Sensorisk us av trigeminussytemet Malin Ernberg Docent 2005-02-11
Sensoriska banor
Trigiminus hjärnstamskomplex Principal kärna (Main sensory) -Icke-nociceptiva aff. från kkl Spinal kärna a) Oralis -Nociceptiva aff. från intra-och periorala strukturer b) Interpolaris -Icke- nociceptiva aff. från tuggmuskler c) Caudalis -Noiciceptiva aff. från kkl, tuggmuskler o. ansiktshud
N Trigeminus (V) Sensoriska fibrer n ophtalmicus n maxiallaris n mandibularis Motoriska fibrer n mandibualris (masseter, temp ant, pteryg lat och med, digastricus ant, mylohyoideus, tensor tympani, tensor veli palatini)
Trigeminus sensoriska innervering
Anestesi Sensibilitetstermer Okänslighet för alla typer av stimuli Hypo / hyperestesi Svagare/ starkare förnimmelse än normalt vid övertrösklig retning Parestesi En onormal känselupplevelse, spontan eller framkallad Dysestesi En obehaglig parestesi
Smärttermer Allodyni Smärtsam sensation vid retning som normalt inte gör ont Analgesi Okänslighet för smärtsamma stimuli Hyp / hyperalgesi En förminskad / förstärkt smärtupplevelse vid stimulering som normalt är smärtande. Hyperalgesi inbegriper smärta utlöst av svagare retning då nociceptorerna är sensibiliserade
Hyperalgesi Primär hyperalgesi Perifer sensitisering Sekundär hyperalgesi Central sensitisering Skada Primär hyperalgesi Sekundär hyperalgesi
Kan orsakar Hyperexcitabilitet Spontanaktivitet Cellulärt svar Chromotolys Apoptos Sprouting Damming Pruning Collateral sprouting Nervskada
Chromotolys Distal del av nerven degenereras Proximal del (cellkärna och dendriter) minskar i storlek och återgår till en omogen fenotyp som producerar strukturella proteiner (actin och tubulin). Chromotolys Degeneration Collateral sprouting Proximalt Distalt
Regeneration Återutväxt av axonet till sitt ursprungliga målområde Regeneration
Sprouting Damming Sprouting proximalt om läsionen Pruning Sprouting av kvarvarande nervgrenar Collateral sprouting Sprouting av oskadad nerv till följd av skada på afferent neuron Damming Collateral sprouting Pruning Collateral sprouting
Neuropati Nervsmärtor Störd funktion eller patologisk förändring i nerv Neurogen (neuropatisk) smärta Smärttillstånd som drabbar det perifera eller centrala nervsystemet. Om långvarigt = neuropatisk Neuralgi Smärta i nervs (nervers) utbredningsområde
Symptom vid neurogen smärta Projicerad smärta och sensibilitetsrubbning inom neuroanatomiskt definierat område Sensibilitetsrubbning (i vila och vid provokation) Hypestesi Hyperpati Projicerade parsestesier
Differentialdiagnostik Neuropatisk Spatial karaktär Diffus Spridande, refererad Sensorisk karaktär Skarp Krampartad Molande Nociceptiv Väl lokaliserad Ytlig Lancinerande Brännande Molande
Differentialdiagnostik forts. Neuropatisk Andra symptom Nociceptiv Palpationsömhet Parestesier Reflektorisk Hyperestesi muskelaktivering Hyperalgesi Affektiv karaktär Allodyni Pinande, outhärdlig etc. Inte användbar för differentialdiagnostik
Klin us trigeminus Omfattar Funktionstest Blinkreflex Motorik Sensorisk testning
Blinkreflex Berör laterala cornea med tvinnad bomull lateralt ifrån
Motorik Gapning samt sidorörelser Muskelvolym Koordination Darrningar, ofrivilliga rörelser (dystoni) Muskeltonus Monsynaptisk sträckreflex Svalgfunktion
Modalitet Taktil diskriminering Tryck Beröring Nålstick Nyp Temperatur Elektrisk stimulering Vibration Sensorisk test
Områden Ytlig sensibilitet Hud Slemhinna Gingiva Hårda gommen Främre 2/3 av tungan (Mjuka gommen) (Nasopharynx) Djup sensibilitet Muskler Käkled Tänder
Taktil diskriminering Ytlig sensibilitet 2 tandstickor eller nålar placeras i närheten av varandra. Känner pat båda?
Ytlig sensibilitet Tandsticka Bomullspinne eller pensel Djup sensibilitet Palpation Algometri Tryck, beröring
Nålstick Ytlig sensibilitet Tryck lätt en tandsticka eller nål mot området som ska testas.
Ytlig sensibilitet Metallföremål (rulle) Värme (40 ) Kyla (20 ) Temperatur
Elektrisk stimulering Ytlig sensibilitet Elektrisk ström Djup sensibilitet Pulpatestare TENS
Kvantitativ sensorisk test (QST) Sensibilitets- och smärttröskel von Frey Algometer Pulpatestare Termotest Vibrameter
Temperatur Smärta Kyla Värme Smärta 0 10 30 50 60 Neurtal temperaturzon
Orofaciala neuropatier Neuralgier Trigeminusneuralgi Postherpetisk neuralgi Posttraumatisk neuralgi Anesthesia dolorosa Atypisk ansiktssmärta? Atypisk odontalgi? Burning mouth syndrome?
Trigeminusneuralgi Attackvis svår smärta i ansiktet med kort duration (sek) i trigeminus utbredningsområde Unilateral (bilateral i 3-5%) Utlöses av ickesmärtsamma stimuli tex beröring, rakning, tandborstning Normal sensorik?
Epidemiologi Drabbar oftast n. maxillaris och n. mandibularis Prevalens: 0.01-0.02% Incidens: 3-5/år/100 000 inv Incidensen ökar med stigande ålder (> 50 år) Ökad risk vid MS
Sensorisk undersökning Sinay et al. 2003 9 pat med trigeminusneuralgi, 10 ktr Subklinisk abnormalitet i symptomatisk gren och i de båda andra grenarna hos pat. Hypoestesi för värme och kyla Högre smärttrösklar för värme och kyla
Postherpetisk neuralgi Orsakat av herpes zoster Brännade smärta Kortvariga huggande exacerbationer Hyperalgesi och allodyni för lätt tryck
Anesthesia dolorosa Smärtande område med anestesi eller dysestesi i trigeminus utbredningsområde orsakat av skada i trigeminus nervgrenar, gangliet eller trigeminuskomplexet Deafferentationssmärta Hypalgesi och hypoestesi för temperatur
Atypisk ansiktssmärta Kontinuerlig, dagligen förekommande Unilateral men kan sprida sig över större områden Djup, svårlokaliserad smärta Beskrivs som dragande, värkande
Atypisk ansiktssmärta forts Drabbar något fler kvinnor Ångest och depression vanligt Normal sensorik?
Tandvärken Atypisk odontalgi Ofta exakt lokalisation Oftast premolarer eller molarer i ök Ständig dov, värkande, ev brännande el tryckande Kan variera i intensitet Provokation (perkussion, ihopbitning, värme, kyla) förändrar inte smärtan
Atypisk odontalgi forts. 40-50 år Okänd orsak Ofta nervskada / trauma i anamnesen Ingen påvisbar patologi (?) Vaskulär /neurovaskulär? Psykogen? Neuropatisk smärta (deafferentation)? Normal sensorik?
Burning mouth syndrome Glossodyni Brännande, konstant smärta Prevalens 1-2 %, 75 % > 50 år Muntorrhet kan finnas Ingen påvisbar patologi (?) Muntorrhet pga medicinering? Depression, ångest och fobi är vanligt Normal sensorik?
Sensorisk undersökning Forsell et al. 2002 52 patienter med BMS Störd blinkreflex Allodyni för värme Hypoestesi Endast 5 pat normalfynd