Förskolechefens sammanfattande nulägesanalys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen... 3

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Förskolorna Kullalyckan och Delfinen samt familjedaghemmen Pingvinen, Korallen, Sjöhästen och Krokodilen i Eksjö kommun 2017/2018

2 2(16) Innehållsförteckning Förskolechefens sammanfattande nulägesanalys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vad är förskolans styrkor? Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Vilka är förskolans svagheter och utmaningar? Identifierade utvecklingsområden Förskolans prioriterade mål och planerade utvecklingsåtgärder verksamhetsåret 2018/ Förskolechefens reflektioner kring förskolans mål utifrån sitt pedagogiska ledarskap Metodbeskrivning Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Förutsättningar statistik och Uppgifter kring barnantal, sammansättning av barngrupperna, personal och kompetens för Kullalyckan Analys av förutsättningar och resultat Uppgifter kring barnantal, sammansättning av barngrupperna, personal och kompetens för Delfinen, Pingvinen, Korallen, Sjöhästen och Krokodilen Analys av förutsättningar och resultat Kommungemensam uppföljning Samarbetet mellan hem och förskola Uppföljning av föräldraenkäten våren Språk och kommunikation Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogisk dokumentation Utvärdering av verksamhetens prioriterade utvecklingsområde - Läslyftet... 16

3 3(16) 1. Förskolechefens sammanfattande nulägesanalys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Vad är förskolans styrkor? Personalens kompetens och förhållningssätt är de allra viktigaste framgångsfaktorerna. Personalen har stor kunskap om barnens olika förutsättningar samt behov och anpassar verksamheten utifrån den kunskapen. De är engagerade, positiva och arbetsklimatet präglas av en varm och god stämning. Personalen trivs på sina arbetsplatser och är trygga i sina yrkesroller. Vi har en bra struktur, välfungerande rutinsituationer och en tydlig ansvarsfördelning bland personalen. Vi upplever att vi har ett gott samarbete med föräldrarna. Ytterligare en viktig framgångsfaktor är att vi erbjuder barnen ett varierat innehåll i verksamheten. Målområden vi arbetar med är förhållningssättet mot varandra, lek, motorik, kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Alla arbetsplatserna satsar på sång och musik. Kullalyckan har, sedan år 1992, musik som sin profilering och satsar därför extra mycket på detta område. Vi har bra pedagogiskt material som vi använder inom våra olika målområden. Det pedagogiska materialet förnyas ständigt genom att personalen aktivt söker efter nytt material och tipsar sedan varandra. Alla erfarenhetsutbyten gynnar verksamhetens utveckling. Personalen är väl insatt i vår Läroplans 30 olika mål och vi använder metoden Lotusschema för att säkerställa att vi arbetar med Läroplanens alla mål. Medvetenheten kring uppdraget utvecklas ständigt. Personalen reflekterar regelbundet kring hur vi konkret arbetar med de olika målen. De utvärderar kontinuerligt resultatet och utifrån analysen beslutas om nya utvecklingsområden. I respektive arbetslags dokumentationspärm skriver personalen under rubrikerna genomfört arbete, resultat, analys och utvecklingsområden. Utvecklingsområdena beskrivs sedan under rubrikerna vad, varför och hur. Vi har under detta verksamhetsår genomfört kompetensutvecklingen Läslyftet, vars syfte är att öka den språkliga medvetenheten hos personalen. Genomfört arbete, resultat, analys och utvecklingsområden redovisas separat längre fram i kvalitetsrapporten. Kommande verksamhetsår ska vi genomföra en fortsättning av Läslyftet, som fokuserar på att utveckla personalens arbetssätt och undervisning i arbetet med flerspråkiga barn. Vi har också under detta verksamhetsår fördjupat vår förståelse för begreppet undervisning i förskolan. I Skolinspektionens rapport Förskolans pedagogiska uppdrag går att läsa om hur begreppet undervisning i förskolan definieras. Undervisning är målstyrda processer som leds av förskolepersonal och genom undervisningen sker ett lärande. En målstyrd process är lika med en aktivitet som genomförs av en förskolepersonal mot ett innan bestämt läroplansmål. Personalens förståelse för begreppet undervisning i förskolan har ökat tack vare återkommande diskussioner i personalgrupperna.

4 4(16) Vi har dessutom under detta verksamhetsår ökat vår förmåga att använda lärplattan som ett pedagogiskt redskap. All personal har från och med hösten 2017 tillgång till en egen lärplatta. Detta har bidragit till att all personal nu mer frekvent använder detta digitala redskap för att till exempel synliggöra verksamheten för barn och föräldrar. Även användandet av TV-skärmen som ett pedagogiskt redskap har ökat. Alla arbetslag har från och med våren 2018 tillgång till en TV-skärm. Eksjö kommun har beslutat följa upp de nationella målen i en treårscykel. I årets kvalitetsrapport redovisar alla kommunens verksamheter arbetet med samarbetet förskola och hem samt arbetet med språk och kommunikation. Det som redovisas i denna kvalitetsrapport är en sammanfattning av de redovisningar som personalen från Kullalyckan, Delfinen, Pingvinen, Korallen, Sjöhästen och Krokodilen lämnat till förskolechefen. Vi följer vår plan för systematiskt kvalitetsarbete och vi upplever att planen fungerar bra. I planen ingår till exempel tidpunkter för barnkonferenser, planeringsdagar, utvärderingsdagar, föräldraträffar och utvecklingssamtal. Planen revideras årligen. Det är en viktig framgångsfaktor att systematiskt kvalitetssäkra verksamheten. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Vilka är förskolans svagheter och utmaningar? Kullalyckans måluppfyllelse har påverkats av ordinarie personals sjukfrånvaro. Det finns en oro över att inte få någon vikarie till verksamheten när ordinarie personal är frånvarande. Lösningen under detta verksamhetsår har varit att en tidigare anställd, som nu gått i pension, vikarierat på många av arbetspassen. Vi upplever att den muntliga dialogen mellan arbetsplatserna och bemanningen har ökat, vilket vi i verksamheten uppskattar. Även familjedaghemmens och förskolan Delfinens måluppfyllelse har påverkats av sjukfrånvaro, men den frånvaron har täckts av vår pooltjänst och ett längre vikariat med personal från Bemanningsenheten. Detta har dock inneburit att familjedaghemmens och förskolan Delfinens planeringstid minskat, då pooltjänsten inte alltid kunnat täcka upp för ordinarie personal. Utebliven planeringstid påverkar måluppfyllelsen. Vår utmaning är att öka vår förmåga att stötta flerspråkiga barns lärande. 1.3 Identifierade utvecklingsområden Vår vision avslutas med orden vi strävar ständigt efter att göra små förbättringar och så arbetar varje arbetslag med våra olika målområden. Vi har dock tre gemensamma utvecklingsområden som vi ska arbeta med kommande verksamhetsår. Det är att utveckla personalens arbetssätt och undervisning i arbetet med flerspråkiga barn, att öka vår förmåga att använda digitala verktyg och att implementera den reviderade läroplanen.

5 5(16) 1.4 Förskolans prioriterade mål och planerade utvecklingsåtgärder verksamhetsåret 2018/2019 Kommande verksamhetsår har vi som ett nytt prioriterat mål valt att utveckla personalens arbetssätt och undervisning i arbetet med flerspråkiga barn. Utvecklingsåtgärd är att vi ska genomföra en fortsättning av Läslyftet, som fokuserar på detta mål. Modulen heter Flera språk i barngruppen och är uppdelad i fyra olika delar. De olika delarna tar upp följande fyra områden flerspråkighet och andraspråkutveckling, språkutvecklande arbetssätt, interkulturellt förhållningssätt och nyanlända barn samt undervisning för språklärande. Ytterligare en åtgärd är att i oktober lyssna på en föreläsning om hur personalen på Område Öster arbetar med flerspråkiga barn. Vårt andra prioriterade mål, som kvarstår från föregående verksamhetsår, är att öka vår förmåga att använda digitala verktyg i verksamheten. Utvecklingsåtgärder är att inspirera varandra genom att fortsätta med våra erfarenhetsutbytesträffar och med hjälp av den centralt IT ansvarige kompetensutveckla utifrån varje medarbetares behov. Dessutom hoppas vi att köpstoppet upphävs kommande budgetår och att vi under våren 2019 ska kunna börja arbeta med begreppet programmering inom förskolan. Vi kommer då att ta hjälp av den centralt IT ansvarige samt läsa boken Programmering i förskolan. Vårt tredje prioriterade mål är att implementera den reviderade läroplanen som kommer att ges ut under kommande verksamhetsår och som träder i kraft 1 juli Förskolechefens reflektioner kring förskolans mål utifrån sitt pedagogiska ledarskap Jag ser som mitt största uppdrag och ansvar att skapa goda förutsättningar för personalen så att de kan erbjuda en verksamhet med hög kvalitet, för barn och föräldrar. Detta innebär att jag ska skapa en fungerande organisation, delge information, ta tillvara på allas kompetens, fördela ansvaret bland personalen och erbjuda personalen kontinuerlig kompetensutveckling. Jag ska också ansvara för att verksamheten planeras utifrån målen i läroplanen och att målen sedan följs upp samt utvärderas. Detta uppdrag uppnår jag genom att delta under personalens pedagogiska utvecklingstid och på planeringsdagar, men också i de vardagliga samtalen med personalen. Mitt ansvar är också att likabehandlingsplanerna revideras, att barnens delaktighet gynnas, att barnen erbjuds en stimulerande miljö och bra pedagogiskt material samt att verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till. Jag har dessutom ansvar för att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs och även att föräldrarna ges möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet. På föräldraträffar, på brukarrådsmöten, under utvecklingssamtalen och i den dagliga kontakten ges föräldrarna möjlighet till delaktighet. Det är jag som förskolechef som har det yttersta ansvaret för verksamhetens kvalitet.

6 6(16) 2. Metodbeskrivning 2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Vilka har medverkat? All personal och jag, som förskolechef, har medverkat i arbetet med verksamhetsårets kvalitetsrapport. Vilket underlag har använts? Underlaget som finns i arbetslagens dokumentationspärmar har använts. I pärmen skriver personalen kontinuerligt om de olika målområdena under rubrikerna genomfört arbete, resultat, analys och utvecklingsområden. Vi har också hämtat underlag från reflektioner, erfarenhetsutbyten, kartläggningar, föräldraenkät, utvärderingar, åsikter från brukarrådet och från samtal med föräldrarna. I de vardagliga samtalen med personalen får jag, som förskolechef, också underlag till kvalitetsrapporten. Hur har arbetet genomförts? Jag, som förskolechef, för kontinuerligt anteckningar under hela verksamhetsåret om tänkbara områden att redovisa i kvalitetsrapporten. Personalen lämnar underlag från sina dokumentationspärmar. Förskolechefen sammanställer det inlämnade materialet. Rapporten lämnas sedan åter till personalen för strykningar, tillägg och andra ändringar. När förskolechefen har skrivit färdigt hela kvalitetsrapporten lämnas den åter till personalen för ett sista tyckande och ett godkännande. Det är viktigt att all personal känner sig delaktig och tycker att det som står skrivet i kvalitetsrapporten stämmer överens med verkligheten. Under en treårscykel följer förskolan upp de nationella målen enligt följande uppdelning Barns inflytande Motorik Utveckling och lärande: Naturvetenskap och teknik Normer och värden Utveckling och lärande: Matematik Förskola och hem Utveckling och lärande: Språk och kommunikation

7 7(16) 3. Förutsättningar statistik och Uppgifter kring barnantal, sammansättning av barngrupperna, personal och kompetens FÖR KULLALYCKAN Avdelning Ålder i barngruppen Genomsnittlig Barngruppsstorlek , Snittet okt, april 1 Speldosan 1-3 år 12,5 2 Trubaduren 3-5 år 20,5 3 Positivet 2-5 år 17,5 Antal personal i barngrupperna 9 Antal årsarbetare i barngrupperna 8,45 Andel årsarbetare med förskollärarexamen 54 % Antal resurspersoner/stödpersoner 0 Antal förskollärare 5 Antal inskrivna barn 15 oktober/15 april 51/51 Personaltäthet: Inskrivna barn/årsarbetare 15 oktober/15 april 6,0/6,0 Antal barn med annat modersmål 4

8 8(16) 3.2 Analys av förutsättningar och resultat för KULLALYCKAN Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat förskolans måluppfyllelse? Vi har en väl fungerande organisation som påverkar måluppfyllelsen positivt. Barnen är fördelade på 3 avdelningar med åldersfördelningen 1-3 år, 2-4 år och 3-5 år. Vi har valt denna åldersfördelning på avdelningarna för att ha flera olika alternativ till att placera barnen. Målet är att kunna ta emot så många barn som möjligt som önskat Kullalyckan i första hand. Vi tar tillvara på allas olika kompetenser och har en tydlig ansvarsfördelning bland personalen. På morgonmötet kl , varje dag, berättar de olika avdelningarna kort för varandra vad som händer under dagen och hur bemanningen ser ut. Vi gör detta för att kunna hjälpa varandra. En gång i månaden har förskolechefen ett informationsmöte med en personal från varje avdelning. Denna information ges också skriftligt. Emellan dessa informationsmöten delges information skriftligt. Gemensamma beslut tas på våra arbetsplatsträffar och samverkansmöten. Förskolechefen har sitt kontor på Kullalyckan och upplevs som tillgänglig för både personal och föräldrar. Vi har förlagt alla planeringar, utvärderingar, barnkonferenser samt arbetsgrupper till måndagar och fredagar, då 15-timmarsbarnen inte är på förskolan. 15-timmarsbarnen har sin vistelsetid förlagd till tisdagar, onsdagar och torsdagar kl Vi upplever att schemat har en bra personaltäckning över dagen utifrån de resurser vi har och att den pedagogiska utvecklingstiden fungerar tillfredställande. I maj 2018 gjordes en utvärdering av den gemensamma pedagogiska utvecklingstiden. I utvärderingen framför personalen att de är nöjda med att det är en fast tid varje vecka, att de arbetar utifrån en dagordning, men att de också kan prioritera om och till exempel ägna mer tid åt att prata om barnens styrkor och utvecklingsområden inför utvecklingssamtalen med föräldrarna. Det som fungerat mindre bra är att behöva ta tid för att planera vikarietillsättning. Utvecklingsåtgärder är att prioritera mer tid för nya idéer, se över dagordningens tidsintervaller och att ta tid för att utveckla den pedagogiska dokumentationen i skrift. Identifierade utvecklingsområden kring förutsättningar och organisation för att höja måluppfyllelsen, förslag till åtgärder. Vi skulle med ett par färre barn per avdelning kunna öka måluppfyllelsen, men vi styrs av barnomsorgspengen. Färre barn skulle innebära att vi på ett bättre sätt kunde bemöta varje barns intressen och behov. Vi skulle dessutom ha mer tid för barn i behov av särskilt stöd. Måluppfyllelsen skulle också öka med färre olika vikarier. Vi kan inte förvänta oss att vikarierna ska ta det ansvar som krävs för att behålla den höga måluppfyllelse som vi annars tycker att vi har. När vi har färre antal olika vikarier blir barnen tryggare och ordinarie personals arbetsbelastning mindre tung, vilket i sin tur gynnar måluppfyllelsen. Vi tycker dock att den muntliga dialogen mellan arbetsplatserna och Bemanningsenheten har ökat, vilket vi upplever som mycket positivt. Kommande verksamhetsår kommer en pooltjänst, på 75 %, att inrättas på Kullalyckan för att minska behovet av olika vikarier från Bemanningsenheten. Förslag på centralt styrda förutsättningar, inom enhetens givna budgetramar, som skulle höja kvaliteten. Vi har inga ytterligare förslag som inte skulle påverka de givna budgetramarna.

9 9(16) 3.3 Uppgifter kring barnantal, sammansättning av barngrupperna, personal och kompetens FÖR DELFINEN, PINGVINEN, KORALLEN, SJÖHÄSTEN OCH KROKODILEN. Avdelning Ålder i barngruppen Genomsnittlig Barngruppsstorlek , Snittet okt, april 1 Delfinen 1-5 år 11 2 Pingvinen 1-5 år 10,5 3 Korallen 1-5 år 11 4 Sjöhästen 1-5 år 11,5 5 Krokodilen 1-5 år 10,5 Antal personal i barngrupp 12 Antal årsarbetare i barngrupp 10,75 Andel årsarbetare med förskollärarexamen 19 % Antal resurspersoner/stödpersoner 0 Antal förskollärare 2 Antal inskrivna barn 15 okt/april 52/57 Personaltäthet: Inskrivna barn/årsarbetare okt/april 4,8/5,3 Antal barn med annat modersmål 8 75 % pooltjänst är inräknat i statistiken

10 10(16) 3.4 Analys av förutsättningar och resultat för DELFINEN, PINGVINEN, KORALLEN, SJÖHÄSTEN OCH KROKODILEN. Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat förskolans måluppfyllelse? Vi har en väl fungerande organisation som påverkar måluppfyllelsen positivt. I Eksjö innerstad finns 4 familjedaghem samt 1 mindre förskola och de är placerade i lägenheter med 3 5 rum. Öppettiderna är kl och det är ca 10 barn inskrivna, i åldern 1-5 år, med en personaltäthet på två heltidstjänster per arbetsplats. Personalen arbetar efter ett årsarbetstidsavtal, vilket innebär att de förlägger sina arbetstider efter barnens vistelsetider. De är alltid 2 personal under dagen när det är som flest barn. De har inga raster. Hösten 2013 inrättades en pooltjänst på 75 % tjänst, vilket har inneburit ett minskat behov av vikarier från Bemanningsenheten. Samarbetet mellan arbetsplatserna utvecklas ständigt och har också bidragit till ett minskat behov av vikarier från Bemanningsenheten. Verksamheten leds av en förskolechef som har sitt kontor på Kullalyckan. Kontakten med verksamheten sker vid verksamhetsbesök, barnkonferenser, planeringsdagar, uppföljningsträffar, utvärderingar, lönesamtal, medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. Förskolechefen har inte daglig kontakt med verksamheten, men många frågor löses via telefon och mail. Skriftlig information ges kontinuerligt. Gemensamma beslut tas på våra arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen. Den pedagogiska utvecklingstiden, på 5 timmar en dag per månad, upplevs som givande. I maj 2018 gjordes en utvärdering av den pedagogiska utvecklingstiden. I utvärderingen framför personalen att de är nöjda med att det är på dagtid, att de arbetar utifrån en dagordning med ett bra innehåll och att arbetet är effektivt. Det som fungerat mindre bra är att behöva ta tid från planeringen till att träffa specialpedagog vid flera utav tillfällena och att planera ensam på grund av personals frånvaro. Utvecklingsåtgärder är att något arbetslag kommer att se över sin dagordning för att på ett mer effektivt och prioriterat sätt använda tiden. Ännu en utvecklingsåtgärd är att ta hjälp av Bemanningsenheten när pooltjänsten är bokad för att täcka personals sjukfrånvaro. Detta för att säkerställa att alla arbetslag får sin planeringstid fullt ut. Identifierade utvecklingsområden kring förutsättningar och organisation för att höja måluppfyllelsen, förslag till åtgärder. Vi skulle med något färre barn per arbetsplats kunna öka måluppfyllelsen, men vi styrs av barnomsorgspengen. Färre barn skulle innebära att vi på ett bättre sätt kunde bemöta varje barns intressen och behov. Vi skulle dessutom ha mer tid för barn i behov av särskilt stöd. Mer pedagogisk utvecklingstid skulle gynna måluppfyllelse och beroende på hur mycket frånvaro pooltjänsten ska täcka samt budgetläget kan detta bli möjligt. Förslag på centralt styrda förutsättningar, inom enhetens givna budgetramar, som skulle höja kvaliteten. Vi har inga förslag som inte skulle påverka de givna budgetramarna.

11 11(16) 4. Kommungemensam uppföljning 4.1 Uppföljning av samarbetet hem och förskola Genomfört arbete Vi har daglig kontakt med föräldrarna vid hämtning och lämning. Vid hämtningen berättar vi om hur dagen varit. Vi tar upp särskilda händelser direkt med föräldrarna och uppmanar också föräldrarna att säga till oss personal om de har några funderingar och önskemål. I oktober har vi föräldramöten, i december har vi luciafiranden och på våren erbjuder vi utvecklingssamtal. Kullalyckan har i maj en gårdsfest tillsammans med barn, föräldrar och personal. Delfinen och familjedaghemmen bjuder istället in till midsommarfirande. I juni bjuder Kullalyckan in de föräldrar vars barn ska börja efter sommaren, till ett föräldramöte. Flera av arbetslagen arbetar med aktiviteten Veckans bok. Ett barn i taget får ta med sig en bok hemifrån och tillsammans med föräldrarna svara på några frågor kring boken såsom Vem har du fått boken av, varför tycker du om boken och var har du den placerad hemma? Boken och svaren presenteras sedan för hela barngruppen. Vårt brukarråd träffas kvällstid 2 gånger/termin och under detta verksamhetsår har 11 föräldrarepresentanter medverkat. Protokoll från brukarrådsmötena delas ut till alla familjer. Vi försöker hela tiden att hitta olika sätt att nå ut med information till föräldrarna, både muntligt och skriftligt. Resultat Vi upplever att vi har en god kontakt med föräldrarna. De är nöjda med den information som ges om barnens utveckling och om verksamheten. Vi har också uppmärksammat att föräldrarna blir mer involverade i vår verksamhet då vi visar dokumentationer för dem på lärplattan, på TV-skärmen och med Pic Collage som sätts upp på anslagstavlor. Föräldrarna ger oss positiv respons på vårt sätt att arbete. Vi upplever att våra utvecklingssamtal och föräldramöten är innehållsrika och genomförs med hög kvalitet. Analys Vi lyckas bra med samarbetet hem och förskola då vi har en öppen och rak kommunikation med föräldrarna. När vi dagligen berättar om barnets dag och visar våra dokumentationer förstärks samarbetet med föräldrarna ytterligare. Inför utvecklingssamtal och föräldramöten är vi väl förberedda. Lärplattan, TV-skärmen och Pic Collage har gett oss ännu ett redskap för att synliggöra vår verksamhet för föräldrarna. Utvecklingsområde Kullalyckan kommer att erbjuda de föräldrar som önskar ett utvecklingssamtal även på hösten.

12 12(16) 4.2 Uppföljning av föräldraenkäten våren 2018 Syftet med årets enkät var att undersöka kvalitén på samarbetet mellan hem och förskola. Svarsfrekvensen var på drygt 50 %. På tre av frågorna var svarsalternativen ja eller nej med möjlighet att ge kommentarer. På fyra av frågorna var svarsalternativen stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls och vet ej. På dessa frågor fanns inget kommentarsfält. All personal har tagit del av resultatet och beslutat om utvecklingsåtgärder utifrån inkomna svar. Förskolechefen har redovisat resultatet och utvecklingsåtgärderna på brukarrådsmötet i mars. Delfinens, Pingvinens, Korallens, Sjöhästens och Krokodilens resultat visar på positiva svar utan några negativa kommentarer. Inga utvecklingsåtgärder har därför tagits fram. Kullalyckans resultat visar på positiva svar, men föräldrarna önskar tydligare information om sitt barns utveckling. Följande utvecklingsåtgärder har tagits fram utvecklingssamtal kommer att erbjudas även på hösten till de föräldrar som önskar, under inskolningen kommer personalen att mer tydligt informera föräldrarna om hur vi följer varje barns utveckling och personalen kommer också att uppmana föräldrarna att ställa fler frågor om det de vill veta mer om. Även förskolechefen kommer i sitt inskolningssamtal med nya föräldrar att informera om hur vi följer varje barns utveckling och också uppmana föräldrarna att ställa frågor om vår verksamhet.

13 13(16) 4.3. Språk och kommunikation Genomfört arbete Vi samtalar med barnen i alla dagens olika aktiviteter och lyssnar aktivt på dem. Måltiderna är en viktig aktivitet som leder till många intressanta och givande samtal. Vi använder oss av högläsning, rim, ramsor, flanosagor, sagopåsar, rörelselekar och sångsamlingar för att stimulera barnens språkutveckling. Tillsammans med barnen berättar och återberättar vi sagor, vilket också bidrar till att stimulera barnens språkutveckling. Vi uppmuntrar barnen till att skriva bokstäver, benämna dem och att skriva sitt namn. Tillsammans med barnen söker vi mer information digitalt. Barnen efterfrågar detta sätt att söka ny kunskap. Barnen leker ofta rollekar, vilket är en aktivitet då barnen samtalar mycket med varandra. I leken, som är en av förskolans viktigaste aktivitet, utvecklas också barnens språk. Flera av arbetslagen använder teckenkommunikation dagligen för att öka alla barns förmåga att utveckla sitt språk. Resultat Barnen har utvecklat sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Deras ordförråd och förståelsen för olika begrepp har ökat. De har också utvecklat sig i många olika uttrycksformer såsom lek, sång, musik och drama. Barnen är nyfikna på ord och bokstäver och de allra flesta av barnen kan skriva sitt namn innan de börjar förskoleklass. Barnen läser sagor och spelar teater för varandra. De pratar och argumenterar ofta och gärna med andra barn och vuxna. Analys Kompetensutvecklingssatsningen Läslyftet har gett oss en positiv bekräftelse på vårt arbete med barnens språkutveckling, men också gett oss nya infallsvinklar hur vi ytterligare kan stimulera barnen i sin språkutveckling. När ett målområde prioriteras, både i tid och i olika aktiviteter, upplever vi att det alltid främjar utvecklingen inom det målområde vi valt. Barnens miljö har utformats så att läsning och skrivande har blivit en mer attraktiv och rolig aktivitet. Alfabetet är synligt för att locka fler barn att skriva och böcker finns nu i flera rum än tidigare. Vi har medvetet tagit vara på barnens intressen inom allt som rör språk och kommunikation. Utvecklingsområden Varje arbetslag har identifierat sina utvecklingsområden och kompetensutvecklingssatsningen Läslyftet har bidragit till en del av de utvecklingsåtgärder som tagits fram. Dessa utvecklingsområden har sammanställts och delgetts all personal. Utvecklingsområdena kommer att aktualiseras och följas upp av förskolechefen. Ytterligare utvecklingsområden är till exempel att ett arbetslag ska använda sin bokstavsmatta för att lära barnen att känna igen sin begynnelsebokstav i sitt namn. Ett par av arbetslagen ska arbeta med sagor och sånglekar som projekt i olika uttrycksformer. I flera av arbetslagen ska teckenkommunikationen användas mer frekvent och strukturerat.

14 14(16) 4.4 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet reviderar årligen sin plan för likabehandlingsarbetet. Planen är ett verktyg för att tydliggöra värdegrundsarbetet. All personal har uppdaterat sig på planens innehåll. I planen beskrivs vår vision om nolltolerans, hur vi arbetar långsiktigt, hur vi arbetar om någon blivit kränkt, hur vi arbetar med barnens och föräldrarnas delaktighet samt en beskrivning på vår förståelse av vad som kan vara kränkande behandling. Arbetslagen har, inför kommande verksamhetsår, gjort en uppföljning av fjolårets utvecklingsåtgärder, kartlagt nuläget, satt upp nya mål och beslutat om utvecklingsåtgärder för kommande verksamhetsår. Genomfört arbete Alla arbetslag har arbetat med värdegrundsmaterialet Tio små kompisböcker. Materialet tar upp olika värdegrundsområden, såsom att dela med sig, säga förlåt, vänta på sin tur, visa sina känslor, lugna ner sig, samarbeta, säga stopp, prata om det, sprida glädje, lyssna och komma överens. Några arbetslag har dessutom arbetat med värdegrundsmaterialet Stegvis. Personalen har dramatiserat olika dilemmahändelser som barnen sedan fått reflektera kring och kommit med förslag på hur man istället borde löst den dramatiserade händelsen. Barnen har filmats i olika situationer och fått reflektera över vad som händer. Vi har läst böcker som handlat om känslor, olikheter och om hur vi ska förhålla oss till varandra. Resultat Vi upplever att våra resultat är goda. Barnen har utvecklat sin förmåga att med hjälp av ord och i handling både sätta sina egna gränser och respektera andra barns gränser. De har ökat sin förmåga att lyssna och respektera när andra pratar. Deras medvetenhet kring vad som menas med respekt har ökat. Barnen hjälper varandra, delar med sig och samarbetar bra. Analys Vi har under flera år arbetat med två olika mycket bra värdegrundsmaterial, Tio små kompisböcker och Stegvis, som bidragit till vårt goda resultat. Det goda resultatet har vi också nått genom de dagliga samtalen med barnen om olika värdegrundsområden, genom att handleda barnen i konfliktlösningar och genom att dramatisera olika händelser. Detta har bidragit till att barnens medvetenhet ökat kring hur vi förhåller oss till varandra. Utvecklingsområden Då vi funnit bra material och metoder för hur vi vill arbeta med värdegrundsfrågor har alla arbetslagen beslutat att fortsätta på samma sätt kommande verksamhetsår. De olika arbetslagen har dock valt egna utvecklingsåtgärder som de vill fokusera extra mycket på. Två arbetslag ska dramatisera olika dilemmahändelser som barnen sedan får reflektera kring. Ett arbetslag ska arbeta med känslokort som till exempel visar hur du ser ut när du är glad, ledsen, arg, förvånad. Ett annat arbetslag kommer att arbeta med Babblarnas olika känsloegenskaper. Ett arbetslag ska förstärka värdegrundsarbetet med hjälp av teckenkommunikation. Flera av arbetslagen kommer mer frekvent att filma barnen under olika aktiviteter för att synliggöra vad som händer i barngruppen. Tre arbetslag har valt att mer medvetet använda måltidssituationen som ett undervisningstillfälle i att öka förmågan att lyssna på varandra.

15 15(16) 4.5 Pedagogisk dokumentation Sedan hösten 2015 har hela Eksjö kommun Pedagogisk dokumentation som ett gemensamt utvecklingsområde. Målet har varit att använda pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg för att utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen ska ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi strävar mot följande mål - alla reflekterar regelbundet kring gjorda dokumentationer, reflektionerna sker enskilt och i personalgruppen samt tillsammans med barnen, reflektionerna dokumenteras och den pedagogiska dokumentationen ska utveckla verksamheten. Genomfört arbete Vi har med hjälp av lärplattan filmat och fotat barnen i olika aktiviteter. Flera av arbetslagen använder TV-skärmen när filmer och foton visas för barnen. Reflektioner kring olika aktiviteter har skett regelbundet både i personalgruppen och tillsammans med barnen. Det som filmats och fotats har i vissa arbetslag använts som underlag i utvecklingssamtal och på föräldramöten. Alla arbetslag använder Pic Collage för att synliggöra verksamheten. Ett par av arbetslagen har också filmat varandra vid olika undervisningstillfällen och sedan reflekterat kring vad som gjordes bra och vad som kan utvecklas. I ett par av arbetslagen har även barnen tagit foton i verksamheten som de sedan har satt upp på en egen dokumentationstavla och därefter presenterat fotona för de andra barnen i gruppen. Foton som tagits och reflekterats kring sätts in i barnens egna pärmar, som de får med sig hem när de slutar. Ett par arbetslag har börjat dokumentera med hjälp av imovie. Resultat Vi har haft givande samtal i personalgruppen, tillsammans med barnen och med föräldrar kring olika dokumentationer. Barnen är stolta över dokumentationerna och berättar om dem för sina föräldrar. Barnen har utvecklat sin förmåga att återberätta vad som händer och vad de tänker om det som sker på foton eller i en film. Vi har utvecklat vår förmåga att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten. Genom att sätta upp foton på olika undervisningstillfällen och i skrift koppla olika läroplansmål till dokumentationen synliggörs Läroplanen i verksamheten. Vi upplever att vi ser barnens lärande och kan ta tillvara på den kunskapen för att utmana dem på ett mer medvetet sätt än tidigare. Analys När dokumentationerna finns tillgängliga för både barn och föräldrar uppstår ett intresse för verksamhetens innehåll som leder till givande samtal. Genom att använda pedagogisk dokumentation regelbundet ökar barnens förmåga att återberätta och personalens förmåga att använda detta redskap för att utveckla verksamheten. Genom att koppla Läroplanens mål i text till foton synliggörs målen och bidrar till att hålla Läroplanen levande. Utvecklingsområden Vi ska påbörja arbetet med att filma varandra i olika undervisningstillfällen och reflektera över vad som fungerar bra och vad som kan utvecklas. Ytterligare några av arbetslagen ska börja arbeta med imovie. Genom erfarenhetsutbyten ska vi locka varandra till att använda den pedagogiska dokumentationen på många olika sätt. Vi ska bli bättre på att göra dokumentationen tillsammans med barnen och ge dem mer inflytande i vad som ska synliggöras. Vi ska vara mer observanta på vad som intresserar barnen och på så sätt öka deras delaktighet i sitt eget lärande.

16 16(16) 5. Utvärdering av verksamhetens prioriterade utvecklingsområde - Läslyftet Genomfört arbete All personal har deltagit i kompetensutvecklingssatsningen Läslyftet som startade i september 2017 och slutfördes i maj Satsningen bygger på kollegialt lärande. Personalen har tagit del av webbaserat material för att sedan reflektera tillsammans samt pröva olika arbetssätt, metoder och förhållningssätt i praktiken. Två pedagoger har varit lärledare/handledare för var sin grupp. De har lett diskussionerna och arbetat fram olika undervisningsaktiviteter. Materialet är indelat i fyra moduler och varje modul i fyra olika delar. Modulerna innehåller artiklar av vetenskaplig karaktär och filmer med inslag från undervisning i förskolan. I modulerna finns också frågor och underlag för reflektion, gemensam planering och uppföljning för att utveckla undervisningen. Efter varje avslutad modul har personalen, till förskolechefen, skriftligt lämnat hur var och en vill utveckla sin undervisning. En sammanställning har gjorts för varje modul och som sedan all personal fått ta del av för att lära av varandra. Målsättningen för kompetensutvecklingen Läslyftet har varit att utveckla kvaliteten på undervisningen genom att fördjupa det kollegiala lärandet och öka kunskaperna om barns språk-, läs- och skrivutveckling. Syftet har varit att stimulera barns språkutveckling och ta tillvara barns intresse för texter, bilder och skriftspråk. Resultat Personalen upplever att de fått nya tankar, tips och idéer. De har blivit säkrare i sin berättarteknik och presenterar numera böckernas författare och illustratörer för barnen. Medvetenheten hos personalen när det gäller böckernas innehåll och budskap har ökat, vilket i sin tur gör att deras medvetenhet kring val av böcker utvecklats. Barnen visar ett större intresse för böcker, bokstäver och skrivande. De har ökat sin förmåga att koncentrerat lyssna till en berättelse och sedan återberätta den. Barnen är nyfikna på vem som är bokens författare och illustratör. Olika uttrycksformer såsom sång, drama, ljud och skapande har använts för att presentera sagor, vilket också ökat barnens intresse för böcker. Skrivandet har fått ett större utrymme i verksamheten när skrivhörnor skapats och tillgängligt material erbjudits. Barnens intresse för att välja denna aktivitet har ökat. Personalen har synliggjort arbetet med Läslyftet både skriftligt, muntligt och i bilder, vilket har väckt föräldrarnas intresse. Föräldrarna har visat sitt engagemang och till exempel kommit med boktips till personalen. Alla arbetsplatser har utvecklat sina läsmiljöer. Det finns till exempel böcker i fler utav rummen än tidigare och böckerna är mer tillgängliga för barnen. Analys Vi har kommit fram till att det goda resultatet beror på att kompetensutvecklingssatsningen pågått under en längre tid, att all personal deltagit och att alla mellan kurstillfällena arbetat med samma undervisningsaktivitet som vi sedan haft erfarenhetsutbyte kring. Vi ser det kollegiala lärandet som en bra arbetsmetod för att utveckla verksamheten. Utvecklingsområden Under våren 2019 ska vi arbeta med Läslyftets modul Flera språk i barngrupperna. Målsättningen är att utveckla vårt arbetssätt och vår undervisning med flerspråkiga barn. Läsmiljöerna kommer att utvecklas ytterligare, men då det för närvarande är köpstopp kommer detta arbete att fortsätta våren 2019.