Det svenska politiska systemet Den svenska statsförvaltningen
Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den stora förvaltningen Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen Den korporatistiska förvaltningen
En stor offentlig sektor? Störst i slutet av 1970-talet, men har minskat under de sista decennierna Tillhör fortfarande en av de större: Ca 30% av det totala antalet anställda i Sverige arbetar I offentlig sektor (ca 25 % I kommuner och 5 % i staten) och de offentliga utgifternas andel av BNP ca 50 % : 90 % genom skatter och socialförsäkringsavgifter
Den offentliga sektorns storlek i olika länder (procent av BNP) Offentliga utgifter Konsumtion Frankrike 53 51 Danmark 52 56 Sverige 52 54 Nederländerna 46 47 Tyskland 45 44 Slovenien 45 44 Storbritannien 45 42 Slovakien 38 34 USA 37 34
Dualismen: relationen mellan regering och myndigheter RF 1: 6: Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. RF 1:8: För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. RF 11:7: Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag. www.regeringen.se
Den centrala statsförvaltningen
Öppenhet Offentlighetsprincipen: RF 2:1, Informationsfrihet Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. (TF 2:1) Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen: lagar som reglerar förvaltningars relation till medborgarna
Kommunal självstyrelse All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. (från regeringsformens portalparagraf)
Stark kommunal självstyrelse: kommuner, landsting och regionala samverkansorgan Lokal nivå: 280 kommuner. utbildning, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg, men också kultur och samhällsplanering Regional nivå: 18 landstingskommuner Huvuduppgiften är sjukvård Regional nivå: I många län finns numera regionala samverkansorgan bildade av kommunerna. Regional samverkan inom många områden, tex näringslivsutveckling och tillväxt, infrastruktur och turism. I två län (Skåne och Västra Götaland) har regionala organ ett bredare ansvar för såväl sjukvård som regionala utvecklingsfrågor
Kommunernas utgifter i procent av BNP i några länder
Kommunal självstyrelse: viktiga särdrag Central del av demokratin: Beslut utövas av valda representanter för befolkningen (45 000 förtroendevalda) Sköter en stor del av de offentliga angelägenheterna Kommunal beskattningsrätt, generella statsbidrag, utjämningsbidrag Ca 80 % av inkomstskatterna kommunala: kommunerna stor autonomi Men statens inflytande ändå stort: kommunerna ålagda uppgifter via lagstiftning, systemet är inte federalt
Korporatism? En specifik typ av relation mellan intressegrupper och stat som bygger på institutionaliserat samarbete på viktiga politikområden och med reellt inflytande över beslutsfattande Samförståndsanda, konsensuskultur, Harpsundssamtal Förvaltningskorporatism: form av styrningsstrategi? Från korporatism till lobbyism?
Statliga förvaltningsuppgifter: typer av organisationer Centrala förvaltningsmyndigheter Mindre myndigheter, råd och nämnder Regionala och lokala förvaltningsorganisationer Länsstyrelser Försvarsmakten Universitet, högskolor, museum etc. Affärsverk Aktiebolag Stiftelser http://www.offentliglistan.se/
Olika verksamhetsformer för offentliga myndigheter Myndighetsutövning: utövande av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande (t.ex. CSN) Kontroll och tillsyn (t.ex. Högskoleverket) Information och rådgivning (t.ex. Trafikverkets informationskampanjer) Tjänste- och varuproduktion (t.ex. Arbetsförmedlingen) Kunskapsproduktion (t.ex. universiteten) Planering, samordning och policyutformning (t.ex. regeringskansliet)
Statlig förvaltningsmyndighet Hanterar förvaltningsuppgifter Juridisk en del av staten Lyder under regeringen Lyder under offentlighetsprincipen Arbetsformerna reglerade av förvaltningslagen etc. Medborgare rätt att överklaga beslut Kontrollerade av t.ex. JK, JO, Riksrevisionen
Ledningsformer för förvaltningsmyndigheter Enrådighetsmodell (chef med fullt ansvar), ibland med insynsråd Styrelse med fullt ansvar Nämnd Tidigare vanligt med lekmannastyrelse
Det svenska kommittéväsendet: en institution I grunden en beredningsfunktion för regeringen Svensk tradition av att inrätta tillfälliga organ för utredningar utanför regeringskansliet Formellt sett är en kommitté att jämställa med en myndighet under regeringen Redovisning i betänkande: SOU Remissväsendet Reglering: kommittéförordningen, direktiv, kommittéhandboken, kommittéberättelse
Olika typer av kommittéer En grupp ledamöter under ledning av ordförande Parlamentariska Övriga med flera ledamöter Enmansutredningar Ad-hoc kommittéer, men också permanenta kommittéer
Ansvarsfördelning Stat Kommun Landsting Regionalt samverkansorgan Ick-offenliga aktörer Polis Reglering Universitet Reglering Skatteförvaltning Reglering Sjukvård Reglering Grundskola Reglering Äldreomsorg Reglering Infrastruktur Reglering Kultur