FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621



Relevanta dokument
En uteklädeshylla och en hylla för innekläder om man kissar på sig och så Olivia

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA

Personalpolitikens övergripande mål är attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Utdrag ur Kommunfullmäktigemål

Lokalprogram. Skogsgläntans förskola Nybyggnad PROGRAMHANDLING. Datum: Rev. datum:

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan som mötesplats

Östers förskola. Arbetsplan

ARBETSPLAN

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Förskolan Spelevinken

Programhandling ny förskola i Hyltebruk

Arbetsplan för Ängen,

Förskola i skollokaler

Förskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo % Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Lokal arbetsplan 14/15

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

PEDAGOGISKA GRUND- VÄRDERINGAR I VETLANDA KOMMUNS FÖRSKOLOR

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Förskolan Trollets Miljösäkring 2017 Tankar kring basmiljöer och ställningstagande

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Årsta 2 förskolor. Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik.

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

2.1 Normer och värden

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Arbetsplan för Östra förskolan

Utvärdering av Focusområden HT-14 VT-15

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

F 2 7 F Ö R S K O L E B R O S C H Y R. Indus F27-modul är framtagen för att förbättra lärarnas och barnens vardag

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Djursholms Montessoriförskola Svalan. Danderyds kommun

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

GÖTEBORGS STAD, LOKALSEKRETARIATET NYBYGGNAD AV FÖRSKOLA, STUDIELYCKANS DAGHEM, TUVE 46:1

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

De yngsta barnen och läroplanen. Lena Edlund Utvecklingschef Pysslingen förskolor och skolor AB

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

ARBETSPLAN

Verksamhetsplan. Kolarängens förskola - Solängens förskola - Älta gårds förskola. Ett livslångt lärande En rättighet

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Examensarbete VT Börja på förskolan

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Arbetsplan för Östra förskolan

för Havgårdens förskola

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Innehå llsfö rteckning

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Kuben det föränderliga rummet

Sinneslek Examensarbete Sinneslek Degree Project. Linn Stendahl. Stefan Raam & Lisa Deurell. Supervisor. Examiner

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsarbete i förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Arbetsplan läsåret

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Välkommen till Torps förskoleområde

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLORNA I ÖSTADS ENHET

HÄLSOFÖRSKOLAN I ÖRKELLJUNGA

UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11

Kvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Hunnebostrands förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Lyckan, Nattis

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Miljöplan I Ur och Skur Grantoppen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Transkript:

För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas i riktning mot läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer, där barnen inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande. Det är därför angeläget att den vuxne är medveten om den pedagogiska miljöns möjligheter och betydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan. SOU 1997:157 Att erövra omvärlden Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Lpfö 98

PEDAGOGISKA RUM Pedagogiska rum I begreppet pedagogiska rum beskrivs här avdelningens egna och delade ytor där barnen vistas under dagen. Skötrum, toaletter, entréer och hallar redovisas i egna kapitel. Avdelningen en fyra med kök eller...? Avdelning är och har varit ett samlingsnamn för ett antal rum som ligger i nära anslutning till varandra och har en egen entré. Jämförelser har gjorts med en fyra med kök. Var och en tolkar och beskriver begreppet utifrån egna kunskaper och erfarenheter. Avdelningsbegreppet har därför olika innebörd för olika personer. Under en dag deltar barnen i många olika sammanhang och finns med i olika grupper, inom den egna avdelningen eller tillsammans med andra avdelningar. Samverkan mellan avdelningar sker i olika former på olika förskolor och med samverkan ökar möjligheten för barnen att nyttja större delar av förskolans yta. Genom att tidigt i arbetet med en ny förskola fundera över samverkan och gemensamma aktiviteter, kan arkitekturen och rummens disposition skapa goda förutsättningar för detta. En för flera barngrupper gemensam entré kan vara ett exempel på nya sätt att se på begreppet avdelning. När barnen står på tröskeln in till verksamhetens rum så signalerar rummen; här finns saker att bli nyfiken på, utforska och lära. Även riktigt små barn läser av ett rum för att bilda sig en uppfattning om vad som finns att göra. Förskolan erbjuder en miljö där kommunikation mellan barn är central. Här finns olika mötesplatser där barnens samspel och relationer fördjupas i görandet. Det finns utrymme för olika typer av aktivitet och utforskande, som ger möjlighet till konstruktion med en mångfald av material. Det finns också rum dit barnen drar sig tillbaka, för boken och läsandet och rum som inspirerar till barns fantasilek. Hur rummen ligger i förhållande till varandra har betydelse för hur rummen används, organiseras och hur samverkan mellan avdelningarna formas och genomförs. Genomgångsrum med många dörrar kan ge upphov till störningar, buller och stress. Korridorer å andra sidan utformas ofta enbart för kommunikation/transport och kan uppfattas som ineffektiva ytor. Rörelse inne och rörelse ute Det är ett naturligt sätt för barn att vara rörelseaktiva och att de behöver få möjlighet att röra på sig.; springa, jaga, skutta, hoppa, leka lekar, delta i organiserade rörelselekar och utforska. För detta behövs stora ytor, men var? Förskolan har av tradition hävdat att man behöver ett särskilt utrymme för barns behov av rörelse. Lekhallen med sina kud- 33

PEDAGOGISKA RUM dar, gymnastikmattor, ribbstolar, bänkar har varit en själklarhet men hur används den idag och vilka är där? Om inte stora rörelserum/lekhallar ska prioriteras i en framtida förskola hur ska vi då tillgodose barns behov av rörelse? Hur arbetar pedagogerna idag med barns behov av rörelse? Förskolan erbjuder t.ex. gymnastik för 5-åringarna och då går man ofta iväg till en närliggande gymnastiksal. Räcker det att erbjuda den formen av rörelse? För de större barnen är det kanske inte självklart att det ska vara ett rum inne som är avpassat för rörelse. Väggarna Väggarna är en viktig del i förskolans verksamhet eftersom pedagogerna och barnen ges plats för pedagogisk dokumentation som visar de projekt/arbeten som barnen är en del av. En arkitektur som erbjuder mycket ljus som fönster ut mot världen, gården och inne mellan rummen och i dörrar gör miljön överblickbar. Denna genomskinlighet ger trygghet för barn och vuxna då de ser var de andra är. En klok bedömning av glasytor mellan rum och ut mot gården bör göras för att skapa balans mellan behov av ljus/luft och möblerbar yta/plats för dokumentation. Förvaring För att barnen ska ha möjlighet att förändra sin miljö så att den passar den aktuella leken behövs möbler, kuddar och annat löst material. Detta ställer krav på att man tänker igenom förvaringsmöjligheterna. Vad står framme, och vad har plats i skåp och lådor? I en strävan efter en flexibel och väl fungerande miljö är det viktigt att redan tidigt i projektet fundera över vilken lös och fast inredning som kommer att behövas. Frågeställningar Hur samverkar avdelningar? Ex. två avd tillsammans i flygelavdelning? Rum i rum och/eller rum bredvid rum? Vilka göranden har vi att ta hänsyn till och planera för? Vilka möjligheter ska förskolan ge för barns rörelsebehov och var? Kan vi hitta smarta lösningar för flexibla förvaringsmöjligheter? Vad erbjuder man småbarn och var, när det gäller deras behov av rörelse en kall vinter dag? 34

PEDAGOGISKA RUM Rumsbegrepp/funktion När det talas om förskolan i planeringssammanhang används ofta rumsbegrepp som t.ex., våtlek och rörelselek. Begreppen kan vara begränsande för att de ger en bild av vad rummet ska innehålla, och samtidigt underlättar också dessa begrepp vid planeringen av en ny förskola av precis samma anledning. Svårigheten med att lämna de vedertagna begreppen är vad de ska kallas istället och vilka situationer, funktioner och värden de nya orden ska associera till. Det viktiga i processen kring planeringen av en ny förskola är att innehållet blir synliggjort. Att det finns en förståelse hos alla inblandade för vilka aktiviteter som kan ske. Hur sedan ytan är fördelad inom avdelningen eller förskolan kan se olika ut på olika förskolor. Ett resonemang kring innehåll, aktivitet och rummens egenskaper kan resultera i såväl traditionella rum bredvid rum, som flexibla rum i rum. De vedertagna rumsbegreppen är t.ex.: Allrum: Två eller tre stycken, till storlek olika rum där det mesta av lek, rutiner och praktisk pedagogik sker. Här finns t.ex. dockvrå, bygglek, utklädningslek mm. Dessa ingår i avdelningen. Verkstad/Ateljé/Snickarrum: Ett eller flera rum att snickra, måla, klippa och klistra i. Delas ibland av flera avdelningar. Våtlek: Ett rum för lek med vatten. Matplats: En plats i något av men där också ett mindre kök kan finnas för avdelningens egen måltidsutrustning. Ibland sker måltiderna i mindre grupper i flera av avdelningens rum. Vilrum: Ett rum för vila där madrasser och kuddar också förvaras. Kan vara ett av avdelningens. (um finns att läsa om i kapitel om hygien och omsorg) Rörelselek/Lekhall: Ett större aktivitetsrum som delas av två eller flera avdelningar. Övriga begrepp som man kan stöta på är mysrum, bibliotek, läshörna. Nyare rumsbegrepp inom förskolan är t.ex: Torg/samlingsrum: Ett för hela eller delar av förskolan gemensamt rum som kan möbleras och förändras efter behov. Gemensam matplats: En för hela förskolan gemensam matplats. Denna kan vara detsamma som torget. Här äter man i matlag. Pedagogiskt kök/köks: Barnens eget kök där de får pröva på tillsammans med personalen. Detta är gemensamt för hela förskolan. 35

PEDAGOGISKA RUM EXEMPEL Exempel - avdelningens egna och gemensamma pedagogiska rum: Exemplen visar på för- och nackdelar och kan fungera som ett diskussionsunderlag. Förskolan Missionären, Umeå,1990 - VAB 4 avd, pedagogisk avdelningsyta 98 kvm vila 12,0 vila 8,3 lekrum 38,9/2 Den pedagogiska ytan för en avdelning är uppdelad i fem separata rum. Tillsammans med en annan avdelning disponerar man lekrum och våtlek. 13,4 våtlek 10,6/2 28,2 verkstad 11,1 rörelserum 41,8/4 Förskolan Blåkulla, Umeå, 2004 - WSP 4 avd, pedagogisk avdelningsyta 102 kvm Den pedagogiska ytan för en avdelning är uppdelad på fem rum. Fyra avdelningarna disponerar ett gemensamt rum för rörelselek samt tillhörande förråd. Det gemensamma rörelserummet ligger centralt placerat i byggnaden. /mat 28,8 15,1 9,9 lekr 9,9 27,6 I begreppet pedagogiska rum har här räknats in, /snickarrum, um och samlingsrum. Ritningar ej skalenliga. egen avdelningsyta delad yta 2 avdelningar delad yta 3-6 avdelningar 36

PEDAGOGISKA RUM EXEMPEL Exemplen visar på för- och nackdelar och kan fungera som ett diskussionsunderlag. Förskolan Skattelden, Umeå, 2008 - WSP 6 avd, pedagogisk avdelningsyta 107 kvm rörelselek/samling 106/6 18,3 13,9 38,7 10,3 frd verkst 11,8/2 våtlek 6,1/2 frd Den pedagogiska ytan för en avdelning är uppdelad i fyra separata rum. Tillsammans med en annan avdelning disponerar man snickrum och våtlek. Förskolan har ett gemensamt torg som delas av sex avdelningar - rum för samling. 22,5/6 Förskolan Trollet, Kalmar, 2006 - Arkforum 6 avd, pedagogisk avdelningsyta 55+280/6= 102 kvm 7,9 9,5 33,6 stora torget 202,5/6 32,5 Ytan för en avdelning är uppdelad i, um och. Gemensam yta för sex avdelningar är ett mindre och ett större torg/aktivitetsyta, en samt en köks. 8,3 43,4 rum 11,2 11,5 9,7 9,7 7,7 28 lilla torget 55,6/6 rum 11,2 32,8 32,5 11,5 I begreppet pedagogiska rum har här räknats in, / snickarrum, um och samlingsrum. Ritningar ej skalenliga. egen avdelningsyta rum 9,2 12 delad yta 2 avdelningar delad yta 3-6 avdelningar 37

PEDAGOGISKA RUM FUNKTIONSKRAV Funktionskrav Ateljélek Att ha möjlighet att låta material ligga framme och tillgång till låga vattenhoar ökar självständigheten hos barnen. Varje förskola bör ha ett utrymme avdelningsvis eller gemensamt där verksamhet kan ske. um um uteplats uteplats vila vila frd Förskola Ersmark, programskiss White arkitekter, Umeå Ateljén är gemensam för två avdelningar. I anslutning till n finns frd lekrum avdelningarnas uteplatser. skötrum skötrum kapprum våtlek rwc rwc kapprum Exemplen visar på för- och nackdelar och kan fungera som ett diskussionsunderlag. entré verkst verkst entré Förskolan Missionären, VAB, Umeå Varje avdelning har en verkstad som står i direkt kontakt med den andra avdelningens verkstad. Insyn finns till utrymme för våtlek Vattenlek Möjligheten att utforska vatten och sand ska finnas. När man utforskar material som sand och vatten krävs en golvbrunn samt tåliga och lätt städade material. 2 3 wc skötrum rwc frd a 2 1 kapprum lekrum um torkrum vi 9 entré wc Förskolan Blåkulla, WSP, Umeå Varje avdelning har ett utrustat för verksamhet. Exemplen visar på för- och nackdelar och kan fungera som ett diskussionsunderlag. 38

PEDAGOGISKA RUM Köks En konsekvens av nya regler gällande förskolans kök är begränsningar för barnens möjlighet att ta del av matlagning och köksgöromål. För att barnen ska ha möjlighet att baka och laga mat tillsammans med pedagogerna har ett nytt rumsbegrepp prövats, köks. Här sker en pedagogisk verksamhet som tar hänsyn till de olika momenten som berör köket. Handtvätt och förvaring av förkläden bör finnas för att tidigt lära sig om god kökshygien. vila Mat och mellanmål Hur och var måltider och mellanmål intas kan lösas på olika sätt. Antingen är måltiderna avdelningsgemensamma då gruppen äter i avdelningens lokaler, eller så sker måltiderna i ett gemensamt rum med de övriga avdelningarna. Pedagogerna ordnar då rum i rummet som passar barngruppen. Där måltiderna sker inne på avdelningen bör en köksuppställning finnas. Detta behandlas närmare i kapitel om kök. Lek i mindre grupper Lek med bygg och konstruktion, rollek/fantasilek m.m, kan ske i rum som kan förändras utifrån barngrupp, ålder, storlek på gruppen, årstid och vad man jobbar med för projekt. Dessa rum kan lätt göras om utifrån behov t.ex. med hjälp av låga hyllor, bänkar och vikväggar m.m. Barnen är delaktiga i hur rummet kan utformas, omformas och förändras. Samling och lek i större grupper Grupplekar, sång och dans, ett rum där hela avdelningen kan vara samlad. tvätt städ wc wc skötrum Skiss förskola, Umeå -White arkitekter, 2007 Skissen är en tillbyggnad i två plan, avsedd för två avdelningar, som är ansluten till en befintlig byggnad för ytterligare två avdelningar. Måltider sker avdelningsvis. Den pedagogiska ytan är samlad så när som på ett rörelserum som delas våningsvis av två avdelningar torg/samling Det stora gemensamma rummet Det stora gemensamma rummet är ett rum för möten mellan människor i en miljö som erbjuder många olika pedagogiska /mat Det gemensamma torget, förskolan Trollet, Kalmar 39 Förskolan Skattelden, Umeå -WSP, 2008 Ett gemensamt torg delas av sex avdelningar. Måltider sker inne på avdelningen, men möjligheten finns att även äta på torget för exempelvis de äldre barnen. Tomtens höjdskillnader har tagits upp i en trappa som kan nyttjas på flera sätt.

PEDAGOGISKA RUM verksamheter där föränderlighet och flexibilitet har stort utrymme. Här kan pedagogen skapa rum i rummet när behov et finns. Möjligheten kan finnas för avskärmning även uppifrån t.ex. skenor i taket. Många både barn och pedagoger delar på utrymmet och rummet står som symbol för delaktighet, ansvar, solidaritet och jämlikhet. 7,9 9,5 33,6 22,5/6 stora torget 202,5/6 32,5 Dimensionerande uppgifter: Ateljéverksamhet Möjlighet för minst 5-6 barn/avdelning att arbeta samtidigt vid bord Material förvaring, papper, pennor, penslar, målarfärger, tyger mm. Förvaring av skulpturer, installationer, teckningar och målningar. Diskbänkskåp i barnens höjd Diskbänkskåp i normalhöjd Väggyta för uppsättning av verktyg Väggyta för upphängning och utställning av målningar och teckningar. Mat och mellanmål Matplatser för 15 barn och 3 pedagoger/avdelning. Avdelningskök i de fall måltider sker på avdelningen. lilla torget rum rum 11,2 rum 11,5 Förskolan Trollet, Kalmar - Arkforum, 2006 Tre torg, gemensamma för de sex avdelningarna, är kopplade till varandra. Torgen har direkt koppling till avdelningar. Måltider sker i matlag på torgen. Övrigt att tänka på: Stafflier OH-apparat Ljusbord Förvaring av sand-/ vattenlåda / liten bassäng Förvaring av leksaker Plats för bänkar, hyllor, vikväggar mm. Mjuka funktioner att komma ihåg och prioritera: En plats för föräldrar där de kan sätta sig ner och prata med varandra, kanske dricka en kopp kaffe. Anslagsyta sitter lågt så att barnen kan vara delaktiga i att sätta upp och vara nära sina projekt, teckningar, foton, texter m.m. Med kompletterande mobil belysning, t.ex. skenor i tak är det lättare att förändra ljuset efter behov. Allrum förskolan Trollet, Kalmar Pedagogiska rum Allrum Vilrum Aktivitetsrum/Rörelserum Ateljé/Verkstad Våtlek Köks Torg/Det stora gemensamma rummet Total yta för en avd ca 102 m² 40