2009 ÅRSREDOVISNING
Innehållsförteckning Sidan 2 Inledning Organisationsshema med bolag 3 Kommunens intäkter och 100 lapp 4 Fem år i sammandrag 5 Förvaltningsberättelse Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 6-10 Hushållning och kvalitet 10-12 Ekonomisk översikt och analys 12-24 Personalredovisning med hälsobokslut 24-30 Räkenskaper Resultaträkning, Kassaflödesanalys 31 Balansräkning 32 Noter 33-40 Driftredovisning 42 Investeringsredovisning med kommentarer 43-46 Verksamheterna Kommunfullmäktige, Revision, Valnämnden, Överförmyndaren 47-52 Kommunstyrelsen 53-55 Miljö- och byggnämnden 56-57 Service- och Tekniknämnden 58-65 Barn- Utbildnings- och Kulturnämnden 66-68 Socialnämnden 69-71 Koncernen Gällivare Kommun 72-89 Övrigt Redovisningsprinciper 90-91 Ord- och begreppsförklaringar 92 Fakta om Gällivare kommun 93 Revisionsberättelse 94-97
Organisation Revision Ordförande Lennart Hagstedt Kommunens organisation Kommunfullmäktige Ordförande Margareta Pohjanen Kommunstyrelsen Ordförande Tommy Nyström Kommunchef Lennart Johansson Miljö- och Bygg Ordförande Ulf Nordmark Förvaltningschef Sture Sundquist Top Bostäder AB 100% VD Märit Palo Gällivare Värmeverk AB 100 % VD Mats Eriksson Matlaget i Gällivare AB 60 % VD Annchatrin Haglund 3 Service- och Teknik Ordförande Klas Holmgren Förvaltningschef Ingamaj Backman AB Malmfältens kraftverk 50 % VD Stefan Hämäläinen Barn-, Utbildning och Kultur Ordförande Börje Johansson Förvaltningschef Kjell Wallgren Socialnämnden Ordförande Rita Poromaa Förvaltningschef Marianne Jonsson
Kommunens intäkter Kommunens intäkter 2009 kom från... 4 Så här får kommunen sina pengar Skatteintäkter 62% Kommunalskatten är kommunens största inkomstkälla Generella statsbidrag 14% Består av utjämningstystem så att alla kommuner får likvärdiga förutsättningar att bedriva sina verksamheter. Statsbidrag 183 mkr 14% Taxor, avgifter och bidrag m.m 292 mkr 23% Skatteintäkter Statsbidrag Taxor, avgifter och bidrag m.m Finansiella intäkter Taxor och avgifter 23% Dessa är intäkter från olika tjänster som kommunen erbjuder Finansiella intäkter 9 mkr 1% Skatte intäkter 786 mkr 62% Finansiella intäkter 1% De består av avkastning, ränteintäkter och utdelningar på kommunens förvaltade kapital Av varje hundring som du betalade i skatt 2009 gick så här mycket till Äldreomsorg Förskola och grundskola Gymnasie och komvux Handikappomsorg Miljö och samhälle Individ och familjeomsorg Fritid och Kultur Gator och vägar Sysselsättningsåtgärder Politisk verksamhet 29,40 kr 26,00 kr 13,60 kr 8,10 kr 5,90 kr 5,80 kr 5,00 kr 3,80 kr 1,30 kr 1,10 kr
Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG 2005 2006 2007 2008 2009 Allmänt Antal invånare 31 dec 19 077 18 959 18 860 18 703 18 533 - varav 0-6 år 1 114 1 104 1 083 1 113 1133 - varav 7-15 år 2 099 1 963 1 858 1 714 1626 - varav 16-18 år 808 860 884 863 799 - varav 19-64 år 11 059 10 988 10 969 10 895 10806 - varav 65 år och äldre 3 997 4 044 4 066 4 118 4169 Skattekraft, % av riksmedelskattekraften 101 102 103 102 105 Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 22,33 22,33 22,33 22,33 22,33 Landstingsskatt, kr 9,42 9,42 9,42 9,42 10,40 Begravningsavgift, kr 0,27 0,27 0,27 0,27 0,27 32,02 32,02 32,02 32,02 33,00 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mkr 874,0 901,8 936,1 960,6 960,3 Skatter och bidrag tkr/inv 45,8 47,6 49,6 51,4 51,8 5 Verksamhetens nettokostnader, mkr 799,3 812,7 855,3 901,4 927,2 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 41,9 42,9 45,3 48,2 50,0 Nämndernas budgetavvikelser, mkr 7,8 17,1 10,2 3,4 22,2 Finansnetto, mkr -5,2-0,9 0,9 2,9 9,3 varav pensionsförvaltning 2,7 2,8 0,7 0,8 9,2 Årets resultat kommunen, mkr 85,7 1) 19,7 29,2 23,3 42,4 Årets resultat koncernen, mkr 88,6 47,0 31,0 23,1 46,0 1) Varav extraordinära intäkter 65,3 mkr Balansnivå kommunen (intäkter/kostnader), % 107,8% 101,7% 102,4% 102,0% 103,6% Balans Nettoinvesteringar, mkr 22,4 33,0 33,6 37,0 45,6 Låneskuld, mkr 159,7 134,7 94,5 50,0 30,0 Pensionsskuld (inkl ansvarsförbindelse), mkr 432,6 500,2 596,6 609,7 632,6 Borgensåtaganden, mkr 444,2 465,1 477,2 573,7 767,5 Låneskuld, pensionsskuld och borgen kr/invånare 54 327 58 020 61 942 65 942 77 164 Personal Antal tillsvidare- och visstidsanställda 1 703 1 620 1 580 1 609 1 578 Antal årsarbetare 1 644 1 533 1 517 1 543 1 513
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse för Gällivare kommun 2009 6 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen visar hur yttre faktorer påverkar eller kan påverka Gällivare kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturläget i omvärlden och i Sverige, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, inflations- och löneutvecklingen samt ränteläget. Samhällsekonomin Sviterna efter finanskrisens begynnelse 2008 har påverkat oss under 2009. Vi är fortfarande i en mycket djup lågkonjunktur även om mycket pekar på att vi har tagit oss igenom det värsta. Världshandeln har vänt uppåt sedan mitten av 2009 men återhämtningen går långsamt. Den globala tillväxten (BNP) sjönk kraftigt under 2009 och världens BNP var negativt (-0,8 %) i jämförelse med samma period 2008 (2,6 %). Asiatiska länder uppvisar trots lågkonjunkturen en stark tillväxt där Kina och Indien hade positiva BNP med 8,3 respektive 7,0 % 2009. I Sverige sjönk BNP-tillväxten under året och var i mitten av december negativ med -4,3 %. (2008-0,2 %). Prognoser för framtiden pekar på en ökning av BNP under kommande år. Lågkonjunkturen i den globala ekonomin har slagit hårt mot den svenska exportindustrin, den svaga kronan har motverkat fallet något men exporten föll trots allt med hela 17 % under 2009. Sparandet i de svenska hushållen har ökat till historiskt höga nivåer under 2009 p g a ökade disponibla inkomster och en rädsla för arbetslöshet. Detta kommer framöver att gynna svensk ekonomi i form av en ökad konsumtion då en större positivism råder bland hushåll och företag. Den globala finanskrisen har inneburit att villkoren för att låna kapital drastiskt förändrats. Bl a Kommuninvest gör bedömningen att vi också får vara beredda på att upplåningskostnaderna kommer att öka i förhållande till läget innan finanskrisen. BNP 2008 2009 2010 2011 Världen 2,6 % -0,8 % 3,6 % 3,8 % Sverige -0,2 % -4,3 % 3,3 % 2,7 % Kina 9,1 % 8,3 % 9,8 % 9,2 % Inflationen (årsgenomsnitt) sjönk från 3,5 % (2008) till -0,32 % (2009). Förändringen december 2008 till december 2009 var +0,9 %. Inflationen steg något under första kvartalet, sjönk sedan något under kvartal 2 och 3, för att sedan sakta vända uppåt under fjärde kvartalet 2009. Inflationstakten kommer att öka under de närmaste åren men kommer fram till 2011 att ligga på en låg nivå. Den prognostiserade inflationstakten för 2010 beräknas bli 0,5 % och för 2011 något högre med 1,6 %. Räntorna förväntas bli fortsatt låga 2010 för att få fart på tillväxten. Prognosen för reporäntan är 0,3 % år 2010 för att sedan stiga till 1,2 % 2011. KPI(årsgenomsnitt) 2009 2010 2011 2012 Sverige -0,3 % 0,5 % 1,6 % 2,2 %
Förvaltningsberättelse Arbetsmarknad och sysselsättning Arbetslösheten i riket har ökat under 2009 och uppgick till 8,4 % av arbetskraften vilket kan jämföras med 6,4 % 2008. Indikationer tyder på att arbetsmarknaden inte kommer att försämras lika snabbt som tidigare. Personalstyrkan i näringslivet kommer att bantas ytterligare under 2010 i jakt på ökad lönsamhet. I offentliga sektorn kommer sysselsättningen att öka något under 2010 och 2011 men totalt sett kommer sysselsättningen att falla under 2010. Arbetslösheten i riket beräknas uppnå 9,5 % under 2010 och 2011. Antalet arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen ökade på årsbasis i samtliga länets kommuner. Kiruna och Gällivare hade vid årsskiftet den lägsta arbetslösheten i länet på 4,0 % respektive 4,1 %. Kommunerna i östra Norrbotten hade den högsta arbetslöshetsnivån i länet. Arbetslösheten ökade totalt med 1 960 personer 2009 och den största delen av dessa var män (1 330 personer). Under hela år 2009 varslades 2 605 personer i Norrbotten om uppsägning, vilket var 250 fler än under 2008. En stor del av varslen under 2009 rapporterades under första halvåret och kom från tillverkningsindustri, offentlig verksamhet samt från byggverksamhet. Arbetslösheten i Gällivare (16-64 år) har i slutet av december minskat från 4,3 % till 4,1 % jämfört med motsvarande siffra från föregående år. Gällivare har i december 2009 den näst lägsta arbetslösheten i länet, där motsvarande siffror för riket var 3,1 % (2008) och 4,4 % (2009). Under december 2009 har arbetsförmedlingen i Gällivare tagit emot 90 lediganmälda platser, vilket är 38 fler än för ett år sedan. Antalet arbetssökande i Gällivare (december 2009) var 482 personer jämfört med 506 vid samma period 2008. Det är en minskning med 24 arbetssökanden (4,7 %). Kommunernas ekonomi Total arbetslöshet 16-64 år dec 2009 Andra halvåret 2008 och fram till oktober 2009 präglades av allt sämre prognoser för de kommunala skatteintäkterna. I oktober 2009 vände utvecklingen och de negativa talen mildrades något fram till årsskiftet. Då det kring årsskiftet också blev klart att 2009 års premier för avtalsgrupplivförsäkringen (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkringen (AFA), en summa motsvarande 1,89 % av lönesumman, kommer att återbetalas till kommunerna så lättade den ekonomiska bördan betydligt. Sammantaget har de totala premierna för avtalsförsäkringar under perioden 2005 till 2010 minskat från 2,89 % av lönesumman till 0,83 %. prognostiserade nu SKL att kommunernas resultat för 2009 skulle uppgå till -966 miljoner kronor (ca -104 kr per invånare). Sedan ekonomirapporten presenterades har de samlade intäkterna för kommunerna, främst p g a en bättre prognos för skatteunderlagets utveckling år 2009 räknats upp med 0,2 procentenheter. Enligt SCB:s preliminära uppgifter för kommunernas resultat år 2009 redovisar drygt åtta procent av kommunerna ett underskott före extraordinära poster. Detta är en kraftig minskning jämfört med året innan då hela 25 procent av kommunerna uppvisade ett negativt resultat före extraordinära poster. Andelen kommuner som 2009 uppvisar ett underskott på mer än 500 kronor per invånare uppgår till knappt fyra procent. Motsvarande siffra för år 2008 var 13 procent. 16-64 år dec 2008 18-24 år dec 2009 18-24 år dec 2008 Samtidigt ökar andelen kommuner med ett överskott på 500 kronor eller mer per invånare. År 2009 uppgår andelen till 75 procent, jämfört med 2008 var det endast 45 procent av kommunerna som redovisade sådana överskott. Riket 260 528 187 776 38 462 32 519 Norrbotten 8 064 7 005 1 655 1 355 Gällivare 482 506 102 122 En förbättring av kommunernas finansiella poster har bidragit till de bättre resultaten. Andelen kommuner som visar ett finansiellt netto på minus 500 kronor per invånare eller lägre uppgår 2009 till knappt nio procent, motsvarande andel år 2008 var 22 procent. Det genomsnittliga resultatet, exklusive extraordinära poster, per kommun uppgår till ca 1 156 kronor per invånare (Gällivare 2 290 kronor per invånare). 7 Då Sveriges kommuner och landsting (SKL) i oktober 2009 presenterade sin ekonomirapport, redovisades att kommunernas budgeterade resultat för år 2009 uppgick till 6,3 miljarder kronor (ca 674 kr per invånare). Vid samma tidpunkt
Förvaltningsberättelse Enligt rapport från SKL i februari 2010 så har de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna, från oktober 2009 till februari 2010 förändrats enligt nedan: 8 Reviderade förutsättningar sedan oktober 2009, miljarder kronor 2010 2011 2012 2013 December 2009 5,3 3,5 2,5 0,6 Februari 2010 3,4 2,8 3,4 5,9 Summa 8,7 6,3 5,9 6,5 Kr/invånare ca: 931 674 631 695 Inför år 2010 har 36 av Sveriges 290 kommuner beslutat att höja skatten, och tre har beslutat att sänka den. Den genomsnittliga utdebiteringen (vägt medelvärde) i riket ligger år 2010 på 20,74 kr per skattekrona, år 2009 låg den på 20,72 kr. Gällivare kommuns utdebitering är 22,33 kr per skattekrona för år 2010 liksom för år 2009, vilket är ca 7,7 % högre än riksgenomsnittet. Lägst kommunal utdebitering har Solna med 17,12 kr per skattekrona. Befolkning Gävleborg (+ 312 personer) och Västerbotten(+736 personer) som ökade sin befolkning. Norrbotten hade 2009 ett flyttningsunderskott på 377 invånare, och en total befolkningsminskning på 658 invånare. Inflyttningen till storstäderna fortsätter. Stockholms län ökade sin befolkning med 37 919 personer (+1,9 %) under 2009. 143 av landets 290 kommuner minskade sin befolkning. I Norrland ökade 9 av 54 kommuner sin befolkning och en kommun hade oförändrad folkmängd I Norrbotten var det endast Luleå (+544) som ökade sitt invånarantal under 2009. Befolkningsförändringarna var stora även under 2009. Totalt ökade befolkningen i riket till 9 340 682 personer vilket är en ökning med 84 335 personer (0,9 %) jämfört 2008. För de fem norrlandslänen blev befolkningsminskningen 171 2009 än år 2008 (-471). År 2008 hade dessa ett flyttningsöverskott på +1 094 invånare medan 2009 innebar ett flyttningsöverskott på +1 142. Av Norrlandslänen var det bara Gällivare kommuns innevånarantal minskade under 2009 med 170 personer (-0,9 %) till 18 533 invånare. Befolkningsminskningen de senaste fem åren är -3,49 %. 2009 års minskning placerar Gällivare på 251:e plats när det gäller procentuell befolkningsförändring i Sverige. Av de 143 kommuner som minskade sin befolkning så är det bara 38 st som har en större procentuell minskning än Gällivare. 23 000 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 BEFOLKNINGSUTVECKLING 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 ÅR
Förvaltningsberättelse Medelåldern i kommunen är 44,5 år, vilket är något högre än i Norrbottens län (43,1 år) och riket som helhet (41,0 år). Antalet barn i förskoleåldern, 0-5 år, i kommunen har ökat från 960 till 973. Andelsmässigt är denna åldersgrupp mindre i kommunen (5,3 %) än i länet (5,9 %) och riket (7,0 %). Antalet skolbarn har minskat betydligt under år 2009. Vid årets slut uppgick antalet barn i åldern 6-15 till 1 786 (1 867 vid årsskiftet 2008/2009). Andelen skolbarn (9,6 %) är också lägre i kommunen jämfört med i länet (10,4 %) och i riket som helhet (10,9 %). Ålderspensionärernas andel av befolkningen är större i Gällivare kommun (22,5 %) än i länet (20,6 %) och riket (18,1 %). Under de senaste fem åren har andelen pensionärer i kommunen ökat med i genomsnitt 0,4 procentenheter årligen. Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt kraftig minskning under de närmaste åren. De flesta åldergrupper förväntas att minska i antal, men ålderspensionärerna väntas stadigt öka. Antalet invånare i hela kommunen förväntas år 2012 uppgå till ungefär 18 000. Ett vikande befolkningsunderlag innebär att kommunen tappar skatte- och statsbidragsintäkter. Befolkningsminskningar ställer stora krav på planering och framförhållning. En anpassning av infrastruktur och service måste hela tiden genomföras då intäkterna minskar. 9 Befolkningsutveckling, åldersgrupper År Totalt 0-6 7-19 20-64 65-100+ 80-100+ 2005 19 077 1 114 3 127 10 839 3 997 961 2006 18 959 1 104 3 062 10 749 4 044 963 2007 18 860 1 083 2 994 10 717 4 066 987 2008 18 703 1 113 2 843 10 629 4 118 1 020 2009 18 533 1 133 2 697 10 534 4 169 1 026 Bostadsmarknad Det kommunala bostadsbolaget TOP Bostäder AB hade vid årsskiftet en vakansgrad om 1,13 %, i ett bestånd på 1 946 lägenheter. Snittvakansen under 2009 ligger på 1,09 % eller 21,25 lägenheter. Samtliga definierade vakanta lägenheter är under reparation i väntan på inflyttning av nya hyresgäster, vilket i realiteten innebär att TOP Bostäder inte har några lediga lägenheter under början av 2010. Av TOP Bostäders 1 946 lägenheter användes ca 56 av Migrationsverket till boende för asylsökande. HSB planerar att bygga 90 lägenheter i Laestadiusparken 2010, rent storleksmässigt kommer det att byggas 4 till 7-våningshus och beräknad inflyttningsstart blir i början av 2011. Under 2010 kommer LKAB att börja bygga lägenheter på mellanområdet och totalt ska 200 lägenheter byggas. De första lägenheterna 20-30 stycken ska vara klara för inflyttning under första halvåret 2011. När det gäller småhustomter i Gällivare kommun finns det en plan för framtagandet av 45 stycken tomter på Söderbergskulle som förhoppningsvis kan försäljas och byggnation påbörjas 2011. Det står för närvarande 80 stycken i kommunens tomtkö och de 18 tomter som togs fram på Apelbacka är sålda. Näringsliv Den internationella lågkonjunkturen som inleddes 2008 har inte gått obemärkt förbi, men Gällivare kommun har klarat sig förhållandevis bra, främst för att gruvnäringens produktion relativt snabbt återvände till en normal nivå. LKAB fortsätter investeringar i en ny huvudnivå i Malmbergsgruvan. Boliden har fortsatt att driva investeringsprojektet Aitik 36 samt anläggandet av ett nytt stickspår till Aitikgruvan. Den fortsatta expansionen av anläggningarna på Dundret har stannat av p g a lågkonjunkturen men planerna på en fortsatt utbyggnad ligger fast. Ytterligare investeringar i boendeanläggningar kring Repisvaara har kommit ett steg längre i och med att mark försålts till intressenter. För sjätte året i följd har Gällivares näringsliv placerat sig som etta i Sverige när det gäller uthållig tillväxt. Genom bildandet av Företagsbolaget, som knyter till sig näringslivet och dess organisationer, förstärks samverkan och ytterligare krafter kan läggas på insatser och projekt för att stärka näringslivet
Förvaltningsberättelse 10 Antalet årspassagerare vid Lappland Airport har minskat från 39 000 till 37 000 resenärer under 2009. Hangaren vid flygplatsen är den första etappen av utbyggnaden som är färdigställd och invigd i januari 2010. Förlängning av landningsbanan som är etapp två i utbyggnaden startades under hösten 2009 och planeras färdigställd i slutet av 2011 Gällivare kommun fortsätter att tillsammans med köpmän och fastighetsägare utveckla handeln och det resulterar i fler etableringar. Kommunen har även låtit utföra en studie kring en fortsatt utveckling av handeln i centrum. Planläggning för handels- och industrietableringar fortsätter och anläggandet av handelstomter på Malmheden var klart våren 2009. I början av 2010 har en större handelstomt på Malmheden sålts till ICA. Härigenom fick kommunen snabbt full täckning för nedlagda kostnader i att iordningställa denna tomt. Samverkan och utvecklingsarbetet för de samiska näringarna fortsätter genom Ávki- centrum för samisk näringslivsutveckling som skall resultera i en bättre lönsamhet och fler arbetstillfällen inom de samiska näringarna. Näringslivet påverkas också av den pågående samhällsomvandlingen och projektet Nya Gällivare som startar under året innebär nya möjligheter för näringslivet. Hushållning och kvalitet Verksamhetsmål God ekonomisk hushållning inriktar sig på att kommunen bedriver sina verksamheter på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige har i sitt styrkort för 2009 angett vissa mål som är viktiga att följa ur ett fullmäktigeperspektiv. Vision: Gällivare är den mest expansiva och attraktiva kommunen i Norrland. Verksamhetsidé: Gällivare kommun erbjuder medborgare och besökare trygghet, utveckling, närhet och god livsmiljö genom att ett effektivt användande av resurserna. Kommunens strategiska, övergripande styrkort är kommunfullmäktiges. Den styr övriga nämnders och bolags utformning av styrkort. Resultaten redovisas i rött, gult och grönt utfall. Detta innebär att ett grönt utfall är ett bra resultat, ett gult resultat visar på förbättringsområden och ett rött resultat är inte godkänt. De röda resultaten kommer att analyseras och i vissa fall användas i kommunens förbättringsarbete. Totalt har kommunfullmäktige i sitt styrkort 15 mål och mått. I bokslutet för 2009 redovisar kommunfullmäktige 11 gröna resultat och 3 röda resultat i styrkortet. Medborgare I perspektivet medborgare finns det 2 mål och mått. Resultaten av dessa mål är gula och betyder ett forsatt arbete att utveckla och förbättra. Följande fullmäktigemål styr samtliga nämnder/styrelsers styrkortsarbete: Skapa dialogforum med medborgarnas delaktighet och medverkan, 80 % medborgarnöjdhet Tillgänglig information, 80 % medborgarnöjdhet Arbetet under 2009 har inriktats på att förbättra den kommunala informationen och att skapa fler medborgarforum för att inhämta synpunkter och för att ge kommunmedborgare möjlighet till delaktighet. Några exempel på detta är projekt Nya Gällivare som startat under året där kommuninvånare deltagit. Kommunbladet har getts ut för första gången på några år och inriktningen i bladet har varit kommunal information om våra verksamheter. En medborgarundersökning har genomförts under året för att se vad kommunmedborgarna anser om våra kommunala verksamheter, om Gällivare som plats att leva och bo på och om deras möjligheter till inflytande och delaktighet. Undersökningen gjordes i syfte att få ett resultat för att nästkommande år kunna förbättra. Resultatet av undersökningen var på NRI- nöjd region index 58 poäng, NMI- nöjd medborgarindex 52 poäng och NII-nöjd inflytande index 36 poäng av 100 och är inte godkänt. Att jämföra med föregående undersökning som genomfördes 2006 då resultatet var NRI 61 poäng, NMI 52 poäng och NII 40 poäng. Kommunen fortsätter arbeta med att tillgängliggöra informationen och skapa möjligheter till delaktighet och inflytande så att högre medborgarnöjdhet kan uppnås. Tillväxt och utveckling I perspektivet tillväxt och utveckling finns 5 mål och mått. Av dessa redovisas 2 gula resultat och 2 röda resultat och 1 mål är inte redovisat på grund av icke genomförd mätning under året.
Förvaltningsberättelse Följande fullmäktigemål styr samtliga nämnder/styrelsers styrkortsarbete: Rätt attityder och förhållningssätt i den kommunala organisationen, 90 % nöjdhet hos samarbetspartners och näringsliv. Samarbetspartners och näringsliv ska anse att den kommunala organisationen är tydlig, 90 % nöjdhet. Medborgaren har informationen tillgänglig när de behöver den, 90 % nöjdhet. Servicegraden ska anpassas efter de faktiska behoven hos medborgarna, 90 % medborgarnöjdhet. Arbetet under 2009 har inriktats främst på att förbättra den kommunala informationen och dialogen mellan kommunsamarbetspartners- näringsliv och medborgare. En lokal företagsundersökning har genomförts under året i syfte att få en bild av vad näringslivet i kommunen anser om kommunen och det samarbete som finns idag. Resultatet av undersökningen visar på viss nöjdhet men vi når inte 90%. Frågorna i undersökningen har inte fullt ut grundat sig på målen i styrkortet vilket gör det svårare att redovisa. Detta är ett förbättringsarbete som kommer att fortgå framöver. Arbetet med servicedeklarationer har påbörjats i syfte att tydliggöra de kommunala tjänster och service som kommunen tillhandahåller, vilken kvalitetsnivå de har och vad kommunmedborgaren kan förvänta sig. Arbetet kommer att fortlöpa under 2010. Intern effektivitet I perspektivet intern effektivitet finns 3 mål och mått. Av dessa redovisas 1 rött resultat och ett grönt resultat. 1 mål och mått redovisas ej på grund av avsaknad av nyckeltal. Följande fullmäktigemål styr samtliga nämnder/styrelsers styrkortsarbete: Skapa ett gemensamt resursfördelningssystem/modell som ska följa förändringarna av behoven. Nämnder och styrelser ska samverka i gemensamma frågor, 100 % samverkan. Årlig scenarioplanering Arbetet under 2009 har inriktats främst på att bygga upp en gemensam verksamhetsplanerings och styrprocess, där omvärldsbevakning, scenarioplanering, styrkortsarbete och budgetarbete ingår. Enn gemensam struktur för detta är presenterad och beslutad. Verksamheterna har arbetet under året för att komma in i den gemensamma systematiken och scenariodagar är genomförda. En gemensam resursfördelningsmodell är ej framtagen under året främst beroende på att arbetet med sparåtgärder och den gemensamma verksamhetsplaneringsprocessen tagit mycket tid. Gemensamma träffar mellan kommunstyrelsen och nämndspresidier är genomförda 4 ggr under året. Medarbetare I perspektivet medarbetare finns det 2 mål och mått. Av dessa mål redovisas 2 röda Resultat. Följande har varit styrande från fullmäktiges styrkort till samtliga nämnder/styrelsers styrkort: Kommunen är en attraktiv arbetsgivare, 80 % medarbetarnöjdhet. Lön kombinerat med attraktiva förmåner ska vara viktiga konkurrensmedel, 80 % medarbetarnöjdhet. Arbetet under 2009 har inriktats främst på att genomföra en medarbetarundersökning för att få en bild av vad medarbetarna tycker om sin arbetsgivare, om sin arbetsmiljö och sina möjligheter till delaktighet. Resultaten av medarbetarundersökningen visar på att 43 % av medarbetarna anser att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Endast 30 % av medarbetarna anser att lön kombinerat med attraktiva förmåner är ett konkurrensmedel. Arbetet kommer att fortsätta under 2010 för att kunna fortsätta arbeta med utfallet av medarbetarundersökningen och påbörja ett långsiktigt förbättringsarbete Ekonomi I perspektivet ekonomi finns 4 mål och mått. Av dessa redovisas 1 gult resultat och 2 grönt resultat, 1 mål redovisas ej på grund av avsaknad av nyckeltal att följa. Följande har varit styrande från fullmäktiges styrkort till samtliga nämnder/styrelsers styrkort: Effektivisera och förbättra budgetprocessen för att skapa en bra och långsiktig verksamhetsplanering. Samtliga verksamheter skapar utrymme för verksamhetsutveckling inom sin budgetram. Finansiering av investeringar ska över tiden ske med egna medel Scenarioplanering genomförs årligen. 11
Förvaltningsberättelse 12 Arbetet under 2009 har inriktats främst på att förbättra budgetprocessen som är en del av verksamhetsplaneringsprocessen. Arbetet har krävt en stor insats av både tjänstemän och politiker. Verksamhetsutveckling bedrivs inom varje nämnd/styrelse och målet har inneburit att vissa nämnder påbörjat arbetet med att definiera vad verksamhetsutveckling är för att se vad som pågår ute i verksamheterna och få en samlad bild av det. De finansiella mål som kommunen anger i sina budgetdirektiv har inte ingått i styrkortet och redovisas därför ej under detta avsnitt. Tanken är att de framöver ska redovisas i fullmäktiges styrkort. Kommunstyrelsen (33 mål) Barn, utbildning och kulturnämnden (13 mål) Service- och tekniknämnden (15 mål) Socialnämnden (24 mål) Gröna resultat Gula resultat Röda resultat 11 11 8 4 4 5 4 5 6 16 6 2 Ekonomisk översikt och analys Kommunens ekonomiska resultat och ställning. Kommunen redovisar för 2009 ett positivt ekonomiskt resultat på 42,4 Mkr (2 290 kr/inv.). Det redovisade resultatet är ca 45,4 Mkr bättre än det ursprungligen budgeterade resultatet för år 2009. I resultatet ingår av- och nedskrivningar om ca 43,2 Mkr. Det är nu åttonde året i följd som kommunen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Resultat 2009, Mkr Budgeterat resultat -1,3 Avvikelser mot budget: Förvaltningarnas överskott 22,2 Varav lägre arbgivaravg Yngre/Äldre 5,9 Centrala anslag 3,6 Reavinster mm 3,1 Pensioner, kapitalkostnader 2,9 Av- och nedskrivningar -1,1 Skatte-och bidragsintäkter -9,1 Återbetalning premier avtalsförsäkringar 9,5 Skulder semester-, ö-tid o ferielöneskuld 5,0 Finansnetto 9,3 Övrigt -1,5 Redovisat resultat 42,4
Förvaltningsberättelse Bidrag Specialdestinerade bidrag som inte ingår i kommunens generella statsbidrag och direkt tillfaller verksamheterna uppgick till 30,6 Mkr. Driftbidrag från EU uppgick till 405 Tkr. Statliga investeringsbidrag uppgick till 3,0 Mkr Investeringsbidrag från EU uppgick till 7,2 Mkr. Av- och nedskrivningar Av och nedskrivningar om tillsammans ca 43,2 Mkr har belastat resultatet år 2009. Avskrivningarna uppgick till ca 39,3 Mkr vilket var 2,7 Mkr mindre än budgeterat. Direktavskrivning av ärendehanterings- och personaldministrativa system uppgick till totalt 1,6 Mkr. Nedskrivning av Nilivaara och Nattavaara skolor har gjorts med sammanlagt 2,3 Mkr. Bygdemedel De kommuner som berörs utav de reglerade vattendragen erhåller årligen s k regleringsmedel vilka inbetalas till länsstyrelsen av de vattenreglerande företagen (ex Vattenfall). Dessa medel som tillhör berörda kommuner administreras av länsstyrelsen. Efter ansökan och yttrande av kommunstyrelsen kan bidrag till olika ändamål beviljas av länsstyrelsen. Enligt Gällivare kommuns riktlinjer för användningen kan med beviljas till: a) Industri- och hantverk Gällivare kommuns behållning på kontot hos länsstyrelsen uppgick vid 2009 års slut till ca 26,4 mkr varav 7,9 mkr var beslutade ej utbetalda medel, dvs återstår att besluta om uppgick till 18,5 mkr. Externt finansierade driftprojekt inom näringslivsområdet Under 2009 uppgick budgeten för näringslivsprojekt, vilka huvudsakligen finansieras med externa eller i balansräkningen avsatta medel, till 12,8 Mkr. Vid årets slut uppgick de bokförda kostnaderna i dessa projekt till 9,7 Mkr. Bokförda men ej influtna externa intäkter uppgick till ca 4 Mkr. En nettoavvikelse inom näringslivsprojekten innebar att ett underskott om 295 Tkr belastade den skattefinansierade verksamheten. Den totala skattefinansierade delen i dessa projekt uppgår därmed till totalt 940 Tkr. 46,1 ÅRETS RESULTAT, FÖRÄNDRING AV Mkr EGET KAPITAL 100,0 88,8 85,7 80,0 60,0 47,2 42,4 40,0 19,7 29,2 30,8 23,3 22,6 20,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 Kommunen ÅR Koncernen 13 b) Turism c) Infrastruktur d) Fritidsanläggningar e) Fiskevård f ) Kulturella ändamål g) Övrigt F n uppgår de årligen tillförda beloppen till ca 6 mkr. Bygdemedelskontot hos länsstyrelsen tillförs också årligen ränta på det kapital som finns på kontot. 100,0 80,0 60,0 Mkr 40,0 20,0 0,0 RESULTAT FÖRE AV- / NEDSKRIVNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA KOSTNADER/INTÄKTER 88,2 84,5 69,5 81,7 62,1 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Under senare år har huvuddelen av använda bygdemedel anvisats till diverse näringslivsprojekt som administreras av kommunens utvecklingsenhet. Budgeten för dessa projekt uppgick år 2009 till 9 mkr, varav ca 6,4 mkr använts vid årets slut. (Dessa ingår i nedan redovisade externt finansierade driftprojekt inom näringslivsområdet). Inräknat förändringen av den del av pensionsskulden som definieras som ansvarsförbindelser så skulle årets resultat uppgå till 19,6 Mkr.
Förvaltningsberättelse 14 Mkr ÅRETS RESULTAT, INKLUSIVE HELA FÖRÄNDRINGEN AV PENSIONSSKULDEN 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0 76,6 47,1-65,2-11,0 19,6 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR 94,0% 93,0% 92,0% % 91,0% 90,0% 89,0% NETTOKOSTNAD INKLUSIVE FINANSNETTO, EXKLUSIVE AVSKRIVNINGAR, SOM ANDEL AV SKATTEINTÄKTER 92,0% 90,2% 91,3% 93,5% 91,1% Nettokostnader och skatteintäkter Nettokostnaderna har minskat med 17,4 Mkr (-1,9 %) jämfört med 2008. Nettokostnaderna är beräknade före av- och nedskrivningar. De senaste tre åren har nettokostnaderna ökat med 8,8 % medan skatteintäkterna ökat med 6,5 %. Mkr 920,0 900,0 880,0 860,0 840,0 820,0 800,0 780,0 760,0 740,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER, EXKL AVSKRIVNINGAR 901,5 799,3 812,7 855,3 884,1 2005 2006 2007 2008 2009 År 88,0% 2005 2006 2007 2008 2009 Skatteintäkter och utjämning ÅR Skatte- och statsbidragsintäkterna utgör den största delen (76 %), av kommunens samlade intäkter. De har minskat med ca 0,3 Mkr i förhållande till år 2008. De bokförda skatteintäkterna för året blev 9,1 Mkr lägre än vad som budgeterats för året. Denna förändring mot budget beror främst på negativa slutavräkningar för 2009, beroende på förväntat lägre skatteunderlag än utbetalat enligt fastställda uppräkningsfaktorer. Med den takt på befolkningsminskningen som kommunen f n har så ökar skatteintäkterna med ca 7,5 Mkr mindre per år än om vi hade haft en oförändrad befolkning. Skatteoch bidragsintäkterna inkluderar även den s k kommunala fastighetsavgiften. Nettokostnaderna (exkl avskrivningar) och finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag är ett nyckeltal som bl a används vid jämförelser, dels mot tidigare år, men också mot andra kommuner. För 2009 uppgick detta mått till 91,1 %. Mkr 1000,0 950,0 900,0 850,0 800,0 874,0 SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINTÄKTER 960,6 960,3 936,1 901,8 2005 2006 2007 2008 2009 År
M K R Förvaltningsberättelse Eget kapital Det egna kapitalet ökade med 42,4 Mkr till 644,7 Mkr under 2009. Det egna kapitalet utgörs av tillgångarna minus skulderna. MKR 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 529,9 TOTALT EGET KAPITAL 549,7 578,9 602,2 644,7 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Nyckeltalet rörelsekapital (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) uppvisar liksom föregående år ett positivt värde. Rörelsekapitalet ökade med 32,1 Mkr från 47,5 till 79,7 Mkr. Kommunen disponerar en checkkredit om 50 Mkr, vilken inte inräknats i rörelsekapitalet. Anläggningskapitalet (anläggningstillgångar minus långfristiga skulder) ökade under 2009 med 10,3 Mkr till 565 Mkr. Soliditet Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till totala tillgångar, är ett mått som anger kommunens finansiella styrka på lång sikt. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, d v s inte genom lån. Soliditeten sjunker om upplåningen ökar i snabbare takt än det egna kapitalet och visar då att kommunen i framtiden kan komma att få ökade utbetalningar i form av räntor och amorteringar. Då kommunens anläggningstillgångar till stor del är av speciell karaktär, t ex skolor och vägar, som ej kan realiseras till sitt bokförda värde, är det svårt att ange ett bra mått på en önskvärd soliditet. Vid avveckling av kommunens fastigheter i syfte att långsiktigt sänka driftkostnaderna kan det p g a att de bokförda värdena på dessa tillgångar ej har ett motsvarande marknadsvärde innebära att kommunens soliditet sjunker som följd av avvecklingen. De försäljningar som gjorts under 2009 har totalt sett gett ett överskott om ca 3 Mkr, dvs försäljningsintäkterna översteg de bokförda värdena. Kommunens soliditet ökade under år 2009 från 66,4 % till 66,7 %. Då även de s k ansvarsförbindelserna avseende den gamla pensionsskulden medräknas blir motsvarande soliditetsmått 1,1 % respektive 3,1 %. % 80,0 60,0 59,6 SOLIDITET 58,6 61,6 66,4 66,7 15 600,0 500,0 521,8 EGET KAPITAL 547,8 543,6 554,7 565,0 40,0 20,0 0,0-20,0 12,5 6,8-0,1 1,1 3,1 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR 400,0 Exkl p-skuld Inkl p-skuld 300,0 200,0 100,0 0,0 8,1 1,9 35,3 47,5 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR 79,7 Anläggningskapital Rörelsekapital
Förvaltningsberättelse 16 % 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 SOLIDITET KONCERNEN 40,2 40,5 41,0 41,9 41,9 10,5 8,5 3,3 3,9 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Exkl p-skuld koncernen Inkl p-skuld koncernen Koncernens soliditet (+41,9 %) är lägre än kommunens (+66,7 %) beroende på att koncernen är mer lånefinansierad. Soliditeten inklusive pensionsskuld (+5,1 %) är högre än kommunens soliditet inklusive pensionsskuld (3,1 %). Likviditet Likviditeten, betalningsförmågan på kort sikt, har under året ytterligare stärkts i Gällivare kommun. Dock skall beaktas att 18,1 Mkr av likviditetsökningen beror på att det tillfälliga konjunkturstödet för år 2010 utbetalats till kommunen redan i december 2009. 5,1 Kommunens egen likviditet, dvs. likvida medel inklusive kortfristiga placeringar uppgick vid årets början till ca 135,3 Mkr. Vid årets slut uppgick likviditeten till ca 164,5 Mkr. Den genomsnittliga räntebärande likviditeten uppgick till ca 108,7 Mkr/dag. Räntan på bankinlåning har under 2009 varierat mellan 1,88 och 0,12 % och uppgick vid årets slut till 0,12 %. Den genomsnittliga inlåningsräntan för året uppgick till 0,53 %. De båda likviditetsmåtten kassalikviditet (förhållandet likvida medel och kortfristiga skulder) respektive balanslikviditet (förhållandet omsättningstillgångar och kortfristiga skulder) är olika mått på kommunens betalningsberedskap. Båda dessa nyckeltal har förbättrats och är helt tillfredställande. Även rörelsekapitalet, omsättningstillgångarna minus kortfristiga skulder, har stärkts kraftigt. Under den senaste 5-årsperioden har rörelsekapitalet ökat med 128,6 Mkr. I angivna likviditetsmått har inte inräknats kommunens checkräkningskredit, om 50 Mkr. En hög likviditet är inget direkt självändamål. En aktiv likviditetsplanering medför att kommunens likvida medel kan användas på ett effektivt sätt för alternativa placeringar eller amorteringar och som arbetande kapital utan att den kortfristiga betalningsberedskapen äventyras. FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (Inklusive kortfristiga placeringar) 90,0 65,0 MKR 40,0 15,0 53,6 9,6 21,9 29,2-10,0-4,8 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR
Förvaltningsberättelse LIKVIDITETSTAL, MKR 2005 2006 2007 2008 2009 Likvida medel 108,6 118,2 140,1 135,3 164,5 i % av externa utgifter 9,4% 10,1% 10,9% 10,5% 13,0% i månader 1,2 1,3 1,4 1,3 1,6 Kassalikviditet Likvida medel/kortfr skulder 0,5 0,4 0,5 0,6 0,6 Balanslikviditet Oms tillgångar/kortfr skulder 1,0 1,0 1,1 1,2 1,3 Rörelsekapital Omstillgångar - kortfr skulder 8,1 1,9 35,2 47,5 79,2 17 Externa utgifter 1153,7 1175,7 1280,9 1286,7 1264,4 Borgensåtaganden Borgensåtaganden, kr 2008-12-31 2009-12-31 Förändr % TOP Bostäder AB 326 475 310 323 497 975-0,9% Gällivare Värmeverk 235 990 629 433 992 075 83,9% Kommunalt förlustansvar för egnahem 11 217 196 10 003 461-10,8% Summa kommunala borgensåtaganden 573 683 135 767 493 511 33,8% Borgensåtagandena har under år 2009 ökat från 30 673 till 41 412 kronor per innevånare. I januari 2010 har Värmeverket beviljats kommunal borgen om ytterligare 60 Mkr. Kr 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 BORGEN KR/INV 41 412 23 284 24 532 25 302 30 673 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Infriade borgensförbindelser Under 2009 har en borgensförbindelse, i form av kommunalt förlustansvar för egnahem, infriats. Beloppet uppgår till 70 845 kronor.
Förvaltningsberättelse Investeringar 18 Kommunen har under 2009 genomfört nettoinvesteringar om ca 47,2 Mkr. Investeringarna som genomförts under år 2009 uppgår till brutto 64,6 Mkr, varav 3,3 Mkr i sin helhet finansierats med det statsbidrag till Satsningar i Gällivare kommun om 40 Mkr som kommunen erhöll under år 2006. 50,0 Mkr 25,0 0,0 Mkr 75,0 50,0 25,0 0,0 22,4 Köp och försäljningar NETTOINVESTERINGAR 33,6 37,0 33,0 Kommunen har under året förvärvat: Laestadiankapellet i Gällivare (matsal för Mariaskolan), för 2,2 Mkr. Banverkets kontor, för 1,8 Mkr. SJ stationshus, för 1,5 Mkr. 47,2 2005 2006 2007 2008 2009 27,4 ÅR BRUTTOINVESTERINGAR 65,5 52,9 33,6 64,6 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR och trots betydligt lägre ränteintäkter p g a väsentligt lägre inlåningsränta under 2009 än under 2008. Gällivare kommun redovisar för år 2009 ett positivt finansnetto för tredje året i följd. Koncernens finansnetto blev - 6,9 Mkr för 2009, vilket var betydligt bättre än föregående år. Kommunens ökning av finansnettot drar upp hela koncernens utfall. Koncernens negativa och lägre utfall än kommunens beror till största del på att bolagen i koncernen är mer lånefinansierade än kommunen. Mkr 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 Anläggningslån FINANSNETTOTS UTVECKLING 9,3-5,2-19,9-0,9 0,9 2,9-14,8-16,4-17,0-6,9 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Kommunen Koncernen Vid 2009 års början uppgick kommunens långfristiga skulder till 50 Mkr (2 673 kr/inv). Den genomsnittliga effektiva räntan på dessa lån uppgick till 3,8 %. Vid årets slut uppgick skulderna (inklusive kortfristig del om 10 Mkr) till 30 Mkr (1 619 kr/inv). ANLÄGGNINGSLÅN (inkl kortfr del) 200,0 159,7 150,0 134,7 94,5 Mkr 100,0 50,0 50,0 30,0 Två fastigheter, villor som tidigare använts inom omsorgen, på Folkets Park-området har sålts för tillsammans ca 1,5 Mkr. 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Finansnetto Finansnettot, dvs skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter uppgick 2009 till + 9,3 Mkr. Detta är ca 9,3 Mkr bättre än ursprungligen budgeterat för år 2009. Avvikelsen från budgeterat finansnetto beror huvudsakligen på utdelning och värdestegring på pensionskapitalplaceringar, en engångsutdelning om 1 Mkr från Sveriges kommuner och landsting (SKL) Av de totalt ca 254,2 Mkr i lån som kommunen sedan 1995 tagit över från bl a TOP Bostäder AB återstår vid 2009 års slut 30 Mkr. Den genomsnittliga effektiva räntan på dessa lån är ca 3,93 %. Under de senaste fjorton åren så har kommunen förutom amorteringar på ca 224,2 Mkr betalat ca 69,1 Mkr i räntor på dessa lån.
Förvaltningsberättelse De senaste åtta åren har kommunen amorterat totalt 341 Mkr, på egna och övertagna lån. PENSIONSSKULD Den genomsnittliga löptiden på kommunens låneskuld var vid årets slut 1,5 år och den genomsnittliga räntebindningstiden var 1,5 år. Mkr 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 1,60% INLÅNINGSRÄNTA 2,10% 3,40% 4,09% 0,53% 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR 700,0 600,0 500,0 400,0 Mkr 300,0 200,0 100,0 0,0 579,9 485,5 592,3 615,1 418,7 13,1 14,7 16,7 17,4 17,5 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Skuld Ansvarsförbindelse 19 Mkr 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% LÅNERÄNTA 4,41% 3,78% 3,81% 3,22% 3,93% 2005 2006 2007 2008 2009 Kr 40 000 30 000 20 000 10 000 PENSIONSSKULD KR/INV 31 632 32 596 26 386 22 674 34 133 ÅR 0 2005 2006 2007 2008 2009 Pensionsskuld ÅR Pensionsskulden har ökat med 22,9 Mkr, varav ansvarsförbindelserna har räknats upp med ca 22,8 Mkr, och uppgår nu till 632,6 Mkr (+ 3,8 %). (Se även nedan under Pensionsmedel och pensionsförpliktelser ) Sedan år 1998 har kapitalplaceringar gjorts för att försäkra tillgången på kapital för framtida pensionsutbetalningar under de år då dessa utbetalningar annars skulle komma att utgöra en för stor belastning på den kommunala verksamheten. Det bokförda värdet på dessa placeringar uppgår år 2009 till 95,2 Mkr och marknadsvärdet uppgår till 105,8 Mkr. PENSIONSAVSÄTTNING I FÖRHÅLLANDE TILL SKULD 140,0 120,0 100,0 Mkr 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2,6% 13,0 5,5% 29,3 7,9% 9,8% 9,3% 10,2% 38,2 41,8 38,0 41,6 11,6% 49,2 13,4% 57,9 13,3% 66,6 12,3% 73,3 13,1% 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Bokfört värde placeringar 80,0 15,0% 95,2
Förvaltningsberättelse 20 100,0 Mkr 50,0 0,0 13,0 29,3 PENSIONSKAPITALPLACERINGAR 1998-2009 43,5 43,5 38,6 42,2 50,0 66,1 76,9 84,8 84,3 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 ÅR Bokfört värde Marknadsvärde 105,8 Nämndernas driftbudgetavvikelser Budget 2009 Mkr Intäkter Kostnader Netto Kommunfullmäktige mfl 0,0 3,7 3,7 Kommunstyrelsen 28,6 124,6 96,0 Service och Teknik skatte 113,6 262,8 149,2 Service och Teknik affärs 63,4 63,4 0,0 Socialnämnden 65,4 437,5 372,1 Barn,-Utbildning och Kulturnämnd 23,8 368,6 344,8 Totalt 294,8 1 260,6 965,8 Utfall 2009 Mkr Intäkter kostnader Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige mfl 0,2 3,6 3,3 0,4 Kommunstyrelsen 30,7 119,8 89,1 6,9 Service och Teknik skatte 115,7 262,3 146,6 2,6 Service och Teknik affär 64,4 63,9-0,5 0,5 Socialnämnden 71,5 433,4 361,9 10,2 Barn,-Utbildning och Kulturnämnd 29,7 372,8 343,1 1,7 Totalt 312,2 1 255,7 943,4 22,4 Kommentarer till nämndernas driftbudgetavvikelser 2009 Socialnämndens resultat på drygt 10 Mkr i överskott beror dels på faktorer som nämnden inte kunnat påverka, exempelvis de sänkta arbetsgivaravgifterna som uppgick till 4 Mkr samt lediga platser inom främst handikappomsorgen.
Förvaltningsberättelse Dessutom har en stor återhållsamhet vidtagits vid inköp av inventarier, utbildningar med mera samt att tjänster som varit vakanta ej tillsatts och i övrigt god personalplanering. Kommunstyrelsen redovisar ett resultat på ca 7 Mkr bättre än budget vilket b l a beror på vakanta tjänster, längre sjukskrivningar, återhållsamhet avseende personalutbildningar. Service och teknik skatteverksamhet har ett resultat om Nämndernas investeringsbudgetavvikelser Budget2009 Mkr 2,6 Mkr bättre än budget. Detta beror bl a på olika sparåtgärder samt att det statliga driftbidraget till flygplatsen blev 1,5 Mkr mer än beräknat. Barn- utbildnings- och kulturnämnden redovisar ett resultat som är ca 1,7 Mkr bättre än budget. Detta resultat har uppnåtts som följd av skolnedläggningar och att verksamheterna i övrigt arbetat med att hålla nere kostnaderna. I övrigt har centrala anslag hos kommunstyrelsen behandlats med återhållsamhet och därmed lämnat ett överskott mot budget på 3,6 Mkr. Inkomster Utgifter Netto Service och Teknik skatte 2,9 58,4 55,4 Service och Teknik affärs 2,6 10,9 8,3 Kommunstyrelsen 0,4 2,1 1,7 Barn-,Utbildning och Kulturnämnd 0,0 0,9 0,9 Socialnämnden 0,0 0,7 0,7 Övrigt finans 0,0 7,9 7,9 Totalt 5,9 80,7 74,8 21 Utfall 2009 Mkr Inkomster Utgifter Utfall Avvikelse Service och Teknik skatte 14,6 54,4 39,8 15,6 Service och Teknik affärs 2,8 7,3 4,5 3,8 Kommunstyrelsen 0,0 0,6 0,6 1,0 Barn-,Utbildning och Kulturnämnd 0,0 0,2 0,2 0,6 Socialnämnden 0,0 0,2 0,2 0,5 Övrigt finans 0,0 1,8 1,8 6,1 17,4 64,6 47,2 27,6 Kommentarer till nämndernas investeringsbudgetavvikelser 2009 De största avvikelserna avser pågående arbeten där investeringsprojekten fortsätter under 2010. Service och teknik har en investeringsbudgetavvikelse på Söderbergskulle på 4 mkr eftersom planarbetet avstannat under 2009. Det beräknas komma igång igen under 2010. För service och teknik affärsverksamhet blev den största avvikelsen avseende en spolbil för 3,2 mkr som var lovad i december men leverans och faktura kom först i januari 2010. Under övrigt finans redovisas en avvikelse om 6,1 Mkr som består av outnyttjad del av investeringsreserv. För Kommunstyrelsen är avvikelsen 1 Mkr avseende investeringar som inte utförts under 2009.
Förvaltningsberättelse 22 God ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen beslutade under våren 2009, utifrån prognoserna om ett alltmer försämrat ekonomiskt läge för kommunerna, att uppmana nämnderna att vidta åtgärder för att uppnå överskott mot budgeten i sådan omfattning att Gällivare kommun trots de försämrade prognoserna skulle uppnår ett resultat i balans. Då samtliga nämnder på ett framgångsrikt sätt medverkat till detta uppnåddes ett betydande överskott mot verksamheternas budget, och har härmed alla bidragit till god ekonomisk hushållning. Denna resultatnivå innebär att Gällivare kommun för år 2009 inräknat hela pensionsskuldförändringen, dvs även inräknat förändringen av ansvarsförbindelsen, uppfyller god ekonomisk hushållning (2 % av skatter och bidrag). Avstämning mot kommunallagens balanskrav 2009 2008 2007 Årets resultat före extraordinär poster 42,4 23,2 29,2 Avgår samtliga realisationsvinster -3,0-1,4-5,6 Avsättningar för omstruktureringar* 0,0-9,9 Återföring omstrukturering (nedskr skolor) 2,3 Avsättning till pensionsreserv 1) -41,7-12,0 Justerat resultat, mkr 0,0 0,0 23,6 *) Avser avsättning för omstruktureringskostnader som följd av pågående anpassningsåtgärder inom Barn-, utbildnings- och kulturnämndens område. Saldo ackumulerade avsättningar vid avstämning av kommunallagens balanskrav, Mkr: Avsättningar för omstruktureringskostnader -7,6 Avsättning till pensionsreserv -53,7 Känslighetsanalys 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% RESULTAT I % AV SKATTER OCH BIDRAG 9,8% 2,2% 3,1% 2,4% 4,4% 2005 2006 2007 2008 2009 År Kommunen riskerar alltid att råka ut för omvärldsförändringar som huvudsakligen ligger utanför kommunens kontroll. I nedanstående tabell visas genom en känslighetsanalys hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella resultat. Förändring (mkr) Kostnad/intäkt Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 36,0 Generella statsbidrag med 1 % +/- 1,7 Löneförändring med 1 % +/- 7,0 10,0% -10,0% RESULTAT INKL HELA PENSIONSSKULDFÖRÄNDINGEN I % AV SKATTER OCH BIDRAG 0,0% 8,8% 1,1% 2,0% Det ekonomiska resultatet för år 2009 uppfyller, liksom år 2008, begreppet god ekonomisk hushållning. Här menas då enligt den tumregel som definition på god ekonomisk hushållning som Sveriges kommunoch landstingsförbund företräder, dvs. att resultatet ska uppgå till 2 % av skatte- och statsbidragsintäkter. Årets resultat uppgår till 4,4 % av skatte- och statsbidragsintäkter. 2005 2006 2007 2008 2009 5,2%- 7,0%- År Ränteförändring med 1 % +/- 1,0 Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 9,6 Förändrat innevånarantal 100 personer +/- 5,0
Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges ekonomiska målsättning Den kommunala ekonomin skall vara i balans och minst lämna ett resultat exklusive avskrivning och pensionsskuldökning som täcker; 1. 2. 3. 4. Avsättning till framtida pensioner enligt Placeringspolicy för förvaltning av likvida medel. Amortering av låneskuld med 5 % årligen. Finansieringen av investeringar skall över tiden ske med egna medel. Oförändrad utdebitering av kommunalskatt under perioden 2009-2011. Resultatet enligt ovan uppgår till ca 85,5 Mkr. Placering enligt policy har skett med 6 Mkr år 2009. Vad avser amortering så har den under tidigare år kraftiga eftersläpningen mot målsättningen kommit ikapp och vi har nu under de senaste tre åren kunnat amortera totalt sett 33,4 Mkr mer än planen, vilket också stärkt resultatet p g a minskade räntekostnader. Samtliga kommunfullmäktiges målsättningar har uppnåtts under år 2009. Kommunkoncernen TOP Bostäder redovisar ett positivt resultat före bokslutsdispositioner och skatt om 301 Tkr (budgeterat resultat 500 Tkr). Budgetavvikelsen på 199 tkr beror på nedskrivning av fastigheterna i Hakkas som, i enlighet med kommunstyrelsens godkännande, lades ut till försäljning i slutet av året. Försäljning bedöms långsiktigt vara ekonomiskt fördelaktigt. Matlaget i Gällivare AB redovisar ett positivt resultat om 21 Tkr (budgeterat resultat 0 Tkr). Avvikelsen beror bl a på fler sålda portioner än budgeterat samt att transportkostnaderna minskat med färre utkörningsställen. Gällivare Värmeverk AB redovisar ett resultat om 4 270 Tkr före bokslutsdispositioner och skatt. (budgeterat resultat 3 750 Tkr). Budget och utfall påverkas till stor del av väder, vilket förklarar avvikelsen för 2009. 23 Koncernföretagen Särskilda upplysningar om ekonomi Sammanställning koncerninterna poster, tkr 1) Deposition av likviditet avseende TOP:s förvaltning av kommunala verksamhetslokaler. Gällivare TOP Gällivare Matlaget i Malmfältens Kommun Bostäder Värmeverk Gällivare Kraftverk Intäkter 14 796 62 064 31 312 24 077 44 154 2 128 159 Summa 15 109 62 064 33 440 24 077 44 2) Kommunen äger rätt att erhålla betalning av tillskottet ur disponibla vinstmedel inom ramen för reglerna i ABL 12 kap. Om disponibla vinstmedel skulle saknas skall återbetalning ske endast vid Topbostäder Aktiebolags likvidation och då först sedan alla fordringsägare fått full betalning men innan aktieägarna i denna deras egenskap fått ut något. Kostnader 62 064 14 796 154 159 2 128 31 312 24 077 44 Summa 88 313 46 108 154 159 0 Deposition: 1) Fordran 8 000 Skuld 8 000 Eget kap 8 700 7 000 1 200 300 Aktier 17 200 Tillskjutet villkorat 188 378 aktieägartillskott 2) Ansvarsförbindelse 188 378