WHO = World Health Organization



Relevanta dokument
MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Maria Svensson Kost för prestation

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Kemiska ämnen som vi behöver

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Lek 5, prov i mat och hälsa Lek 7. Jäst biologiskt jäsmedel och göra om recept

Näringslära En måltid

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Läsa och förstå text på förpackningar

Tio steg till goda matvanor

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Diabetesutbildning del 2 Maten

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Mat och dryck för dig som har diabetes

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Alla delar är lika viktiga!

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Prestationstriangeln

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Älsklingsmat och spring i benen

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Vad räknas till frukt och grönt?

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Vad påverkar vår hälsa?

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Bra mat för hela familjen

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Äta för att prestera!

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Maten under graviditeten

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kosten kort och gott

Näringsämnena och matspjälkning

Varför ska man ha ett balanserat?

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Goda kostvanor - Näringslära

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

KOST OCH TRÄNING. En nyckel i idrottsutveckling

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Namn: Anders Andersson Datum:

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Det dolda sockret Lärarhandledning

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Råd för en god hälsa

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Transkript:

Mat och hälsa åk 8

WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på både kort och lång sikt. Fetma ökar risken för så kallad åldersdiabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancersjukdomar. Hälften av alla vuxna och vart femte barn i Sverige är överviktiga eller feta och siffran ökar.

Kunskap behövs! för att förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa. Bättre matvanor Mer motion Rökstopp - Skulle enligt WHO göra så att hjärtoch kärlsjukdomarna skulle minska med 80 %, åldersdiabetes med 90 % och cancersjukdomar med 30 %.

Vår kropp är uppbyggd av näringsämnen Näringsämnen: - Kolhydrater - Fetter - Proteiner - Vitaminer - Mineraler - Vatten Näringsämnen finns i: Livsmedel = t.ex. mjölk, bröd, potatis, grönsaker, frukt, kött, fisk och ägg.

Matcirkeln Om vi varje dag äter något livsmedel från varje grupp får vi en bra variation av näringsämnen.

Tallriksmodellen

Energi Energi får vi från näringsämnena fett, kolhydrater och protein. Vi behöver energi för att: hålla rätt kroppstemperatur hålla igång olika organ och funktioner som t.ex hjärta, matsmältning och andning. vi ska utföra ett arbete. Som mått på energi används enheterna kilojoule (kj) eller kilocalori (kcal). 1 kcal = ca 4,2 kj

Hur mycket energi behöver vi? Beror på: Ålder Kön Kroppsstorlek Arbete Motionsvanor Klimat Energibalans dvs. energiintag = energiförbrukning (man gör av med lika mycket energi som man stoppar i sig)

Kolhydrater Finns främst i livsmedel från växtriket i form av: Sockerarter finns i t.ex. frukt, bär, mjölk, läsk, saft, kakor och godis. Stärkelse finns mycket i mjöl, gryn, ris, pasta, bröd, potatis och rotfrukter. Kostfibrer ger ingen energi men är bra för: - tarmarnas arbete, motverkar förstoppning - att det ger större mättnadskänsla, minskar risken för småätande - tänderna, risken för karies minskar

RÅD! Undvik söt mat. Välj energi från stärkelserika livsmedel. Ät mer fiberrik mat, t.ex. välj fullkornsbröd istället för vitt bröd Ät mer färska grönsaker, rotfrukter och frukt minst 500 gram om dagen. Undvik finmald, finfördelad eller mosad mat det är viktigt att tugga maten.

Fett Fett är uppbyggt av mättade och omättade fettsyror. Omättade fettsyror delas i sin tur in i enkelomättade och fleromättade. Vi behöver fett för att få i oss de fettsyror som kroppen inte kan bilda själv och för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig de fettlösliga vitaminerna (A,D,E,K).

Fettets konsistens Hårt fett = hög halt av mättade fettsyror Mjukt och flytande fett = hög halt av omättade fettsyror.

Goda råd! Välj mjukt eller flytande matfett när du lagar mat och bakar. Välj lättmargarin bordsmargarin på smörgåsen. Välj helst nyckelhålsmärkt matfett, mejeriprodukter och charkvaror.

Protein Kroppens protein byggs upp av aminosyror. Vissa aminosyror kan inte kroppen tillverka själv utan måste tillföras genom det vi äter. Kött, fisk, ägg, ärtor, bönor och linser innehåller de flesta av dessa livsnödvändiga (=essentiella) aminosyrorna.

Varför behövs protein? Protein behövs för: att bygga upp och ersätta kroppens vävnader för att bilda hormoner och enzymer för att ge energi. HORMON = ämne som driver på och reglerar många livsprocesser i kroppen ENZYM = ämne som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan att själv förbrukas

Brist Brist på protein leder till undernäring. Bristen gör att varken den fysiska eller psykiska utvecklingen sker normalt. Barn som växer drabbas särskilt hårt och får en sjukdom som kallas kwashiorkor. Protein frigörs från musklerna eftersom barnet inte får i sig protein med kosten. Barnens mage sväller upp medan armar och ben är förblir väldigt smala.

Råd! Ät sparsamt med proteinrika livsmedel. Byt gärna ut en köttmåltid i veckan mot ett vegetariskt alternativ med bönor, ärtor och linser. Proteinet som inte går åt för att bygga upp och ersätta celler används som energigivare. Energi får du billigare av kolhydrater som finns i bröd, pasta, ris, potatis och rotfrukter.

Vatten Vatten ingår i alla kroppens vävnader och deltar i alla livsprocesser. Ungefär 60 % av kroppen består av vatten. Varje dag försvinner ca 2 liter vatten med svett, utandningsluft, urin och avföring. Utan vatten klarar vi oss bara några få dygn.

Vattnets uppgifter Vatten: löser och transporterar näringsämnen till kroppens olika delar reglerar kroppstemperaturen för bort avfallsämnen Brist kan ge huvudvärk och trötthet.

Råd! Drick mycket vatten! När du idrottar och svettas förlorar kroppen salt. För att hålla saltkoncentrationen rätt kan du dricka vatten med lite salt i 1 krm salt/liter vatten