Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum



Relevanta dokument
Utredning resecentrum - Luleå, Piteå, Skellefteå Leif Laestander 10/253

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för parkering

Planprogram för Stationsområdet. Yttrande

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod Lena Lingqvist

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Reflektion från seminarieserien

SE-151

Samrådsyttrande Norrbotniabanan, Järnvägsutredning Piteå Luleå (Södra Gäddvik)

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Våra planer för framtiden

- samverkan mellan kommunen och näringslivet för ett klimatsmart centrum med förbättrad kommunal och kommersiell service samt fler bostäder

KALLELSE. Minnesanteckningar. Rådet för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Storgatan 40 UMEÅ

Regionala och lokala mål och strategier

Motion om att återupprätta goda förutsättningar för arbets- och pendlingsresor

idéskiss Trafik och parkering

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Avsiktsförklaring utredning av uppställningsspår vid Västerås västra, lokstallen

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Från trafikstrategi till cykelplan. 2 november 2016


I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske.

Datum Utvecklingsplan för de viktigaste evenemangsplatserna i Uppsala

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.)

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Reflektion från seminarium 5

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

Området Ångfärjan Mål och motiv

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Kvarteren Waskplatsen, Silver, Kalken och del av Hyttorna

Regi ncity Syd Idekoncept oktober 2011


Datum Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Tjänsteutlåtande - Samrådsremiss, Detaljplan för Västerås resecentrum, Dp 1811

Minnesanteckningar Norrtågsmöte , kl 10:00-13:00 svensk tid, Plats: Landstingshuset, Luleå

Workshop Norra Tyresö Centrum

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2

Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan

Tunnelbana till Nacka; tilläggsavtal till huvud- och delprojektavtal och genomförandeavtal

Reflektion från seminarium 3

Förslag till Parkeringspolicy för Nacka kommun

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

Politisk styrgrupp i samhällsbyggnadsprojekt 2019KS106. Page 128 of 530

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Plats och tid för Rådasjön (fd A-rummet), kommunhuset, Mölnlycke sammanträde måndagen den 16 februari 2015 kl 16.00

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Remissvar Översiktsplan för landsbygden Norrköpings översiktsplan del 3

Mer människor, mindre trafik

En trevligare plats för helsingborgarna

Resultat av genomförda samråd

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Regional, översiktlig och strategisk planering

SÖDERBÄRKE STATION (del av Vad 4:18)

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Komplettering till ansökan: Pulsåder i den hållbara staden, Örebro kommun

Uppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik

Detaljplan för fördelningsstation för eldistribution i Barkarbystaden. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Ärende 26. Planbesked för Luna 1

Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering

Tätortsupprustning Pajala

Yttrande över - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Detaljplan för Hoby 1:23 m.fl. Ronneby kommun, Blekinge län

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

Genomförande av Detaljplan Backa västra. Rafed Baban Anders Lorentzson Robin Axelsson Lena Johansson Daniel Lindell Maria Lejdebro

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå medborgarförslaget.

Framtid Simlångsdalen

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning

Sjukhusområdet inriktningsbeslut Getingevägen Baravägen Tornavägen Sölvegatan Helgonavägen PÄ 37/2010

Årlig rapport om kollektivtrafiken i Värmland 2014

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

Lokalisering av nytt badhus i Kristianstad Änr KS 2013/380

Riktlinjer för resor

Genomförandebeslut avseende Barkarby bussterminal

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Semrén & Månsson Liljewall Arkitekter SGS Studentbostäder Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Home Properties

fastighetsutvecklingsplanens innehåll

Transkript:

LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern tappning är inte bara bytespunkter för resandet. Givetvis är huvudfunktionen att kunna erbjuda bekväma, enkla och trygga omstigningar till olika trafikslag. Men ett modernt resecentrum bör utvecklas till så mycket mer. När järnvägen en gång byggdes ut var stationerna mer eller mindre enfunktionella, helt orienterade mot järnvägsresan. Där kunde man köpa biljetter, lämna in resgods och vänta på tåget. Själva byggnaden utformades med stor omsorg, den var en solitär med respektavstånd till den övriga staden och omgärdad av en järnvägspark. Området på stationens baksida var stadens baksida med godshantering, lager, småindustri och annat. Genom järnvägens uppsving internationellt och i Sverige har det vuxit fram en ny syn på hur stationer ska utvecklas till mer än ett centrum för resandet. Många olika funktioner, både kommersiella och sådana med samhällsservice orienteras till resecentrum. Stationsbyggnaden blir inte längre en solitär utan integreras med den övriga stadsbebyggelsen. Järnvägens barriäreffekter, som försvårar kontakten mellan olika delar av staden, kan reduceras genom intelligent utformning av resecentrum och dess anslutningar. Planeringen för nya resecentrum ska alltså inriktas på att skapa mer än en bekväm bytespunkt för resandet. Det gäller att skapa ett mångfunktionellt centrum som tillgodoser såväl resenärens krav på service som andras behov av centralt belägna lokaler för olika ändamål. Resecentrum har per definition den bästa tillgången på kollektivtrafik och därför är det rationellt att förlägga funktioner dit som många människor kan nyttja utan att behöva använda bilen. Motiven till detta är flera: - En stor genomströmning av människor ger den kritiska massa som behövs för att ge ett gott underlag för kommersiella verksamheter. - Blandade funktioner medför aktivitet och närvaro av människor under en stor del av dygnet vilket medför en tryggare och attraktivare del av staden. - Besökare får snabbt ett gott intryck av staden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun Stadshuset 0920-45 30 00 070-319 39 37 anders.bylund@sbk.lulea.se DIREKT TELEFAX BANKGIRO www.lulea.se 971 85 LULEÅ 0920-45 42 33 0920-45 48 17

LULEÅ KOMMUN Version 2 (5) Det är många olika funktioner som med fördel kan förläggas till ett resecentrum. Det handlar i första hand om sådan service och tjänster som förknippas med resan, men det handlar också om sådana funktioner som kan läggas till resecentrum i dess egenskap som en av de mest betydelsefulla och centrala punkterna i staden. Utvecklingen av stadens resecentrum blir ett unikt tillfälle att se över och vitalisera närområdet och definiera dess roll i stadskärnan. Resecentrumbyggnaden ska utföras för att tjäna sitt syfte under lång tid framåt. Den bör därför göras med omsorg, signalera att den är en central plats i staden för resande och annat, utstråla attraktivitet, vara flexibel och utförd med green building fokus. Miljöprofileringen är viktig och självklar för en byggnad som tjänar kollektivtrafiken. Underlagsarbeten för projektet Under 2011 lät Luleå, Piteå och Skellefteå kommuner två konsultgrupper ta fram underlag för arbetet med att skapa ett attraktivt resecentrum i Luleå. Konsultgrupperna skulle dels svara på frågor som: - Vad är en rimlig bedömning av effekten av en utbyggd Norrbotniabana? - Hur många resenärer bör vi dimensionera för? - Hur många människor totalt kan tänkas röra sig i och genom ett modernt resecentrum? - Vilka funktioner är viktigast att säkerställa med avseende på resan? - Vilka förutsättningar krävs för goda kopplingar till andra transportslag? Vilka ytbehov finns för dessa (bil, lokalbuss, regionalbuss, taxi, cykel)? - Hur påverkas trafikflödena på närliggande vägnät och hur kan då exempelvis parkeringar lokaliseras? Men också: - Identifiera vilka samhällsfunktioner som lämpligen bör/kan förläggas till resecentrum. - Identifiera vilken typ av och i vilken omfattning som kommersiella lokaler och funktioner (exempelvis hotell, konferens, butiker, resebyrå, taxi) kan förläggas till resecentrum.

LULEÅ KOMMUN Version 3 (5) - Hur kan resecentrat bli en attraktiv punkt i staden och hur kan resecentrat kopplas till resten av staden så att det bidrar till en vitalisering av stadskärnan. - Hur kan resecentrumbyggnaden organiseras (Grov skissmässig exemplifiering) Konsultgruppernas utredningar presenterades hösten 2012 och utgör viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Men också några elevarbeten vid LTU kan tjäna som idéunderlag. Särskilt det examensarbete som Petra Widetun gjort och som färdigställs under juni 2012. Ett modernt resecentrum behövs i Luleå oavsett när Norrbotniabanan blir verklighet. Redan i år börjar Norrtåg med regionaltågstrafik och då skulle Luleå helst redan ha haft ett attraktivt resecentrum som knyter ihop tågtrafik med busstrafik både regionalt och lokalt. Idé och syfte Luleå måste sträva efter att så snart som möjligt ha ett attraktivt och modernt resecentrum i Luleå centrum. Arbetet innebär att värdera de bedömningar och idéer som framkommit i de underlagsarbeten som gjorts. Kommunen måste bestämma sig för vilka huvudprinciper för resecentrums lokalisering och utformning som är väsentligast och tydligt peka ut dessa inför arbete med detaljplan och eventuell arkitekttävling. Arbetet bör i första steget delas in i två delar: 1. Ta ställning till vad som är kommunens vilja inför det fortsatta arbetet. 2. Samråda med andra aktörer såsom Trafikverket, fastighetsägare och näringsidkare och förankra kommunens synsätt. Avgränsning, omfattning Arbetet ska omfatta de markytor i Luleå centrum som bedöms relevanta för påverkan av ett nytt resecentrum. Dvs. i första hand hela området mellan Prästgatan och järnvägen. Men också närliggande kvarter, däribland Loet, samt det nya exploateringsområdet Östra stranden. Det innebär att arbetet ska behandla en stor del av de östra delarna av centrum.

LULEÅ KOMMUN Version 4 (5) Önskvärt resultat av projektet Arbetet ska leda fram till ställningstaganden på både tjänstemannanivå och politisk nivå om hur kommunen vill att ett resecentrum i Luleå centrum ska lokaliseras, fungera, utformas och samspela med resten av staden. Projektets resultat ska ligga till grund för framtagande av detaljplan. Projektets resultat ska: - Ta hänsyn till kommunens pågående programarbeten! - Bidra till en hållbar stadsutveckling! - Vara attraktivt, nytänkande och stadsmässigt! - Betona helheten framför enskilda markintressen! - Vara tillgängligt för alla! - Vara en del av, och en utveckling av befintlig stadsstruktur! - Uppfylla arkitektoniska kvalitetskrav? - Syfta till energisnålt byggande! - Föreslå etappindelning så att resecentrum kan växa med ökad tågtrafik! Tidsramar Förslag till projektbeskrivning ska lämnas till projektägaren senast under augusti månad 2012. Projektet ska färdigställas så att detaljplanearbete kan påbörjas 2014. Organisation - Uppdragsgivare: Kommunstyrelsens plan- och tillväxtutskott - Projektägare: Anders Dalstål, stadsbyggnadschef - Styrgrupp: Anders Bylund, SBK (ordförande), Bengt Jonsson Tekniska förvaltningen,,, - Projektledare: Anna Lindh Wikblad, SBK

LULEÅ KOMMUN Version 5 (5) Resurser och finansiering Kostnader för tid och resor som kommunens tjänstemän gör inom ramen för arbetet ansvarar respektive förvaltning eller bolag för. Hur kostnader för eventuell konsulthjälp ska finansieras avgörs av styrgruppen. Rapportering och utvärdering Avrapportering av arbetet ska ske med en skriftlig rapport. Kontinuerlig avstämning av hur arbetet löper ska ske med styrgrupp samt med PTU. Anne Karlenius Kommunchef