Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras, så att boten inte blir värre än soten?

Relevanta dokument
Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Äldre och läkemedel LATHUND

Geriatrisk farmakologi ~ God läkemedelsterapi hos äldre

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Kallelse Föredragningslista

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedel till äldre Läkemedelsrelaterad ohälsa är möjlig att förebygga! Biologisk versus kronologisk ålder 245

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).


Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Riskfyllda läkemedel hos äldre LÄR UT

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Läkemedelsförskrivning till äldre

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Äldre och läkemedel 18 november 2016

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Den multisjuka äldre och läkemedel

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre Kan det vara bra? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsbiverkningar

Tema äldre och läkemedel

Läkemedel till äldre

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Kirseberg

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

What day is it?" asked Pooh "It's today", squeaked Piglet "My favorite day", said Pooh

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Läkemedelsgenomgångar

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Den multisjuka äldre och läkemedel ur ett slutenvårdsperspektiv

HELHETSBEDÖMNING VID MEDICINERING I HEMMET

Rädda hjärnan läkemedelsbehandla rätt och lagom

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Läkemedel till äldre 245

Sten Landahl. m r. r e. ta r

2. Åldrandet och läkemedel

Läkemedelsbehandling hos de allra äldsta. - vad vet vi och vad gissar vi?

Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén

Håkan Sinclair. Neuro och Rehabiliteringskliniken, SÄS, Borås

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén och öl geriatrisk kliniken Västmanland

När är man äldre vad menar vi? Kronologisk ålder? Biologisk ålder? Sammanfattning av problem vid läkemedelsbehandling av äldre SBU 2009

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Äldres läkemedelsanvändning. Sten Landahl

Hjälpa eller stjälpa- Den åldrande människan och läkemedel. Läkemedelskommittén Marie Ackelman, geriatriker Hösten 2012

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

3. Läkemedelsgenomgång

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet plan 3-5

Äldres läkemedelsanvl. kemedelsanvändningndning. Sten Landahl

Behövs alla dessa läkemedell

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Rationell läkemedelsanvändning inom särskilda boenden i Linköpings kommun hösten 2011

God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland

Aktuellt om läkemedel. Cecilia Nordquist, apotekare Läkemedelskommittén Region Kronoberg

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Limhamn- Bunkeflo

Översyn av Dosrecept 2005 Ett samarbetsprojekt mellan Apoteket AB och VGR.

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Rosengård

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun

Lönar sig läkemedelsbehandling av äldre?

SBU-rapport 1 okt -09

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Solbackens Äldreboende Modul 2

Läkemedelscentrum Optimering av läkemedelsbehandling hos äldre med demenssjukdom

Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Äldres läkemedelsanvändning

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

FAS UT. Att utvärdera, ifrågasätta och skonsamt avsluta läkemedelsbehandlingar. Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Läkemedel och äldre. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Läkemedel och äldre 1

Missbruk hos äldre! Läkemedel hos äldre vad vet vi, vad vet vi inte!?

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsgenomgångar på EDÖ Vård- och omsorgsboende i Farsta

Analysis of factors of importance for drug treatment

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Transkript:

Äldres läkemedelsbehandling Hur kan den förbättras, så att boten inte blir värre än soten? Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken USÖ Biologiskt åldrande Äldre och läkemedel Goda råd

Demografisk utveckling 1900-2012

65 år och äldre 1950-2050 År 2030: - Var fjärde invånare 65 år - 3/4 miljon 80 år

Medellivslängd

Hypoteser om livslängd, friska levnadsår och sjukdomsår Komprimerad sjuklighet Friska levnadsår ersätter sjukdomsår Uppskjuten sjuklighet Fler friska levnadsår, konstant antal sjukdomsår Expanderad sjuklighet Antalet sjukdomsår ökar. Sjukdomar kan ej skjutas upp, men livslängden ökar. Växande andel äldre med hälsoproblem.

Integrerad modell - - faktorer som påverkar utvecklingen Ökad överlevnad även bland sjuka personer. Ökning av multisjuka äldre Bättre kontroll av kroniska sjukdomar. Förbättrad hälsa bland nya kohorter av äldre.

Ålderskurva Biologisk vs kronologisk ålder 0 50 100 Arv Miljö Sjukdomar

Åldersgrupp = Heterogen kohort!

H70studien H70 är Sveriges äldsta populationsstudie och den genomförs i Göteborg (fr 1971) Varje kohort (vart 10é år) skiljer sig avseende sjukdomar och beteende, tendens till förbättrad hälsa.

Förändringar grp 75 år (1976 2005) kvinnor - män Grundskola + 15-18% 47-48% ADLberoende 17% 4% Kör bil 3-22% 36-72% Utlandsresa 19-14% 49-53% TV, dagl 84-81% 96-95% Internet, dagl iu 14-41%

Övr parametrar grp 75 år 1976-2005 kvinnor män PEF 307-400 339-490 Hj.kärlsjd 91-83% 67-74% CVL 3-7% 6-12%* Rökn 4-32% 11-11% Diabetes 6-11% 11-16% Övervikt 55-47% 62-67% HT 91-76% 61-61% *Oförändrad incidens, men ökad överlevnad.

Demens Prevalensen (förekomst av) demens bland 85 åringar har sjunkit från 30% till 24% (30 år). Incidensen (insjuknandet) minskar Strokerelaterad demens minskar (från 4 ggr ökad risk till nu 2 ggr ökad risk)

Faktorer som påverkar äldres hälsa Ålder Sjuklighet (inklusive aktivitets- och funktionsförmåga) Kognition Läkemedel

Läkemedelsförskrivning > 75 år (7% av befolkningen) 25 % av förskrivna läkemedel VOBO: Snittålder 86 år och 2/3 har > 10 olika läkemedel

Varför hög läkemedelsanvändning? Multisjuklighet ökar med stigande ålder Fler sjukdomstillstånd är behandlingsbara Men...ett antal oönskade faktorer bidrar.

Läkemedelsstudier på pat > 75 år Näst intill obefintliga! RCT yngre och friskare personer Hur gör vi då?

Observational Studies (RWE) The properly designed observational studies: Can verify results of RCTs in bigger populations Can be very useful in the identification of safety issues Can even replace RCTs in case they cannot be performed for practical of ethical reasons.

Topp 10 + 85 år 1. ASA 2. Furosemid 3. Cyanokobalamin 4. Paracetamol 5. Omeprazol 6. Enalapril 7. Isosorbidmononitrat 8. Simvastatin 9. Amlodipin 10. Zopiklon

Varför Läkemedelsbiverkningar? Förändrad läkemedelsomsättning Ökad känslighet för läkemedel Polyfarmaci (pga multisjuklighet) 5-30 %* av slutenvårdspat har en läkemedelrelaterad ohälsa undvikbart! * 35.000 äldre per år 60 % går att förebygga

Felaktig läkemedelsanvändning - orsaker Överdosering Underbehandling Olämpliga läkemedelskombinationer Onödig medicinering Olämpliga läkemedel

Gerontologi

Gerontologi Reducerade organfunktioner, nedsatt kognition och försämrad förmåga att bibehålla jämvikt. Trögare reglersystem och sämre skyddsmekanismer. Ökad känslighet för flera olika typer av läkemedel och därmed större risk för biverkningar. Mindre marginaler

Gerontologi Det normala åldrandet leder till nedsatt funktion i alla organsystem. Hjärna Njurar Blodtrycksreglering Mage - tarm Kronologisk ålder är därför ofta vilseledande. Åldrandet leder till ökande funktionella skillnader mellan individer. 2016-10-03 23

Fysiologiska förändringar Åldrandet med tillhörande fysiologiska förändringar påverkar farmakokínetik och farmakodynamik Farmakokinetik = Vad kroppen gör med läkemedlet Farmakodynamik = Vad läkemedlet gör med kroppen

Stigande ålder medför ofta förlängd verkan och risk för ackumulering biverkningar Stor individuell variation!

Viktiga organförändringar Ökad andel kroppsfett Vissa leverenzymer får lägre kapacitet Minskad njurfunktion Ökad känslighet för centralnervöst verkande läkemedel

Sänkt njurfunktion Halverad njurfunktion vid 70-80 års ålder Risk för förlängd verkan ex. opioider S-kreatinin inte tillförlitligt Beräkna egfr = njurfunktion! Vissa läkemedel försämrar njurfunktionen ytterligare

Dehydrering - uttorkning Den äldre patienten har minskad mängd kroppsvätska. Försämrad njurfunktion ökar risken för uttorkning Vätskedrivande ökar risken för uttorkning. Överväg upphåll med vissa läkemedel t.ex metformin, ACEinh, ARB, diuretika

CNS - Hjärnan Ökad känslighet för centralnervöst verkande läkemedel Ex. lugnande, sömnmedel, morfin och läkemedel med anticholinerg effekt Förvirring, trötthet, yrsel och fall, försämrad andning

Hjärnan åldras Lägre nivåer dopamin ökad neuroleptikakänslighet Neuronförlust och färre synapser Lägre nivåer Acetylcholin - ökad känslighet för läkemedel med anticholinerg effekt

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Urininkontinens Psykosläkemedel (neuroleptika) Vissa Parkinsonläkemedel Lugnande medel (atarax) och sömnmedel (propavan) Vissa antidepressiva (TCA) Äldre antihistaminer Morfinpreparat i kombination med spasmlösande

Äldre och läkemedel Primum est non nocere

Biverkan Indikation - Njurfunktion

Läkemedel som bör undvikas Läkemedel med anticholinerga effekter Inflammationshämmande (NSAID, COX-2-hämmare) Långverkande bensodiazepiner Tramadol och kodein Propiomazin (propavan) och zolpidem (stilnoct)

Riskläkemedel SoS 2010 Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Neuroleptika NSAID Långverk benzodiazepiner Tramadol Antikolinergika Propriomazin

Olämpliga läkemedel till äldre

LÄKEMEDEL SOM BÖR GES MED FÖRSIKTIGHET Antipsykotiska läkemedel Opioder Protonpumpshämmare Digoxin Loopdiuretika Tablettbehandling mot diabetes

Blodtrycksrubbningar Vanliga hos äldre Hypertoni Hypotoni - Ortostatism

BLODTRYCKSFALL Ortostatism & Postural hypotension 25% av pat > 80 år Försämrad blodtrycksreglering BTdiast sjunker BTsyst sjunker >10mmHg, >20 mmhg med eller utan samtidig pulsstegring

Läkemedelsgrupper som kan orsaka ortostatism C01D C02 C03 C07 C08 C09 G04C A N04B N05A (exkl N05A N) Kärlvidgande medel för hjärtsjukdomar (nitrater) Antihypertensiva medel Diuretika Betareceptorblockerande medel Kalciumantagonister Medel som påverkar reninangiotensinsystemet Medel vid benign prostatahyperplasi, alfa-1-receptorblockerande medel Medel vid parkinsonism, dopaminerga medel Antipsykotiska läkemedel N06A Antidepressiva medel

Hypotoni BTsyst <100 Orsaker; - Läkemedel - Diabetes - Hjärtsvikt - Åderbråck Mest uttalat på morgonen pga nattlig polyuri - kan motverkas; - Minska vätskeintaget till natten - Höj huvudändan - Vätskeintag på morgonen

Överväg ALLTID Icke-farmakologiska alternativ!

DEMENS Icke påverkbara riskfaktorer: - Hög ålder - Familjär anhopning - ApoE ε4 allele Påverkbara riskfaktorer Högt blodtryck Höga blodfetter Fetma Diabetes mellitus Rökning Skyddande faktorer Fysisk aktivitet Aktiv livsstil

Är det möjligt att förebygga Alzheimer demens? Fingerstudien; Interventionsgruppen tar del av en multifaktoriell livsstilsintervention* *kostråd, kognitiv träning, sociala aktiviteter samt monitorering av kardiovaskulära riskfaktorer Två års uppföljning - 28 % bättre avseende kognitiv förmåga. Om insjuknandet fördröjs i fem år minskar prevalensen med 50 %! Kivipelto et al Nature Neurol Rev 2014

Alternativa behandlingar Fysisk aktivitet Sömnhygieniska åtgärder Sociala åtgärder och stimulans

Geriatrisk farmakologi Det normala åldrandet kan misstolkas som symtom på sjukdom risk för överdiagnostik Läkemedel ska förbättra livskvaliteten Flera sjukdomar samtidigt kräver prioritering av läkemedel Se upp för biverkansbehandling 2016-10-03 50

Multisjuka äldre Två eller flera kroniska sjukdomar. Belägger 20 (-90) % av vårdplatserna i slutenvården. I regel behov av omfattande kommunala insatser. 2016-10-03 51

Multisjuka äldre Ökad känslighet för infektioner, läkemedel och vätskebrist Ökad risk för förvirring Ogynnsamma läkemedelseffekter vanliga, och som ligger bakom 5-30 % av alla sjukhusinläggningar 2016-10-03 52

Mest sjuka äldre Def (SoS) personer över 65 år med betydande funktionsnedsättning beroende på åldrande, skada eller sjukdom, och som har behov av omfattande omsorg och/eller sjukvård

Ambition mest sjuka äldre Förbättra livskvaliteten Undvika läkemedel som inte har mervärde för patienten avseende livskvalitet Undvika vårdskador pga polyfarmaci och olämpliga läkemedel

Polyfarmaci Def = Minst fem olika läkemedel Paradoxen många multisjuka är i behov av omfattande läkemedelsbehandling, samtidigt är antalet läkemedel den enskilt största riskfaktorn för läkemedelsbiverkningar

Polyfarmaci innebär; svårigheter att identifiera biverkningar till enskilt preparat svårigheter att förutse och relatera effekter av läkemedelsbehandlingen till enskilt preparat

Ogynnsamma effekter av polyfarmaci Risk för förvirring Blodtrycksfall Fallolyckor Hjärt- och njursvikt Trötthet Förstärkt kognitiv dysfunktion Magtarmbiverkningar

Orsaker till polyfarmaci Patientrelaterade Förskrivarrelaterade Vårdorganisationsrelaterade Läkemedelsrelaterade

Hur undvika skadlig polyfarmaci? Klar diagnos och indikation Funktion hos målorganet? Alternativ till läkemedel? Välj preparat med få biverkningar Individuell dosering!

Hur undvika skadlig polyfarmaci? Livskvalitet av läkemedlet? Informera om för- och nackdelar. Motivera till compliance. UTVÄRDERA! OMPRÖVA! Säker läkemedelshantering?

Utsättning Förbered pat redan vid insättning om ev framtida utsättning Utsättning/omprövning ofta svår och tidsödande Sätta ut direkt? Trappas ned? Rebound? Abstinens?

Goda RÅD

Öka Din kunskap Varför är Du ordinerad ett nytt läkemedel? Påverkas behandlingen av andra läkemedel och hälsoprodukter? Du kan be om läkemedelsgenomgång Vilka läkemedel är/kan vara riskabla?

Våga fråga!!

Dina Läkemedel Berätta om du redan tar läkemedel Läkemedelslista från läkaren Apotekets lista - Mina sparade recept

Var medveten om Ditt åldrande Kroppen blir känsligare för läkemedel Allra viktigast är hjärnans känslighet och hur Dina njurar fungerar

Naturläkemedel Johannesört kan påverka waran (blodförtunnande) Kan påverka andra läkemedel Vitlök och Omega 3 ökar blödningsbenägenheten Järn i vitamintabletter kan påverka upptaget av andra mediciner

Generika samma substans olika namn Apoteket är skyldig att byta till billigaste likvärdiga läkemedel! Du kan be om genomgång av din läkemedelslista, bl.a så att du inte tar dubbelt av samma substans.

Hjälpmedel Dosett Dosdispenserade läkemedel Hjälp av hemsjukvården

Avbryt inte en behandling och ändra inte dos utan kontakt med din läkare

TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN