PR-Barometern Samhälle

Transkript

1 PR-Barometern Samhälle 2012

2 Generella resultat från PR-Barometern Samhälle 2012 PR Barometern Samhälle en undersökning av svenska mediers relation till institutioner, myndigheter, organisationer och intresseorganisationer i den offentliga sektorn. 270 samhällsjournalister från nationella, regionala och lokala medier i Sverige har deltagit i Aalund Nordics årliga kommunikationsanalys PR-barometer Samhälle. Journalisterna utvärderar deras kontakt/relation till och uppfattning av 3-5 offentliga organisationer/verksamheter som de har undersökt eller arbetat med det senaste året. Intervjuerna genomfördes under hösten/vintern 2012 och det är femte året rad som undersökningen genomförs totalt har 43 organisationer blivit utvärderade i Varje utvärderad organisation har blivit utvärderade på tre teman: Belåtenhet (med kommunikations-/pressavdelningen), Image av organisationen och Image av högsta ledningen. Samtidigt som undersökningen genomfördes i Sverige har motsvarande undersökning genomförts i Norge, Danmark och Finland. I allt har ca journalister intervjuats via telefonintervjuer. Kort om Aalund Nordic Undersökningen genomförs av Aalund Nordic - ett av nordens ledande företag inom marknadsundersökningar med kontor i Sundsvall, Köpenhamn, Århus, Oslo, Trondheim och Helsingfors. Företaget grundades 1991 och har med konceptet kvalitésäkring blivit en prioriterad leverantör till många ledande företag och organisationer inom Sverige, Danmark, Norge och Finland. Utöver PR-barometern Samhälle gör Aalund en lång rad andra branschoch marknadsundersökningar och erbjuder därtill en omfattande rådgivning på bakgrund av den kunskap som samlas in. Läs mer på. På de kommande sidorna finner du de generella resultaten från 2012 års undersökning. Skulle du ha ett större intresse av detta resultat och vill veta mera så är du välkommen att kontakta Marknadschef på eller på. 1

3 De bästa och Top-of-mind Undersökningens två moment/mätningar I PR Barometern Samhälle mäts organisationerna i den offentliga sektorn i två moment. Det är därmed viktigt att läsaren förstår skillnaden på dessa två mätningar då det ena momentet avser Nice to know (dvs Top-of-mind ) och det andra momentet är Good to know (som vi kallar De bästa, då vi synliggör de organisationer som har bäst totalt sett, på respektive tema och på respektive parameter). Det första momentet heter Top-of-mind. Här har de 270 journalister som blivit intervjuade, helt ohjälpt svarat på frågan vilken organisation de tycker är bäst på medierelationer i varje aktörskategori (4st). Det är den absolut första frågan som ställs i intervjun och därmed kan de inte bli färgade av senare bedömningar och utvärderingar i det andra momentet. Det heter Top-of-mind då det i all sin enkelhet hänvisar spontant och ohjälpt till den organisation de tänker på allra först när de ska värdera vem de tycker är bäst. Det är i grund och botten en enkel avstämning. Resultaten för Top-of-mind kan ses i slutet av detta dokument. Det andra momentet avser en utvärdering där de 270 journalisterna själva har valt 3-5 organisationer att utvärdera baserat på att respektive journalist faktiskt har god kännedom och kunskap om de 3-5 organisationer som de väljer att utvärdera. De bästa hänvisar till det samlade genomsnittet av utvärderingen på varje tema; Belåtenhet, Image och Image högsta ledningen. Dvs. att den organisation som är bäst på t.ex. temat Belåtenhet, är bäst för att organisationen har det högsta samlade genomsnittsbetyget av de 13 parametrarna/frågor na under Belåtenhet. Det samma gör sig gällande på både temat Image och temat Image högsta ledningen som båda innehåller 4 parametrar/frågor. Därmed kan en organisation definitivt vara den bästa på Top-of-mind men behöver inte vara bäst på mätningen av de reella genomsnitten och tvärtom. I nästa avsnitt visas de organisationer som fått bäst resultat på respektive tema och totalt sett med alla teman samlat dvs. De bästa. 2

4 De bästa Organisationer med det bäst samlade genomsnittet Av de totalt 43 utvärderade organisationerna så ser vi nedan de topp fem med bäst/högst samlat genomsnitt på de tre temana (totalt 21 parametrar); Belåtenhet, Image och Image högsta ledningen. Läkare utan gränser har fått bäst/högst totala genomsnitt av alla utvärderade organisationer följt av Luleå Tekniska universitet, Sveriges Radio, Linköpings universitet och Konsumentverket. De topp fem bästa organisationerna! 1. Läkare utan gränser 2. Luleå Tekniska universitet 3. Sveriges Radio 4. Linköpings universitet 5. Konsumentverket Har totalt sett en bra relation till media i kombination med att de har en positiv image både som organisation och sett till deras högsta ledning De bästa Organisationer med bästa genomsnitt på respektive tema Av de totalt 43 utvärderade organisationer så ser vi nedan vilka som är bäst och har högst genomsnitt på respektive tre teman: Belåtenhet (13 parametrar), Image (4 parametrar) och Image högsta ledningen (4 parametrar). De fem bästa organisationerna på Belåtenhet 1. Läkare utan gränser 2. Konsumentverket 3. Luleå Tekniska universitet 4. Linköpings universitet 5. Hyresgästföreningen Organisation med bäst relation och samarbete med media De fem bästa organisationerna på Image 1. Karolinska Institutet 2. Sveriges Television 3. Läkare utan gränser 4. Sveriges Radio 5. Linköpings Universitet Organisation med bäst image enligt media De fem bästa organisationerna på Image högsta ledningen 1. Lärarnas Riksförbund 2. LO 3. Kommunal 4. Sveriges Radio 5. Lunds universitet Organisation med bäst högsta ledning i förhållande till image och relation till media 3

5 Best in class Tema Belåtenhet I nedan graf, finner vi vilka som är bäst av samtliga 43 utvärderade organisationer på de 13 olika parametrarna under temat Belåtenhet. Kanal 5 har fått högst/bäst genomsnitt på tre parametrarna: Samlad belåtenhet med samarbetet, Kommunikationsavdelningens reaktionstid och Förståelse för mediernas arbetstider. Trafikverket har fått högst/bäst genomsnitt på 2 parametrar: Kvaliteten på svaren och Experters förmåga att uttala sig klart. I övrigt finner vi Konsumentverket, Skolverket, Livsmedelsverket, Hyresgästföreningen, Läkare utan gränser, Cancerfonden, Lunds Universitet och Lärarnas Riksförbund som är bäst på en parameter vardera. På oavsett parameter ser vi att de organisationer som har bäst/högst genomsnitt på respektive parameter är markant över marknadsgenomsnittet (ljusgrå linje) för alla utvärderade organisationer. 4

6 Best in class Tema Image I denna graf, finner vi vilka som är bäst av samtliga 43 utvärderade organisationer på de 4 olika parametrarna under temat Image. Sveriges radio har fått högst genomsnitt på parametern Trovärdig, Moderaterna på Synlig, Linköpings Universitet på Välskött och Läkare utan gränser på Högt anseende. Best in class Tema Image högsta ledningen I nedan graf, finner vi vilka som är bäst av samtliga 43 utvärderade organisationer på de 4 olika parametrarna under temat Image högsta ledningen. Anmärkningsvärt är att högsta ledningen på Lärarnas Riksförbund har fått högst genomsnitt på 3 av fyra parametrar: Förmåga att kommunicera med pressen, Vilja att kommunicera med pressen och Bidrar positivt till profileringen av organisationen. Högsta ledningen hos Sveriges Radio har fått högst genomsnitt på parametern Trovärdig. 5

7 Top-of-Mind I Top-of-mind mäts journalisternas omedelbara hållning till viken organisation de tycker är bäst på press- och medierelationer. Alla intervjuade journalister får möjligheten att lägga en röst på den organisation de tycker är bäst i de fyra aktörskategorier som finns med i PR- Barometern. De fyra aktörskategorierna är: 1. Statliga institutioner/myndigheter 2. Intresseorganisationer 3. Utbildningsinstitutioner 4. Mediebolag Läs mer om skillnaden mellan Top-of-mind och De bästa på sidan 2. Utöver at varje enskild journalist skall nämna en i var kategori om de kan och vill ombeds de ytterligare förklara varför de tycker att just denne organisation gör det så pass bra. Rankingen är simpel då den organisationen med flest röster placeras på 1:a plats på listan i den aktuella aktörskategorin. I PR-Barometern visas topp fem i var aktörskategori på kommande sidor. Av de 270 intervjuade journalister så svarade 138 journalister på vilken statlig institution/myndighet som de anser har bäst relationer till media. I år finner vi Skolverket på 1:a plats, Arbetsförmedlingen och Trafikverket på en delad 2:a plats, Polisen på en tredje plats och Skatteverket på en 4:e plats. Anledningen till Skolverkets 1:a plats är att journalisterna berömmer dem för deras höga kvalitet på att presentera statistik och undersökningar i media. Detta i kombination med en hög tillgänglighet och hjälpsamhet vid behov av information som smidigt tillgodoses till media. 1 Skolverket 2 Arbetsförmedlingen 8% 7,2% 2 Trafikverket 3 Polisen 7,2% 5,8% 4 Skatteverket 5,1% Notera: Topp 5 är baserat på hur många journalister som har utpekat en given organisation till att vara bäst på medierelationer. Nr1 har således nämnts av flest journalister osv. Varje journalist kan nämna en organisation i var aktörskategori. 6

8 Top-of-Mind (forts.) Av de 270 intervjuade journalister så svarade 80 journalister på vilken intresseorganisation som de tycker har bäst relationer till media. Greenpeace är den intresseorganisation som fått flest röster i Greenpeace har i övrigt inte varit bland topp 5 på top-of-mind listan sedan 2008 års undersökning. Greenpeace får beröm för deras mediala skicklighet och att de är duktiga på att agera och berätta om deras verksamhet för media. 1 Greenpeace 2 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) 9,9% 6,2% 2 Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) 3 Motormännens Riksförbund 6,2% 4,9% 4 Sveriges kommuner och landsting (SKL) 4 Amnesty 3,7% 3,7% Av de 270 intervjuade journalister så svarade 140 journalister på vilken utbildningsinstitution som de tycker har bäst relationer till media. Göteborgs Universitet är den utbildningsinstitution som fått flest röster i Anledningen till Göteborgs Universitet 1:a placering är att journalisterna påpekar att de är angelägna och måna om att vårda sina relationer gentemot media och har en hög tillgänglighet, bra bemötande och är tillmötesgående. Forskare och professorers hjälpsamhet och besvaranden gentemot media är även något som påtalas som anledning för Göteborgs Universitet 1:a placering. 1 Göteborgs Universitet 2 Lunds Universitet 19,3% 17,1% 3 Umeå Universitet 4 Uppsala Universitet 8,6% 7,1% 5 Karolinska Institutet 6,4% Notera: Topp 5 är baserat på hur många journalister som har utpekat en given organisation till att vara bäst på medierelationer. Nr1 har således nämnts av flest journalister osv. Varje journalist kan nämna en organisation i var aktörskategori. 7

9 Top-of-Mind (forts.) Av de 270 intervjuade journalisterna så svarade 73 journalister på vilket mediebolag som de tycker har bäst relationer till media. Sveriges Television har precis som i 2010 och 2011 års undersökning fått flest röster. Anledning till Sveriges Televisions 1:a placering är en hög trovärdighet som mediebolag bland journalisterna och de med sina bra resurser är flexibla, tillgängliga och bidrar med mycket användbar information allmänt och specifikt vid större evenemang och händelser. Tydligheten i deras arbete externt är även en bidragande orsak till 1:a placeringen enligt journalisterna. 1 Sveriges Television 2 Sveriges Radio 42,5% 26,0% 3 Kanal 5 4 TT 13,7% 4,1% Notera: Att deltagande journalister ej kunnat rösta på egen arbetsgivare eller mediabolag. Exempel: deltagande journalist från Sveriges Radio har ej kunnat lägga sin röst på Sveriges Radio. Notera: Topp 5 är baserat på hur många journalister som har utpekat en given organisation till att vara bäst på medierelationer. Nr1 har således nämnts av flest journalister osv. Varje journalist kan nämna en organisation i var aktörskategori. 8

10 Användandet av sociala medier som källa till publicerade artiklar Den årliga trendfrågan sedan 2009 års undersökning Har du använt dig av sociala medier som källa till artiklar som du publicerat? och kring vilka sociala medier de använder mest har i 2012 års undersökning bidragit till intressanta resultat och förändringar. I 2009 låg procenten på antal som använder sociala medier på 49%. Samma fråga i 2010 visade förvånande nog en minskning kring användandet av sociala medier med 1% till 48% medans de övriga nordiska länderna ökade med 10-20%. I 2011 ökade användningen markant från 48%i 2010 till 72% i I 2012 års undersökning kan där konkluderas att majoriteten av journalister använder sig av sociala medier i sitt dagliga arbete. De som svarade att de använder sig av sociala medier ökade med 18% upp till hela 90% medans de som inte använder sig av sociala medier minskade från 25% i 2010 till 10% i

11 Vilka sociala medier används mest? Facebook är fortfarande det sociala medium som används mest av alla. 90% av alla de som använder sig av social medier använder sig av Facebook (86% i 2011). Twitter har med sina 71% ökat i användning sedan 2009 (40% i 2009, 43% i 2010 och 55% i 2011) och gått förbi bloggar som minskat kraftigt från 82% i 2009, till 64% i 2010, till 46% i 2011, till 25% i Twitter och bloggar har således gått helt motsatt riktning som verktyg för journalisternas dagliga arbete. 10