ÅSUB Statistik 2001:4. Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999

Transkript

1 Statistik 2001:4 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 1999

2 FÖRORD Föreliggande rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut Detta år tillämpades första gången det nya bokföringssystemet i den kommunala sektorn. Som en följd av detta har publikationen omarbetats i stor utsträckning. Publikationen innehåller nu också ett antal uppgifter om kommunernas verksamhet. Införandet av det nya bokföringssystemet gjorde att bokslutets färdigställande fördröjdes i flera kommuner och medförde också ett betydande merarbete vid statistiksammanställningen, varför statistiken publiceras senare än vanligt. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar också i början av varje år en mindre sammanställning över kommunernas budgeter. publicerar numera också på uppdrag av Ålands kommunförbund en sammanställning av olika typer av ekonomiska nyckeltal som underlag för kommunernas årliga budgetarbete. vill rikta ett tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av ledande statistiker Kenth Häggblom som också gärna tar emot synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Biträdande statistiker Christina Lindström och praktikant Daniel Dahlén har också deltagit i arbetet. Mariehamn i augusti 2001 Bjarne Lindström Direktör

3 BESKRIVNING AV STATISTIKEN Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post eller diskett. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. Vissa av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsstyrelsen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om antal skattören kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1000 mk, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter, som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Trots kontrollarbetet finns det i vissa fall differenser som inte har kunnat redas ut med en rimlig arbetsinsats. En del problem kan hänga samman med att 1999 var det första året då kommunerna tillämpade det nya bokföringssystemet. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nya bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationen publiceras de flesta uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna. Vissa uppgifter redovisas endast för hela Åland. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i mk om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som mk/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder det att inkomsterna är större än utgifterna, dvs man har nettoinkomster. Mera detaljerade definitioner ges vid behov i samband med de olika tabellerna. På grund av förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser mellan 1999 och tidigare år annat än för vissa poster. Därför finns ingen tabell som visar förändringen jämfört med föregående år och tidsserierna i bilagan är något mindre omfattande än tidigare. 3

4 Det nya bokföringssystemet Från och med 1999 tillämpar de åländska kommunerna och kommunalförbunden det nya bokföringssystemet som innebär att de följer bokföringslagen. Detta har medfört betydande förändringar i den kommunala redovisningen, vilket har inverkat också på statistiken. Den gamla finansieringskalkylen har ersatts av resultaträkning och en helt förnyad finansieringskalkyl. Tidigare utgick statistiken från drifts- och investeringsdelarna som sedan mynnade ut i finansieringskalkylen, där årets resultat framgick. Nu är resultaträkningen och balansräkningen det centrala. Ytterligare information om förändringarna ges i vissa fall i samband med respektive tabell. 4

5 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH NYCKELTAL Tabell 1 innehåller allmänna uppgifter om kommunerna samt olika ekonomiska nyckeltal. Några definitioner: Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet använts. Vid beräknandet av antalet skattören per invånare 1998 har invånarantalet använts. Skattören: Antal skattören har angivits för år Årsbidragsprocent = 100 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 x Årsbidrag / Avskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar enligt plan. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 100 x Årsbidrag / Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 100 x Eget kapital / (Balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel = Bland finansieringstillgångarna bokförda placeringar i penningmarknadsinstrument, masskuldebrevsfordringar, finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden. Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel / Kassautbetalningar (avviker från tidigare) Kassautbetalningar = Personalkostnader + Köp av tjänster + Köp av material, förnödenheter och varor Ökning(+) eller minskning (+) i lager + Understöd + Övriga kostnader + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. Finansiella tillgångar, mk/invånare = (Finansiella tillgångar + Långfristiga masskuldebrevsfordringar + Övriga placeringar Främmande kapital + Erhållna förskott) / Antal invånare Lånestock = Främmande kapital - Erhållna förskott (i långfristigt och kortfristigt främmande kapital) Leverantörsskulder (i kortfristigt främmande kapital) - Resultatregleringsskulder (i kortfristigt främmande kapital) Relativ skuldsättning, % = (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 100 x (Årsbidrag + ränteutgifter) / (Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Antalet skattören per invånare för hela Åland var drygt Antalet var högst i Mariehamn, nästan och lägst i skärgården, Både 1999 och 2000 sänktes skatten i två kommuner varierade skatteprocenten mellan 16,00 och 18,75. Den genomsnittliga skatteprocenten vägd med antal skattören var ,38. Skatten var högst i randkommunerna och lägst i Mariehamn. Endast tre kommuner tog ut fastighetsskatt för stadigvarande bostäder, medan alla hade fastighetsskatt på fritidsbostäder, i de flesta fall 0,9 procent, men i några kommuner 0,8 procent. Skatteinkomsterna per invånare uppgick till mk för hela Åland. I Mariehamn var siffran och i skärgården mk. Landskapsandelarna var totalt sett mk per person, i Mariehamn och i skärgården. Lånestocken för hela Åland uppgick till drygt mk per invånare. Skillnaderna mellan regionerna i detta avseende är inte så stora, men väl mellan de olika kommunerna. 5

6 TABELL 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH EKONOMISKA NYCKELTAL 1999 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumpar- SaltvikSottunga Sund Vårdö Marie-Central- Rand- ärgårds- Lands- Alla land land hamn komm. komm. komm. komm. kommuner Antal invånare 31.12: Antal skattören 1998, 1000 st ######## för förvärvsinkomster andelar av samfundsskatten Antal skattören 1998, st/inv Skatteprocent ,50 18,00 16,75 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17,50 16,50 18,50 16,75 17,50 18,75 18,00 16,00 16,50 17,61 17,28 16,93 16, ,50 17,75 16,50 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17,50 16,50 18,50 16,75 17,50 18,75 18,00 16,00 16,43 17,56 17,27 16,87 16, ,50 17,50 16,50 16,50 18,00 16,00 16,50 18,50 17,50 16,50 18,50 16,75 17,00 18,00 17,00 16,00 16,43 17,37 17,06 16,79 16,35 Fastighetsskatt 1999, procent -stadigvarande bost 0,00 0,10 0,05 0,00 0,10 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,10 0,00 0,00 0,01 0,05 0,00 0,02 0,01 - annan bostad 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,90 0,80 0,90 0,80 0,90 0,90 0,90 0,80 0,90 0,90 0,80 0,88 0,90 0,88 0,89 0,89 -allmän skatteproce 0,00 0,30 0,10 0,50 0,20 0,20 0,15 0,40 0,30 0,15 0,30 0,10 0,00 0,10 0,10 0,12 0,14 0,20 0,24 0,17 0,15 Skatteinkomster mk mk/inv Landskapsandelar mk mk/inv Verksamhetsintäkter, mk/inv Verksamhetskostnader, mk/inv Verks.int./verks.kostn., proc 12,0 11,5 14,8 23,5 11,7 13,7 17,1 9,1 11,4 9,6 12,4 9,3 16,5 12,9 16,1 43,2 14,6 11,1 14,9 13,6 28,6 Verksamhetsbidrag, mk/inv Årsbidrag mk procent 9,6 20,1 6,9 22,9 8,6 22,5 13,5 6,1 13,7 13,5 9,6 8,4 14,5 20,5 10,8 20,8 13,1 13,8 13,4 13,4 17,3 mk/inv procent av avskrivn Inkomstfinansiering av invest 400,0 100,5 32,4 280,5 214,3 178,8 60,3 101,4-216,0 103,2 39,6 67,0 85,7 470,2 86,6 159,0 69,3 113,3 229,3 92,8 126,1 Nettoinvesteringar, mk/inv Soliditet, procent 63,1 66,4 51,8 55,7 50,7 70,5 69,4 46,4 47,1 71,9 54,2 67,6 65,6 62,9 60,8 81,4 65,3 62,5 56,6 62,7 73,1 Kassamedel mk mk/inv Likviditet, dagar Finansiella tillgångar, mk/in Lånestock mk mk/inv Relativ skuldsättning, procen 17,9 28,8 49,9 22,7 63,8 25,5 24,9 35,6 38,3 19,6 54,8 21,5 18,1 37,1 33,7 23,5 30,8 34,7 27,6 31,3 27,2 Lånekostnadsbidrag, procent

7 RESULTATRÄKNING Tabell 2a och 2b innehåller kommunernas respektive kommunalförbundens resultaträkningar. Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. En stor del av de uppgifter som ingår där resultaträkningen redovisades tidigare i kommunernas finansieringskalkyler. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Driftsbidraget visar det ekonomiska resultatet före de finansiella posterna och avskrivningarna. I en sund ekonomi bör driftsbidraget visa överskott, eftersom det skall räcka till räntor och avskrivningar. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till knappt 487 miljoner mk, medan verksamhetsintäkterna utgjorde drygt 139 miljoner mk. Av kostnaderna var nästan hälften eller 241 miljoner personalkostnader, medan köp av tjänster uppgick till 142 miljoner och inköp av material, förnödenheter och varor till 64 miljoner. Personalkostnadernas andel var omkring 55 procent i Mariehamn och skärgården, men bara drygt 40 procent i central- och randkommunerna, där i stället de köpta tjänsternas andel var betydligt större. Denna skillnad kan delvis bero på olika struktur i det kommunala samarbetet, där t.ex. Mariehamn och fem av skärgårdskommunerna har egna högstadier, medan kommunerna på landsbygden har gemensamma högstadier. Av verksamhetsintäkterna var 84 miljoner försäljningsintäkter och 25 miljoner avgifter. Det var främst Mariehamn som hade stora försäljningsintäkter, medan de hade mindre betydelse i landskommunerna. Skatteintäkterna uppgick till 357 miljoner varav 270 miljoner var kommunalskatt, knappt 76 miljoner andel av samfundsskattens avkastning och drygt 5,5 miljoner fastighetsskatt. I landskapsandelar för driften fick kommunerna 118,6 miljoner mk, varav över två tredjedelar var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Finansieringsstöd enligt prövning betalade landskapsstyrelsen ut till tre kommuner och detta utgjorde totalt drygt en halv miljon mk. Komplettering av skatteinkomster tillföll alla kommuner utom två och totalbeloppet översteg 20 miljoner. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till knappt 476 miljoner mk, varav landskapsandelar utgjorde 25 procent. I Mariehamn var

8 landskapsandelarnas andel 12 procent och i landskommunerna 36 procent. I fyra kommuner var landskapsandelarna större än skatteintäkterna. Ränteintäkterna totalt sett var något större än räntekostnaderna, men båda var i storleksordningen 5 miljoner. Årsbidraget uppgick totalt till över 106 miljoner mk, medan avskrivningarna utgjorde 31 miljoner. Alla kommuner hade ett positivt årsbidrag och i alla kommuner var årsbidraget större än avskrivningarna, varför också räkenskapsperiodens resultat var positivt i samtliga fall. Totalt blev överskottet 75 miljoner mk. För kommunalförbunden uppgick både verksamhetskostnader och -intäkter till drygt 62 miljoner mk. Av kostnaderna var tre fjärdedelar personalkostnader. Intäkterna dominerades helt av försäljningsintäkter dit kommunernas betalningsandelar räknas. Årsbidragen var 0 i alla kommunalförbund och avskrivningarna gjorde att resultatet totalt sett blev ett underskott på 1,7 miljoner mk.

9 TABELL 2a KOMMUNERNAS RESULTATRÄKNINGAR mk Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kum- Kökar Lemland Lumpar-Saltvik Sottung Sund Vårdö Marie- Central- Rand- Skärgård Lands- Alla land linge land hamn komm. komm. komm. komm. kommuner Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader: Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden Ökning (+) eller minskning (-) av Understöd Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastni Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt komplettering av skattei Landskapsandelar för socialväsende Landskapsandelar för underv. och k Övriga landskapsandelar och -under Återkrävd moms Driftsbidrag Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster: Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av av Ökning (-) eller minskning (+) av re Ökning (-) eller minskning (+) av fo Räk.periodens överskott (underskott)

10 TABELL 2b KOMMUNALFÖRBUNDENS RESULTATRÄKNINGAR mk De Gamlas Södra Ål. Norra Ål. Omsorgs- Ål. kom- Alla kom. Hem högst. högst. förbundet munförb. förbund Verksamhetens intäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetens kostnader: Personalkostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor: 0 Inköp under räkenskapsperioden Ökning (+) eller minskning (-) av lager Understöd Övriga kostnader = Verksamhetsbidrag Skatteintäkter: Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskattens avkastning Övriga skatteintäkter Landskapsandelar Allmän landskapsandel därav: -allmän landskapsandel finansieringsstöd enligt pröv komplettering av skatteinkoms Landskapsandelar för socialväsendet Landskapsandelar för undervisning och k Övriga landskapsandelar och -understöd Återkrävd moms Driftsbidrag Finansiella intäkter och kostnader: 0 Ränteintäkter Dividendintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära poster: 0 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivni Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott)

11 FINANSIERINGSKALKYL Finansieringskalkylen (tabell 3a och 3b) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nya bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken som nämnts närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på drygt 127 miljoner mk När de minskas med 40 miljoner i finansieringsandelar från landskapet och 2,5 miljoner i försäljningsintäkter återstår nettoutgifter på 84 miljoner. Eftersom de internt tillförda medlen uppgick till 105 miljoner mk blev resultatet att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett överskott på knappt 21 miljoner mk. I sex kommuner räckte inte de internt tillförda medlen för att täcka nettoinvesteringarna. Dessa underskott täcktes bl.a. genom ökad skuldsättning och minskning av kassamedlen. Totalt minskade dock skuldsättningen. Endast fyra kommuner lyfte nya långfristiga lån, totalt 3,5 miljoner, medan alla kommuner amorterade på långfristiga lån, totalt 13,4 miljoner. De kortfristiga lånen minskade med två miljoner. Sammanlagt gav förändringarna i lånebeståndet ett minus på 12 miljoner, vilket tillsammans med en ökning av det egna kapitalet på över 3 miljoner och ett plus på 0,2 miljoner i övriga likviditetsförändringar gav ett nettokassaflöde av finansieringen på minus 8 miljoner. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en ökning av kassamedlen på 12,5 miljoner mk. I några kommuner tärde stora investeringar på kassamedlen, men de flesta kommuner uppvisar en ökning.

12 TABELL 3a KOMMUNERNAS FINANSIERINGSKALKYLER 1999 Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kum- Kökar Lemland Lumpar- Saltvik Sot- Sund Vårdö Marie- Central- Rand- Skärgård Lands- Alla land linge land tunga hamn komm. komm. komm. komm. kommuner Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Netto Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Minskning av utgivna lån Ökning av utgivna lån Netto Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av förvaltade medel och förvaltat kapital Ökning (+) eller minskning (-) av omsättningstillgångar Ökning (+) eller minskning (-) av övriga långfristiga fordringar Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga fordringar Ökning (+) eller minskning (-) av räntefria kort- och långfristiga skulder Netto Nettokassaflöde av finansieringen Förändring av kassamedel

13 TABELL 3b KOMMUNALFÖRBUNDENS FINANSIERINGSKALKYLER 1999 Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: De Gamlas Södra Ål. Norra Ål. Omsorgs- Ål. kom- Alla kom. Hem högst. högst. förbundet munförb. förbund Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Korrektivposter till internt tillförda medel Netto Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar Netto Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Minskning av utgivna lån Ökning av utgivna lån Netto Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån Netto Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av förvaltade medel och förvaltat kapital Ökning (+) eller minskning (-) av omsättningstillgångar Ökning (+) eller minskning (-) av övriga långfristiga fordringar Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga fordringar Ökning (+) eller minskning (-) av räntefria kort- och långfristiga skulder Netto Nettokassaflöde av finansieringen Förändring av kassamedel

14 BALANSRÄKNING I tabell 4a framgår de viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nya balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 915,9 miljoner mk. På den aktiva sidan utgjorde de materiella tillgångarna över 60 procent av omslutningen. Byggnader till ett bokföringsvärde av 286 miljoner mk stod för hälften av de materiella tillgångarnas värde. Av kommunernas aktier och andelar som totalt uppgick till knappt 42 miljoner mk utgjorde andelar i kommunalförbund den största delen. Kassa och banktillgodohavanden uppgick till 104 miljoner och finansiella värdepapper till 38 miljoner. På den passiva sidan stod det egna kapitalet för 668 miljoner mk, medan det främmande kapitalet uppgick till 170 miljoner, varav 100 miljoner var långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen landskapslån, 63 miljoner, medan 24 miljoner var lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar. Kommunalförbundens balansomslutning (tabell 4b) var 46,5 miljoner mark. På aktiva sidan utgjorde byggnader 34 miljoner mk samt kassa och banktillgodohavanden 5 miljoner mk. På den passiva sidan stod det egna kapitalet för 29 miljoner mk och främmande kapital för 16 miljoner mk, varav knappt 3 miljoner mk var långfristigt.

15 TABELL 4a KOMMUNERNAS BALANSER 1999 Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kum- Kökar Lemland Lumpar- Saltvik Sottunga Sund Vårdö Marie- Central- Rand- Skärgårds- Lands- Alla AKTIVA land linge land hamn komm. komm. komm. komm. kommuner A. BESTÅENDE AKTIVA I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. FÖRVALTADE MEDEL Uppdrag från landskapet och staten , 3. Övriga förvaltade medel C. RÖRLIGA AKTIVA I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA A. EGET KAPITAL I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) B. AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver Investeringsreserver C. AVSÄTTNINGAR D. FÖRVALTAT KAPITAL E. FRÄMMANDE KAPITAL I. Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer II. Kortfristigt Erhållna förskott Skulder till leverantörer Resultatregleringar PASSIVA SAMMANLAGT Borgensförbindelser ANSVARSFÖRBINDELSER SAMMANLAGT

16 TABELL 4b KOMMUNALFÖRBUNDENS BALANSER 1999 De Gamlas Södra Ål. Norra Ål. Omsorgs- Ål. kom- Alla kom. Hem högst. högst. förbundet munförb. förbund A. BESTÅENDE AKTIVA I. Immateriella tillgångar II. Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier III. Placeringar Aktier och andelar Andelar i kommunalförbund Övriga aktier och andelar B. FÖRVALTADE MEDEL Uppdrag från landskapet och staten , 3. Övriga förvaltade medel C. RÖRLIGA AKTIVA I. Omsättningstillgångar II. Fordringar Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar Övriga fordringar III. Finansiella värdepapper IV. Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA SAMMANLAGT PASSIVA A. EGET KAPITAL I. Grundkapital II. Anslutningsavgiftsfond III. Uppskrivningsfond IV. Övriga egna fonder V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) B. AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver Investeringsreserver C. AVSÄTTNINGAR D. FÖRVALTAT KAPITAL E. FRÄMMANDE KAPITAL I. Långfristigt Masskuldebrevslån Lån från finansinstitut och försäkringsinr Lån från offentliga samfund Från landskapet Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer II. Kortfristigt Erhållna förskott Skulder till leverantörer Resultatregleringar PASSIVA SAMMANLAGT Borgensförbindelser ANSVARSFÖRBINDELSER SAMMANLAGT

17 DRIFTSHUSHÅLLNINGEN Kommunernas och kommunalförbundens driftshushållning framgår av flera tabeller. Tabell 5a innehåller uppgifter om driftskostnader och intäkter för de fyra huvudsektorerna (allmän förvaltning, socialväsende, undervisning och kultur samt övriga tjänster). Begreppen driftsintäkter och kostnader är inte helt identiska med de tidigare driftsinkomster och utgifter. Driftskostnaderna omfattar verksamhetsutgifterna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till 573 miljoner mk år 1999, varav 483 miljoner mk var externa utgifter. Driftsintäkterna uppgick till 171 miljoner mk, varav 132 miljoner mk var externa. Av de totala driftkostnaderna för de åländska kommunerna år 1999 gick 210 miljoner eller 36,6 procent åt inom socialväsendet. Driftkostnaderna för undervisnings- och kulturväsendet uppgick till 152 miljoner mk, d.v.s. något mer än en fjärdedel av de totala driftkostnaderna. I tabell 6 redovisas kommunvisa utgifter för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Grundskolan var den enskilda sektor som stod för de största kostnaderna för de åländska kommunerna, eller nästan 109 miljoner mk. Andra större områden inom undervisning och kultur var idrott och friluftsliv samt bibliotek med kostnader på 15,6 respektive 12,3 miljoner. Inom den sociala sektorn användes över 76 miljoner mk till barnomsorgen, varav daghemmen stod för över 49 miljoner och övrig barnomsorg för 27 miljoner, däribland hemvårdsstöd på 12 miljoner. Den andra stora biten är omsorg om de äldre, där vård på åldringshem kostade 44,5 miljoner mk och annan service för åldringar och handikappade 15 miljoner. Därtill kommer hemtjänsten som i huvudsak nyttjas av äldre och där kostnaderna var knappt 26 miljoner. Övriga sektorer som har relativt stora utgifter är brand- och räddningsväsendet, byggnader och lokaler, vatten- och avloppsverk samt energiförsörjning. Inom dessa områden genereras också betydande inkomster varför nettoutgifterna blir betydligt mindre. De båda sistnämnda områdena är i stora drag kostnadstäckande.

18 TABELL 5 KOMMUNERNAS DRIFTSKOSTNADER OCH -INTÄKTER PER HUVUDSEKTOR 1999, MK Brändö Eckerö Finström Föglö Geta Hammar- Jomala Kumlinge Kökar Lemland Lumpar- Saltvik Sottung Sund Vårdö Marie- Central- Rand- Skärgård Lands- Alla land land hamn komm. komm. komm. komm. kommuner Allmän förvaltning Verksamhetskostn: externa interna Avskrivningar Överföringsposter Driftskostnader Verksamhetsint: externa interna Överföringsposter Driftsintäkter Driftsnetto Socialväsende Verksamhetskostn: externa interna Avskrivningar Överföringsposter Driftskostnader Verksamhetsint: externa interna Överföringsposter Driftsintäkter Driftsnetto Undervisning o kultur Verksamhetskostn: externa interna Avskrivningar Överföringsposter Driftskostnader Verksamhetsint: externa interna Överföringsposter Driftsintäkter Driftsnetto Övriga tjänster Verksamhetskostn: externa interna Avskrivningar Överföringsposter Driftskostnader Verksamhetsint: externa interna Överföringsposter Driftsintäkter Driftsnetto Totalt Verksamhetskostn: externa interna Avskrivningar Överföringsposter Driftskostnader totalt Verksamhetsint: externa interna Överföringsposter Driftsintäkter totalt Driftsnetto