Kriskommunikation före, under och efter komplexa kriser Jesper Falkheimer, docent jesper.falkheimer@ch.se SAMÖ-KKÖ 7 april 2011
gesbilder (SAMÖ-KKÖ) Ämnets karaktär (ovisshet) Varierande riskbedömningar Motstridiga budskap Oklarhet om vem som ansvarar för vad Myndigheterna ger inga svar
Kan man gåut med information dåman inte vet exakt? Finns indikationer påatt det är möjligt att gåut med scenarier och att öppna upp mer och snabbare Går det att tävla med medierna? Inte tävla, men bättre beredskap med bakgrundinformation, experter och marknadsföring av egna medier i normaltid. Viktigt att inte låta mediernas egna tolkningar dominera. Ha ständig medieanalys. Undvik dock övertro på medieeffekter. Hur skapas förtroende? Förtroende skapas inte under kriser utan är något som förtjänats under lång tid (genom handling och kommunikation). Måste byggas under normaltid och viktigt att integrera kommunikationen (internt-externt).
ya risker och kriser World risk society stårinförtrefundamentala risksfärer: globalafinanskriser, globala terrornätverkochekologiskakonflikter, enligtbeck (2002). Traditionellkriskommunikationharutgåttfrånatt kriserärkonsekvenseraven enskildhändelse (isolerad), med en aktöricentrum, ochmed en tydligbörjanochmöjligtslut.
ränsöverskridande kriser (Boin 2010) Rörsig överföljandegränser - Geografiska - Funktionella - Tidsmässiga Utvecklingenliknarden somskerenligtkaosteorin: händelser, aktörerochstrukturersammanlänkaspå ettoförutsägbartsätt
mmunikation Är organisation (utan kommunikation, ingen organisation) Är ledarskap (att skapa gemensam mening) Är kris ( avgörande vändpunkt som psykologisk-sociologisk aspekt)
A crisis is not what has happened, it is what people think has happened. Bland 1998, s. 5
yndigheten bara en berättare av många Massmedierna Nya medierna: deltagare (bloggosfären) Andra myndigheter (nationellt och internationellt) och företag Alla möjliga intressenter
ya villkor i samhället och för medierna
Paradoxala mediekulturer ull! Individer väljer & hämtar Snabb, fragmenterad Sanning Ingen gräns privat/offentligt Specialisering Konsument = producent Konvergens Push! Kollektiv kultur Långsam Gräns privat/offentligt Finns en sanning (den står i morgontidningen) Lojalitet Ett budskap Totalkontroll
ynsätt på människorna där ut Passiva individer Passiv Passiva målgrupper dividfokus Gruppfokus Aktiva förnuftiga individer Aktiv Aktiva flytande grupper
mla och nya strategier pin, Murphy 2008 & Falkheimer & Heide 2009) plext problem Traditionell modell Ny modell Strategi, taktik erksberoende & utsägbart söverskridande Centralisering, insamling av information, analys Situationsanpassning, spridning av information till alla aktörer, improvisation på tränad grund Ständig kommunikation, byg länkar mellan lokaltcentralt, issues management ndring som sker om kommunikation lla plan över ser Kontrollsystem, försök att skapa en standardmodell Känsliga system som reagerar snabbt och som leder till snabba beslut Scenarioplanering, simulationer, skapan av teamworks på alla nivåer rutsägbarhet Slutenhet och försök att föra över ansvar Acceptans av oförutsägbarhet Flexibla organisation som kopplar samma dem längst ute med dem längst upp. Öka fokus på deltagarna/mottagar
riskommunikation bör vara integrerad kommunikation
Lösningar Prioritera tre saker som ledare: sortera, översät och skapa förutsättningar för feedback Ständigt: metakommunicera (kommunicera krin kommunikationens roll, villkor, betydelser) Väl rätt medium: rika/fattiga Under kriser söker alla ledarskap minimera osäkerhet men inte genom tystnad
Organisationskommunikation (och kultur och struktur) under normala omständigheter återspeglas i kriskommunikationen. Dvs. går inte att göra snabba omställningar i en byråkratisk organisation.
Balans enkelhet/komplexitet Requisite Variety Ett system måste /cybernetikern Ashby vara lika varierat som 1960: omgivningen för nödvändigheten av optimal hantering mångfald komplexa Tänk utanför boxen problem kräver komplexa lösningar
ritiska framgångsfaktorer Tidig identifiering Tidig handling (även symbolhandlingar) Relevant värdering Strategi (forskning och oberoende aktörer) Samarbete med andra aktörer (koalition) Tillgång till experter Organisation
Ryktesspridning Sanna Avsiktliga Illasinnade Skandalösa, osannolika Nästan sanna (premature-fact) Återkommande kar i samband med informationsvakuum, mörkläggning
Mediernas makt Dagordningsmakt (vad, men inte alltid hur folk tänker) Opinionsledarmakt (indirekt) Framing-makt: skapar inramning, dvs. berättarstruktur (orsak-verkan, hjälte, bov etc). Priming-makt: påverkar ibland låginvolverande val (det ma känner igen, gillar man), dvs. kopplat till image.