KVALITETSREDOVISNING Förskolan Kullalyckan 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen 3 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? 3 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? 4 1.3 Förslag till förbättringsåtgärder 4 1.4 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar 4 2. Förutsättningar statistik 6 2.1 Sammansättning av barngrupperna, 2013-10-15- modersmål 6 2.2 Personalens utbildning, bemanning enligt SCB, 2013-10-15 6 2.3 Personaltäthet: Totaltantal barn/årsarbetare, 2013-10-15 6 2.4 Sammansättning av barngrupperna, 2014-04-15- modersmål 7 2.5 Personalens utbildning, bemanning 7 2.6 Personaltäthet: Totalt antal barn/årsarbetare, 2014-04-15 7 2.7 Vikarietimmar korttid, oktober-mars 7 2.8 Analys av förutsättningar och resultat 8 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 10 3.1 Förskolans arbete mot de nationella målen 10 3.2 Resultat och analys av föräldraenkät 11 4. Förskolans egna prioriterade mål 13 2/14
1. Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Personalens kompetens anser jag vara den viktigaste faktorn. Kullalyckans personal har stor kunskap om barnens olika förutsättningar och behov samt anpassar verksamheten utifrån den kunskapen. De är engagerade, positiva och trivs mycket bra på sin arbetsplats. Huset präglas av en varm och god stämning. Vi har en bra struktur, välfungerande rutinsituationer och tydlig ansvarsfördelning bland personalen, vilket också är en viktig förutsättning. All personal är mycket väl insatta i vår läroplans 30 olika mål. Medvetenheten kring uppdraget utvecklas ständigt. Regelbundet reflekterar personalen kring hur vi konkret arbetar med de olika målen och på vilket sätt vi kan utveckla vår verksamhet. Under hösten 2013 fokuserade vi på arbetet med matematik. Vårt mål är att utveckla förståelsen för innebörden av olika begrepp och därigenom använda matematiken i meningsfulla sammanhang. Vi strävar mot målet genom att i våra rutinsituationer och andra aktiviteter väcka lust till att lära om antal, mätning, volym, form, läge, storlek, vikt, tid och rum. Varje avdelning började med att göra en kartläggning av hur de arbetade med de olika områdena. Därefter togs det fram åtgärder inom de områden som behövde utvecklas. I december utvärderades åtgärderna och resultatet var att ytterligare några begrepp hade använts. Vår analys är att när vi fokuserar på något speciellt område utvecklas verksamheten. Under våren 2014 fokuserade avdelningar på sina temaarbeten. Resultatet och analysen av detta arbete redovisas avdelningsvis sist i denna kvalitetsredovisning. Kompetensutveckling vill jag framhålla som ytterligare en viktig faktor. Under hösten 2013 satsade vi på flera utbildningar som ökade vår kunskap om barn i behov av särskilt stöd. Under våren 2014 valde vi bort kompetensutveckling eftersom vi då hade den tillfälliga förtätningen i våra barngrupper. Dock deltog all personal i en 3 timmars föreläsning om barn i behov av särskilt stöd. Vi ökar också vår kompetens genom erfarenhetsutbyte mellan pedagogerna, avdelningarna och familjedaghemmen. Ytterligare en framgångsfaktor är att vi erbjuder barnen ett varierat innehåll i verksamheten. Områden vi arbetar med är värdegrund, lek, kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Vi satsar alltid extra på musik då det är vår profilering. Även detta verksamhetsår har vi ägnat extra tid till att kartlägga vilka pedagogiska material vi använder inom våra olika områden. Vi kan konstatera att vi även i år funnit nytt bra material. Vi följer vår plan för systematiskt kvalitetsarbete och vi upplever att planen fungerar bra. I planen ingår till exempel tidpunkter för barnkonferenser, planeringsdagar, utvärderingsdagar, föräldraträffar, utvecklingssamtal, kartläggning av barn i behov av särskilt stöd. Personalen bedömer kontinuerligt hur väl vi uppnått våra mål, de reflekterar kring sina lärdomar och beslutar om framtida åtgärder. Resultatet av detta arbete skrivs ner i avdelningens dokumentationspärm. 3/14
1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Bemanningssystemet fungerar fortfarande inte tillfredställande, telefonerna har fortsatt fungera dåligt och den tillfälliga förtätningen som gjordes i våra barngrupper under våren 2014 gav flera negativa konsekvenser. Vårt nya bemanningssystem, som infördes i januari 2013, har inte fungerat tillfredställande. Det har varit för många olika vikarier, vi får ibland avslag på våra beställningar och vi får inte veta förrän 48 timmar innan aktuellt arbetspass om vi har någon vikarie. När personalen söker semester godkänner jag, som förskolechef, utan att veta att vi har någon vikarie under personalens semester. I november 2012 fick vi ny telefoni och sedan dess hör vi ibland inte vad den säger som vi pratar med. Det händer också att samtalen bryts. Under våren 2014 gjordes en tillfällig förtätning i våra barngrupper i hela kommunen. Vi förskolechefer fick uppdraget att placera de 49 barn som då stod i kön. Konsekvensen blev att vi hade 14 barn placerade på våra småbarnsavdelningar och 22 barn på våra syskonavdelningar i hela kommunen. Under oktober månad 2013 gjordes riskanalyser som lämnades till barn- och ungdomsutskottet. I maj 2014 lämnades även de uppföljningar som gjorts av den tillfälliga förtätningen.vår analys är att det var en dålig lösning både för barn och personal. Dessa tre hinder anser jag har tagit alldeles för mycket tid och energi, från personalen och mig som förskolechef, vilket i en förlängning naturligtvis också påverkar måluppfyllelsen. 1.3 Förslag till förbättringsåtgärder Bemanningssystemet borde utvärderas där både för- och nackdelar lyfts fram. Våra konkreta förslag på förbättringar är att vikarierna bokas upp så fort en beställning har lämnats in. Vi skulle också vara hjälpta av att ha vikariernas telefonnummer för att vid behov kunna nå dem. Vi tror dessutom att mer dialog och telefonkontakt med bemanningsenhetens personal skulle lösa vissa problem. Kullalyckans har provat flera olika telefoner, men problemet kvarstår sedan nya telefonin infördes i november 2012. Vår kommun behöver i god tid planera för fler förskoleplatser så att tillfälliga förtätningar i barngrupperna inte blir aktuella igen. 1.4 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Jag ser som mitt största uppdrag och ansvar att skapa goda förutsättningar för personalen så att de kan erbjuda en bra verksamhet för barn och föräldrar. Detta innebär att jag ska skapa en bra organisation, delge information, ta tillvara på allas kompetens, fördela ansvaret bland personalen och erbjuda personalen kontinuerlig kompetensutveckling. Jag ska också ansvara för att verksamheten planeras utifrån målen i läroplanen och att målen sedan följs upp och utvärderas. Det är jag som förskolechef som har det yttersta ansvaret för förskolans kvalitet. Mitt ansvar är också att upprätta en likabehandlingsplan, att barnens delaktighet gynnas, att barnen erbjuds en bra miljö och material samt att verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till. 4/14
Jag har dessutom ansvar för att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs och även att föräldrarna ges möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet. På föräldraträffar, på brukarrådsmöten, under utvecklingssamtalen och i den dagliga kontakten ges föräldrarna möjlighet till delaktighet. Det jag här ovan har beskrivit är de uppdrag jag fullt ut tar ansvar för och som jag lägger i begreppet det pedagogiska ansvaret. Det är tack vare min fantastiska personal som vi tillsammans skapat en väl fungerande förskola med ett bra innehåll. Jag är missnöjd med att jag inte lyckats erbjuda personalen en god arbetsmiljö när det gäller ett fungerande bemanningssystem, fungerande teknik och fastighetsåtgärder som skulle blivit gjorda för flera år sedan. Jag har vid flertal tillfällen påtalat dessa brister och tyvärr får jag konstatera att förbättring uteblivit. Jag tycker detta är både frustrerande och arbetsamt. Jag vet att jag har ett personalansvar och ett arbetsmiljöansvar, men jag kan inte ta på mig detta ansvar då jag själv inte kan lösa dessa problem. Jag har varken kompetensen eller befogenheten att lösa det på egen hand. Dessa problem har också påverkat min egen arbetsmiljö negativt. Mitt ekonomiska ansvar har jag klarat av tack vare många års erfarenhet, trots att budgetsystemet och budgetuppföljningen inte är tillfredställande. Jag känner mig dock trygg i min yrkesroll som förskolechef. 5/14
2. Förutsättningar statistik 2.1 Sammansättning av barngrupperna, 2013-10-15- modersmål Avdelning Ålder i barngruppen Antal barn Varav med annat modersmål* Speldosan 1-3 12 2 Trubaduren 3-5 19 1 Positivet 2-5 18 1 Hela enheten 49 4 * Aktuella modersmål: Engelska, albanska, finska, spanska 2.2 Personalens utbildning, bemanning enligt SCB, 2013-10-15 Förskollärare 5,9 Lärare 0,9 Fritidspedagog 0 Barnskötare 3,25 Fritidsledare 0 Annan utb för arbete med barn 0 Annan outbildad 0 Totalt antal årsarbetare (inklusive resurspersoner) 10,05 2.3 Personaltäthet: Totaltantal barn/årsarbetare, 2013-10-15 Personaltäthet: 4,88 6/14
2.4 Sammansättning av barngrupperna, 2014-04-15- modersmål Avdelning Ålder i barngruppen Antal barn Varav med annat modersmål* Speldosan 1-3 14 2 Trubaduren 3-5 22 1 Positivet 2-5 19 1 Hela enheten 55 4 * Aktuella modersmål: Engelska, albanska, finska, spanska 2.5 Personalens utbildning, bemanning Förskollärare 5,9 Lärare 0,9 Fritidspedagog 0 Barnskötare 3,25 Fritidsledare 0 Annan utb för arbete med barn 0 Annan outbildad 0 Totalt antal årsarbetare (inklusive resurspersoner) 10.05 2.6 Personaltäthet: Totalt antal barn/årsarbetare, 2014-04-15 Personaltäthet: 5,47 2.7 Vikarietimmar korttid, oktober-mars Avdelning Speldosan Trubaduren Positivet Antal timmar 342 786 474 7/14
2.8 Analys av förutsättningar och resultat Vår organisation har sett likadan ut under många år. Nedan redovisas några faktorer som bidrar till vår höga måluppfyllelse. Barnen är fördelade på 3 avdelningar under dagtid, med åldersfördelningen 1-3 år, 2-5 år och 3-5 år. När vi har olika åldersfördelningar på avdelningarna har vi större möjlighet att ta emot de barn som har behov av Kullalyckans öppettider. På den oregelbundna tiden (kvällar, nätter, helger och andra röda dagar) är alla barn samlade i en barngrupp. Under den oregelbundna tiden är barnen 1-12 år gamla. Utav de ca 80 barn som är inskrivna på Kullalyckan är det drygt 40 barn som är i behov av den oregelbundna tiden. På kvällarna är det två personal som arbetar fram till kl. 20.00. När det är behov stannar kvällspersonalen kvar till dess att alla barn ligger i sina sängar eller kommit till ro i soffan. Det är en personal som arbetar på natten, men när det är fler än 5 barn arbetar två personal. På helgerna är det två personal som arbetar. Vi anställer vikarier vissa nätter och helger när barnantalet är stort, detta görs när ordinarie personal inte har något pass att flytta. Vikariekostnaden täcks då i bokslutet av centrala pengar. Nattisavdelningens organisation bygger på att personalen är flexibla med sina arbetstider. Är det tomma arbetspass flyttar personalen dessa pass till pass då de bättre behövs. Detta har inneburit att förutsättningen att hålla budget är större samt att det är ordinarie personal som arbetar de allra flesta passen på oregelbunden tid. All personal på Kullalyckan är utbildad och har tillsvidaretjänster. Vi har låg personalomsättning. Vi tar tillvara på allas olika kompetenser och har en tydlig ansvarsfördelning bland personalen. På morgonmötet kl. 07.00 berättar de olika avdelningarna kort för varandra vad som händer under dagen och hur bemanningen ser ut. Vi gör detta för att kunna hjälpa varandra. Var tredje måndag har förskolechefen ett informationsmöte. Informationen ges också skriftligt. Gemensamma beslut tas på våra arbetsplatsträffar. Förskolechefen har sitt kontor på Kullalyckan och upplevs som tillgänglig för både personal och föräldrar. Vi har förlagt alla planeringar, utvärderingar, barnkonferenser, informationsmöten och arbetsgrupper till måndagar och fredagar då 15-timmarsbarnen inte är på förskolan. 15-timmarsbarnen har sin vistelsetid förlagd till tisdagar, onsdagar och torsdagar kl. 08.45 13.45. Under hela verksamhetsåret har vi haft en 100 % resursperson anställd och under våren 2014 har vi dessutom haft en resursperson på 90 %. Vi har också haft flera olika resurspersoner anställda på timmar. Dessa anställningar har gjort det möjligt att på ett bra sätt ge vissa barn extra stöd under sin vistelsetid på förskolan. Det är den utbildade personalen som har det pedagogiska ansvaret för barnen som behöver extra stöd. 2.8.1 Hur har årets organisation och förutsättningar inverkat på verksamhetens kvalitet? Vi anser att vår organisation fungerar mycket bra och bidrar till vår goda kvalité. Förutsättningarna under våren 2014 med ett större antal barn i grupperna satte stora krav på personalen. Vi tog under våren bort kompetensutveckling och vissa planeringstillfällen för att på bästa möjliga sätt klara den höga beläggningen av barn. Utifrån vårens förutsättningar är vi nöjda med den kvalité vi lyckats erbjuda. Personalen uttrycker dock att de var mycket trötta och slitna efter vårens höga arbetsbelastning. 2.8.2 Hur kan verksamheten förändra organisationen inom förskolan för att förbättra måluppfyllelsen? Vi skulle med ett par barn färre per avdelning kunna öka måluppfyllelsen, men vi styrs av barnomsorgspengen. Färre barn skulle innebära att vi på ett bättre sätt kunde bemöta varje barns intressen och behov. Vi skulle dessutom ha mer tid för barn i behov av särskilt stöd. Måluppfyllelsen skulle också öka med ett bättre fungerande bemanningssystem. När det kommer 8/14
flera olika vikarier under en vecka kan vi inte förvänta oss att vikarierna ska ta det ansvar som krävs för att behålla den höga måluppfyllelse som vi annars tycker att vi har. När vi har färre antal vikarier blir barnen tryggare och ordinarie personals arbetsbelastning mindre tung, vilket i sin tur gynnar måluppfyllelsen. Det blir svårare och svårare för varje år att planera personalbemanningen på den oregelbundna tiden. Både tillägg av tider och strykningar av tider, på kort varsel, har ökat de sista åren. Vår åtgärd har varit att både muntligt och skriftligt vädja till föräldrarna om att lämna in sina scheman i så god tid som möjligt. Några ytterligare åtgärder har vi ännu inte kommit fram till och vi har ännu inte nått ett tillfredställande resultat. Varje förskola skulle ha möjlighet att förlägga sina 15-timmarsbarn utifrån verksamhetens förutsättningar. När vi har många 15-timmarsbarn i en grupp skulle ett jämnare antal barn per dag gynna både barn och personal. 2.8.3 Hur kan antalet vikarietimmar minskas? Beskriv hur. Vikarietimmarna har bokats vid personalens sjukdom, vård av barn, semester och kompetensutveckling. Vikarietimmar har också bokats till barngruppen för att ordinarie personal ska kunna stödja och vägleda barn i behov av särskilt stöd. Antal barn i behov av särskilt stöd har detta verksamhetsåret varit 5 barn. Vikarietimmarna har dessutom bokats för att klara av den tillfälliga förtätningen i barngrupperna som gjordes under våren 2014. Antalet bokade vikarietimmar är fler än vad vårt faktiska behov varit då vi alltid måste boka minst 4 timmar. Vid personalens frånvaro hjälper personalen varandra så mycket som det går. När det endast krävs upp till ett par timmar extra arbetar personalen över. Regelbundet diskuteras åtgärder för att hålla nere timantalet för vikarier. Under hela året har en av Trubadurens personal varit deltidssjukskriven och hennes frånvarotimmar har bokats genom bemanningsenheten. Färre antal barn i grupperna skulle göra oss mindre sårbara när någon personal var frånvarande och detta skulle innebära att antal vikaroetimmar minskade. 2.8.4 Har verksamheten några förslag på centrala administrativa beslut som, inom givna budgetramar, skulle höja kvaliteten? Förläggningen av 15-timmarsbarnen och ett bättre fungerande bemanningssystem skulle höja kvalitén. 9/14
3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Förskolans arbete mot de nationella målen 3.1.1 Mål: Förskolan/familjedaghemmen ger barnen förutsättningar för utveckling och lärande genom att pedagogerna stimulerar och utmanar barnen i den dagliga verksamheten. 3.1.1.1 Resultat Barnen har visat glädje och engagemang i våra aktiviteter. Inom matematiken använder barnen fler och fler begrepp. Barnens kunnande om naturen och barnens nyfikenhet kring experiment har ökat. Lusten att använda språket har utvecklats med hjälp av sagoläsning, sånger, rim, ramsor, samtal och Fonomix. Den empatiska förmågan hos barnen har utvecklats med hjälp av till exempel värdegrundsmaterialet Stegvis. Under verksamhetsåret har leken utvecklats genom att pedagogerna aktivt deltar i leken samt då stimulerar och utmanar barnen i sina lekar. 3.1.1.2 Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Pedagogerna är professionella och ser till barnens olika behov och intressen samt tar tillvara på dessa. All personal arbetar mot våra gemensamt uppställda mål, utvärderar sitt arbete och beslutar om framtida åtgärder. Regelbundna reflektioner och erfarenhetsutbyten genomförs. Barnen erbjuds en stimulerande miljö både inomhus och utomhus. Bra pedagogiskt material att arbeta med finns. Identifierade utvecklingsområden: Kommande verksamhetsår ska all förskoleverksamhet i Eksjö kommun fokusera på barns inflytande och arbetslagsutveckling. Vi kommer att delta i kompetensutveckling kopplat till dessa två utvecklingsområden. Målet är att utveckla personalens medvetenhet och på så sätt öka barnens inflytande i verksamheten. Målet med arbetslagsutvecklingen är att få en ökad gemensam barn- och kunskapssyn. Kullalyckan ska tillsammans med förskolan Delfinen och familjedaghemmen fortsätta med erfarenhetsutbyten för att utveckla verksamheterna. Jag, som förskolechef, har identifierat aktiviteter och pedagogiskt material hos de 9 olika arbetslagen som kan höja kompetensen hos alla pedagoger och som i sin tur kan utveckla verksamheterna. Aktiviteterna och det pedagogiksa materialet ska pedagogerna presentera för varandra och på så sätt inspirera fler pedagoger att använda sig av dessa aktiviteter och pedagogiska material. Varje avdelning beslutar dessutom vad de ska fokusera på att utveckla kommande verksamhetsår. Speldosans framtida åtgärder är att inom musiken arbeta med ljudsagor, inom skapande erbjuda stafflimålning på altanen och inom värdegrundsarbetet använda drama-dilemma-dockorna mera. Trubadurens framtida åtgärder är att inom naturvetenskapen arbeta med allemansrätten, inom musiken använda entonsflöjterna och inom värdegrundsarbetet använda känslokorten. Positivets framtida åtgärder är att inom naturvetenskap ha en genomgång av allemansrätten varje år, 10/14
inom musiken erbjuda mer spontanmusik och inom tekniken synliggöra tekniken i vardagen genom till exempel teknikpåsar. 3.2 Resultat och analys av föräldraenkät 3.2.1 Resultat av föräldraenkät genomförd april-maj 2014 Vårt brukarråd har sedan år 2002 lämnat ut en föräldraenkät, men från och med år 2013 svarar alla föräldrar i Eksjö kommun digitalt på en enkät som är framtagen av förskolecheferna. Syftet med detta är att få en helhetsbild av hur alla kommunens föräldrar upplever kvalitén i förskoleverksamheten. Svarsfrekvensen för hela kommunen visar år 2014 på 57,12 % jämfört med 45,90 % år 2013. Kullalyckans svarsfrekvens visar på 56,36 %, vilket kan jämföras med förra årets svarsfrekvens på 65 %. I enkäten ställs 14 frågor om hur föräldrarna upplever kvalitén i verksamheten. Svarsalternativen är - stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls och vet ej. Dessutom ställs frågorna vad är du extra nöjd med i verksamheten och vad tycker du är viktigt att vi förbättrar och utvecklar i verksamheten. Föräldraenkätens resultat redovisas och diskuteras på höstens föräldraträffar. Detta för att på ett ännu bättre sätt tillmötesgå föräldrarnas önskemål och då förhoppningsvis få fler av föräldrarna ännu mer nöjda än de idag är. Föräldrarnas svar visar 100 % på alternativen stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra på alla frågor med fyra undantag då svaret är stämmer inte alls. Dessa fyra frågor berör hur vi motverkar att barnen utsätts för kränkningar och trakasserier, hur barnen uppmuntras att ta egna iniativ och eget ansvar, hur barnens förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar utvecklas samt om barnen får delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Föräldrarna är extra nöjda med personalen och beskriver dem som kunniga, proffisionella, trevliga, engagerade och fantastiska. De är också extra nöjda med hur föräldrar och barn bemöts vid mottagandet på morgonen. Föräldrarna tycker att det känns tryggt att lämna barnen och de framför att samarbetet med personalen fungerar bra. De framför också att personalen är uppmärksamma på barnens egna behov och att de får en bra rapport om vad barnet gjort under dagen. Föräldrarna är dessutom extra nöjda med att barnen erbjuds ett bra innehåll i verksamheten som exempel nämns mycket utevistelse, skapande, sång- och musikaktiviteter, utflykter utanför förskoleområdet och Hitta-Vilse kurs. Föräldrarna är dessutom extra nöjda med den fantastiska maten, att barnen blandas från de olika avdelningarna och att personalen gör det lilla extra i alla lägen. Föräldrarna tycker att det är viktigt att förbättra och utveckla att mer personal anställs när antalet barn ökas, att överlämning av information mellan personalen blir bättre och att personalen fullföljer det som föräldrar säger vid lämning av barnen. En förälder tycker också att tillsynen brister då mindre olycker skett då personalen inte vetat vad som hänt. En annan förälder tycker det är bra om man har lika många aktiviteter för små som för stora barn när avdelningen har olika åldrar på barnen. En förälder tycker att lokalerna är trånga.under denna fråga skriver flera av föräldrarna att de upplever att förskolan hela tiden arbetar med att utveckla och förbättra. 3.2.2 Analys av resultatet Vi är mycket nöjda med det goda resultat som årets föräldraenkät visar. Svaren visar att föräldrarna är nöjda med oss som personal och den verksamhet vi erbjuder. Vi hade dock önskat en högre svarsfrekvens. Vi upplever att vi har ett gott samarbete med alla föräldrarna. 11/14
Enkätens svar "vet ej" har noterats på flera utav frågorna, vilket kan innebära att alla föräldrar inte har kännedom om vilka områden vi arbetar med. Framtida åtgärd Utifrån ett flertal "vet ej svar" som vi fått blir vår framtida åtgärd att när vi på föräldraträffarna presenterar resultatet även informerar kring dessa frågor. Vi kommer också att vara än mer observanta på att informera varandra om vad föräldrarna framfört vid lämning och hämtning. Utifrån att årets svarsfrekvens var lägre än tidigare år kommer vi att påminna föräldrarna en extra gång om att fylla i enkäten. 12/14
4. Förskolans egna prioriterade mål I förra årets kvalitetsredovisning redovisade personalen sitt arbete med det prioriterade målet "Natur och Teknik". Detta verksamhetsår har personalen valt att redovisa avdelningens tema-arbete. SPELDOSAN - Tema skogens djur GENOMFÖRT ARBETE Vi har gjort en fotobok om skogens djur som barnen tycker om att titta i. Vi sydde var sitt djur till alla barn. Samma djur finns även på deras födelsedagstavla som sitter på väggen. Vi har samling varje dag före lunch med våra djur. Vi ser vilka som är här, och vilka som är sjuka eller lediga. De som är här får sina djur uppsatta på tavlan och de andra får ligga kvar i korgen. Vi sjunger en sång om varje djur (av de som är här). Vi har fotat i skogen och använt till dokumentation på anslagstavlan. Vi går på skogspromenader med en liten grupp barn varje vecka. I skogen pratar vi om ett djur varje gång och lär oss mer om det. I skapande gör vi saker som har med temat att göra. På gårdsfesten hade vi en närvarosamling med barnen och föräldrarna. Vi har använt oss av lärplattan till att titta på korta filmer om olika djur och lyssna på djurens läte. RESULTAT Barnen är delaktiga. De tycker om sitt djur. Vi pratar om att vara rädda om djuren i naturen. Barnen är duktiga på att komma ihåg vem som har vilket djur. Då det kommer nya barn har vi redan nämnt det barnets namn och pratat om vilket djur han eller hon ska få när de börjar hos oss så alla vet det innan barnet kommer. Barnen pratar med föräldrarna hemma om det. Vi lär oss om djuren och deras läten. ANALYS Det är ett bra tema att jobba med i denna åldersgrupp. Barnen är intresserade, det är konkret, åskådligt och finns nära oss. Vi vuxna har tyckt det har varit roligt och är engagerade. Bra material. Det genomsyrar hela verksamheten. FRAMTIDA ÅTGÄRDER Vi kommer att fortsätta arbeta med detta tema även till hösten då vi som pedagoger upplever att vi får med många utav läroplanens mål i detta arbete. TRUBADUREN - Tema färger GENOMFÖRT ARBETE Vi började höstterminen 2013 med ett sago-/sångtema utifrån en bok vi hade. Vi valde att avbryta temat pga. en långtidssjukskrivning och dålig planering från vår sida. Till våren, i februari, startade vi upp ett nytt tema, Färger. Detta gjorde vi med tanke på hur barngruppen såg ut. Vi kände att vi kunde lägga upp temat på olika nivåer eftersom det var en utspridd barngrupp utvecklingsmässigt sett. I januari gjorde vi en veckoplanering inför hela terminen. Detta underlättade arbetet märkvärttemaarbetet har vi haft tisdagar till torsdagar. Temat har varit den röda tråden genom hela verksamheten, genom musiken, skogen och skapandet. RESULTAT 13/14
Vi har märkt att när vi planerar saker i förväg så blir det av. En längre framförhållning är nödvändig eftersom vi har rullande personal. Barnen har lärt sig färger. Vi har märkt att de är mer intresserade av färg och form sen vi började med temat. ANALYS Barnen har varit intresserade och tycket det var roligt. Det har varit ett flexibelt tema och passat barnens olika åldrar/utveckling. FRAMTIDA ÅTGÄRDER Vi anpassar temat efter den nya barngruppen, då den kommer att bestå av många treåringar. POSITIVET - Tema språklust genom sagor GENOMFÖRT ARBETE Vi har haft temat Språklust genom sagor. Vi har använt oss av ett bra utarbetat pedagogiskt material. Det har varit en blandning av folksagor och senare skrivna sagor. Vi har byggt upp en sagomiljö där rekvisita från innehållet av sagan har åskådliggjorts. Till sagan har vi kopplat matematik, sånger, lekar och ramsor. På gårdsfesten fick föräldrarna ta del av temaarbetet. RESULTAT Barnen har varit intresserade och fått lära sig nya begrepp samt utvecklat fantasin. Barnen har fått uppleva glädje. I den fria leken har vi kunnat se hur barnen spontant har tagit med sig innehållet från temat. Lusten att använda språket har ökat. ANALYS Det har varit ett bra pedagogiskt material och valet av sagor har styrt sammansättningen av gruppen. Viktigt att personalen har varit väl förberedda, lyhörda och kreativa. FRAMTIDA ÅTGÄRDER Materialet kan användas i det vardagliga arbetet. 14/14