Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet

1 (10) MÖTESANTECKNINGAR 2014-10-29 Kopia: Enligt förteckning i slutet av dokumentet Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet Tid: Torsdag 9 oktober kl. 10:00 16:00 Plats: Närvarande: Frånvarande SKL, Stockholm Marianne Leckström, SKL Maria Palme, SKL Martina Olsson, Lunds kommun (repr. KLM) Lars Malmestål, Järfälla kommun (repr. KFF) Lars Robertsson, Borlänge kommun Anders Sandin, Lantmäteriet, div I Anders Lundquist, Lantmäteriet, div F Peter Nylén, Lantmäteriet, div I Ulf Björnsson, Lantmäteriet, div F Pär Hedén, Lantmäteriet, div I Ulf Eriksson, Lantmäteriet, div I Daniel Antonsson, SKL Matilda Sörell, Lantmäteriet, div I fr.o.m. lunch ordförande sekreterare pkt 7 pkt 5 och 6 1 Föregående minnesanteckningar Ändring i lagen om lägenhetsregister Enligt Lantmäteriet chefsjurist Tomas Öhrn skickades en gemensam framställan undertecknad av SKL:s direktör och Lantmäteriets Gd in till finansdepartementet i september. Ny PBL-normaltaxa Nytt underlag utskickat i juni, uppdrags- och vidareutnyttjanderättsdelarna återstår, kommer före årsskiftet. - Enl. Lars R är den nya taxan svår att använda för kommunerna jämfört med tidigare taxa. ELF ELF-arbetet inom Norden går framåt, sämre inom övriga områden. Eurogeographics har därför ställt krav på resp. kartmyndighet för att kunna gå i mål under 2016. Ulf Eriksson Lantmäteriet Division Informationsförsörjning E-post: ulf.eriksson@lm.se Mobiltel: 070-665 32 42

Lantmäteriet 2014-10-29 2 2 Lägesrapporter 2.1 Tjänstebaserad uppdatering Tjänstebaserad uppdatering innebär ett gränssnitt för informationsutbyte system till system. Ingående tjänsterna har olika funktionalitet, t.ex. söka och hämta, uppdatera samt hämta förändringar. Tjänstebaserad uppdatering innebär en effektivare insamling genom att den skapar möjligheter för kommuner att uppdatera byggnader, adresser och lägenheter direkt från sina egna handläggningssystem, t.ex. bygglovssystem, istället för att gå via LINA och geometrileveranser. Det blir aktuellare information genom att t.ex. geometrierna uppdateras direkt, istället för att skickas på fil två gånger/år. Är idag 11 kommuner som gått med i tjänstebaserad uppdatering och fler är på gång. Första ESRI-kommun (Geosecma) som gått med är Trelleborg. Vad Lantmäteriet och kommunerna t.ex. kan göra tillsammans för att få med fler kommuner är: - Information till systemleverantörer och till alla kommuner - Ta fram goda exempel på kommunens egna processer, t.ex. Hässleholm - Ta fram en gemensam bild över nyttor (fördelar/nackdelar) - Införandeprojekt liknande ERS inom Svensk geoprocess Någon form av incitament behövs, ett förslag är att ersätta kommunerna med en engångsersättning, lika stor för alla. Det skulle vara för utveckling/ anpassning av kommunens kartsystem mot gränssnittet. Ersättningsfrågan bereds av den finansieringsgrupp som ska jobba med övriga frågor kring framtida gemensam affärsmodell samt öppna geodata. 2.2 Öppna geodata och framtida affärsmodeller Peter och Marianne redovisade från det gemensamma föredrag som Lantmäteriet, SKL och kommunerna hade på GeoInfo i Gävle den 1/10. Det arbete som nu pågår i den gemensamma arbetsgruppen handlar om att gå vidare med de fyra aktiviteter som är beskrivna i handlingsplanen. A. Vilka geodata bör/kan öppnas upp? B. Hur kan öppna geodata och ajourhållningssamverkan finansieras (finansieringsformer/ affärsmodeller)? C. Hur säkrar vi nyttan av att öppna geodata (hinder/åtgärder)? D. Hur kommunicerar vi med politikerna kring behoven, nyttorna och möjligheterna med öppna geodata? Ansvarig för aktivitet A. är Allan Almquist Malmö stad, för aktivitet B. Åsa Sjödin Lantmäteriet och för aktivitet D. Elisabeth Argus Stockholms stad.

Lantmäteriet 2014-10-29 3 Aktivitet C kommer att startas upp i ett senare skede. Det blir gemensam bemanning för aktivitet A och B, den s.k. finansieringsgruppen som Samverkansgrupp SKL-LM tillsatt tidigare. För aktivitet D är inte bemanningen klar. Första uppgift för resp. ansvarig är att ta fram ett projektdirektiv till nästa möte i arbetsgruppen den 20 oktober. En längre diskussion följde kring det gemensamma arbetet om öppna geodata utifrån vad som är viktigt; vilka geodata ska ingå, förlorade intäkter för respektive part, ersättning (incitament) till kommunerna m.m. 3 Samverkan KFF 3.1 Registerkarte-GML Ulf B redovisar en konceptidé för säkrare utbyte mellan LM och kommunerna. Registerkarte-GML är tänkt att förbättra dataöverföringen i närtid när det gäller fastigheter och rättigheter för KLM- och KFF- kommuner samt för alla kommuner när det gäller planer. Idag används en mängd olika format, där olika mängd/antal attribut ingår. Registerkarte-GML hanterar alla informationsslag och attribut som Lantmäteriet har i grunddata (GDB-alfa) och dessutom cirkelbågar. Kan även hantera förändringsdata. Två exempel på hur det kan se ut: - Kommunen utför mätning och levererar koordinatförteckning och skiss till SLM genom Registerkarte-GML, SLM registrerar och för in ny registerbeteckning och uppdaterar DRK. Efter lagakraft uppdaterar kommunen sin databas - Kommunen utför mätning och levererar förrättningskarta till SLM genom Registerkarte-GML, SLM registrerar och läser in basen, gör förrättningskarta och uppdaterar DRK. Kommunen har ingen egen fastighetsbas utan hämtar uppdaterad kopia av DRK varje natt via Registerkarte-GML. Tester Dataöverföring med anpassad modell för KFF i Järfälla Datautbyte med Registerkarte-GML för KFF i Falun Återföring av data med Registerkarte-GML diskuteras med KLM i Göteborg och KLM i Karlstad Planinformation Test med fyra kommuner i Dalarna samt Länsstyrelsen och SLM i Falun. Planen ska vara visualiserad och sökbar i den gemensamma kartan, så att berörda parter kan koppla sig till berörd kommuns hemsida där handlingarna ligger på ett specificerat sätt

Lantmäteriet 2014-10-29 4 Enhetlig leverans av plangeometri via Registerkarte-GML för inläggning i den gemensamma kartan Leverans av handlingar för registrering och arkivering samt geometrier via Registerkarte-GML som även innehåller användnings- och egenskapsgränser Planhandlingarna ligger kvar hos kommunen till lagakraft OBS! Registerkarte-GML omfattar fastighetsindelning samt viss fastighetsinformation, information som ej ingår i Svensk geoprocess. Normalavtal KFF Arbete med översyn av normalavtal KFF pågår i en gemensam grupp mellan SKL och division Fastighetsbildning, där ska man tänka nytt/framåt och ej enbart utgå från dagens samverkan. Den 9 december har SKL kallat alla KFF-kommuner till en träff i Stockholm där även Lantmäteriet deltar. 3.2 Registerkartan Järfälla kommun Järfälla kommun levererar färdig förrättningskarta till SLM i Stockholm och vid återföring till Järfällas s.k. skuggbas har de upptäckt misstämningar. Mycket arbete har lagts ner för att hitta anledningen till misstämningarna, både från Lantmäteriet och kommunen. Det har skrivits en rapport med förslag till en ny process för säkrare överföring från kommunen till Lantmäteriet och tillbaka till kommunen. Viktigt att nu ta fram en tydlig plan och roller hur vi går vidare enligt samma koncept för övriga landet, förslag att testa i Lidingö och Solna. För Järfälla kommer de gamla rättningarna att bli klara under hösten, fortlöpande möten med SLM i Stockholm och Kiruna (div I) för bl.a. processkartläggning och att ta fram typfall. Marianne var med vid det senaste mötet och påpekar vikten av att kontrollera även övriga kommuner. Vilka är orsakerna till att fel uppstår? Lantmäteriet har ett stort intresse i att informationen i FR inkl. DRK håller hög kvalitet och de måste ta lärdom och utveckla bra rutiner. Måste lära från problemen i Järfälla och och gå vidare över hela landet. Sammanfattning Arbetet med rättningarna i Järfälla går nu bra, klart till årsskiftet. Förutsättningar finns för Järfälla att använda nya Registerkarte-GML efter årsskiftet. Kostnaden för Järfälla har blivit mycket stor p.g.a. omfattande arbete, vill ha någon form av kompensation. Lantmäteriet planerar för kontroll ( skanning ) över hela landet Lantmäteriet återkommer under nästa vecka till SKL om hur de går vidare med att gå igenom övriga kommuner.

Lantmäteriet 2014-10-29 5 4 Samverkan KLM KLM-kommunerna vill se en utveckling av Trossen till ett modernt stödsystem som även innefattar geometridelen. Idag är kostnaden för Trossen stor samtidigt som utvecklingen av en ersättare är lagd på is. Martina som representant för KLM påpekar att det borde göras en teknisk analys vad nyutveckling kostar jämfört med att fortsätta använda Trossen. Vid överflyttning av FR till ny miljö vill man ha ett nytt handläggningsstöd. Anders L påpekar att Lantmäteriet nu lägger alla utvecklingsresurser på att gå ur ett antal åldersstigna system i stordatormiljön. Inskrivning är precis klart och nu kommer vi att gå vidare med FR och pantbrev. Vi på SLM har precis samma önskemål som KLM, men kan inget göra. Vore olyckligt om KLM utvecklade ett eget handläggningsstöd som kanske måste bytas ut när det nya lagringssystemet är i drift. Martina påpekar att kommunpolitikerna inte vill ta denna stora kostnad, Anders erbjuder sig att specificera kostnaderna bättre för att få förståelse. Det som saknas är också en tidplan, då är det enklare att få förståelse menar Marianne, idag finns inget att gå på. Inskrivningsprogrammet är nu i klart vilket ger möjlighet för Lantmäteriet att mer i detalj börja planera för nästa steg. Viktigt att det nya systemet som utvecklas är moduluppbyggt. KLM erbjuder sig att vara med i utvecklingen, ses positivt från Lantmäteriet. 5 ABT-avtal Uppföljning av ABT-avtalen sker i samverkan med kommunerna enligt en väl dokumenterad process. För 2014 ser det i nuläget ut enligt nedan: Kommuner som har fått åtgärd vid uppföljning 2014 -uppföljning sker 15 februari och 1 september Adress feb. 23 kommuner sep. 11 kommuner Byggnad feb. 8 kommuner sep. 6 kommuner (fastighetsbildningsärenden, feb. 12 kommuner, sep. 4 kommuner) Övrig topografi feb. 21 kommuner sep. 7 kommuner Sänkning (som det ser ut nu) - 7 kommuner kommer att få sänkning på Byggnad - 9 kommuner kommer att få sänkning på Adress - 7 kommuner kommer att få sänkning på Övrig topografi (det kan vara samma kommun som får sänkning på en eller flera delar)

Lantmäteriet 2014-10-29 6 Höjning Inför årsskiftet så är det 54 kommuner har önskat höjning på någon del - Uppföljning ej genomförd ännu. Haninge Marianne frågar hur Lantmäteriet kommunicerar ev. sänkningar av avtalsnivå. Haninge kommun har hört av sig till Lantmäteriet via ett brev där de menar att de nu har kommit igång bra med rättningar av brister för adress. Lantmäteriet har svarat att Haninge får på sig till 1 december att visa det. 6 Svensk geoprocess 6.1 Korta statusrapporter Enhetliga geodataspecifikationer - Flygbild/Ortofoto avslutas november 2014 - Hydrografi arbete pågår - Markanvändning arbete pågår - Markdetaljer arbete pågår - Laserdata/Höjdmodell arbete pågår Karlstad geodatademo är nu publicerad på hemsidan http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-medandra/svensk-geoprocess/demomiljoer/karlstad-geodatademo1/ ERS (Enhetliga referenssystem) Arbete pågår med både SWEREF99 och RH2000 Finansiering Svensk geoprocess finansiering för 2015 och 2016 är inte fullt ut säkrad. Externa medel har återigen äskats från MSB. Förhoppningen är också att departementet kommer att bidra med ytterligare medel. 6.2 Införandeprojekt Projektet Svensk geoprocess önskar att Samverkansgrupp SKL-LM tar ansvar för att initiera införandeaktiviteter/-projekt, se punkter nedan. Ge förslag på förvaltning, en s.k. virtuell organisation bestående av medverkande berörda samverkansparter med Lantmäteriet i sin samordningsroll som nav. Initiera ett införandeprojekt med Samverkansgrupp SKL-LM som beställare, en eller flera kommuner som referensobjekt, medverkan från IT/Geodata-leverantör. En styrgrupp behöver utses. Definiera införandeprojektet genom att hålla en workshop.

Lantmäteriet 2014-10-29 7 Diskussion Lantmäteriet måste ha ansvaret för förvaltningsorganisationen men i samverkan med kommunerna. Behövs en överenskommelse? Systemleverantörerna måste vara informerade och med i arbetet vid införande och förvaltning Lantmäteriet ansvarar för en operativ grupp, men måste finnas en mer övergripande grupp där även kommuner och systemleverantörer ingår Vi måste sträva efter enkelhet, ej bygga upp en stor organisation. Liknande modell för alla teamuppdrag. Frågan om införandeprojekt och förvaltning tas upp vid nästa möte igen 6.3 Förstudie Planerad markanvändning Matilda Sörell, LM Vid mötet i juni beslutade samverkansgruppen att Svensk geoprocess ska genomföra Teamuppdrag Befintlig markanvändning, men för planerad markanvändning (planinformation) genomföra en förstudie. En förstudie är nu genomförd och resultatet utgör underlag och bidrag till att inleda arbete med att ta fram riktlinjer även för planinformation. Förstudien innehåller en rapport med utkast till projektdirektiv och underlag för ev. beslut att genomföra ett Temauppdrag Planerad markanvändning i enlighet med övriga teamuppdrag inom Svensk geoprocess. Effektmål (enl. förstudien) Lätt tillgänglig planinformation med rätt kvalitet som möjliggör effektivare och enklare bygglovshantering, fastighetsbildning och annan myndighetsutövning. Väl beskriven och enhetlig planinformation över kommungränser som ger ökade möjligheter till samverkan och utbyte av information mellan kommuner, myndigheter, byggherrar och medborgare. Kostnadseffektiviseringar hos producenter och slutanvändare. Projektmål (enl. förstudien) 1. Ta fram samverkansprocesser och specifikationer för hur detaljplaninformation ska hanteras digitalt med syfte att: - effektivisera samverkan mellan aktörer i planeringsprocessen - förenkla hantering och tillhandahållande av gällande planinformation 2. Ta fram plan för implementering av specifikationer och processer Förslag till tidplan (enl. förstudien) - Nov 2014 Ta fram uppdragsbeställning och bemanna projektet - Jan 2015 Uppstart. - Maj 2015 Ver. 0.5, samverkansprocess klar, förankring påbörjas. - Sep 2015 Ver.1.0, samverkansprocessen klar.

Lantmäteriet 2014-10-29 8 - Okt 2015 Avslutas, resultatet lämnas till mottagande förvaltning. Diskussion En del av de kommunala representanterna har uttryckt att de inte är intresserade av Teamuppdrag markanvändning om ej planinformation ingår Detta arbete/projekt ses som ett komplement till det som Ulf B beskrev under punkt 3.1 Registerkarte-GML Finns ingen ekonomi inom Svensk geoprocess för detta arbete/projekt Bra förslag i förstudien, men vem är huvudman? SKL eller Boverket? Om ej inom Svensk geoprocess, hur gå vidare? Anders S tar frågan 7 Nytt från resp. organisation SKL Ny sektionschef SKL Maria Palme som från 1 juni är ny chef för sektionen Infrastruktur och Fastigheter på SKL presenterade sig. - Det är mycket att lära och sätta sig in i när man börjar ett nytt jobb. Jag var tidigare förhandlingschef på Hyresgästföreningen och innan det jobbade jag på SABO. Genom dessa jobb har jag haft mycket kontakter med kommuner och landsting, men ej i kart- och GIS-frågor. dpbl Daniel Antonsson SKL Daniel jobbade tidigare med Sammanhållet bygglov som pågick parallellt med SPF-projektet. När dessa projekt avslutades så bestämdes att gå vidare med dpbl som nu är i en uppstartsfas med Boverket som huvudman, Daniel är med från SKL. dpbl har tagit med upp de kundfrågor (scenarios) som kom fram inom Sammanhållet bygglov. Nyckeln till mycket är standarder Anm: För mer information läs Statskontorets rapport Från analog till digital www.statskontoret.se/upload/publikationer/2014/201403.pdf Projektet dpbl fokuserar på den information som flödar mellan processerna, strategiskt viktigt att först lösa informationsförsörjningen. En fråga är varför Lantmäteriet inte är med i projektet, endast som intressent, fastighetsbildningen är en viktig del i arbetet. Lantmäteriet Information från division Fastighetsbildning Anders L Fastighetsbildningsutmaningen är den stora frågan utifrån en mycket bekymmersam kompetenssituation, närmare 50 förrättningslantmätare har slutat under året och bara idag fick jag besked om två till.

Lantmäteriet 2014-10-29 9 Vi arbetar med produktionsutjämning, standardiserat arbetssätt, styra ärendetillströmningen, dimensioneringsplaner, mätpooler etc. Under 2015 har vi lagt ner 15 kontor, idag verksamhet på 50 platser. - Olika reaktion från berörda kommuner, uppföljning sker. Eva-Marie Engström, tidigare chef på region Syd, är ny chef på enheten för ledningsstöd på divisionen, även ställföreträdande divisionschef. - Ulrika Ekebjär ny chef på region Syd. Ulf Björnsson går i pension under våren 2015. Information från division Informationsförsörjning Ny organisation från 1/1 2015 OBS: Namnen på divisionen och de fem enheterna är inte bestämda! 3D-projektet Projektets slutrapport lämnades till regeringskansliet den 15/9 Regeringen har gett Lantmäteriet ett tilläggsuppdrag att utreda hur skalbara modeller för utbyte av geografiska informationsobjekt i 3D kan tas fram. Det går ut på att visa hur Lantmäteriet skulle kunna skapa en nationell modell för att hantera geografisk information i tre dimensioner med skalbarhet. Det är ett korttidsuppdrag på tre månader och kommer att inriktas på att ta fram en metodik om hur och med vilka andra Lantmäteriet skulle kunna samarbeta. Uppdraget kan ses som en grund för regeringen att utgå från vid en kommande mer omfattande beställning. Offentligt åtagande Ett arbete som nu genomförs på div Informationsförsörjning är att se över Lantmäteriets offentliga åtagande, det definieras idag av ett antal lagar och förordningar samt instruktion och regleringsbrev. Dessa

Lantmäteriet 2014-10-29 10 beskriver vad Lantmäteriet ska göra, men svarar inte på allt och lämnar utrymme till tolkning. Det är viktigt för Lantmäteriet att göra det klart och tydligt hur man ska agera och var gränsen faktiskt går, speciellt utifrån att det finns mycket synpunkter på hur Lantmäteriet ska agera, både internt och externt. Inskrivningsprogrammet Arbetet med Inskrivningsprogrammet har hållit på i flera år men nu är nya system och nya rutinerna för hantering av inskrivningsinformation äntligen i drift. Totalt handlar det om 16-17 system i hela kedjan som är beroende av varandra och måste fungera tillsammans. Från och med torsdag 2 oktober sker ärenderegistreringen i full skala igen på alla Lantmäteriets inskrivningskontor. Översyn FRL Behov finns att göra en översyn av fastighetsregisterlagstiftningen och arbete pågår nu att prioritera och beskriva de juridiska problemen med lagen och förordningen om fastighetsregister. Det handlar om att beskriva de förändringsbehov som finns inom: - Åtkomst (tillåta fler behandlinger, ta bort begränsningar) - Innehåll (lägga till/tabort information i FR) - Ansvar (omdefiniera och omfördela ansvar för uppbyggnad, ajourhållning, lagring och tillhandahållande) En enkät är utskickad till bl.a. alla kommuner för synpunkter Förslagen kommer att presenteras för justitiedepartementet den 21/11 8 Kommunikation Inget nytt. 9 Kommande möten Onsdag 10 december kl. 10 16 på SKL i Stockholm (fika från 9:30) Första möte 2015 i månadsskiftet februari mars, som telefonmöte Ulf skickar Doddle -förfrågan Kopia til Närvarande Frånvarande