstillsyn Miljövård Trafikleder Parker o. allmänna områden Brand- och räddningsväsendet Rättsväsen o säkerhet Byggnader o lokaler Intern service Främjande av näringslivet Vatten- och avloppsverk Energiförsörjning Avfallshantering Kollektivtrafik Hamnverksamhet Jord- och skogsbrukslägenh Övrig affärsverksamhet Övrig verksamhet Huvudsektor 100 Allmän förvaltning Socialväsende Undervisning o kultur Övriga tjänster Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 38

45 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

46 Tabell 24. Kommunernas nettodriftskostnader efter uppgiftsklass och huvudsektor 2008, euro Uppgiftsklass Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Totalt Allm. förvaltn Socialförv Barnomsorg i daghem Familjedagvård för barn Övrig barndagvård Anstalts- o fam.vård inom barnskydd Annan barn- och familjevård Vård på åldringshem Vård av handikapp. på inr Specialomsorgen Hemtjänst Annan serv. för åldr. o. handik Missbrukarvård Övr socialvård Utbildn.- o kulturförvaltn Grundskola Medborgarinstitut Övrig undervisning Biblioteksväsendet Idrott och friluftsliv Ungdomsväsendet Musei- och utställningsverksamhet Teater- dans- och cirkusverksamhet Musikverksamhet Övrig kulturverksamhet Samhällsplanering Byggnadstillsyn Miljövård Trafikleder Parker o. allmänna områden Brand- och räddningsväsendet Rättsväsen o säkerhet Byggnader o lokaler Intern service Främjande av näringslivet Vatten- och avloppsverk Energiförsörjning Avfallshantering Kollektivtrafik Hamnverksamhet Jord- och skogsbrukslägenh Övrig affärsverksamhet Övrig verksamhet Huvudsektor 100 Allmän förvaltning Socialväsende Undervisning o kultur Övriga tjänster Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 40

47 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

48 Tabell 25. Kommunernas nettodriftskostnader efter uppgiftsklass och huvudsektor 2008, euro per invånare Uppgiftsklass Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land 700 Totalt Allm. förvaltn Socialförv Barnomsorg i daghem Familjedagvård för barn Övrig barndagvård Anstalts- o fam.vård inom barnskydd Annan barn- och familjevård Vård på åldringshem Vård av handikapp. på inr Specialomsorgen Hemtjänst Annan serv. för åldr. o. handik Missbrukarvård Övr socialvård Utbildn.- o kulturförvaltn Grundskola Medborgarinstitut Övrig undervisning Biblioteksväsendet Idrott och friluftsliv Ungdomsväsendet Musei- och utställningsverksamhet Teater- dans- och cirkusverksamhet Musikverksamhet Övrig kulturverksamhet Samhällsplanering Byggnadstillsyn Miljövård Trafikleder Parker o. allmänna områden Brand- och räddningsväsendet Rättsväsen o säkerhet Byggnader o lokaler Intern service Främjande av näringslivet Vatten- och avloppsverk Energiförsörjning Avfallshantering Kollektivtrafik Hamnverksamhet Jord- och skogsbrukslägenh Övrig affärsverksamhet Övrig verksamhet Huvudsektor 100 Allmän förvaltning Socialväsende Undervisning o kultur Övriga tjänster Not: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 42

49 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

50 Tabell 26. Kommunernas driftshushållning Kostnader och intäkter efter kostnadsoch intäktsslag, euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Driftskostnader Löner och arvoden Betalda pensioner Pensionsförs avg Övriga soc förs avg Kundtj. köpta av landskapet kommuner kom. samf staten övriga Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror, externa Hyror, interna Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Överföringsposter Övriga kalkylerade kostnader Driftsintäkter Försäljningsintäkter Interna försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag: - sysselsättningsunderstöd av EU övriga Hyror, externa Hyror, interna Övriga intäkter Ändring av produktlager (ökn +, minskn -) Tillverkning för eget bruk Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt Överföringsposter Övriga kalkylerade intäkter Kostnader och intäkter per invånare, euro Driftskostnader Löner och arvoden Soc o pens.avgifter Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Driftsintäkter Försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag: Hyror Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt

51 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

52 Tabell 27. Kommunernas driftshushållning 2008, hela Åland. Kostnader och intäkter efter kostnads-/intäktsslag och huvudsektor, euro Allmän Social- Undervisning Övriga Totalt förvaltning väsende och kultur tjänster Driftskostnader Löner och arvoden Betalda pensioner Pensionsförs avg Övriga soc förs avg Kundtj. köpta av landskapet kommuner kom. samf staten övriga Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror, externa Hyror, interna Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Överföringsposter Övriga kalkylerade kostnader Driftsintäkter Försäljningsintäkter Interna försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag - sysselsättningsunderstöd av EU övriga Hyror, externa Hyror, interna Övriga intäkter Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt Överföringsposter Kostnader och intäkter per invånare, euro Driftskostnader Löner Soc o pens.avgifter Köp av kundtjänster Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror, externa Hyror, interna Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Driftsintäkter Försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag Hyror, externa Hyror, interna Verksamhetsintäkter totalt Därav: Interna intäkter totalt

53 Tabell 28. Kommunalförbundens drift och investeringar 2008, euro De Gamlas Södra Ål. Norra Ål. Omsorgs- Miljö- Ål. kom- Alla kom. Kostnads-/intäktsslag Hem högst. högst. förbundet service munförb. förbund Driftskostnader Löner och arvoden Betalda pensioner Pensionsförs avg Övriga soc förs avg Kundtj. köpta av landskapet kommuner kom. samf staten övriga Köp av övriga tjänster Material, förnödenheter, varor Understöd Hyror, externa Hyror, interna Övriga kostnader Verksamhetskostnader totalt Därav: Interna kostnader totalt Avskrivningar och nedskrivningar Driftsintäkter Försäljningsintäkter Interna försäljningsintäkter Avgifter Understöd och bidrag - sysselsättningsunderstöd av EU övriga Hyror Hyror Övriga intäkter Ändring av produktlager (ökn +, minskn -) Tillverkning för eget bruk Verksamhetsintäkter totalt Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av investeringstillgångar Datorprogram Övriga immateriella tillgångar Mark- och vattenområden Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Datautrustning Kommunikationsutrustning Transportmedel Övriga maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Aktier och andelar Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter - av landskapet av kommuner och kom. förbund

54 Tabell 29. Investeringar efter kommun, investeringsslag och huvudsektor 2008, euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av investeringstillgångar Datorprogram Övriga immateriella tillgångar Mark- och vattenområden Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Datautrustning Kommunikationsutrustning Transportmedel Övriga maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Aktier och andelar Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter - av landskapet av kommuner och kom. förbund av EU av övriga Försäljning av investeringstillgångar: Datorprogram Övriga immateriella tillgångar Mark- och vattenområden Bostadsbyggnader Övriga byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Datautrustning Kommunikationsutrustning Transportmedel Övriga maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Aktier och andelar Investeringsutgifter och -inkomster efter huvudsektor Utgifter Allmän förvaltning Socialväsende Undervisning o kultur Övriga tjänster Inkomster Allmän förvaltning Socialväsende Undervisning o kultur Övriga tjänster Nettoinvesteringsutgifter Allmän förvaltning Socialväsende Undervisning o kultur Övriga tjänster

55 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner

56 Tabell 30. Kommunernas verksamhet 2008 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Allmänna uppgifter Anställda Antal Per inv Förtroendeorgan Grundskola Antal elever Bibliotek Utlåning, band Antal Per invånare Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar Behandlade anmälningsärenden Trafikleder Kommunalvägar och gator, km Brand- och räddningsväsendet Antal utryckningar under året Bostäder Bostäder som kommunen äger Antal Yta, m Bostadsaktielägenheter som kommunen äger Antal Bostäder i kommunala bolag Antal Yta, m Summa bostäder som kommuen äger eller Antal har bestämmanderätt över Per inv Vatten- och avloppsverk Vattenmängd som pumpats i nätet, m Mottaget avloppsvatten, m Övrigt Åkerareal i kommunens ägo, ha Skogsareal i kommunens ägo, ha Utarrenderade områden, ha ) 2007 års uppgifter 50

57 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner )

58 Tabell 31. Verksamhet inom sociala sektorn 2008 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar land Barnomsorg Antal barn I heldagsvård i daghem I deldagsvård i daghem I heldagsvård i familjedagvård I deldagsvård i familjedagvård Vårddagar I heldagsvård i daghem I deldagsvård i daghem I heldagsvård i familjedagvård I deldagsvård i familjedagvård Antal daghem Barn i lekverksamhet i genomsnitt under en dag Förskoleundervisning, timmar per år Hemvårdsstöd, antal mottagare Åldringshem och Gullåsen Klienter i vård år år år och äldre Klienter på periodplats under året Antal vårddagar Hem tjänst Hushåll som fått hemtjänst under året barnfamiljer åldringshushåll sammanlagt år år år och äldre Hemtjänstpersonal, årsverken 7,3 10,8 15,9 11,2 7,0 9,4 11,0 7,4 8,0 -därav som arbetar enbart på servicehus 1,8 1,0 6,6 10,2-3,3 1,0-8,0 Klienter som fått stödtjänster under året Andra tjänster för åldringar och handikappade Åldringar i serviceboende sammanlagt Antal servicelägenheter Stöd för närståendevård: Vårdade under året Vårdare sammanlagt

59 Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Lands- Lands- Skär- Alla land hamn komm. bygden gården kommuner ,1 3,0 4,5 0,5 13,0 7,9 41,8 124, ,3 166, ,0-7,0 44, ,0 51,

60 Tabell 32. Verksamhet inom sociala sektorn efter region 2008 Marie- Lands- Skär- Alla hamn bygden gården kommuner Service för handikappade Boende, antal personer stödboende gruppboende Personer i sysselsättningsverksamhet Stöd för närståendevård Vårdade under året år år år år år och äldre Vårdare sammanlagt därav 65 år och äldre Övrigt Antal fall/familjer som fått utkomststöd

61 Tabell 33. Antal barn i barnomsorgen efter region 2008 Barnens Marie- Lands- Skär- Alla ålder hamn bygden gården kommuner Hela barnomsorgen Totalt Daghem Heldag Totalt Deldag Totalt Familjedagvård Heldag Totalt Deldag Totalt Andel av samtliga barn ,5 60,5 73,6 62,4 i respektive årskull som 0 0,9 2,5-1,7 omfattas av den kommunala 1 21,4 18,6 20,0 19,6 barnomsorgen, 2 58,7 46,4 55,6 50,9 procent 3 82,8 81,2 100,0 82,7 4 92,2 89,7 95,0 90,9 5 99,0 92,2 95,2 94,8 6 97,0 96,3 108,7 97,5 55

62 5. Tidsserier för ekonomiska nyckeltal I detta avsnitt finns tidsserier för vissa ekonomiska nyckeltal. Tidsseriernas längd varierar beroende på tillgängligheten av data och på uppgifternas jämförbarhet över tiden. Eurobeloppen anges i löpande priser. I den första tabellen anges konsumentprisindex för Åland, vilket ger en bild av den allmänna prisutvecklingen och med vars hjälp belopp i löpande priser kan räknas om till fasta priser euro Vissa nyckeltal för alla kommuner sammanlagt Skatteintäkter Landskapsandelar Årsbidrag Investeringsutgifter Lånestock 56

63 Tabell 34. Konsumentprisindex för Åland År KPI 100,0 102,2 106,1 111,8 120,0 127,6 132,4 135,9 139,0 140,1 141,0 141,0 År KPI 143,3 145,9 147,2 151,4 154,9 158,1 159,1 159,4 160,8 163,7 166,6 173,6 Tabell 35. Löneutgifter , euro Kommunerna Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Kommunerna sammanlagt Kommunalförbunden De Gamlas hem Södra Ål. högst.distr. 1) Norra Ål. högst.distr Omsorgsförbundet Miljöservice Ålands kommunförbund Kommunalförbunden totalt Kommunala sektorn totalt ) Inkl. träningsundervisningen 57

64 Tabell 36. Årsbidrag , euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland Tabell 37. Årsbidrag per invånare , euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

65 Tabell 38. Skatteprocent (skatteår) Brändö 16,50 16,50 16,50 17,50 17,50 17,50 17,50 17,50 18,00 18,00 17,00 Eckerö 18,00 17,75 17,50 17,50 17,50 17,50 17,50 17,50 18,00 18,00 18,00 Finström 16,75 16,50 16,50 16,50 16,50 17,00 17,00 17,50 18,25 18,25 18,50 Föglö 16,50 16,50 16,50 16,50 16,50 16,50 16,75 17,00 17,00 17,00 17,00 Geta 18,00 18,00 18,00 18,00 18,00 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 Hammarland 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 17,00 17,00 16,50 Jomala 16,50 16,50 16,50 16,50 16,50 16,50 17,00 17,00 17,00 17,00 17,00 Kumlinge 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 Kökar 17,50 17,50 17,50 17,50 17,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 Lemland 16,50 16,50 16,50 17,00 17,00 17,00 17,00 17,00 17,00 17,00 17,00 Lumparland 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 Saltvik 16,75 16,75 16,75 17,00 17,00 17,00 17,00 17,25 17,50 17,00 16,75 Sottunga 17,50 17,50 17,00 17,00 17,00 17,50 17,50 17,50 17,50 17,50 17,50 Sund 18,75 18,75 18,00 18,00 18,00 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 Vårdö 18,00 18,00 17,00 17,00 17,00 17,00 17,50 17,50 17,50 17,50 17,50 Mariehamn 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 16,00 Landskomm. 16,93 16,88 16,79 16,91 16,91 17,05 17,19 17,30 17,57 17,51 17,44 -Landsbygden 16,87 16,81 16,74 16,84 16,84 16,98 17,12 17,24 17,54 17,47 17,43 -Skärgården 17,27 17,28 17,09 17,30 17,30 17,45 17,58 17,65 17,76 17,77 17,54 Hela Åland 16,49 16,46 16,42 16,48 16,48 16,56 16,64 16,69 16,84 16,81 16,78 Fotnot: De genomsnittliga skatteprocenterna är reviderade 59

66 Tabell 39. Beskattningsbar inkomst , euro (skatteår) Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland Tabell 40. Beskattningsbar inkomst , euro per invånare Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

67 Tabell 41. Lånestock , euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland Tabell 42. Lånestock per invånare , euro Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammarland Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumparland Saltvik Sottunga Sund Vårdö Mariehamn Landskomm Landsbygden Skärgården Hela Åland

68

69 De senaste statistikrapporterna från 2007:1 Turiststatistik :2 Befolkningen :3 Avfallsstatistik :4 Lagtings- och kommunalvalet :5 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :1 Löner för offentligt anställda på Åland :2 Löner inom den privata sektorn :3 Valdeltagandet :4 Turiststatistik :5 Befolkningen :1 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :2 Turiststatistik :3 Avfallsstatistik :4 Löner inom den privata sektorn :5 Uppföljning av trafikolyckor i Mariehamn 2009:6 Löner för offentligt anställda på Åland :7 Befolkningen 2008

70