Svenska Garveriidkareföreningen

Transkript

1 Svenska Garveriidkareföreningen VS/2011/ Öppenhet och transparens avseende ursprung på hudar och skinn Nationell rapport från Sverige Enkäterna besvarades under perioden 1 augusti 30 september Vi erhöll 4 svar motsvarande 100 % av branschens företag, 100 % av branschens omsättning och100 % av antalet anställda i branschen. 1. IDENTIFIERING AV SVARANDE (%) Garverierna som besvarade enkäten arbetar i följande segment: Skor 2 Möbel 35 Lädervaror 1 Bil, flyg, övr.transport 55 Konfektion /handskar 2 Wet Blue Övrigt 5 2. UPPFATTNING OM ÖPPENHET/TRANSPARENS 1.1. Vilka nyheter om förhållanden vid anskaffning av hudar och skinn skulle chockera konsumenter? Socialt Totalt Genomsnitt -Barnarbete i samband med hudar och skinn Dålig arbetsmiljö i slakterier Tvångsarbete på gårdar Övrigt:. Miljö Totalt Genomsnitt - Skövling av regnskog för betesmark Kemikalierisker inkl. användning av salt Övrigt:.. Djurskydd Totalt Genomsnitt -Vanvård av djur på gårdar Vanvård och misshandel av djur i samband med transport till slakteri Inhumana slaktmetoder Övrigt:. Kommentar: Garverierna i Sverige anser att nyheter avseende sociala aspekter samt om djurskydd skulle vara mest chockerande. Miljömässiga förhållanden anses vara det som chockerar konsumenterna minst. Barnarbete och vanvård av djur anses vara de aspekter som berör konsumenten allra mest Uppfattning om hur konsumenten reagerar när media har chockerande artiklar om oansvarighet i leverantörskedjan vad gäller sociala och miljömässiga aspekter 100 % av garverierna anser att konsumenterna bryr sig om chockerande artiklar/nyheter om sociala och miljömässiga förhållanden I leverantörskedjan. 75% av de svenska garverierna anser att det negativa intrycket kommer att kvarstå hos konsumenten, 75 % av garverierna menar att konsumenter som bryr sig kommer att söka efter garantier/försäkran från leverantörskedjan hur produkten i fråga har framtagits avseende miljömässiga och sociala aspekter. De svenska garverierna tror inte att konsumenterna bojkottar läder. 25 % menar att konsumenten bryr sig om sådana här nyheter, men glömmer.

2 1.5-6 Kundens tolkning av denna typ av samhälleliga intressen Procentandel av kunderna som bryr sig Totalt % Kunderna överför inte aktivt sådan oro Kunderna kontaktar leverantörer och försöker medvetandegöra leverantören om sina värderingar För eller senare överför kunderna sin oro via specifika krav till leverantören Övrigt Enligt vår sektors aktörer uppfattar garveriernas kunder, dvs. tillverkare av läderartiklar, negativ publicitet som oroande (75 %). Majoriteten menar dock att kunderna inte aktivt överför denna oro (56.25 %). De aktiviteter som kunderna förväntas vidta är specifika leverantörskrav (30 %) samt kontakt med leverantören (13.75 %) Vem skadas vid en medieskandal om läderbranschen? TOTALT Genomsnitt Den allmänna imagen av läderindustrin? Lädersektorns image i det berörda landet? Imagen för undersegment, oberoende av geografisk plats, t.ex. skoläder- eller konfektionssegmentet? Imagen för undersegmentet i det berörda landet? Imagen av det berörda företaget/företagen Garverierna i Sverige anser att mest skadas imagen för de eller de berörda företagen av en medieskandal, men att även hela lädersektorn i det berörda landet drabbas Konsekvenser för företag och anställda TOTALT Genomsnitt Mindre order Annullerande order Reducerande ordervolymer Färre sökande vid rekrytering Får inte personal till ledande positioner Stressade och oroliga anställda Personal slutar på grund av etiska värderingar Varumärket förlorar värde Förlorar anseende som garvare i närområdet Myndighetskontroller Press och attacker från frivilligorganisationer Övrigt: - De ekonomiska konsekvenserna av en skandal anses inte vara alarmerande enligt de svenska garvarna. Konsekvenserna avseende de anställda anses vara mer eller mindre viktiga, medan man däremot påtalar negativa konsekvenser för varumärket samt befarar press och attacker från frivilligorganisationer. Den största negativa konsekvensen av sensationella nyheter i media anses press och attacker från frivilligorganisationer vara (3,5 %), följt av reducerade ordervolymer (3.0 %). Negativa konsekvenser som att personal slutar på grund av etiska värderingar anses vara ringa (1,25 %) eller att myndighetskontroller skulle vara en negativ konsekvens (1,5 %).

3 3. IDENTIFIERING AV HUDAR OCH SKINN 2.1. Respondenterna använder följande råvaror: Nötboskap 50 % Kalv.. Får 25 % Get.. Övrigt: 25 % 2.2. Ursprung (% på årsbas): Inhemsk 55 EU 30 Övriga Europa 14 Extra-EU 6 Dessa data återspeglar inte leveranssituationen i Sverige på bästa sätt då storleken mellan företagen varierar mycket och därmed råvarubehovet Status (% på årsbas): Färska 7.5 Saltade 80 Wet-Blue Torkade Kalkade/picklade Crust 12.5 Dessa data återspeglar inte leveranssituationen i Sverige på bästa sätt då storleken mellan företagen varierar mycket och därmed råvarubehovet Genomsnittligt antal leverantörer per garveri: 1-5 leverantörer Dessa data återspeglar väl leveranssituationen i Sverige vad gäller garverier som använder hudar från nötboskap, men garverier som använder skinn i genomsnitt har mer än 20 leverantörer Genomsnittligt antal order per år: Mer än 50 order Dessa data återspeglar inte leveranssituationen i vårt land då storleken på företaget samt vilken typ av råvara som används är avgörande för antalet inköpsorder Relation till leverantörer: (% per kategori) Långsiktiga 96 Tillfälliga Leverantörerna anges vara (% per kategori) Större än garveriet 48 Mindre än garveriet 52 - Europeiska garvares förmåga att exakt identifier ursprung på hudar och skinn 2.8. Vårt lands garverier kan identifiera råvarorna till följande %-andel % Ett garveri anger att man inte kan identifiera råvarorna till %, men till % Sveriges garverier anser sig kunna identifiera: -exakt ursprungsland för de inköpta hudarna och skinnen 100 % Ja -exakt slakteri för de inköpta hudarna och skinnen 75 % Ja

4 -exakt gård/besättning som de inköpta hudarna och skinnen kommer från 25 % Ja -exakt vilken hudtyp (ko, tjur etc) per gård/besättning de inköpta hudarna och skinnen är 100 % Nej Ett företag som arbetar med fårskinn kan identifiera gård och besättning. - Europeiska garvares förmåga att kommunicera i leverantörsledet med t.ex. bönder, slakterier samt på vilket sätt man föredrar att kommunicera Svenska garverier anser sig kunna skapa kommunikationskanaler med -slakterier -djurtransportföretag -bönder 75.%Ja 75 %Ja 25 %Ja Kommunikationsmedel som används uppströms i leverantörskedjan är: -elektronisk kommunikation (e-post, bloggar, chatsidor) -pappersbaserad kommunikation (brev, cirkulär, nyhetsbrev) -personliga kontakter (möten, telefon, mässbesök, auktioner) -Övrigt:. 100%Ja 50%Ja 100%Ja 25 %Ja 4. HUR SKAPAS TILLIT OCH FÖRTROENDE? Garverierna ombads att från 1 till 5 rangordna nedanstående påståenden utan att upprepa ranking. Tabellen visar det genomsnittliga värdet för hur tillit och förtroende kan skapas. Sjävbedömningsstandard för leverantörer 3.75 Villkor i leveransavtal 3.75 Företagsbaserat allmänt samhälleligt engagemang 2.50 Uppförandekod för flera intressenter 3.25 Övrigt: Inget av påstående erhöll högsta ranking. 5. HUR KAN ALLMÄNHETEN FÖRSES MED TROVÄRDIGA GARANTIER? 4.1. Hur kan allmänheten förses med trovärdiga garantier? Garverierna ombads att från 1 till 5 rangordna nedanstående påstående där en siffra kan upprepas. Tabellen visar genomsnittligt värde för vilka metoder som garverierna anser vara bäst. Etikett som identifierar ursprungen på varje hud och skinn 3.0 Pappersbaserad documentation för partier 3.0 Självdeklaration för djubesättningar 3.25 slakterier 3.25 leverantörer 3.5 Certifikat för djurbesättningar 4.25 slakterier 3.75 leverantörer 3.75 Svart lista på leverantörer 3.25 Godkänd-lista på leverantörer 3.75

5 De svenska garverierna anser att ett certifikat för djurbesättningar skulle vara den bästa och mest trovärdiga garantin för allmänheten Hur ska efterlevnad granskas? Garverierna ombads att från 1 till 5 rangordna påståenden där en siffra kan upprepas. Tabellen visar genomsnittligt värde för bästa granskningsmetod. Av köpare 2.0 Av en oberoende part: veterinär/sanitetsorganisation 4.25 frivilligorganisationer 2.0 tekniska institut 4.0 övriga:. Gemensamt av industrins institutioner och intressenter 4.0 Svenska garverier anser att granskningen helst bör utföras av oberoende part som veterinär- och sanitetsorganisationer. Även oberoende tekniska institut samt industrins egna tekniska institut och intressenter tillsammans anses vara en bra granskningsmetod. ÖVRIGA KOMMENTARER Svenska garverier svarar för en mindre del av den europeiska garveriindustrin och har därmed mindre påverkan på industrins utveckling. Den svenska garveriindustrin har emellertid sedan lång tid varit uppmärksam på vikten av transparens i leverantörskedjan för att kunna uppnå en trovärdig dialog med slutkonsumenten. Den svenska miljölagen och arbetsmiljölagen ligger som en stabil och säker grund för att garantera slutkonsumenten att läder tillverkat i Sverige är ett tryggt val ur miljösynpunkt och socialt hänseende.