Förskolan: Pärlan 2016-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. På Pärlans förskola ska vi skapa en trygg miljö där alla barn känner sig trygga och har roligt tillsammans. Vi ska visa hänsyn och respekt för allas lika värde genom: Att alla är lika mycket värda Att vara goda förebilder och använda ett vårdat språk Att respektera varandras olikheter Att erbjuda alla barn, oavsett kön, alla aktiviteter och lekmaterial Förebyggande åtgärder Vi ska jobba med följande för att motverka kränkande handlingar, trakasserier och diskriminering av olika slag: Alla vuxna ska vara positiva förebilder inför barnen. Pedagogerna ska uppmuntra positivt beteende (ICDP- vägledande samspel). Vi sätter upp ICDP-tåget på varje avdelning för att tydliggöra dess teman och dialoger. Pedagogerna ska fördela sig där barnen är, både inne och ute, för att ha en chans att upptäcka kränkande handlingar i tid. Kommunikationen mellan pedagoger är viktig. Alla inom förskolan ska arbeta för en god stämning samt för goda relationer. Vi tänker på sammansättningen av barn när vi gör gruppindelningar. Åtgärdande: Alla kränkande handlingar ska resultera i att vi pedagoger agerar direkt. Detta genom att diskutera med barnen när situationer uppstår samt att meddela kollegor. (Episoder som uppstått skrivs ner i ett block som finns förvarat inlåst i ett skåp i personalrummet.) Vid upprepande händelser ska vi även ta upp situationen med respektive föräldrar. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Vi pedagoger på Pärlan ska skapa en verksamhet som gör att barnen känner sig trygga, delaktiga och har det roligt tillsammans. Föräldrarna ska känna sig trygga i kontakten med oss för att våga föra fram sina åsikter. Vi följer upp och diskuterar målen på en Ast (Arbetsställeträff) under hösten, nov/dec, samt på en Ast i april. Åtgärd Vi pedagoger ska vara närvarande, lyhörda, visa omtanke och glädje tillsammans med barnen. Vi ska fördela oss där barnen är, det är viktigt att vi är nära, inlyssnande och lyhörda för att veta vad som sker i den fria leken. Relationer till föräldrar och barn påbörjas från dag ett. Det är viktigt att ge alla tid att lära känna varandra under inskolningen för att skapa goda relationer. Trygga föräldrar leder till trygga barn och tvärtom. I den dagliga kontakten ska vi finnas till hands vid lämning och hämtning och vi är lyhörda mot föräldrarna om de önskar prata om något. Vi ska uppmuntra föräldrarna att framföra frågor och åsikter till oss. Motivera åtgärd Vi har inskolningar under hela året vilket innebär att vi får nya gruppkonstellationer på avdelningarna. Det är då extra viktigt att vi är närvarande med barnen för att få dem trygga och även för att kunna vara med och lyssna in. Detsamma gäller föräldrarna, flera är nya på förskolan. Det känns extra viktigt att ge föräldrarna tid så de blir trygga i mötet med all personal.
Ansvarig Samtliga pedagoger på Pärlan ska ansvara för att barnen och föräldrarna ska känna sig trygga. Datum när det ska vara klart Utvärdering maj-juni 2017. Målen ska vara reviderade och klara 15 september 2017. Trakasserier och kränkande behandling Säkra förskolan Säkra förskolan så att barnen kan känna sig trygga. Utgå ifrån de platser som vid kartläggningen eller i samband med trygghetsvandringen identifierats som otrygga. Det kan dels handla om att förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxennärvaron. Agera direkt när det uppstår bråk och i situationer där kränkningar förekommer. Små barns förmåga att överblicka en situation och att inse konsekvensen av det egna beteende är begränsad och de behöver ofta de vuxnas stöd för att reda ut situationer.
Nolltolerans Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och tät kontakt med föräldrarna när ett barn återkommande talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Empatiträning och konflikthantering Träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Det är också viktigt att barn lär sig att föra dialog om känslor, både med jämnåriga och med vuxna. Det ger möjlighet till självreflektion, stärker barnets möjligheter att värna om sin integritet och att och känna empati för andra människors behov. Ge personal och barn konkreta redskap för att lösa konflikter. Stärka barns integritet Stärker barnens förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Personalen behöver ha kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är åldersadekvat beteende i barnens lekar. Temakvällar för föräldrarna Det kan vara lämpligt att genomföra en temakväll för föräldrar om kartläggningen har visat att det förekommit en del incidenter på individnivå som rör en särskild diskrimineringsgrund. vis kan det vara bra att arbeta med temat homo-, bi- och heterosexualitet, främlingsfientlighet, jämställdhet mm. Arbetssätt, rutiner och regler i verksamheten Se till att regler och rutiner, till exempel i samband med antagningen, inte direkt eller indirekt diskrimineras och på så vis missgynnar enskilda barn. Planera verksamheten och olika aktiviteter så att alla barn kan delta oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning. Kartläggning Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem- och riskområden som ni har identifierat ska ligga till grund för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggningen bör inte bara omfatta förekomsten av trakasserier och kränkande behandling utan även en översyn av den egna organisationen på såväl individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Verksamheten kan genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag oavsiktligt medverka till att diskriminering uppstår. Rutiner och regler behöver därför ses över för att minimera risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering. Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO rekommenderar att ni även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet eller könsuttryck samt ålder vid kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder kan samverka och förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering. Både de anställda och barn bör involveras i kartläggningsarbetet. Med tanke på barnets ålder är det lämpligt att även föräldrarna är med i arbetet. Områden att se över( förklaringstext inför punkt 1) Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en kartläggning av förskolans behov av aktiva åtgärder för att undvika eventuell diskriminering. Trakasserier och kränkande behandling
Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför? Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Trygghet Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga? Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda närvarande när barnen har fri lek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården? Förtroende Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk? Diskrimineringsgrunderna Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att identifiera samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Språkbruk Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös? Attityder och värderingar Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.
Punkt 1 I detta steg ska ni utifrån resultatet i kartläggningen formulera konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar nämligen till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns er verksamhet. Det ska framgå vad som ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart, vilka mål som ska uppnås och hur de olika åtgärderna ska utvärderas. Det är viktigt att både de anställda och barn deltar i planeringen av det förebyggande arbetet. Med tanke på barnets ålder kan det vara lämpligt att inkludera även föräldrarna. Främjande Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. o Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde o Omfattar alla diskrimineringsgrunderna o Riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning o Är en naturlig del i det vardagliga arbetet
Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Att belysa rasismens idéhistoria Att i förskolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter Förebyggande Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Riskerna kan kartläggas på olika sätt (se mer under steget Kartlägg). Förebyggande mål och åtgärder måste motiveras av vad som kommer fram i en kartläggning o Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling o Omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer Att genom värderingsövningar utifrån identifierade behov Att ha rastvakter/pedagoger som har uppsikt över platser som elever/barn upplever som otrygga Åtgärdande o Kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling o Ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt
o Innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet(upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling Punkt 2 Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. För att säkerställa att målet är uppfyllt måste det följas upp. Ange därför också på vilket sätt ni kommer följa upp resultatet av arbetet till exempel: : På personaldagarna i augusti 2011 respektive januari 2012 presenterar arbetslagen sina aktiviteter för varandra. Punkt 3 Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter med hänvisning att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter flickor. Vi ger barn som bryter könsbundna lekmönster positiv bekräftelse.
Vi möblerar om på avdelningarna så att det finns rum i rummen. Vi flyttar leksakerna från dock- respektive bygghörnet till stora lekrummet. På det viset ska det bli lättare för barnen att kombinera olika lekar. Vi genomför kontinuerliga observationer avseende barns fria lekar i stora rummet två gånger/vecka. Punkt 4 Vi har observerat att det är mest flickor som leker i dockvrån medan pojkar har sina domäner i bygghörnet. I de intervjuer som vi har genomfört uttrycker både flickor och pojkar att de gärna är i båda utrymmen, men att de känner sig hindrade av varandra. Punkt 5 På varje avdelning utses två anställda som ansvarar för ommöbleringen. Arbetet ska vara genomfört början av september. Förskolechefen gör ett schema som ska användas vid observationerna. Varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer för perioden september november. Resultaten från observationerna presenteras på personaldagen i december. Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärdarna.