Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

Relevanta dokument
Småföretagsoptimism på bräcklig grund

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

Fortsatt stora utmaningar för svenska företag

Större överskott i tjänste- än i varuhandeln med utlandet viktigt värna konkurrenskraften

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

Mer krävs om den svenska tjänstesektorns potential ska kunna utnyttjas fullt ut

Omvandling av svensk industri när omvärlden förändras

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

PMI steg till 50,6 i juli den negativa trenden för industrin kom av sig

PMI steg till 63,3 i september 2010 högre produktion och orderingång stärker industrikonjunkturen

FöreningsSparbanken Analys Nr juni 2005

Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009

Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA

PMI steg till 64,0 i april allt starkare industrikonjunktur när orderläget förbättras

PMI sjönk till 44,7 i september nedgången i industrin fortsätter

Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005

Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009

FöreningsSparbanken Analys Nr 16 4 juli 2006

Är de stora handelsöverskottens tid förbi?

Inköpschefsindex tjänster

Inköpschefsindex. PMI sjönk till 42,3 i september kraftig nedgång i industrikonjunkturen. Nästa publicering: Måndagen den 3 november 2008

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

Inköpschefsindex tjänster

FöreningsSparbanken Analys Nr 19 7 juli 2005

Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!

Småföretagsbarometern

Inköpschefsindex tjänster (Rättelse)

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI steg till 63,7 i september näst högsta nivån hittills under 2017

PMI steg till 62,0 i januari Industrin inleder året starkt

PMI steg till 56,0 i september stabilare industrikonjunktur

PMI föll till 50,7 i augusti Efterfrågan svalnar av

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6

Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007

PMI steg till 65,2 i mars Industrin avslutar kv.1 på högvarv

Inköpschefsindex tjänster

PMI steg till 63,3 i november: industrin går på högvarv

PMI steg till 55,4 i juli Orderingången visar styrka

Småföretagsbarometern

PMI föll till 52,8 i juni produktionen växlar ned

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Våren En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

FöreningsSparbanken Analys Nr december 2005

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr

Småföretagsbarometern

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

PMI föll till 57,3 i november Medvinden mojnar något

Småföretagsbarometern

PMI föll till 51,7 i februari Svalnande efterfrågan

Swedbank Analys Nr 24 9 november 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2006

Småföretagsbarometern

PMI steg till 54,9 i november Produktionen ångar på

PMI sjönk till 59,3 i oktober men kvarstår på en hög nivå

Swedbank Östersjöanalys Nr maj 2012

Inköpschefsindex tjänster

Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA

PMI steg till 60,1 i december Produktionen avslutar på topp

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr Stigande oljepris men modest prisutveckling på metaller

Våren En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Vad betyder Rysslands inträde i WTO?

Inköpschefsindex tjänster

PMI sjönk till 54,7 i augusti lägsta nivån hittills under 2017

PMI föll till 60,9 i februari Mycket starkt läge i industrin

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern

PMI föll till 55,5 i januari Nyanställningsbehovet stiger än

Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr Optimism om konjunkturen lyfter metallpriserna

Småföretagsbarometern

Inköpschefsindex tjänster

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern

PMI steg till 55,2 i september: styrkan i industrin består

PMI steg till 53,4 i september produktionen återhämtar sig

PMI föll till 54,8 i maj stabil industrikonjunktur med stigande priser

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

PMI steg till 53,5 i oktober stadig industrikonjunktur

Inköpschefsindex tjänster

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

PMI föll till 53,3 i februari svagare faktisk produktion men ljusare framtidsplaner

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Småföretagens utlandsetablering myter och verklighet

GLO BALA VÄR DEK EDJ OR - ökat importinnehåll och ökat konkurrenstryck

PMI steg till 52,7 i november stabil utveckling framöver

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Småföretagsbarometern

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern

Transkript:

Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 Svenska småföretag kan göra stora effektivitetsvinster genom bättre inköp och logistik Förskjutningen i den svenska importstrukturen mot låglöneländer, som har fördubblat sin andel i svensk varuimport från 10 % till 20 % under det senaste decenniet, är en konsekvens av den ökade globala konkurrensen och specialiseringen i svensk ekonomi En tilltagande global konkurrens och stigande råvarukostnader ställer ökade krav på företagets inköpoch logistikrutiner. Här finns också stora möjligheter att förbättra företagets lönsamhet. Omkring hälften av landets småföretag (1-49 anställda) anser att inköp och logistik har en stor eller mycket stor betydelse för att stärka företagets konkurrenskraft. Sju av tio småföretag bedömer samtidigt att det finns en potential att förbättra sig på detta område. Inte minst är denna syn vanligt förekommande inom handels- och tillverkningsföretagen. Näringslivets satsningar på kärnverksamhet blir allt viktigare för att kunna möta den hårdnande globala konkurrensen. Det är dock en utveckling som pågått under flera decennier, men som kommer att förstärkas när konkurrensen från tillväxtekonomierna nu intensifieras både på varu- och tjänstemarknaderna. I analysen nedan diskuterar vi inledningsvis det mervärde som en framgångsrik inköpseffektivisering kan medföra för att avslutningsvis presentera de svenska småföretagens bedömning om huruvida inköp och logistik kan stärka företagets konkurrenskraft. Den tilltagande specialiseringen i svensk ekonomi bidrar till att inköps- och produktionsmönstren förändras. Det har bland annat inneburit att fler importerade insatsvaror används i produk- Importinnehållet i svensk industri ökar Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730, ISSN 1103-7730

tionen. Importandelen av varor i relation till BNP har därför trendmässigt stigit i Sverige under det senaste decenniet om än temporära nedgångar i samband med konjunkturnedgångarna under 2009 och i början av 2000-talet. Svensk export och import av varor i relation till BNP 40.0 37.5 Export varor 35.0 32.5 30.0 27.5 Import varor 25.0 22.5 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Source: Reuters EcoWin Inköpsmarknaden för svenska företag har samtidigt blivit väsentligt större i samband med globaliseringen och avregleringen i handeln med varor och tjänster. Framväxande leverantörsmarknader i bland annat Östeuropa och Asien har lett till fler svenska inköp från låglöneländerna medan andelen leveranser från mogna industriländer gradvis sjunkit under det senaste decenniet. De sistnämnda är volymmässigt alltjämt Sveriges största leverantörsmarknader. År 2010 utgjorde svensk varuimport från OECD-länderna 80 % av den totala importen av varor, en nedgång från närmare 90 % i slutet av 1990-talet. Samtidigt steg de svenska företagens inköp från länder utanför OECD från 10 % till 20 % av den samlade varuimporten. Kraftig svensk importökning från länder utanför OECD Svensk importandel från olika regioner, procent 100 90 80 70 60 50 40 OECD Övriga länder 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Swedbank och SCB 2 Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

Den kraftiga expansionen i tillväxtekonomierna innebär dock att de ekonomiska förutsättningarna på kort tid kan förändras för det enskilda företaget. Snabbt stigande arbetskostnader - om än från låga nivåer - högre fastighetspriser, och ökade svårigheter att hitta arbetskraft innebär att kostnadsfördelarna för lågförädlad produktion gradvis krymper. I en studie från Boston Consulting Group (BCG) förutses den kinesiska konkurrensfördelen gentemot USA att minska i en snabbare takt de närmaste fem åren när lönekostnaderna stiger snabbare än i USA, samtidigt som Kinas valuta, yuanen, förväntas stärkas ytterligare. Det betyder att länder som Vietnamn, Thailand och Indonesien relativt Kina kan bli mer intressanta som producenter av lågförädlade produkter. En kontinuerlig omvärldsbevakning är således viktigt för det enskilda företaget för att undvika smärtsamma överraskningar. Omvärldsbevakning för att inte hamna steget efter Förutom lägre produktionskostnader kan produktiviteten i företagen förbättras om inköps- och logistiksystemen effektiviseras. Inköp är kanske den funktionen i företaget som de senaste åren genomgått de största förändringarna i företaget. Från att ha varit en service- och stödfunktion till produktionen får inköp en allt större strategisk betydelse. Att det finns potential för lönsamhetsförbättringar inom inköp och logistik framkommer bland annat i en studie från Stanford University How Enterprises and Trading Partners Gain from Global Trade Management, 2009. Den visar att lönsamheten bland amerikanska företag kan förbättras med 10-40 % genom att effektivisera sina inköpsrutiner. I Sverige finns det flera studier bland annat från Chalmers (Kinnander 2004) som visar att det finns en betydande effektivitetspotential i svensk industri. Potentiella besparingsmöjligheter stöds också av en europeisk studie som konsultföretaget A.T Kearney nyligen har gjort på uppdrag av American Express. Slutsatsen är att bättre insyn i inköpsprocessen och förbättrad inköpskontroll kan ge signifikanta kostnadsbesparingar i företagen. Flera studier visar att effektiva inköpsprocesser ger signifikanta lönsamhetsförbättringar i företagen Att minska sårbarheten vid kraftiga valutasvängningar och/eller stora fluktuationer i råvarupriserna är ytterligare en faktor för att se över företagets rutiner inom inköp- och logistik. Det gäller inte minst under det senaste årets kraftiga svängningar på råvaru- och valutamarknaden. I vårens Småföretagsbarometer från Swedbank och Företagarna uppgav närmare hälften av landets småföretag, 1-49 anställda, att de påverkas negativt av stigande råvarupriser. Det gäller inte minst för varutillverkande företagen med hög råvaruanvändning, där två av tre företag anser att råvarupriserna har en negativ påverkan på företagets verksamhet. Företag inom handelssektorn påverkas av stigande inköpspriser på livsmedeloch textilier men också av högre transportkostnader. Tjänsteföretagen är av naturliga skäl mindre känsliga vid råvaruprissvängningar, även om det finns indirekta effekter såsom stigande transport- och uppvärmningskostnader. Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 3

Hur påverkas företaget av stigande råvarupriser i kronor räknat? (Procent) Samtliga Industrin Byggsektorn Partihandeln Detaljhandeln Tjänsteföretag Positiv påverkan 3 3 4 7 3 3 Ingen påverkan 47 29 39 36 33 75 Negativ påverkan 46 67 54 53 59 17 Vet ej 4 1 3 4 5 5 100 100 100 100 100 100 Källa: Småföretagsbarometern våren 2011 Inköp- och logistik som konkurrens hjälpmedel bland småföretagen I Småföretagsbarometern från hösten 2010 har småföretagen med 1-49 anställda fått ange vilken betydelse inköp och logistik har för att stärka företagets konkurrenskraft. Två tredjedelar av samtliga företag i undersökningen anser att inköp- och logistik är av betydelse för företaget där nästan hälften (46 %) svarar att det till och med har en stor eller mycket stor inverkan för det enskilda företaget. Endast vart femte bolag bedömer att det inte har någon betydelse alls. Inköp- och logistik har stor betydelse för företagets konkurrenskraft Vilken betydelse har inköp och logistik för att stärka företagets konkurrenskraft? (Procent) Totalt Varuproducerande Varuförmedlande Tjänsteföretag Mycket stor betydelse 19 16 30 7 Stor betydelse 27 32 33 16 Liten betydelse 21 25 16 23 Mycket liten betydelse 9 9 6 12 Ingen betydelse 20 11 12 38 Vet ej 4 7 3 4 100 100 100 100 Källa: Småföretagsbarometern hösten 2010 Det är framför allt småföretag verksamma inom parti- och detaljhandeln, som inköp och logistik har en särskilt stor betydelse. Här svarar tre fjärdedelar, respektive två tredjedelar av småföretagen, att detta har en stor eller mycket stor inverkan på företagets konkurrenskraft. Även inom tillverkningsindustrin var det en övervikt av företag (56 %) som ansåg att detta har en avgörande roll i företagets utveckling. Inom de tjänsteproducerande företagen är inköp och logistik, som ett sätt att stärka det enskilda företaget, mindre framträdande. Medan 25 % av tjänsteföretagen anser att det har en stor eller mycket stor betydelse, anser 40 % att det inte har någon effekt alls eller har en mycket liten betydelse (12 %). De mindre tjänsteföretagens skeptiska syn om inköp och logistik som konkurrens hjälpmedel kan delvis förklaras av att inköpen i relation till företagets totala omsättning är lägre jämfört med varu- och varuförmedlande företagen. Ett annat tydligt resultat Tjänsteföretag och de minsta småföretagen är inköp och logistik som konkurrenshjälpmedel av mindre betydelse 4 Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011

från studien är att större småföretag i högre grad än de mindre uppger att inköp och logistik är av stor betydelse för företagets konkurrenskraft. Det kan sannolikt förklaras av branschvisa skillnader där mindre företag i större utsträckning är verksamma inom tjänstenäringar relativt de större småföretagen. Småföretagsbarometern visar att det alltjämt finns en förbättringspotential om än med varierande grad mellan olika företagsbranscher och företagsstorlekar. Närmare 70 % av företagen anser att bolagets inköp- och logistikrutiner kan förbättras, medan 27 % inte ser några förbättringsmöjligheter. Återigen är det bland de något större småföretagen, fler än 5-anställda, som den största förbättringspotentialen finns. Förbättringspotential finns i småföretagen Anser ni att företagets inköp och logistik kan förbättras? (Procent) Totalt Varuproducerande Varuförmedlande Tjänsteföretag Ja, kan påtagligt förbättras 14 13 19 8 Ja, kan till viss del förbättras 55 67 58 40 Nej 27 15 21 46 Vet ej 4 5 2 6 100 100 100 100 Källa: Småföretagsbarometern hösten 2010 Den största förbättringspotentialen finns inom den varuproducerande sektorn (tillverknings- och byggnadsföretagen) följt av de som är verksamma inom parti- och detaljhandeln. Även i tjänsteföretagen finns det en förhållandevis stor grupp företag som bedömer att inköp- och logistik kan förbättras (48 %). Det är dock en betydligt lägre andel men översatt till antal företag på riksnivå är det många tjänsteproducerande småföretag som anser att mer kan göras för att stärka företagets framtida konkurrenskraft. Sammanfattningsvis: Internationaliseringen och en tilltagande konkurrens både på hemma- och exportmarknaderna innebär att omvärldsbevakning och arbetet med att stärka det enskilda företagets konkurrenskraft blir centralt både för stora och små företag. Att sju av tio småföretag anser att inköp och logistik kan förbättras för att stärka företagets konkurrenskraft tyder på att det finns en stor effektiviseringspotential bland de mindre företagen. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 7 19 maj 2011 5