Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012



Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan 2017

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

2.1 Normer och värden

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Innehå llsfö rteckning

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

All verksamhet vid Södervångskolan har sin utgångspunkt i det uppdrag som skolan får genom nationella och kommunala styrdokument.

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Lokal arbetsplan 2010/2011

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

för Havgårdens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Tyck till om förskolans kvalitet!

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Enhetsplan för Nödingeskolan

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Transkript:

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv och är gärna med och påverkar sin skolgång. Tiden i förskoleklass och fram till årskurs 3 har varit en rolig tid. Det finns en nyfikenhet att gå vidare till årskurs 4 och det känns tryggt att vara i skolan.

Kartläggning Förankring Förhållningssätt Regler/ledstjärnor Värdegrunden i LPP Värdegrund Vision I Ugglums område är alla unika och har lika värde Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Likabehandlingsplan (LBP) Vi ska stärka och se varje enskild individ och individen i gruppen. Vi är olika och det skall berika. Alla elever ska känna trygghet i att alla har lika värde. Eleverna ska ha inflytande och ska vara med och påverka innehållet under en dag,. Vi ska skapa förståelse för demokrati. Vi behöver tillsammans skapa gemensamma regler. Diskrimineringsfrågor ska synliggöras i vardagen. Eleverna representerar sin klass i Elevråd, Kamratstödjare, Matråd Vi ska - utgå från det främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i LBP - integrera värdegrunden i alla ämnen - se varje barn på morgonen (ingår i våra dagliga rutiner) - lyssna på varje barn - lära oss de elevers namn, som ingår i arbetslaget. - vara lyhörda för barnens intressen och önskemål - låta eleverna ha inflytande i t.ex. klassråd, temaarbeten, fritids, raster mm. - skapa förståelse för att man inte alltid kan få det man vill mest utan också ta hänsyn till kompisars önskemål. - lära barnen turtagning - tänka oss för hur vi fördelar ordet i olika grupper - skriver ner vilka regler som gäller tillsammans med eleverna. - arbeta i mindre grupper eller enskilt och kan då diskutera aktuella värdegrundsfrågor. - ha kamratsamtal och dramaövningar - ha veckans fråga - vara förebilder

Varför? För att - utgå ifrån Lgr 11 och andra styrdokument - om vi bemöter och visar dem respekt förstår de att de är unika och att alla har lika värde - vi vill barnens bästa - varje elev ska känna sig sedd, fungera i grupp och vara trygga som enskilda individer. - alla ska komma till tals och bli stärkta i sin självkänsla. - öka elevinflytandet - det är viktigt att förstå barnens tankar och åsikter. - då alla är olika måste det finnas en respekt för varandra så att förståelse skapas.

Ledarskap Arbetslaget Kompetenser Våga Yrkesrollen Det dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas proffessionella ansvar är förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och nya metoder prövas och utvecklas. Vi ska grunda våra pedagogiska tankar på den forskning som finns i olika områden och samtidigt bör forskningen prövas mot den pedagogiska erfarenhet som finns. Vi använder våra kompetenser i arbetslaget. Vi ska ha tätare utvärderingar av verksamheten under terminens gång. Vi ska utmana oss och våga prova nya arbetssätt. Att utifrån Lgr11 ha målet att alla våra elever uppnår målen. Vi ska också samarbeta med hemmet utifrån varje elevs behov. Ta del av aktuella forskningsresultat. Ta till vara varandras kompetenser och utgå från gruppens behov. Vi ska prova MiniALP i arbetslagen, vi går in till varandra och observerar. Vi jobbar över klassgränserna i skog, idrott, musik, drama. Vi vill använda oss av reflektionsprotokoll vid varje veckas planering. -Hur har det gått? -Vad har vi sett? -Lärande? Socialt? -Vad behöver vi tänka på inför nästa vecka? All personal använder Reflektionsbok Handledning Ta tillfälle att ta del av andras erfarenheter. Kompetensutveckling, tex Aktionslärande samtal, Learning Studie,och ALP Fortlöpande utvärdering kopplat till systematiskt kvalitétsarbete. Informera och ha dialog med föräldrar på olika sätt, tex veckoblad, blogg, utvecklingssamtal, skolråd. Varför? Vi tror att vi inspirerar barnen bäst inom de områden som vi själva brinner för och har vår kompetens i. Utveckla verksamheten för att alla elever ska nå målen. Utveckla oss som ledare och skapa meningsfulla och utvecklande diskussioner. För att nå en ökad måluppfyllelse och få ett tydligt syfte med undervisningen. Elevernas gynnas av ett gott samarbete mellan skola och hemmet.

Verklighetsförankrat Tema, integrera ämnen Lärandet Metoder Leken Tydliggörande ped ALP LS Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grund för AL skolans verksamhet. 0-vision läsinlärning Information och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter IUP LPP ÅP deras ålder och mognad. Betyg/Bedömning i undervisningen i olika ämnen integreras ämnesövergripande Fritidsfokus kvalité kunskapsområden. F-klass metoder Arbeta med tema, drama, skapande, idrott, musik i lärandesituationer Lära av andra barn i andra åldrar Röra sig i vår omvärld/närmiljö Utveckla entreprenörskap Praktiskt arbete som är verklighetsanpassat Pedagoger har gedigna kunskaper i någon/några metoder. En strävan mot ökad bredd för att se fler möjligheter. Vi kopplar ihop teori och praktik. Vi planerar gemensamt med elever. Fadderverksamhet Våra teman i arbetslagen. Gemensamt tema på skolan. Att ha smågrupper musik, drama etc. Lyssnar in barnens idéer och ge deras idéer plats i leken Vi integrerar olika ämnen i temat och prövar på olika arbetssätt. Vi ska erbjuda olika typer av aktiviteter som det finns att välja på. Ämnesintegrerat och praktiskt arbete är en naturlig del. IKT-verktyg ger oss nya möjligheter. Genom att använda alla sina sinnen. Genom att använda olika inlärningsstilar som anpassas efter elevernas behov. Använda metoder som Learning Studie och ALP. Skriva sig till läsning Varför? För att utgå från Lgr 11 och andra styrdokument Vi vill uppmuntra barnens kreativitet och skapa nyfikenhet som ger lusten att lära. Vi skall ha roligt både barn och vuxna! Glädje smittar! För att skapa ett lustfyllt lärande och befästa kunskaper. För att alla elever ska nå målen. Hitta och förstå sammanhang för att få en helhetsbild. Inspireras av andra arbetsformer. Få elever att känna delaktighet i sitt lärande. Vi strävar mot att vi ska möta våra elever utifrån där de befinner sig personligt och kunskapsmässigt för att därigenom kunna individualisera så långt som möjligt.

IT-baserad lärmiljö Vygotskijs bok Inne, ute Omvärlden Lärmiljö Skaparverkstad Matteverkstad Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö Erbjuda eleverna olika miljöer, samt olika sätt att lära på Vi utvecklar lärmiljön i klassrummet tillsammans med eleverna. Utgå från Vygotskijs tankar. Ta oss an nya verktyg som tex datorer Vi gör eleverna uppmärksamma på att man lär sig hela dagen och i många olika situationer. Vi ska erbjuda många olika lärmiljöer, både ute och inne och visa på olika sätt att lära tex använda oss av idrottshall, skog, vår skapande verkstad och vår närmiljö Ett exempel är att klasser delar in sig i tre grupper med elever för att eftersträva flera rum i rummet enligt Vygotskij. Härigenom tränas eleverna på att ta eget ansvar för sitt eget lärande. Vi erbjuder material och en miljö som inspirerar till lek och lärande Vi arbetar med egen planering där eleverna tar eget ansvar och utvärderar varje vecka. Vi placerar material lättillgängligt inne i klassrummet. Vi arbetar för att få en bra arbetsmiljö genom att dela upp barnen i mindre grupper Vi för kontinuerlig diskussion i arbetslaget och med eleverna. Varför? Vi tror att miljön påverkar lärandet. För att vi vill skapa trygghet och lust till att lära. Barnen ska förstå att de är delaktiga, att de ska ta ansvar för sitt eget lärande. De ska bli medvetna om att de genom sitt agerande kan vara med och påverka sin sociala och fysiska skolmiljö.