Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infektion Mars 2015. Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett



Relevanta dokument
Diabetesfotsår, DFS. Utbildningsdagar Infek7on Mars 2015, April Cecilia Rydén Docent, överläkare Infek7onskliniken Helsingborgs lasarei

DIABETISKA FOTSÅR Den Diabetiska Foten. Diabetesfotsår. Diabetesfotsår. Diabetes, drabbar hela kärlträdet

Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Nationellt vårdprogram för prevention av fotkomplikationer vid diabetes: SKL: 2018

DIABETES Förebygga fotproblem, sår och amputation!

DIABETESFOTSÅR. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken

Vårdriktlinje för diabetesfoten och diabetesfotsår i primärvård. Förvaltning Ägare Reviderat datum. Ove Lind

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Angiopati. Neuropati. Diabetes. Claudicatio - Gangrän. Makro. Mikro

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Diabetesfoten Utbildning Primärvårdsteam

Diabetesfoten hos njurpatienten - kan god omvårdnad göra skillnad?

Kärlkirurgisk utredning och behandling

Diabetesfoten. Jan Eriksson/Maria Svensson. Läkarprogrammet T6 ht Inst. för Medicinska Vetenskaper Uppsala universitet Akademiska sjukhuset

Diabetesfotdag Utan foton

Fotundersökning vid diabetes NATIONELLT VÅRDPROGRAM FÖR PREVENTION AV FOTKOMPLIKATIONER VID DIABETES

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Benartärsjukdom Bakgrund, klinik och konservativ behandling

DIABETES FOTEN. Marianne Sandberg Diabetesfotterapeut Akademiska sjukhuset Uppsala

Bedömning av sår Checklista öppenvård

Giltighetstid: längst t om

Diabetesfoten. Diabetesfoten. Varför sår? 5 Hörnstenar för Prevention Neuropati Sår. Ischemi. Infektion

Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Riktlinje Fotsjukvård


Forebyggning av fotsår hos personer med diabetes

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus

ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version för VGR och Sahlgrenska akademin

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden

Introduktion till graftinfektioner. Tobias Kühme MD/PhD Kärlkliniken, SUS, Malmö

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

Var steget före.. Om fotsjukvård för patienter med diabetes eller andra patienter med fotproblem. Sjukvården i Salem, Nykvarn och Södertälje.

ARBETSMATERIAL Test-Mini-HTA-protokoll version för VGR och Sahlgrenska akademin

FÖR ATT SÅRET SKA LÄKA: BEHANDLA OCH FÖRBÄTTRA

Svårläkta sår och antibiotikas roll. Ann Åkesson Öl Infektionskliniken, sårmottagningen, diabetesfotmottagningen

Är Dermacynlösning effektivt för att minska infektion och påskynda läkning av svårläkta benoch trycksår?

Vårdsamverkan FyrBoDal. Diabetesfotsår. Innehållsförteckning

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Forebygging av fotsår med ortopediteknikk

När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

HCC-övervakning (surveillance)

Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar sedan 1 dag. Vad behöver du veta mer?

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Behandlingskostnader

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

*Data på fil. SVERIGE KCI Medical AB Möbelgatan Mölndal Sverige Kundtjänst dygnet runt Tel Fax

Mikrobiologisk renhet i operationsrum SIS TK 527 SFVH Örebro Anna Hambræus docent tidigare överläkare vårdhygien ordförande TK 527

Sicklecellsanemi. förkortad liv hos ery hemolytisk anemi

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl

Överviktskirurgi - långtidseffekter

Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

SentrXTM. För hund, katt och häst

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Aortadissektion - patofysiologi

Undertrycksbehandling

Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning , Uppsala Anders Heimdahl

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår

Kirurgiska Bukinfektioner

FOTSJUKVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (5)

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

Metforminbehandling vid njursvikt

Metabol kontroll och HbA1c-mål

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

Undersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.

Lokalbehandling av sår

Bakteriell endokardit

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Bensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer

Utredningsuppdrag 16/16 - En översyn av medicinsk fotvård

Clostridium difficile i sjukvården

Fotens sjukgymnastik hos patienter med både dialys och diabetes. Eva Maria Wiberg Leg Fysioterapeut Tel Maj 2015

32 Fötter, sår. Huden är vårt viktigaste immunförsvar! Inga sår Ingen amputation!

Svårläkta sår, hur ska vi tänka?

Arteriella och venösa sår. Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

V.A.C. VeraFlo Therapy. Rensar.. behandlar.. läker..

Trycksår på IVA. Berörda enheter. Syfte. Förebygga och behandla trycksår. Samt identifiera patienter som befinner sig i riskzonen.

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

Transkript:

Diabetesfotsår, DFS Utbildningsdagar Infektion Mars 2015 Cecilia Rydén Docent, överläkare Infektionskliniken Helsingborgs lasarett

Diabetesfotsår, DFS Askungen i patientvården?

Diabetesfotsår, DFS Askungen i patientvården? Uppmärksammas? Skon passar perfekt!

Diabetesfotsår, DFS Evidensbaserad behandlingsstrategi Finns den?

Diabetesfotsår, DFS Omhändertagandenivå 1. Öppenvård, fotterapeut, diab sköt. 2. Diabetolog, kirurg/ortoped 3. Fotcenter, multidisciplinär

? Vad ingår rutinmässigt hos Er? Vid diabetesfotmott besök?

Vid diabetesfotmott besök 1. Cirkulationsbedömning 2. Metabol kontroll 3. Revision: fotterapeut/ortoped 4. Infektionsbehandling 5. Skoförsörjning 6. Om osteoartropati; Rtg, avlastning

Statistik, DM/DFS Internat. Working Group on the Diabetic Foot Guidelines Ca 350 milj DM idag 2030: 440 milj (6.5-7.8%) Alla DM: Fotstatus minst 1 g/år 50% DM2 har neuropati = riskfötter Fotstatus >2 ggr/år I liggande+stående Titta på strumpor och skor

Basen i risk-fot-vården Identifiera riskfot! Inspektion och undersökning Utbildning; Patienten + närstående/vårdgivare Väl anpassad sko Behandla förebyggande vid patologiska förändringar

DM riskfaktorer för DFS Tidigare amputation Tidigare fotsår Perifer neuropati Synnedsättning Nefropati Dålig metabol kontroll Rökning

DFS riskfaktorer Perifer neuropati; vasa nervorum-påverkan, mikrocirkulation Autonom; Torr hud, sprickbildning, (cardiell,postural hypotension,gastropati,termoreglering,sämre mörkerseende) Sensorisk; känselnedsättning Motorisk;, muskelatrofi, felställning, callus Samverkar till ischemisk nekros

Statistik, DM/DFS Ca 10% av befolkningen >40 år (USA) DM 1/3 av dessa har fotproblem Under livet 15-25% risk att få DFS om DM Amputationsrisk Diabetesfotsår- assoc. mortalitet e. 12mån ca 17% och efter 5 år 50%! (malignt tillstånd)

Hälsoekonomi DM +/-DFS Kostnadsökning DFS år 1: x5 år 2: x3 DM Driver et al J AM Pod Med Assoc 2010 100(5):335 USA 33% DM kostnad är DFS associerat DFS; ökad akutmott+ sjukhusvård, längre vårdtid

Epidemiologi, DM/DFS Årlig incidens av DFS Sverige: 3.6% (typ1+2 DM) UK 5.3% (typ2dm 2.2%, neuropati:7.2%) Nederländerna 2.2% (endast typ 2DM)

Undersökning DF varje besök Inspektion-Hud, Callus, Deformitet, Ödem, Färg Kärlbedömning: Caludicatio, Vilosmärta, Pulsar Neuropati: Stickningar/smärta (nattetid)

Riskområden för fotsår Tryckutsatta områden

Standards of Medical care in diabetes Diabetes Care 2012 35:1:11-63 Screena för neuropati 5 år e debut typ 1 och vid debuten typ 2DM. Diff diagnoser: B12brist, alkohol,njursjd, ärftlig neuropati,vaskulit, mfl. Bedöm: nålstick, vibration, monofilament,akillesreflexer >2 >87% sensitivitet distal neuropati.

Undersökning DF varje besök Undersökning neuropati: 1. Tryck: Monofilament (plantar MT I+V,häl) 2. Vibrationssinne: Stämgaffel 3. Diskriminering/taktil; vass resp mjuk (dorsal) 4. Akillesreflex Riskfot: 1+ ngn av 2-4. (PPV: 47%, NPV: 87% Perkins et al. Diabetes care 2010)

Amputation, DFS Amputationsrisk 90% av amputationer nedre extremitet pga DFS Mortalitetsrisk dubblerad efter amputation 15-27% av all kirurgi inkluderar skelettrevision Amputationsincidens varierar 0.5-5/1000 DM Land, etnicitet, sjvtillgänglighet, best practice Definition av amputation (all kirurgi/>tmt/>ankel)

Amputation, DFS Amputationsrisk DM 12-24 x icke DM (BrJSurg 2000) Peroperativ mortalitet 9% NL, 10-15% UK. 3-årsöverlevnad 59% Sve. 50% Italien (hög ålder, cardiovaskulär sjd) Kvinnor äldre vid amp, sämre överlevnad USA bättre överlevnad än Eur; yngre, friskare pat?

Kritiskt ischemiskt, infekterat DFS 5 års prospektiv studie Italien; Reducera amputationsfrekvens 375 pat: A:192 debridering+ sekundär revskularisering inom 1-7 (3) dygn B:183 nytt protokoll revaskularisering <24 tim Resultat: 6 mån Mortalitet 11 vs 4.4% Amputation 39.6 vs 24.6% Sårläkning 17.8 vs 20.8% Int J vasc Med 2013:296 Diabetic foot: surgical approach in emergency Setacci et al.

DFS klassifikation (Meggitt)-Wagner gradering 0 (hel hud) -5 (gangrän) lokalisation, vävnadsdjup, infektion Ger systematisk klinisk bedömning Ingen hänsyn till cirkulation/ lokal kärlförsörjning

Wagnerklassifikation DFS; 1 Fullhudsskada

Wagnerklassifikation DFS; 2 sen-bendjup ingen OM

Wagnerklassifikation DFS; 3 Osteomyelit, abscess

Wagnerklassifikation DFS; 4 Gangrän tå/framfot

DFS klassifikation Texas Wound Classification Grad 0: Epitelialiserad lesion =Wagner 0 I: Ytligt sår II: Sen-/ledkapsel-engagemang III: Skelett/ledengagemang

DFS klassifikation Texas Wound Classification Stadium A: Ingen infektion/ischemi B: Infektion C: Ischemi D: Infektion och ischemi

Vad lönar sig att åtgärda? Akuta åtgärder vid kritisk ischemiskt infekterat DFS Spelar tiden någon roll? Time is tissue ; sant eller falskt?

Kritisk ischemi Perifer artärsjd med vilosmärta, hotande/manifest vävnadsskada Klassifikation: Rutherford-Becker (0-7 asymtomatisk via claudication till ischemi/gangrän) 4-6 Fontaine (I-IV) III-IV Absolut ankeltryck <50-70, tåtryck <30-50 mmhg eller TCPO 2 <30-50 mmhg Hög risk

Amputation/mortalitetsrisk Bypassop DM +/- Bypassop; 30-80% har DM (jfr 10%DM åldersmatchat) Svensk studie KI 2008 1840 DM 1098 icke-dm bypass kritisk ischemi Amputation inom 2.3 resp 3.4 år 55% riskökning DM/icke DM amp/död e bypass Diabetes Care 2008:5:887 Outcome after lg bypass surgery for critical limb ischemia is poor in patients with diabetes. Malmstedt et al.

Gold standard DFS behandling 1. Debridering kirurgisk (hyperkeratos/inf/nekros) till genomblödd vävnad 2. Infektionsbehandling/Antibiotika 3. Revaskularisering v.b. 4.Avlastning

Protokoll DFS behandling 1. Sårmätning (planimetri) 2. Metabol kontroll (euglycemi) 3. Kärlutredning

Protokoll DFS behandling 1. Sårmätning (planimetri) 2. Metabol kontroll (euglycemi) 3. Debridering kirurgisk (hyperkeratos/inf/nekros) 4. Antibiotika 5. Avlastning 6. Fuktig sårbädd 7. Avancerade omläggningsmetoder?

Sårläkningens faser Fas Cellslag Effekt Koagulation Trombocyter Vasokonstriktion, koagel, tillväxtfaktorer Cytokiner Inflammation Leukocyter Kemotaxis, fagocytos bakterier/nekroser Migration Keratinocyter, Angiogenes, fibroplasi /proliferation fibroblaster,endotelceller Remodelling Fibroblaster Sårsammandragning, styrka i kollagen, ärrbildning

Behandlingsgenomgång Evidence-Based Review Diabetic Foot Ulcer: An Evidence-Based Treatment Update, Am J Clin Dermatology 2014 Liza R. Braun 1, Whitney A. Fisk 2, Hadar Lev- Tov 3, Robert S. Kirsner 1 and Roslyn R. Isseroff 2, 4

Evidensbaserad behandling; review Juni 2014 Braun,Fisk,Lev-Tov,Kirsner,Isseroff Avlastning Debridering Neg tryck beh (VAC) Förbandsmaterial (otillräcklig evidens) Hyperbar O 2 Tillväxtfaktorer Hudsubstitut Elektrofysikalisk beh Alternativ beh. (otillräcklig evidens)

Resultat Avlastning: Sängläge, rullstol, kryckor, fotbädd, terapeutiska skor, ortoser, avlastande kirurgi Gold standard: Gips (Total contact cast) (USA <2% DF-specialister)

Resultat Avlastning: 48 studier Signifikant bättre läkning icke-avtagbar ortos/gips kontra avtagbar Ingen skillnad i risk för infektion/komplikation Terapeutiska skor signifikant sämre Svaghet: Compliance skillnad

Effekt: Debridering Minska: Callus, Nekroser,Biofilm (minskande MMPs) Kirurgisk Enzymatisk (kollagenas) Autolytisk (Ocklusion) Mekanisk (Lavage, hydrokirurgi) Biologisk (Larver)

Resultat Debridering: 16 studier Hydrogel signifikant bättre än kirurgi/larver Kirurgi ej signif bättre än standard sårbeh.(?) Larvbeh (2 studier) snabbare läkning+ färre amp hos säng/rullstolsburna Versajet R hydrokirurgi tätare debridering, ökad andel läkta sår 12 v.

Debridering: Resultat Retrosp. MCstudie 312744 sår; 525 centra Ju tätare debridering desto bättre läkning Wilcox et al. Frequency of debridement, JAMA Dermatol 2013;149(9):1050

Infektionsdiagnostik DFsår Inflammation, pus, abscess Probe to bone skelett synligt/på djupet = osteomyelit? Diagn radiologi slätrtg/scint/ct/mr/ultraljud Förhöjd SR utan alternativ förklaring Biopsi för odling/pcr

Odling av DFsår Signifikant odling? = signifikanta patogener I såret? = S. aureus, G-neg, Anaerober? = djup odling? = biopsi? 21 patienter, 2.04 species per pat I sårodling, 1.09 med nålbiopsi. Signifikant (P < 0.02) Kessler et al. Diabetic Medicine, 2005

Antibiotika vid infekterat DFsår Svenska rekommendationer 1. Isoxazolylpc 2. Klindamycin (Pc allergi, S.aureus+ anaerob)

Abscess behandling Djup odling helst biopsi om OM Alternativa initiala antibiotikaval (enl VP) 1. Cefotaxim+Metronidazol 2. Piperacillin/Tazobactam 3. Karbapenem

Antibiotika vid Osteomyelit Studie jfr 6 och 12 v Tone A. et al. Diabetes Care 2015 Feb;38(2):302 Kombinationsbehandlingar med biofilmsaktivitet Rimactan + Levofloxacin vid S. aureus (Kinolon+ Cefalosporin Gram-neg) Ingen skillnad i utläkning

Övrig behandling DFsår Förbandsmaterial: 26 studier Mål: Fuktig, ocklusiv, icke-masererande (Torrt gangrän-håll torrt!) Inga data tyder på att avancerade förband, hydrocolloid eller skumförband ger bättre läkning än andra förbandsmaterial, Lokalreaktion Kostnad!

Övrig topikal behandling Vacuum Assisted Closure, VAC Negativ tryck behandling (NPWT) Pico-pump Ökad läkningsfrekvens med debridering fram till granulering

Topikal behandling Honung bättre än jodförband (MRSA) Angiotensinanalog; 8.5 vs 22 v läkning Hya kortare läkningstid Trombocytrik plasma Allogena keratinocyter Tillväxtfaktorer Hud graft/substitut (fibroblaster+hya)

Övrig adjuvant behandling Hyperbar O 2 Ökad celldelning fibroblaster, endotel, keratinocyter Ökad neutrofilavdödning av bakterier Intermittent 100% O 2 2-3 Atm 1-2 tim

Övrig adjuvant behandling Hyperbar O 2 Fortsatt kontroversiell Dyr-korttidsbehandling? Löndahl et al. svenska studier NICE otillräckliga data 2012 Margolis et al. 2013 ej effektiv

Väl genomförda cohort/register/casecontrol studier (B) effektivt med Årlig bedömning med fotundersökning; Inspektion, fotpulsar,sensibilitet(stick,monofilament, vibration, ankelreflexer) Patientutbildning för egenvård; fotbehandling

Underlag från dåligt/icke-kontrollerade studier (C) visar stöd för Multidisciplinärt omhändertagande DFS Rökare, hög-risk pat, tidigare fotproblem remitteras till fotspecialist, livslång uppföljning Claudicatio, perifer puls, ankel-brakialindex bedöms; om signifikant avvikelse kärlutredning, fysisk aktivitet, medicinering, kärlkirurgi

Underlag för behandling DFsår Am J Clin Derm (2014) 15:267-281, Management of Diabetic Foot Ulcers, Braun et al. Diabetic foot, wound healing, diabetes complications, skin ulcer, diabetes mellitus. Systematisk review, meta-analys, randomiserade kliniska studier Ej prevention/utbildning The Lancet (2013) 361:1545- Diabetic foot ulcers, Jeffcoate and Harding Am J Surg (2004) 187(5A):1S Protocol for treatment of diabetic foot ulcers Brem et al. Diabetes Ther (2012) 3:4 Management of Diabetic Foot Ulcers. Alexiadou, and Doupis Diabetes Metab Res Rev (2008)24:181- Practical guidelines on the management and prevention of the diabetic foot. Apelquist et al. Frykberg RG et al. J Foot Ankle Surg 2006 45:5suppl:S1-66 Diabetic foot disorders. A clinical practice guideline (2006 revision). Lepäntalo M. et al. Eur j Vasc Endovasc Surg 2011 42(S2) 560-574.