Det svenska banksystemet 2013-11-28



Relevanta dokument
Kapitel

Finansiell stabilitet 2014:1. Kapitel

Stabilitetsväv. Makroekonomisk utveckling. Finansiella marknader. Banker. Bankernas låntagare FSR 2012:1 FSR 2012:2

Det svenska banksystemet

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Finansiell stabilitet 2015:2. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2015:1. Diagramappendix

Finansiell stabilitet 2016:2

Finansiell stabilitet 2017:1

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Finansiell stabilitet 2017:2

Finansiell stabilitet 2017:1. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2017:2. Kapitel 1 Det aktuella ekonomiska och finansiella läget

Finansiell stabilitet 2016:2. Kapitel 1. Nulägesbedömning

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Finansiell stabilitet 2018:1. Kapitel 1 Nulägesbedömning

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Möjligheter och framtidsutmaningar

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Finansiell stabilitet DIAGRAMBILAGA

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Globala Arbetskraftskostnader

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Den finansiella krisen Mattias Persson

Penningpolitisk rapport April 2016

Finansiell stabilitet 2013:2

Finansiell stabilitet 2012:2

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Penningpolitisk rapport. April 2015

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Är hushållens skulder ett problem?

Finansiell stabilitet 2013:2

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Handelsbanken Tredje kvartalet oktober 2003

Stabiliteten i det finansiella systemet

Finansiell stabilitet 2014:1

Finansiell stabilitet 2013:1

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Handelsbanken januari september oktober 2012

Bolånestatistik januari augusti 2004

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

Stockholms besöksnäring. December 2014

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Handelsbanken januari september oktober 2015

Inledning om penningpolitiken

Stockholms besöksnäring. September 2014

Handelsbanken januari september oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Min penningpolitiska bedömning

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stabilitetsläget. Finansutskottet 5 februari 2019 Riksbankschef Stefan Ingves

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Handelsbanken Januari - mars april 2010

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Finansiell stabilitet 2016:1

Den svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015

Inledning om penningpolitiken

Finansiell stabilitet 2011:2 S V E R I G E S R I K S B A N K

Penningpolitisk rapport juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Analysrapport. OP-Pohjola-gruppens kapitaltäckning klarar europeiskt stresstest

Kommentar till situationen i Grekland

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Handelsbanken januari - september oktober 2013

Stockholms besöksnäring. November 2016

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

Stockholms besöksnäring. September 2016

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal

Stockholms besöksnäring. November 2015

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-mars 2014

Penningpolitisk rapport september 2015

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Transkript:

Det svenska banksystemet 213-11-28

Bankernas tillgångar i förhållande till BNP December 212, procent Schweiz Cypern Nederländerna Sverige Storbritannien Spanien Danmark Frankrike Tyskland Österrike Portugal Irland Luxemburg Medelvärde Grekland Italien Belgien Slovenien Finland Ungern Polen Litauen Bulgarien Slovakien Tjeckien Rumänien Lettland Estland 2 4 6 8 De svenska storbankernas utländska verksamheter Diagram 1 Källor: ECB, EU-kommissionen, Schweiz Nationalbank och Riksbanken

De svenska storbankernas utlåning uppdelad på låntagarkategori September 213 Företag exklusive fastighetsbolag 32 % Hushåll 48 % Fastighetsbolag 2 % Diagram 2 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De svenska storbankernas marknadsfinansiering via svenska moder- och dotterbolag Miljarder kronor Diagram 3 Källor: SCB och Riksbanken

- 1 - Stabilitetsbedömning och rekommendationer 213-11-28

Europeiskt stressindex Rankning 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, 7 8 9 1 11 12 13 Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden Finansiella intermediärer Valutamarknaden Stressindex Diagram 1:1 Källa: ECB

Systemriskindikator för det svenska finansiella systemet Sannolikhet, procent,3,25,2,15,1,5, 7 8 9 1 11 12 13 Diagram 1:2 Källa: Riksbanken

Resultat före kreditförluster och kreditförluster i de svenska storbankerna Rullande fyra kvartal, miljarder kronor, fasta priser, september 213 12 1 8 6 4 2-2 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 15 Resultat före kreditförluster Kreditförluster Diagram 1:3 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

De fyra av Basel III-måtten December 212, procent Diagram 1:4 Källor: Bankernas resultatrapporter, EBA, Finansinspektionen och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelation enligt Basel II Juni 213, procent Handelsbanken Swedbank UBS SEB Danske Bank Credit Suisse Nordea Lloyds Deutsche Bank HSBC BNP Paribas Commerzbank UniCredit BBVA Intesa Sanpaolo Société Générale RBS Barclays DNB Raiffeisen Crédit Agricole 5 1 15 2 Diagram 1:5 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Kapitalkrav Procent Diagram 1:6 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Utveckling av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kärnprimärkapitalrelation, december 21 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av totala tillgångar Förändring av genomsnittliga riskvikter Kärnprimärkapitalrelation, september 213 Diagram 1:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Eget kapital i relation till totala tillgångar Juni 213, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken 2 4 6 8 1 12 Diagram 1:8 Källa: Liquidatum

Eget kapital i relation till totala tillgångar, svenska banker Procent 35 3 25 2 15 1 5 187 188 189 19 191 192 193 194 195 196 197 198 199 2 21 Diagram 1:9 Källor: Hortlund, Do Inflation and High Taxes Increase Bank Leverage?, SSE/EFI Working Paper Series in Economics and Finance, No 61225, November 25 och Riksbanken

Transparensindex likviditetsrapportering, europeiska och nordamerikanska banker Mars 213 Diagram 1:1 Källa: Liquidatum

Hushållens skulder i ett urval av länder Procent av disponibel inkomst 35 3 25 2 15 1 5 95 97 99 1 3 5 7 9 11 Sverige Storbritannien Nederländerna Danmark USA Diagram 1:11 Källa: OECD

Amorteringsfria nya bolån i Sverige Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 7 8 9 1 11 12 Bottenlån Topplån Diagram 1:12 Källa: Finansinspektionen

Hushållens boränteförväntningar på ett, två och fem års sikt Procent Diagram 1:13 Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

Kontracyklisk kapitalbuffert beräknad utifrån ett historiskt mått på kreditgapet i Sverige Procent 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 Diagram 1:14 Källa: Riksbanken

Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 25 procent Procent av utlåning 6 5 4 3 2 1 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 14 16 Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram 1:15 Källa: Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III Procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank December 211 December 212 September 213 Diagram 1:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Bruttosoliditet Procent Diagram 1:17 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas resultat i Riksbankens strukturella likviditetsmått Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 8 9 1 11 12 13 Diagram 1:18 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 15 procent Procent av utlåning 6 5 4 3 2 1 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 14 16 Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 15 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 15 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:1 Källa: Riksbanken

Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 25 procent Procent av utlåning 6 5 4 3 2 1 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 14 16 Minimikrav övrig kapitalbas riskviktsgolv 25 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 25 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:2 Källa: Riksbanken

Minimikrav på storbankernas kapital för svenska bolån historiskt och vid ett riskviktsgolv på 35 procent Procent av utlåning 6 5 4 3 2 1 92 94 96 98 2 4 6 8 1 12 14 16 Minimikrav övrig kapitalbas, riskviktsgolv 35 procent Minimikrav övrig kapitalbas Minimikrav kärnprimärkapital, riskviktsgolv 35 procent Minimikrav kärnprimärkapital Diagram R1:3 Källa: Riksbanken

- 2 - Finansiella marknader 213-11-28

Räntor på tioåriga statsobligationer Procent 4 3 2 1 11 12 13 USA Tyskland Storbritannien Sverige Diagram 2:1 Källa: Macrobond

Förväntad volatilitet på aktie- och obligationsmarknaden Index 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 3 27 24 21 18 15 12 9 6 3 8 9 1 11 12 13 VIX, volatilitet på amerikanska aktiemarknaden MOVE index, volatilitet på amerikanska statsobligationer (höger skala) Diagram 2:2 Källa: Reuters EcoWin

Svenskt stressindex Rankning Diagram 2:3 Källor: Bloomberg, Reuters EcoWin och Riksbanken

Skillnad mellan räntan på amerikanska företagsobligationer och statsobligationer Procentenheter, 213 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov Företag AA Företag A Företag BBB Diagram 2:4 Källa: Reuters EcoWin

Tillväxtländers växelkurs mot amerikanska dollar Index, 1 januari 212=1 12 11 1 9 8 7 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Brasilien Indien Indonesien Sydafrika Turkiet Diagram 2:5 Källa: Bloomberg

Skillnad i statsobligationsränta mot Tyskland Procentenheter 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 Frankrike Italien Irland Portugal Spanien Diagram 2:6 Källa: Macrobond

Offentlig skuld för euroländer Procent av BNP 18 16 14 12 1 8 6 4 2 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Tyskland Frankrike Italien Spanien Portugal Irland Grekland Cypern Diagram 2:7 Källa: Bloomberg

Osäkra fodringar i banksektorn Procent av banktillgångar 14 12 1 8 6 4 2 6 7 8 9 1 11 12 13 Italien Spanien Diagram 2:8 Källor: Spanska centralbanken, Reuters EcoWin och Riksbanken

Räntor på osäkrade lån till företag Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 11 12 13 Tyskland Spanien Frankrike Italien Portugal ECB repo Diagram 2:9 Source: ECB

Femåriga CDS-premier för europeiska banker Räntepunkter 7 6 5 4 3 2 1 11 12 13 Tyskland Spanien Frankrike Italien Nederländerna Sverige Diagram 2:1 Källor: Bloomberg och Riksbanken

Ränta på svenska bankers säkerställda obligationer med fem års löptid och swapränta Procent 5 4 3 2 1 11 12 13 Swap Säkerställd obligation Diagram 2:11 Källa: Bloomberg

Bankers upplåning från ECB Procent av banktillgångar Nederländerna Frankrike Tyskland Portugal Spanien Italien Irland Grekland 5 1 15 2 September 213 Mars 212 Diagram 2:12 Källor: Bloomberg, ECB och Riksbanken

Riskpremien på interbankmarknaden Räntepunkter 12 1 8 6 4 2 11 12 13 USA Euroområdet Storbritannien Sverige Diagram 2:13 Källor: Bloomberg och Riksbanken

- 3 - De svenska bankernas låntagare 213-11-28

De svenska hushållens skulder Årlig procentuell förändring 3 25 2 15 1 5 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Totalt Lån med bostadsrätt som säkerhet Lån med villa som säkerhet Diagram 3:1 Källor: SCB och Riksbanken

Nominella bostadspriser i Sverige Index, januari 25=1 22 2 18 16 14 12 1 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Bostadsrätter Villor Diagram 3:2 Källor: Valueguard och Riksbanken

De svenska hushållens skuldkvot Procent, totala skulder som andel av disponibel inkomst 2 175 15 125 1 75 5 72 75 78 81 84 87 9 93 96 99 2 5 8 11 14 Diagram 3:3 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens tillgångar och skulder Procent av disponibel inkomst 7 6 5 4 3 2 1 72 75 78 81 84 87 9 93 96 99 2 5 8 11 Totala tillgångar exkl kollektiv försäkring Reala tillgångar Likvida tillgångar Skulder Kontanter och bankinlåning Diagram 3:4 Källor: SCB och Riksbanken

Skuldkvoter hos nya bolånetagare i Sverige fördelade över olika inkomstgrupper Procent av disponibel inkomst 45 4 35 3 25 2 15 1 5-15 16-3 31-45 46-6 61-85 > 85 Tiotusentals kronor Diagram 3:5 Källor: Finansinspektionen och Riksbanken

De svenska hushållens sparande Procent av disponibel inkomst 15 1 5-5 -1-15 81 84 87 9 93 96 99 2 5 8 11 Totalt sparande Eget totalt sparande Eget finansiellt sparande Diagram 3:6 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens nettotillgångar och finansiella sparande Procent av disponibel inkomst Diagram 3:7 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska hushållens räntekostnader Procent av disponibel inkomst 12 1 8 6 4 2 72 75 78 81 84 87 9 93 96 99 2 5 8 11 14 Diagram 3:8 Källor: SCB och Riksbanken

Räntebindningstider i Sverige för nytagna bolån Procent 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Rörlig ränta <5 år >5 år Diagram 3:9 Källa: SCB

Nya bolånetagare i Sverige med underskott vid olika räntepåslag, givet olika levnadskostnader och skuldkvoter Andelen hushåll med underskott i "kvar att leva på"-kalkylen 35 3 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 Räntepåslag, procentenheter Genomsnitt av bankernas kalkyler Genomsnitt av bankernas kalkyler och skuldkvot >318 % Genomsnitt enligt SCB Genomsnitt enligt SCB och skuldkvot >318 % Diagram 3:1 Källor: Finansinspektionen, SCB och Riksbanken

De svenska företagens skulder från kreditinstitut och fasta bruttoinvesteringar Årlig procentuell förändring 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 99 1 3 5 7 9 11 13 15 Företagens skulder från kreditinstitut Prognos skulder, Finansiell stabilitet 213:2 Fasta bruttoinvesteringar Prognos investeringar, Penningpolitisk rapport oktober 213 Diagram 3:11 Källor: SCB och Riksbanken

De svenska företagens emmissionsvolymer oberoende av valuta Miljarder euro 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Hög kreditvärdighet Högavkastande obligationer Övriga Diagram 3:12 Källor: Dealogic och Riksbanken

De svenska företagens skulder Totala skulder som andel av BNP 1 8 6 4 2 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 Lån från monetära finansinstitut (MFI) Marknadsfinansiering Diagram 3:13 Källor: SCB och Riksbanken

Konkursgrad för svenska företag Procent 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 85 87 89 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 15 Diagram 3:14 Källor: Bolagsverket, SCB och Riksbanken

Transaktionsvolymer för svenska fastighetsbolag Miljarder kronor 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Kv3 Svenska investerare Utländska investerare Diagram 3.15 Källa: Pangea Property Research

Genomsnittligt direktavkastningskrav på moderna kontorslokaler i citylägen Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Stockholm Göteborg Malmö Femårig statsobligation Diagram 3:16 Källor: Pangea Property Research och EcoWin

Antal företagskonkurser Tolv månaders glidande medelvärde, index 27=1 35 3 25 2 15 1 5 2 4 6 8 1 12 Sverige Danmark Finland Norge Diagram 3:17 Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken

Betalningsförseningar och tvångsförsäljningar av bostäder i Danmark Procent respektive antal 2,5 1 5 2, 1 2 1,5 9 1, 6,5 3, 91 93 95 97 99 1 3 5 7 9 11 13 Betalningsförseningar (vänster skala) Tvångsförsäljningar (höger skala) Diagram 3:18 Källa: Realkreditrådet

Betalningsförseningar i de baltiska länderna Procent av utestående utlåning 25 2 15 1 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Estland (mer än 6 dagar) Lettland (mer än 9 dagar) Litauen (mer än 6 dagar) Diagram 3:19 Källor: Eesti Pank, Financial and Capital Market Comission och Lietuvos bankas

Hushållens finansiella ställning Procent Skuldkvot Belåningsgrad Räntekvot Skuld/tillgångar Likvida tillgångar/inkomst 2 4 6 8 1 12 Programländer Icke-programländer Diagram R3:1 Källor: ECB och Riksbanken

- 4 - Utvecklingen i de svenska bankkoncernerna 213-11-28

Avkastning på eget kapital Rullande fyra kvartal, procent 25 2 15 1 5-5 7 8 9 1 11 12 13 De svenska storbankerna Andra europeiska banker Diagram 4:1 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Värdering på aktiemarknaden i förhållande till bokfört värde 2,5 2, 1,5 1,,5, 7 8 9 1 11 12 13 Amerikanska banker Europeiska banker De svenska storbankerna Diagram 4:2 Källor: SNL Financial och Riksbanken

Bruttomarginal på storbankernas nyutgivna bolån med tre månaders räntebindning Procent 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, 1 11 12 13 Diagram 4:3 Källor: Bankernas resultatrapporter, Reuters EcoWin och Riksbanken

Storbankernas intäkter och kostnader Rullande fyra kvartal, miljarder kronor 25 2 15 1 5-5 -1-15 1 11 12 13 14 15 16 Kostnader Övriga intäkter Provisionsnetto Räntenetto Resultat före kreditförluster Diagram 4:4 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Årlig procentuell förändring av storbankernas utlåning Procent Diagram 4:5 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

Fördelning av storbankernas utlåning Procent Diagram 4:6 Källor: Bankernas resultatrapporter, SCB och Riksbanken

Storbankernas kreditförluster, geografisk fördelning Miljarder kronor per kvartal Diagram 4:7 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Prognos av kreditförluster i Riksbankens huvudscenario Miljarder kronor per år 12 1 8 6 4 2 14 15 16 Sverige Danmark Norge Finland De baltiska länderna Övriga länder Diagram 4:8 Källa: Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelationer enligt Basel III, initialt och i stresstestet Procent 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kv3 13 14 15 16 Kv3 13 14 15 16 Kv3 13 14 15 16 Kv3 13 14 15 16 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:9 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Förändring av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer i stresstestet Procent Diagram 4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, initialt och i stresstestet, givet olika antaganden om en minskning av intjäningen Procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2-1 % -2 % -3 % Start 214 215 216 Diagram 4:11 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas motpartsexponeringar genom värdepappersinnehav Miljarder kronor 9 8 7 6 5 4 3 2 1 7 8 9 1 11 12 13 De svenska storbankerna Övriga 15 största motparter (exkl. storbankerna) Övriga motparer Diagram 4:12 Källa: Riksbanken

Utveckling av storbankernas kärnprimärkapitalrelationer, Basel II Procent 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kärnprimärkapitalrelation, december 21 Förändring av kärnprimärkapital Förändring av totala tillgångar Förändring av genomsnittliga riskvikter Kärnprimärkapitalrelation, september 213 Diagram 4:13 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kapitalpåslag från Finansinspektionens riskviktsgolv för bolån September 213, procent 2,5 2, 1,5 1,,5, Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Diagram 4:14 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas riskvägda tillgångar enligt olika regelverk samt totala tillgångar September 213, miljarder kronor 14 12 1 8 6 4 2 Basel III Basel II, utan övergångsregler Basel II, med övergångsregler Totala tillgångar Diagram 4:15 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas kärnprimärkapitalrelationer och andel eget kapital Procent Diagram 4:16 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Kärnprimärkapitalrelation Svenska och europeiska bankers kärnprimärkapitalrelationer samt eget kapital i förhållande till totala tillgångar Juni 213, procent 2 18 16 Handelsbanken SEB Swedbank 14 Nordea 12 1 8 6 3 4 5 6 7 8 9 1 11 Eget kapital / totala tillgångar Diagram 4:17 Källor: Liquidatum, SNL Financial och Riksbanken

Storbankernas likviditetsbuffertar September 213, miljarder kronor 9 8 7 6 5 4 3 2 1 SEK Euro Amerikanska dollar Övrigt Nivå 1 Övrigt Diagram 4:18 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Storbankernas likviditetstäckningsgrad (LCR) September 213, procent 7 6 5 4 3 2 1 Handelsbanken Nordea SEB Swedbank Euro Amerikanska dollar Totalt Diagram 4:19 Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Riksbankens strukturella likviditetsmått December 212, procent Swedbank Nordea SEB Handelsbanken 2 4 6 8 1 12 Diagram 4:2 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Utlåning i förhållande till inlåning Juni 213, procent Handelsbanken Danske Bank Swedbank Nordea Intesa Sanpaolo SEB UniCredit DNB BBVA Raiffeisen Lloyds Credit Agricole BNP Paribas Société Générale Commerzbank Barclays RBS UBS Credit Suisse HSBC Deutsche Bank 1 2 3 Diagram 4:21 Källor: Liquidatum och Riksbanken

Skuldinstrument som kan bli föremål för bail-in Aggregerat de fyra svenska storbankerna, procent av totala skulder och eget kapital, september 213 Diagram R4:1 Källor: Bankernas resultatrapporter, Barclays research, Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council establishing a framework for the recovery and resolution of credit institutions and investment firms 11148/13