Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar Pär Schön Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms universitet & Stiftelsen Äldrecentrum Seminarium: Kultur, mångfald och möjligheter för en åldrande befolkning Tisdag den 5 juli 2016

När blir man gammal?

Olika livsfaser 3:e åldern 4:e åldern

Nuvarande trender inom vård och omsorg Avinstitutionalisering Informalisering/ refamilisering Marknadisering

Sjukhusplatser per 1000 personer, 2000 och 2013 Källa: OECD Health statistics 2015, Health at a glance 2015. OECD indicators.

Utvecklingen av täckningsgrad i äldreomsorgen (80 +), 1993 2014 (%) 24 Äldreboende 22 20 18 16 Äldreboende 14 12 10 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2006 2008 2010 2012 2013 2014

Utvecklingen av täckningsgrad i äldreomsorgen (80 +), 1993 2014 (%)

Rapport av Marta Szebehely & Petra Ulmanen för Kommunal, november 2012

500000 450000 400000 350000 300000 Antal personer 80+ 250000 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Socialstyrelsen

500000 450000 400000 350000 300000 250000 Antal personer 80+ Antal personer (65+) i särskilt boende 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Socialstyrelsen

500000 450000 400000 350000 300000 250000 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Socialstyrelsen

500000 450000 400000 350000 300000 250000 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Socialstyrelsen

900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) 100000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Källa: Socialstyrelsen

Kvarboendeprincipen så långt som möjligt ges möjlighet att bo kvar hemma i sin ursprungliga bostad så långe som de själva önskar. I hemmet ska man kunna få hjälp och stöd i den dagliga livsföringen. Man ska också kunna få hjälp med personlig omvårdnad eller sjukvård. De anhöriga ska ges stöd för sina insatser. kunna flytta till en särskild boendeform om vårdbehoven är stora. Om behoven är stora och omfattande eller om man inte känner sig säker och trygg där ska man kunna flytta till en särskilt anpassad boendeform. (prop. 1997/98:113)

Kvarboendepolitikens fyra faser från ideologi till realitet 1. 1950-talet: Ivar Lo-Johansson; Hemvård i stället för vårdhem 2. 1980-talet: Socialtjänstlagen; Bo hemma så länge som möjligt 3. 1990-talet: Ädelreformen; Kvarboende på säbo 4. 2000-talet: Vårdhemmet i hemmet Källa: Lennarth Johansson (2014)

DN Debatt 2013-10-18

Drivkrafter bakom kvarboendepolitiken Kostnadsskäl

Drivkrafter bakom kvarboendepolitiken Genomsnittlig årskostnad för vård hemma respektive vård på institution, 2014

Drivkrafter bakom kvarboendepolitiken Kostnadsskäl De har ju blivit friskare? Äldre vill ju bo hemma? Livsstils- och attitydförändringar Samhällsutveckling: bättre boendestandard, kommunikationer, samhällsservice, etc. Fler hjälpande händer familj och anhöriga

Kvarboendepolitikens konsekvenser Platsbrist! Svårare att få plats på äldreboende. Högre behovströskel! Senare flytt till äldreboende kortare boendetider!

Health and Social Care in the Community (2015)

Number of days 800 700 50% p=0.078 600 500 40% p=0.007** 400 300 30% p=0.000*** 200 20% p=0.000*** 100 10% p=0.002** 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figure 2. Length of stay in institutional care (based on Laplace regression), measured as number of days from moving in until death, for the 10 th to the 50 th percentile for each year between 2006 and 2012, adjusted for age and sex. p <.10, *p <.05; **p <.01; ***p <.001. Källa: Schön, Lagergren & Kåreholt (2015)

Kvarboendepolitikens konsekvenser Platsbrist! Svårare att få plats på äldreboende. Högre behovströskel! Senare flytt till äldreboende kortare boendetider! Hospiceplatser för äldre döende personer? Ökad belastning på familj och anhöriga. Implikationer för planering, organisering, behov, dimensionering och innehåll i säbo. Färre sjukhusplatser, längre väntetider på sjukhusens akutmottagningar, kortare vårdtider på sjukhus, snabbare utskrivning.

Framtida utmaningar och målkonflikter Allt fler mycket gamla personer och fler multisjuka Ökad sjuklighet (?) Beroendekvoten vem ska göra jobbet och vem ska betala?

Beroendekvoten Antal personer 20-64 år per äldre (80+) 1970 25 personer 20-64 år per 80+ 2010 12 2040 7

Framtida utmaningar och målkonflikter Allt fler mycket gamla personer och fler multisjuka Ökad sjuklighet (?) Beroendekvoten vem ska göra jobbet och vem ska betala? Vård- och omsorgssystemen är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre

Tredje åldern Allmänläkare Specialistvård

3,5 åldern Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel

Fjärde åldern Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel Sjukhusvård Syn Tandläkare Bostadsanpassning Podiatrik/fotvård Rehab Demensvård

Kommunikation: Omöjligt uppdrag? Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Tekniska hjälpmedel Sjukhusvård Syn Tandläkare Bostadsanpassning Podiatrik/fotvård Rehab Demensvård

Lösning? Allmänläkare Specialistvård Audiolog Hemtjänst Hemsjukvård Care manager? Lots? Tekniska hjälpmedel Sjukhusvård Syn Tandläkare Bostadsanpassning Podiatrik/fotvård Rehab Demensvård

Framtida utmaningar och målkonflikter Allt fler mycket gamla personer och fler multisjuka Ökad sjuklighet (?) Beroendekvoten vem ska göra jobbet och vem ska betala? Vård- och omsorgssystemen är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre Har kvarboendet gått för långt? Möjlighet eller tvång? Anhörigas roll? Mot en ojämlik äldrevård? Valfrihet och mångfald vs sammanhållen vård och omsorg?

Tack för uppmärksamheten! Pär Schön Aging Research Center, Karolinska Institutet & Stockholms universitet & Stiftelsen Äldrecentrum Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 68 76 E-post: par.schon@ki.se