Med hela världen i klassrummet Fyra lärare om IT i deras undervisning

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Med hela världen i klassrummet Fyra lärare om IT i deras undervisning

Med hela världen i klassrummet Fyra lärare om IT i deras undervisning Rapport från Lärarnas Riksförbund, 2014

Innehåll Förord 7 Sammanfattning och slutsatser 8 IT i skolan tillgång och användning 10 Elevernas kunskaper är målet 10 Det finns belägg för positiva effekter... 11... men utvecklingen sker inte alltid i den takt som önskas 11 Vad används IT i skolan till? 12 Hur resonerar lärare? 13 Kungen över Powerpoint blev tvungen att abdikera Henrik Larsson har rört sig från presentationer till det globala fikarummet Facebook 14 Om man ska kasta sig ut på djupt vatten gäller det att man kan sin läroplan Helena Kvarnsell utmanar sig själv att testa nytt 18 Katalonien i Spanien, Riksarkivet och elevernas släktingar För Martin Martinez ska historia vara på riktigt 22 Det är inte förbjudet att ha roligt på jobbet Med Ipads har Irene Pistol ökat variationen i undervisningen och elevernas deltagande 26 Referenser 30

Förord Under nästan hela min tid som lärare i det svenska skolväsendet har frågan om datorer i skolan varit mer eller mindre aktuell. Jag började arbeta som lärare i slutet av 1970-talet och det dröjde inte så många år innan frågan blev aktuell för mig genom en rad större statliga satsningar på datorer i skolan. Nu, mer än 30 år senare, ser vi kanske några av de största satsningarna någonsin på att utrusta alla lärare och elever med egna datorer eller motsvarande i de så kallade en-till-en-satsningarna. Huruvida modern IT-teknik ska användas i skolan eller ej är en icke-fråga. Vi skulle sannolikt nu i efterhand tycka det vore befängt om vi kämpade emot blyertspennans intåg i skolan, när den tillsammans med pappret ersatte griffeltavlorna och hartassen. Samtidigt som detta sagts är det viktigt att minnas att en omställning från en teknik till en annan inte görs över en natt det tar tid att anpassa metoder, upplägg, material och tillvägagångssätt till den nya tekniken. Detta gäller inte minst i skolan. Den svenska skolan är målstyrd och den viktigaste uttolkaren av hur respektive elev ska nå målen är läraren. Det är därför viktigt att vi förstår att vi måste skapa tid och förutsättningar för varje enskild lärare att kunna anamma den nya tekniken i sin undervisning. Med denna rapport vill vi fokusera på vad det är IT kan bidra med till undervisningen, som inte erbjudits av andra läromedel, verktyg och resurser tidigare. Genom att fokusera på vad IT kan erbjuda undervisningen som inget annat verktyg kan är det också ännu lättare att se nyttan med det. Denna rapport baseras därför på fyra längre intervjuer med lärare i några olika ämnen. Intervjuerna handlar om hur dessa lärare ser på sin IT-användning och hur de tänker kring den. Det är med glädje vi presenterar denna rapport och hoppas att det som en av de intervjuade lärarna uttrycker det är roligt på jobbet ska kunna inspirera kolleger i hela landet att se både glädje och nytta med de nya arbetsformer IT inbjuder till. Bo Jansson Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund Med hela världen i klassrummet 7

Sammanfattning och slutsatser Under våren 2013 presenterade Lärarnas Riksförbund undersökningen IT i undervisningen. Den visade att bilden som många har av att IT används i liten grad i skolan har börjat förändras. Mer än hälften av de svarande i undersökningen uppgav att de använde IT i undervisningen de flesta eller mer än hälften av lektionerna under en vecka. Detta är en riktigt bra grund för att ge och avkräva lärarna ansvar för att integrera den nya tekniken i undervisningen. Av de som använde IT i sin undervisning uppgav hela 85 procent att IT hade bidragit till att förbättra deras undervisning. Detta resultat är mycket intressant. Det visar att det finns stor potential i IT-användningen i skolan. I denna undersökning har vi därför gått vidare för att undersöka detta närmare genom fyra djupintervjuer med lärare. Undersökningen visar vilken stor potential det finns i IT-verktygen för att sköta administration och kommunikation mellan lärare och elever. Många tidigare undersökningar indikerar också att detta är det som ofta utvecklas först när datorer kommer in i skolan. Men undersökningen visar också på något mer. Den visar också olika aspekter av vad IT kan bidra med även som läromedel betraktat, där IT-verktygen bidrar med saker som tidigare läromedel inte förmått eller inte gjort lika effektivt. Undersökningen visar också att lärarrollen snarare förstärks med IT, än att den skulle försvagas. Idealet från 1990-talet, att lärarna inte längre skulle vara lärare utan i stället övergå till att vara handledare, var ett feltänk och den här undersökningen visar vilken betydelse det har att ha kunniga och skickliga lärare, i synnerhet när IT-användandet ökar. Erfarenheterna från våra lärarintervjuer visar betydelsen av att läraren måste regera i klassrummet och inte abdikera. Många länder ägnar stor kraft i skolan åt att utveckla sina förmågor och färdigheter inom vad som rubriceras som 21st Century Skills. För att kunna konkurrera med dessa länder i framtiden är det synnerligen 8 Med hela världen i klassrummet

angeläget att lärare och elever i den svenska skolan utvecklar dessa förmågor. Den delen av PISA-undersökningen 2013 som handlade om elevers digitala problemlösningsförmåga visade att svenska elever inte är så framstående som vi trott. 2016 års PISA-undersökning kommer att testa ett nytt moment, collaborative learning. För att elever ska ha goda förutsättningar för att hävda sig, behövs krafttag i skolan. Lärarnas Riksförbunds slutsatser Det behövs en nationell IT-strategi som handlar om hur alla skolor ska kunna bli en-till-en-skolor. Vår förra undersökning visade att det finns stora skillnader mellan olika kommuntyper i graden av datortillgång. Alla elever måste ha tillgång till sin device. Bästa resultat uppnås när eleven finner den form av device som passar den eleven bäst. Skolan ska däremot ställa krav på vilka prestanda som är nödvändiga för att alla ska ha möjlighet att arbeta. Dessa satsningar kan inte bäras av respektive skolenhet, då det riskerar att slå mot lärartätheten. Det är en fråga för huvudmannen. Den nationella IT-strategin måste innefatta ett omfattande fortbildningspaket inriktat på skolans olika ämnen. Denna satsning kan inte ske vid ett enskilt tillfälle utan måste vara kontinuerlig för att alla lärare ska få en möjlighet att uppdatera sina kunskaper och utbyta erfarenheter med fler kollegor än de egna på skolan. Det krävs dessutom att krafttag görs i lärarutbildningen. I synnerhet måste lärarutbildningen tydligt fokusera på IT-tekniken ur ett didaktiskt perspektiv. Huvudmännen måste inse att kreativt användande av IT inte kan tvingas fram. Undervisning som bygger på ett IT-baserat lärande kräver ordentligt med tid för lärare att förbereda. Lärare måste enskilt, och gemensamt med kolleger inom sina ämnen, ges reella möjligheter att förbereda och följa upp undervisningen. Länder som kommit långt i sin utveckling med att arbeta med 21st Century Skills visar att lärarna koncentrerar sig helt på sitt pedagogiska uppdrag och deras tid tillåts inte splittras upp av uppgifter som inte har direkt anknytning till undervisningen. Med hela världen i klassrummet 9

IT i skolan tillgång och användning Viljan att öka inslaget av datorer och annan informationsteknik i den svenska skolan har funnits länge. Redan under 1970-talet inledde staten den stora Datorn i skolan -satsningen och fler följde därefter. I dagsläget sker också stora satsningar på området, främst genom de så kallade en-till-en-satsningarna som går ut på att utrusta alla elever och lärare med en egen dator. Det de tidiga statliga satsningarna har gemensamt med de nuvarande en-till-en-satsningarna är att de i stor utsträckning har handlat om att öka tillgången till tekniken. Utvecklingen har på senare år gått så långt att frågan om att alla lärare behöver en egen dator snart är utagerad och en allt större andel av eleverna får successivt tillgång till egna datorer. 1 Elevernas kunskaper är målet BÄTTRE IT-UTRUSTNING MER IT-ANVÄNDNING BÄTTRE RESULTAT Det övergripande målet med satsningarna har självfallet varit att tillgången till datorer på sikt ska påverka undervisningen i en sådan riktning att elevernas kunskaper och resultat blir bättre. Olika aktörer har över tid formulerat detta på olika sätt men gemensamt för de flesta är att man tänker sig att ett orsakssamband som det som beskrivs i figuren här intill ska uppstå. Det är självfallet inte endast traditionella ämneskunskaper man har förväntat sig ska förbättras utan även elevernas digitala kompetens och sådant som brukar betecknas som icke-kognitiva förmågor eller 21st Century Skills, till exempel samarbetsförmåga, analys- och problemlösningsförmåga, kreativ förmåga med mera. 2 1) Skolverket (2013 a), Lärarnas Riksförbund (2013) 2) Skolverket (2013 b) 10 Med hela världen i klassrummet

Det finns belägg för positiva effekter... Det finns en hel del forskning kring IT i skolan, främst internationell men även svensk. Den svenska forskningen har handlat mycket om tillgången till IT men har på senare år också börjat intressera sig för vad som händer när lärare och elever utrustas med datorer och andra IT-verktyg. 3 Vad det gäller IT-användningens effekt på elevernas kunskapsresultat finns det vissa, i synnerhet internationella, studier som visar positiva effekter av ökad IT-användning. Orsakssambanden är dock ofta väldigt komplexa och en rad villkor brukar behöva vara uppfyllda för att generella effekter ska gå att belägga. 4 Ett sådant som framkom i Myndigheten för skolutvecklings kunskapsöversikt från 2007 var att IT-verktygen måste vara en integrerad del av det pedagogiska sammanhanget, det vill säga att läraren måste ha en tydlig idé om hur IT-verktygen ska integreras i undervisningen, vilken roll de ska fylla och hur de därigenom ska användas. Det finns också studier som fokuserar på andra effekter, som på elevernas motivation, samarbete och liknande. 5 Anser du att IT-användningen har förbättrat din undervisning? (N=1646) 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 30 Ja, i stor grad 55 Ja, i någon grad 12 Nej, inte märkbart 2 2 Nej, inte alls Vet ej Det är också viktigt att framhålla att en stor andel av lärarna själva också ser positivt på den utveckling av undervisningen som den ökade IT-användningen inneburit. Åtta av tio lärare i Lärarnas Riksförbunds tidigare undersökning anser att IT-användningen har förbättrat deras undervisning.... men utvecklingen sker inte alltid i den takt som önskas I debatten om IT i skolan går det ibland att skönja en frustration hos politiker och skolhuvudmän över att genomslaget för IT-användningen i skolans undervisning går för långsamt. Det finns flera skäl till detta. Något som framkommer i undersökningar från såväl Skolverket, Skol- 3) Se till exempel Grönlund (2014), Samuelsson (2014), Fleischer (2013), Hylén (2013 a), Skolinspektionen (2011) och Tallvid (2011) 4) Skolinspektionen (2011), Hylén (2013 b) och Myndigheten för skolutveckling (2007) 5) Skolinspektionen (2011), Myndigheten för skolutveckling (2007) Med hela världen i klassrummet 11

Hur ofta använder du IT i din undervisning? Under en vecka är det De flesta lektionerna 30 % Mer än hälften av lektionerna 22 % Mindre än hälften av lektionerna 17 % Några enstaka lektioner 27 % Inte alls 5 % Hur ofta använder du IT i din undervisning? (%) Under en vecka är det Sv Sh Ma Fy De flesta lektionerna 31 36 20 22 Mer än hälften av lektionerna 26 28 18 17 Mindre än hälften av lektionerna 16 20 21 22 Några enstaka lektioner 23 14 34 33 Inte alls 3 2 6 5 inspektionen som Lärarnas Riksförbund är att lärarna upplever ett stort kompetensutvecklingsbehov just kring hur IT kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Detta är dock ett område där många skolhuvudmän faller till föga, då de satsningar som har gjorts på inköp av utrustning inte har följts upp med motsvarande satsningar på fortbildning för lärarna i hur de kan använda IT för att utveckla sin undervisning. 6 Det kan mycket väl vara av detta skäl som det går att se tydliga skillnader i graden av IT-användning mellan olika ämnen. Det är till exempel vanligare att lärare i svenska och samhällskunskap använder IT i sin undervisning än att lärare i matematik och fysik gör det, se tabellen intill. Sannolikt beror detta på att det för de tidigare ämnena finns mer uppenbara användningsområden för IT i undervisningen än vad det finns för de senare. Vad lärare och elever själva uppger att IT används till talar för detta IT används ännu främst till att eleverna ska söka information, skriva texter och göra presentationer av olika slag 7, aktiviteter som är vanligare förekommande i humanioraämnena. Vad används IT i skolan till? Det är självfallet svårt att ge en rättvisande och allomfattande bild av vad IT i skolan används till. I grunden ligger ett mätproblem. Om vi vill veta vad IT används till måste vi fråga elever och lärare om detta i stora enkäter. Dessa innehåller i sig själva en begränsning i och med att det smidigaste sättet att mäta frekvenser därigenom är att göra det med fasta svarsalternativ. Därmed fångas inte alla nyanser av hur och på vilket sätt IT används i skolan. En summarisk sammanfattning av några av de större enkätundersökningar som har gjorts visar tillsammans med granskningar från Skolinspektionen att IT-användandet i skolan hittills i stor grad är elevcentrerad, det vill säga att den handlar om vad eleverna förväntas göra med de nya IT-verktygen. Detta syns bland annat genom att både lärare och elever i olika undersökningar 8 uppger att informationssökning, ordbehandling och presentationer fortsatt dominerar användandet: 6) Skolinspektionen (2011), Skolverket (2013 a), Lärarnas Riksförbund (2013) 7) Skolverket (2013 a), Lärarnas Riksförbund (2013) 8) Skolverket (2013 a), Lärarnas Riksförbund (2013) 12 Med hela världen i klassrummet

Lärares användning av IT i skolan Elever Föräldrar Kollegor Skolledning Externt Kommunikation Undervisning Kunskapande Administration Frånvaro Dokumentation Myndighetskontakter med mera Elevcentrerat Lärarcentrerat Undervisningsrelaterat Planering Kompetensutveckling Informationssökning Presentationer Ordbehandling Beräkningar/statistik Övning/repetition Förberedelse Läxor Genomgångar/ presentationer Dokumentation Uppföljning Formativ Bedömning Betygsättning Detta behöver inte på något vis vara negativt, de allra flesta av dessa aktiviteter är planerade av läraren och ingår i ett pedagogiskt sammanhang. Det tycks dock ännu finnas färre studier och undersökningar som beskriver hur lärare resonerar kring deras upplägg av undervisningen och på vilka grundvalar de väljer att använda olika IT-verktyg samt hur IT-tillgången har påverkat de undervisningsmoment då läraren själv är aktiv. Hur resonerar lärare? I denna rapport kommer vi därför att gå vidare från de större enkäterna till att undersöka hur några olika lärare resonerar kring sitt IT-användande i undervisningen. Vad är det som har drivit dem att utveckla IT-användandet i sin undervisning? Vad vill de uppnå med det och vad är det olika IT-verktyg erbjuder undervisningen och elevernas lärande som andra läromedel inte kunnat erbjuda på samma sätt tidigare? För att kunna granska detta närmare har vi till denna rapport intervjuat fyra olika lärare i några olika ämnen hur de tänker kring IT-användandet i deras undervisning. Med hela världen i klassrummet 13

Kungen över Powerpoint blev tvungen att abdikera Henrik Larsson har rört sig från presentationer till det globala fikarummet Facebook Personfakta Henrik Larsson Ålder: 41 Examensår: 2000 Skola: Katedralskolan (gy), Lund Undervisar i: Samhällskunskap, sociologi och psykologi Mer om Henrik: Ta del av material Henrik delar på sociologipagymnasiet.se och hans elevblogg på henkekatte.wordpress.com Fick vid ett tillfälle höra av en elev att jag var kungen över Powerpoints och där någonstans kände jag att jag hade kommit fel. Kungen måste abdikera. Henrik Larsson arbetar som gymnasielärare i bland annat samhällskunskap på Katedralskolan i Lund. När han fick sin första en-till-enklass, där varje elev har en egen dator blev både han och eleverna ställda; vad gör vi nu?. Batteritiden var kort och det krävdes en Ikea-kasse med kablar för att få tekniken att fungera, men viktiga världshändelser trängde sig på direkt och visade på IT-verktygens styrka som läromedel. Beskriv framväxten av ditt IT-användande i undervisningen. Första klassen jag hade som fick en-till-en-lösning var för sex, sju år sedan. Eleverna bara försvann bort på Facebook och både de och jag frågade oss vad vi ska använda det här till. Jag blev helt ställd. Men precis då inträffade kriget i Gaza och från en dag till en annan kom jag och en kollega fram till att vi kan titta på vad olika medier i olika länder skriver, i England, i USA och i Sverige, och där någonstans fick man känslan att man kan titta utåt. Jag tycker själv att olika plattformar som It s learning, Fronter med mera inte är så pedagogiska och användarvänliga, därför kom jag snart att starta min första lärarblogg för att kunna samla informationen och för att det blir mer attraktivt att titta på för eleverna. I nästa steg efter det insåg jag att det här med att det skulle bli en kommunikation även mellan eleverna inte blev av, utan att det blev mer att jag la upp uppgifter och planeringar. Då tog jag det vidare och startade Facebookgrupper för diskussioner kring sådant eleverna fick till uppgift att göra, till exempel att fota könsstereotypa leksaker och kläder och direkt har man ett Facebookrum fullt med bilder, en livlig diskussion och elever som tidigare inte uttryckt sig. Någonstans där insåg jag att man kan gå ännu längre och jag ser det som ett av de stora genombrotten för mig. 14 Med hela världen i klassrummet

När Henrik Larsson fick sin första klass med en-till-en-lösning så blev han ställd. Vad gör jag nu? Men kriget på Gaza-remsan gav honom nya uppslag. Ibland upplever jag att skolan blivit lite instrumentell för eleverna; de har deadlines och uppgifter som skrivs ihop i sista sekunden och det handlar bara om att leverera i förhållande till vissa kriterier som läraren satt upp. En-till-en-lösningarna har nog drivit på det här också och gjorde det även för mig initialt. Den produktionen känner jag att den inte ger så mycket, den ökar bara stressen för mig och eleverna. Därför har jag inspirerats en del av flipped classroom, för jag insåg också att det var åt det hållet jag rörde mig jag vill förlägga analysen till klassrummet, det andra kan göras på andra sätt och andra ställen. Teknikfakta Flipped classroom Flipped classroom är en metod som bygger på att eleverna tar del av ett undervisningsinnehåll via datorn någon gång innan lektionen, ofta via YouTube-filmer. Ett syfte med metoden är bland annat att frigöra lektionstid till andra aktiviteter än sådant eleverna kan lösa själva utan läraren. Det fick mig också att omvärdera mitt användande av Powerpoints. När jag kämpade på med det som alla lärare gör med att få tekniken att funka, lägga in bilder och så vidare fick jag vid ett tillfälle höra av en elev att jag var kungen över Powerpoints och där någonstans kände jag att jag hade kommit fel. Kungen måste abdikera. Jag insåg det nog tidigare, men det var droppen som fick mig att inse vilken passivitet detta hade skapat, att jag gjorde mycket av det här för mig egen del. Där flyttade jag fokus mer mot det globala fikarummet på Facebook. Med hela världen i klassrummet 15

Henrik Larsson med eleverna Elin Talevska och Sara Wettemark. Enligt Henrik Larsson har det blivit allt viktigare att fokusera på analys och förståelse i undervisningen. Nu har jag också kommit till den punkten att jag funderar över vad det är IT inte kan konkurrera med, vad det är vi i skolan kan bidra med som inte finns på nätet. Det är nog de icke-digitala lektionerna där det blir de viktiga samtalen, handledningen, de starka berättelserna. De starka exemplen som berör och som motiverar, att man kliver in i klassrummet med en lektion som en helig stund, mera än att det är med powerpoint vi konkurrerar ut uppmärksamheten mot de sociala medierna med, det tror inte jag. Inte ens Prezi funkar då. Teknikfakta Prezi & Gapminder Prezi är ett onlineverktyg för att skapa rörliga presentationer. Gapminder är ett online-analysverktyg med internationell statistik om hälsa och strukturella variabler. Gapminder är skapat av professor Hans Rosling vid Karolinska institutet. Om vi byter perspektiv och betraktar IT som ett läromedel och kontrasterar dom mot andra läromedel, finns det något verktyg eller så som du verkligen känner att det bidrar med något som inget tidigare läromedel har kunnat? För att använda ett medeltida ord så handlar det mycket om multimedia att man har tillgång till rörlig media och visualiseringar. Ett av de första och största som har fått mest genomslag är ju Gapminder, att man både kan visa vad man kan ha statistik till och hur man kan presentera statistik så att det blir spännande och intressant. Det andra jag tänker på är hur man kan koppla populärkultur, som musik och film, med klipp från YouTube, med snabba exempel som ger igenkänningsfaktor och som drar igång diskussioner. Det kan man inte hitta 16 Med hela världen i klassrummet

i en lärobok på samma sätt. Samtidigt kan läroboken användas för att sätta sammanhang. I samhällskunskapen så används ju läroboken mest där det finns ett tydligt sammanhang eller en teori som man måste ha med, som till exempel i ekonomi eller i statsskick, där behöver man ofta rama in det med en lärobok. Om vi utgår från samhällskunskapen och tänker på de typer av kunskaper, förmågor och färdigheter som nämns i målen, skulle du säga att det finns något särskilt område där du känner att här har jag kunnat förbättra undervisningen och göra det här ännu bättre? Jo, det är ju där jag kommer tillbaka till att det finns en mycket tydligare koppling till att man ska ha vissa färdigheter färdigheten att hantera begrepp och analysera, underbygga och så vidare. Jag tycker för det första att man måste ge eleverna chansen att verkligen få vara utförliga och välgrundade och där är ju IT med detta informationsutbud fantastiskt. Bara man ger eleverna rätt handledning och rätt tips så tenderar dom att leva upp till ganska höga kunskapskrav och blir mer analytiska. Dom kan underbygga och sätta begrepp i ett sammanhang men det kräver mycket av mig som lärare att jag har en idé om åt vilket håll jag vill föra dem vad är målet? samtidigt som man ska ge dem tiden och möjligheten och inte att släppa dom fria i detta. Då tenderar det att skjutas till sista dagen. För att använda ett medeltida ord så handlar det mycket om multimedia att man har tillgång till rörlig media och visualiseringar. Jag vet inte om det beror på förändrade ämnesplaner och kunskapskrav eller IT, men i dag jobbar jag mycket mer direkt med hur man analyserar något. Jag märker att jag får jobba mer med att undervisa om hur man gör i dag än vad man ska kunna liksom. Med hela världen i klassrummet 17

Om man ska kasta sig ut på djupt vatten gäller det att man kan sin läroplan Helena Kvarnsell utmanar sig själv att testa nytt Personfakta Helena Kvarnsell Ålder: 37 Examensår: 1999 Skola: Björknässkolan 7 9, Nacka Undervisar i: Matematik, fysik, biologi, kemi och teknik Mer om Helena: Helena bloggar om hur hon arbetar på matteochno.wordpress.com En slutsats för mig var att ju friare arbetsformer man har, desto tydligare måste du som lärare vara med vad eleven förväntas lära sig. Helena Kvarnsell arbetar som grundskollärare i matematik, teknik och samtliga naturvetenskapliga ämnen på Björknässkolan i Nacka. När hon fick sin första en-till-en-klass inledde hon ett vilt experimenterande men var skulle det landa? Nationella proven i fysik visade några år senare att det landade där det skulle och Helena förstod under resans gång vad framgångsreceptet bestod i tydlighet, tydlighet, tydlighet! Beskriv framväxten av ditt IT-användande i undervisningen. Hösten 2009 fick jag den första en-till-en-klassen och vi hade en ITchef som var väldigt inspirerande och hela tiden frågade Helena har du testat det här? och nej, det hade jag ju inte så då gör jag väl det då. Jag testade, testade och testade ihop med den här klassen in absurdum! Det här är en kul grej, det borde man kunna använda och så vidare. Det var lite fel ingång egentligen kan jag tycka. Tvärtom vore ha varit bättre, att det här behöver jag träna eleverna i och då är filmer bra, men det var roligt i alla fall och det blev bra. Jag var jättenervös när den här klassen skulle skriva nationellt prov i nian i fysik och det fanns jättemånga och en hel del kollegor som sa att på Helenas lektioner surfar man bara. Men så skrev de nationella proven och hälften skrev MVG och 40 procent skrev VG alla skrev godkänt. Då kände jag att uppenbarligen lär de sig någonting. Då kom en viktig reflektionsfas. Tidigare hade jag sagt att om eleverna bara lär sig lika mycket som annars, då är jag nöjd, för de verkar ha ganska roligt och de får med sig lite digitala förmågor också. Det är ju inte bara kunskaperna och det där i läroplanen, vi har ju kapitel ett och två också. När man skrev dom tittade man ju också mycket på EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, det och det här med 21st Century Skills, det har jag haft med mig i många år. Om inte något 18 Med hela världen i klassrummet

Vilken hundvakt är mest prisvärd vid olika antal timmar? För Helena Kvarnsell ger IT i undervisningen ökade möjligheter att lära eleverna att se samband. annat så ska eleverna åtminstone ha listat ut hur man lär sig saker när man går ur grundskolan tycker jag, i alla fall från mitt klassrum. Så i varje moment jag gör ska det tränas någon av de här nyckelkompetenserna, det kan handla om digital kompetens, att lära att lära, att presentera saker eller så. Men sedan visade det sig som sagt att de banne mig lärde sig mer. Nu hade jag ju inte en klass utan datorer och kunde göra jämförelser, men ändå presterade de bättre än vad man hade kunnat förvänta sig varför gjorde de det? En slutsats för mig var att ju friare arbetsformer man har, desto tydligare måste du som lärare vara med vad eleven förväntas lära sig. Om du går in och säger att det är kul att göra radio, så nu ska vi göra radio, då måste du också kunna presentera för eleverna att jag vill att ni i radioprogrammet visar att ni kan samtala om hälsa eller gör en film om detta och då vill jag att du visar dessa kunskapskrav. Det blir ett fokus på vad jag ska leverera som elev. Fakta Livslångt lärande EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande antogs 2006 och finns i Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG. 21st Century Skills är ett samlingsnamn för sådana kompetenser som traditionellt inte ligger i fokus för skolans undervisning. I Sverige har dessa dock funnits med i läroplanerna under lång tid, inte minst sedan Lpo94. Se Skolverket 2013 b. Med hela världen i klassrummet 19

Helena Kvarnsell tycker att det är viktigt att eleverna får arbeta med exempel från verkligheten. Där har Gapminder varit ett ovärderligt verktyg. Teknikfakta Bambuser Bambuser är en videodelningstjänst på internet som kan användas för att streama film på olika sätt. Bambuser har flera funktioner än YouTube, exempelvis direktsändning. Jag tror också att det finns fler saker som påverkar. Det blir till exempel lite roligare med film, radio, hemsidor, presentationer det skapar en arbetsro och i bästa fall att dom gärna också jobbar lite effektivare och kanske till och med lite mera. Det är en bra bieffekt. Någonstans tror jag också att all undervisning handlar om att man ska bygga en god relation till de man ska undervisa. Att använda IT blir därigenom ett sätt att visa att jag vill vara i den värld där jag vet att de befinner sig och att jag respekterar att de kan saker i den världen och att de gärna får använda sig av det för att visa kunskaper i min värld i skolan. Sedan är det också viktigt att de får göra verklighetskopplingar. Nu i matten så har vi jobbat med samband och procent och det kan man ju göra i matteboken, men det blir ju sällan särskilt kul. Så vi har arbetat med Gapminder i stället, för att där kunna jämföra verklig statistik och samband på olika sätt. Vi jobbar med procent och Facebook, hur många är online just nu? Om jag gör så här på Instagram, hur många träffar eller likes ger det? Den här hundvalpen fick så många kommentarer, hur stor andel är det av alla följare? Det är så väldigt lätt att få in verkligheten. 20 Med hela världen i klassrummet

Hur har intåget av IT påverkat dig i det du gör när du är aktiv i klassrummet och inte eleverna? I din direkta undervisning? Det första jag tänker på är att administrationen i klassrummet blivit mycket enklare i och med att man kan dela anteckningsböcker. Jag skriver sällan på tavlan utan alla genomgångar skriver jag i OneNote på min dator och så delar jag det med eleverna. Det är smidigt, för elever som är hemma och sjuka kan då också ta del av en del av föreläsningen. Ibland spelar jag även in ljudet om det är en föreläsning. Om vi gör en stor labb som är pysslig att få till kan vi streama den via Bambuser och titta på den flera gånger och man kan titta om man inte var med och så. Vad det gäller min planering tycker jag att jag planerar mindre och mindre. Tydligheten gentemot eleverna om vad som krävs i kursplanerna kräver att jag är riktigt vass på vad det är som förväntas läras ut. Man ska äga sin läroplan och kunna motivera varenda lektion och vad man sysslar med utifrån den och någon typ av rådande skolforskning. Läroplanen måste jag därför vara jättebra på. Om jag sedan har en god relation till eleverna så räcker det ofta med att jag kommer in och säger att nu ska vi ha biologi och vi har de här veckorna på oss. Det här centrala innehållet har Nacka kommun bestämt att vi ska arbeta med i den här årskursen. Ni vet vilka kunskapskraven är, de är samma som alltid, hur skulle vi kunna göra på något kul sätt för att lära oss det här? Vi kan jobba med podcast föreslår någon. Vad av det här i det centrala innehållet skulle det då passa att göra podcast om? Vilka kunskapskrav skulle fungera bra? Ni vet att jag måste bedöma alla dessa tretton meningar som finns. Men det här, det står ju samtala om här. Ja, det skulle ju kanske passa bra. Och resonera, det kan man väl göra? Då blir det som att jag inte har behövt planera så mycket mer än att jag har läst på mina styrdokument och sedan gör vi någon sorts planering tillsammans därefter. Man ska äga sin läroplan och kunna motivera varenda lektion och vad man sysslar med utifrån den och någon typ av rådande skolforskning. Med hela världen i klassrummet 21

Katalonien i Spanien, Riksarkivet och elevernas släktingar För Martin Martinez ska historia vara på riktigt Personfakta Martin Martinez y Riqué Ålder: 62 Examensår: 1982 Skola: Vipans gymnasieskola, Lund Undervisar i: Lektor i historia Mer om Martin: Lade fram sin lic. avhandling Katalonien i Spanien i historia 1994. Martin och hans elever lägger ut elevarbeten på historiapariktigt.se texterna blir Eleverna är beredda att jobba. De här publicerade. Hela världen kan se dem. Martin Martinez y Riqué arbetar som lektor i historia på Vipans gymnasieskola i Lund. Han fick sin första dator i tjänsten någon gång på 1980-talet och den fungerade något bättre än en skrivmaskin. Nu är hela hans undervisning IT-integrerad och eleverna når lärplattformen och Martin närsomhelst och varsomhelst ifrån. Tillsammans med eleverna publicerar han elevarbeten för att visa vad historia också är på riktigt. Beskriv framväxten av ditt IT-användande i undervisningen. Det stora lyftet tycker jag kom i samband med internet. Från början fanns ju bara en dator per klassrum och en till mig som lärare, så då handlade det mest om en resurs för att kunna söka information. Det var så klart svårt att använda den i hela klassen, men den var desto viktigare för mig att söka information och jag insåg snabbt att det fanns en stor möjlighet genom datorn för mig att komma direkt till källor, kartor och bilder som jag kunde använda i undervisningen. Eftersom jag hela tiden velat försöka nå eleverna genom deras olika lärstilar har jag försökt anpassa min undervisning så att det hela tiden ska ha funnits inslag av att både läsa och skriva, se bilder, se film och göra någonting själv och producera. För detta har IT varit väldigt behjälpligt. Numer har kommunen köpt in It s learning-plattformen och däri skapar jag hela kurser för eleverna. Här hittar de allt material de behöver, sådant som jag producerar och jag kan dela det med kollegor och skolledning. Här kan också eleverna göra inlämningar, diskutera och få feedback av mig. Använder du dig av fler verktyg i samband med detta? Ja, bland annat använder jag mig av en avatar som kan presentera lektioner för eleverna. Den avataren brukar ha en dialog med en an- 22 Med hela världen i klassrummet

Martin Martinez levandegör sin undervisning med att plocka från de oändliga källorna som finns tillgängliga på nätet. nan avatar som ser ut som en av mina elever och den presenterar kort vad lektionen ska handla om. Samtalet kretsar kring vilken nivå de borde ligga på från grundskolan och det blir som en upprepning. Jag försöker göra som Comenius sa, att man ska hämta eleven där eleven är, och det är det jag försöker göra med de här små snuttarna. Mina elever har inte valt sina yrkesprogram för att de vill läsa historia. Det ställer mycket högre krav på mig att för det första kunna göra dem intresserade av ämnet och för det andra att göra dem intresserade av arbetsmetoderna. Men det fungerar faktiskt. Jag märker att detta upplägg fungerar för eleverna. Jag ljuger om jag säger att det gör det på alla det finns de som bestämt sig för att de inte är intresserade men majoriteten lyfts av detta och dom presterar högkvalitativa grejer. Fakta Martin Martinez pedagogik Begreppet avatar är hämtat från den indiska mytologin och är ett gudaväsens inkarnation i människoeller djurgestalt. På internet används avatarer som alter egon i olika sammanhang. Läs elevernas berättelser på Martin Martinez sida historiapariktigt.se Jag har också en sida där olika elever får lägga sina arbeten, den är öppen för allmänheten. Min ingång i det handlar mycket om att få eleverna att lära sig att använda källor och att skriva en sammanhängande text. Jag samarbetar med svenskan och samhällskunskapen. Jag tycker det är viktigt att de här sakerna sker i projekt och att man är öppen och samarbetar med kollegor för att hitta meningsfulla saker att göra Med hela världen i klassrummet 23

Yassir Touffic skildrar 1900-talets världshistoria genom att berätta om sin egen familjs bakgrund i Irak. Läs hans berättelse på historiapariktigt.se. Teknikfakta Lärplattformar & EUscreen It s learning, Fronter, Schoolsoft med flera är lärplattformar som kan användas för att samla elever och lärares resurser på ett och samma ställe. Det är också plattformar för kommunikation, planering och administration. Läs mer: se.fronter.info schoolsoft.se itslearning.se EUscreen är resultatet av ett europeiskt forskningsprojekt som har handlat om att tillgängliggöra oftast statligt producerad film och tv-produktion från hela Europa. Se euscreen.eu. så att det inte snuttifieras. Ibland har lärare i svenska svårt att motivera elever som inte gärna läser att över huvud taget intressera sig för ämnet svenska. Men när man bakar in det så här man behöver färdigheter i svenska för att kunna publicera sig ja då är de beredda att jobba. För de här texterna blir publicerade, hela världen kan se dem. Om vi snävar in till att titta på hur du använder IT som ett läromedel när du undervisar, vad använder du då och hur tänker du kring det? Jag delar alltid mina lektioner i tre delar. Den första delen är en presentation av mig och då använder jag IT i presentationen på olika sätt. Jag kan ha gjort en Powerpoint eller en interaktiv mindmap där jag lägger in mycket bilder och länkar till korta filmsnuttar och så vidare, som illustrerar min presentation. Därigenom kan vi samtidigt som jag pratar befinna oss i Palestina på 1920-talet eller var som helst. Jag använder mig till exempel av EUscreen, svenska filmarkivet eller Sveriges Radios arkiv eller många, många andra resurser. Så när jag går igenom till exempel Kubakrisen får man både se och höra radioprogram och så vidare inom loppet av 20 minuter. 24 Med hela världen i klassrummet

Till den andra delen av lektionen har jag skapat ett interaktivt dokument som jag vill att de ska jobba med, ibland enskilt och ibland saker de måste lösa i grupp. I den tredje delen är det en egen aktivitet där de ska skriva en rapport eller liknande vad de har fått ut av lektionen. I detta moment ges en återkoppling och jag kan också sedan i lugn och ro ta del av hur de upplevt lektionen. Det här är en viktig del i hur jag kan arbeta formativt med eleverna. Jag vet hur de har uppfattat sakerna och jag vet på vilken nivå de befinner sig och vilken kognitiv nivå de har nått. Det hjälper mig också sedan att sätta ett rättvist betyg. Jag delar alltid mina lektioner i tre delar. Om vi utgår från de kunskaper, förmågor och färdigheter som ämnesplanen nämner att eleverna ska utveckla under kursen, vad kan IT bidra med där? Sådana saker som att ha en ordentlig källkritik, att eleverna lär sig att förhålla sig till källor och att de får ett medvetet historiebruk och hur historia brukas och har brukats under tiden, att eleverna får möjlighet att utveckla sin IT-kompetens och sin förmåga att kommunicera, att diskutera och argumentera. Vi får historieförståelse, förståelse av hur historiska processer påverkar oss människor rent privat och kollektivt. Den stora fördelen är att IT är ett fönster till världen. Ett fönster till kunskap. Om man lär eleverna hur man ska skilja kunskap från okunskap, om man vägleder dem till riktiga källor, då har man öppnat hela världen för dem. Det är inget nytt egentligen, men i dag kan jag få eleven att under lektionstid komma fram till originaldokument som ligger på nätet som annars hade krävt två års arbete om du skulle leta fram dem i Riksarkivet eller på olika ställen. Med hela världen i klassrummet 25

Det är inte förbjudet att ha roligt på jobbet Med Ipads har Irene Pistol ökat variationen i undervisningen och elevernas deltagande Personfakta Irene Pistol Ålder: 39 Examensår: 1999 Skola: Vårbyskolan 6 9, Huddinge Undervisar i: Svenska, svenska som andraspråk och engelska Irene Pistol arbetar som grundskollärare i svenska och engelska på Vårbyskolan i Huddinge. När hon började på skolan fanns endast svarta tavlor med färgkritor för speciella tillfällen, men nu har skolan en fullt utbyggd en-till-en-lösning med ipads till samtliga elever och lärare. Tillgången på smarta appar har både gjort undervisningen roligare, smidigare och ökat möjligheterna att möta elevernas olika undervisningsbehov. Beskriv framväxten av ditt IT-användande i undervisningen. Jag har jobbat här i Vårby i 15 år. När jag började fanns det inte ens whiteboardtavlor utan vi hade svarta tavlor. Det fanns ett litet paket med färgkritor att skriva något vackert med till sommarlovet eller så. Det var mitt första jobb när jag var utexad, men bara för att jag ifrågasatte så mycket, varför vi var den enda kommunala skolan i Huddinge som inte hade någon dator över huvud taget, så blev jag erbjuden att sitta i skolans IT-grupp och vara IT-ansvarig på skolan och det var ju inte så svårt det fanns ju ingen IT att vara ansvarig för. Där någonstans började det. lättare att ha roligt En av vinsterna är att det är så mycket med IT och hitta på nya grejer. Jag är ju ingen IT-hacker på något sätt, utan jag kan ju bara det här vanliga som gemene man kan. Men användningsområdena ökar ju hela tiden och man vet ju inte i dag vad man kommer att vilja använda i morgon och det är det som är så fantastiskt tycker jag och det är därför det är så inspirerande. Det finns hela tiden någonting nytt som lockar och som man vill prova. Att få en-till-en-lösningen blev en successiv omställning. Då var jag klasslärare, så det blev att man från början satt där med sina matteböcker och gjorde vissa saker med IT någon gång då och då och sedan blev det mer och mer. Nu har jag ju bara engelska och är ämneslärare, 26 Med hela världen i klassrummet

IT i undervisningen är inte bara bra för elevernas förståelse. Det gör också lärandet mer lustfyllt, tycker Irene Pistol. Det är inte förbjudet att ha roligt på jobbet, säger hon. så nu har jag allting på nätet, vi har inga fysiska böcker längre. Sedan händer det så klart att jag kopierar upp något någon gång, det är ju inte så att jag är allergisk mot papper, men jag har ingenting färdigt att det här ska vi jobba fysiskt med, med papper och penna. Prov har varit det som kvarstår, jag ger dem fortfarande prov på papper för att annars vet jag inte hur jag ska ha koll på att de inte fuskar. Nearpod och Socrative tycker jag skulle vara toppen om dom slogs ihop och blev samma sak. I Nearpod kan jag ju se exakt vilka elever som håller sig på appen, vilka är inne utan att logga ut eller går in i en annan app? Det syns direkt i Nearpod medan du där inte kan få återkopplingen på samma sätt som i Socrative. Men i Socrative kan jag inte vara säker på att de kopplar ur och söker upp svaren någon annanstans. Teknikfakta Nearpod & Socrative Nearpod och Socrative är system som möjliggör för lärare att via varje elevs device ställa frågor till dem. Verktygen kan liknas vid olika typer av snabbenkäter där resultaten sammanställs snabbt och enkelt. Se nearpod.com och socrative.com. Showbie är en app från Apple (för Ipads etcetera) som möjliggör papperslös undervisning. I appen kan inlämningar av dokument och liknande göras. Den bästa appen som revolutionerade hur ipaden kunde användas i skolan och undervisningen var Showbie. Det var sådan lättnad att slippa alla de här mailen med inlämningsuppgifter, att i stället få ha alla saker samlade på ett ställe, att kunna ha koll på alla klasser, du kan dra ut listor över inlämning med mera. Det var det mest revolutionerande. Med hela världen i klassrummet 27

Nearpod och Socrative har gett Irene Pistol nya möjligheter att skapa snabba, elevinteraktiva diskussionsövningar. Om vi betraktar IT som läromedel, vilka är de största styrkorna med IT då som också utgör skäl till att du vill använda det som du gör? Bland annat att det är lättare att få det snyggt. Om eleverna ska skriva en egen bok och måste göra allting för hand, då är det elever som är duktiga på att rita, göra layout eller skriva snyggt som lyckas, men Ipaden är så användarvänlig så alla kan få det snyggt. Eleverna blir engagerade på ett annat sätt när de kan få ett bättre resultat ganska enkelt och då kan de lägga mer tid på det innehållsliga. Teknikfakta Appar för undervisningen Flera Apple-appar som är användbara i undervisningen: Comiclife, Bookcreator, imovie, Keynote och Creative Book Builder. Sedan är det framför allt att det är roligt och inspirerande. Det är ofta eleverna säger att det här var roligt och det vill jag komma åt det ska vara roligt att lära sig. Nu menar jag inte att alla lektioner jag har är roliga, det finns saker man måste traggla det kommer man aldrig ifrån, men det är inte förbjudet att ha roligt på jobbet och det tycker jag är en av vinsterna, att det är så mycket lättare att ha roligt med IT och hitta på nya grejer. 28 Med hela världen i klassrummet

Det är också bra för elevernas deltagande. Nu när de ska redovisa får de välja själva. Jag kan komma med idéer att de kan göra i Comiclife om de gillar serietidningar eller att de kan göra i Bookcreator, eller imovie eller en Keynote om de vill presentera, eller om de vill göra mer avancerade böcker kan de göra Creative Book Builder som är en lite mer avancerad bokapp, eller om du har något annat brukar jag säga, du kanske sitter på något jag inte känner till?. Så är det ju ofta, att eleverna har sprungit på något själva som jag inte har sett. Detta tycker jag är en jättestor vinst med IT i undervisningen. Det blir också lättare med elevinflytande och det är bra för att skapa ett klimat där det känns att vi tillsammans kommer på de bästa idéerna. Även om det är jag som är läraren och har mest utbildning och oftast vet mest i klassrummet, så är inte det som jag kan och vet det som är bäst, för det som vi kan åstadkomma tillsammans är det som blir bäst oftast. Därför är jag lite allergisk mot att komma med färdiga koncept, att så här ska vi jobba. Däremot får man inte missta det för att jag inte planerar och strukturerar undervisningen, för det är också viktigt. Jag måste tänka ut vilka förmågor vi ska träna och hur vi ska nå dit och ibland kan det vara så att elevernas idéer inte går att förena med detta, men då är det viktigt att man kan förklara för eleverna varför. att skapa ett klimat Det blir också lättare med elevinflytande, där vi tillsammans kommer på de bästa idéerna. Här tror jag det finns ett viktigt utvecklingsområde för framtiden, att vi måste bli bättre på samarbete och planering och ha en samsyn kring det, så att eleverna får en ökad förståelse för läroplanen och att det IT-verktyg man använder blir en del i att nå målen och inte ett mål i sig självt. Det måste involveras och bli en del i lärprocessen, det får inte stanna vid att bara vara ett anteckningsblock eller en sökmotor. Då förlorar det sitt syfte på något sätt. Med hela världen i klassrummet 29

Referenser Fleischer, Håkan. (2013). En elev en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Grönlund, Åke. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom en dator per elev. Örebro: Örebro universitet. Hylén, Jan. (2013 a). Digitalisering i skolan en kunskapsöversikt. Ifous rapportserie 2013:1. Stockholm: Ifous. Hylén, Jan. (2013 b). Lägesrapport om it i skolan Nationellt forum för it i skolan. Stockholm: Education Analytics. Lärarnas Riksförbund. (2013). IT i undervisningen. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. Myndigheten för skolutveckling. (2007). Effektivt användande av IT i skolan. Analys av internationell forskning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Samuelsson, Ulli. (2014). Digital (o)jämlikhet. IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Skolinspektionen. (2011). Litteraturöversikt för IT-användning i undervisningen. Dnr 40-2010:5753. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2013 a). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2013 b). Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. Forskning m.m. om individuella faktorer bakom framgång. Stockholm: Skolverket. Tallvid, Martin. (2011). Från datorkunskap till En-till-En i Jansson, Bo (red). (2011). Utbildningsvetenskapens kärna. Läraryrkets innersta väsen? Malmö: Gleerups. Henrik Larsson och Martin Martinez y Riqué fotograferade av Tomas Cronvall Helena Kvarnsell och Irene Pistol fotograferade av Peter Käll 30 Med hela världen i klassrummet

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2014-05