Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika befattningshavares ansvar... 3 Basal utredning... 4 Anamnes Status... 4 Kartläggning av toalettbesök... 4 Urinmätning... 4 Avföringslista... 5 Residualurin... 5 Åtgärder och behandling... 5 Toalettassistans... 5 Förskrivning av förbrukningsartiklar... 6 Kateterbehandling... 7 Övrig behandling... 7 Utvärdering/uppföljning... 7 Dokumentation... 7 Bilagor Anamnes Status Urinmätning/Miktionslista med dryckesmätning Urinmätning med läckagemätning Möjliga orsaker till läckage bredvid skyddet Toalettschema/toalettassistanshema Avföringslista Arbetsblad vid behov av förbrukningsartiklar vid inkontinens Arbetsblad vid KAD-behandling Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011
2 (7) Inledning Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med personer med blås- och tarmfunktionsproblem, främst inom kommunal hälso- och sjukvård. Vårdprogrammet grundar sig på den nationella vårdhandbokens övergripande riktlinjer för omvårdnad och behandling vid urininkontinens. Centrum Läkemedelsnära Produkter område Inkontinens har även gett ut blanketter och instruktioner med tillhörande manual för Basal Utredning av inkontinens, blås- och tarmfunktionsstörning. Dessa dokument vänder sig främst till personal inom primärvården. Bakgrund Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav 500 000 i Sverige. Siffran är troligtvis ännu högre. Inkontinens förekommer i alla åldrar, och hos äldre som vårdas på institution i Sverige är 70-80 procent inkontinenta (SBU, 2000). Att bli beroende av hjälp för att klara sina toalettbesök har flera studier beskrivit som en viktig orsak till minskad livskvalitet. Urininkontinens påverkar även förmågan att utföra dagliga aktiviteter och risken för social isolering ökar (Stenzelius, 2006). Risken för fallskador ökar bland äldre som måste stiga upp flera gånger på natten för toalettbesök (Asplund, 2002). I en uppföljning och utvärdering om inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende som Socialstyrelsen gav ut 2003 samt vid en tillsyn de gjorde gemensamt med Länsstyrelsen i Västra Götaland 2006, visade det sig att få blir medicinskt utredda och diagnostiserade för sina inkontinensbesvär. En anledning som anges är att det inte ingår i vårdens rutiner och att kunskapen om inkontinens är otillräcklig. Kompetens, attityd och inställning hos de verksamhetsansvariga är avgörande för de boendens möjlighet att få genomgå utredning för rätt diagnos, vård eller behandling. Det påtalas att vårdprogram och riktlinjer bör användas för att arbeta på ett strukturerat sätt med inkontinensvården och Inkontinenscentrums vårdprogram anges som ett exempel. Syfte Vårdprogrammet ska vara till stöd och hjälp i arbetet med att ge patienten en individuell utredning, behandling och uppföljning. Det kan även hjälpa personalen vid utprovning och utvärdering av eventuella förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem. Relaterade länkar Vårdhandboken BASAL UTREDNING Inkontinens, blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner med MANUAL Urin och avföringsinkontinens hos äldre, Karin Stenzelius, Incitament 7/2006 Nokturi och nattlig polyuri hos äldre, Ragnar Asplund, Läkartidningen Nr 44, 2002, volym 99 Inkontinensvård Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, 2006 Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/aug 2013
3 (7) Olika befattningshavares ansvar Verksamhetschefen ansvarar för att: bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal personalen får möjlighet att lära sig förstå och tillämpa författningar, föreskrifter, vårdprogram, riktlinjer och lokala rutiner Sjuksköterska med förskrivningsrätt för förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem ansvarar för att: initiera utredning av patient med blås- och tarmfunktionsproblem vid behov kontakta läkare eller uroterapeut för vidare utredning och eventuell behandling informera patient, närstående och omvårdnadspersonal om utredning och behandling utprova, förskriva, utvärdera och följa upp förskrivna förbrukningsartiklar handleda i basala hygienrutiner dokumentera i omvårdnadsjournal hålla sig uppdaterad inom området och förmedla vidare till sina medarbetare Inkontinensombud ansvarar för att: Inkontinensombud är vård- och omsorgspersonal som är utsedd av verksamhetsansvarig och bör ha fördjupad kunskap i omvårdnad och behandling av patienter med blås- och tarmfunktionsproblem. informera medarbetare om gällande rutiner för omvårdnad och behandling ta upp och diskutera problem och möjligheter med sjuksköterskan angående omvårdnad och behandling av patienter med blås- och tarmfunktionsproblem Vård- och omsorgspersonal ansvarar för att: informera inkontinensombud eller sjuksköterskan om patientens blås- och tarmfunktionsproblem och rapportera eventuella förändringar utföra ordinerad utredning och behandling tillsammans med patient och sjuksköterska prova ut individuellt anpassade förbrukningsartiklar vid behov hjälpa patienten med toalettbesök och byte av förbrukningsartikel dokumentera enligt lokala rutiner Läkare ansvarar för att: utredning och behandling sker i samverkan med sjuksköterska Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011
Basal utredning Basal utredning syftar till att identifiera bakomliggande och utesluta ev. medicinska orsaker till urinläckaget. Utredningen individanpassas, därför är etiska avgöranden viktiga när det gäller omfattning och inriktning. Anamnes Status Anamnes beskriver bakgrunden till blås- och tarmfunktionsproblemen. Status beskriver patientens nuvarande situation och omfattningen av blås- och tarmfunktionsproblemen. (bilaga) Kartläggning av toalettbesök Toalettschema används för att kartlägga patientens toalettbesök så att behandling med toalettassistans i form av vane- och uppmärksamhetsträning kan ske. Om patienten inte ger uttryck för att behöva kissa är det lämpligt att starta kartläggningen med toalettbesök varannan timma. Om patienten inte blir kontinent trots behandling med toalettassistans utförs läckagemätning. Inkontinenshjälpmedel ska aldrig användas som toalett (bilaga; Toalettschema/toalettassistansschema) 4 (7) Urinmätning Urinmätning/Miktionslista med dryckesmätning (bilaga) Urinmätning ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, största/minsta volym, medelvolym, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och eventuell förekomst av urinläckage. Mätningen bör utföras under minst två dygn. Normalvärden: - frekvens 4-8 gånger/dygn varav 0-2 ggr/natt - dygnsvolym 10-20 dl - portionsvolym 2-5 dl Dryckesmätning utförs parallellt med urinmätningen. Dryckesmätning ger information om dygnsmängd vätska, fördelning dag/natt samt typ av vätska. Rekommenderat vätskeintag: 10-20 dl/dygn Urinmätning med läckagemätning (bilaga) Urinmätning ger information om dygnsvolym urin, antal miktioner, urinvolymens fördelning mellan dag och natt och ett objektivt mått på läckagemängden. Listan används i utredningssyfte men även vid utprovning och utvärdering av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem. Mätningen utförs under minst två dygn. Använd en lista per dygn. o Notera vilka skydd patienten använder. Möjlighet finns att ange tre olika skydd (A, B och C). o Väg och notera de olika skyddens torra vikt. o Ange skyddets aktuella fixering. o Notera tid för toalettbesök och mät eventuell urinmängd o Ange vilket skydd som sätts på med aktuell bokstav och signera o Ange klockslag och väg skyddet när det tas av och signera o Viktökningen mellan torrt och vått skydd anges i gram (1 gram = 1 ml) o Ange om läckage förekommit bredvid skyddet o Notera trolig orsak till läckage bredvid skyddet. (Se bilaga Möjliga orsaker till läckage ) o Ange om skyddet ej vägts pga. avföring i skyddet o Summera mätresultaten Dryckesmätning utförs parallellt på separat lista. Relaterade länkar Dryckesmätning Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011
5 (7) Avföringslista Avföringslistan ger information om frekvens, mängd, konsistens och tidpunkt under dygnet. Förstoppning kan vara en orsak till urinläckage.(bilaga) o Ange om avföring förekommer på toalett eller i skydd o Ange mängd avföring med: A = normal mängd avföring a = liten mängd avföring k = litet avföringsläckage i skydd eller byxa o Ange konsistensen enligt Bristolskalan (1-7) o Ange om patienten får tarmreglerande läkemedel eller lavemang o Kommentera eventuell specialkost eller exempelvis plommon, kiwi, linfrö eller olja Residualurin Vid misstanke om blåstömningsproblem ska mätning av residualurin utföras. Vid undersökning rekommenderas användning av bladderscan. Åtgärder och behandling Toalettassistans Om patienten inte klarar sina toalettbesök själv behöver patienten alltid toalettassistans. Målsättningen med toalettassistans är att patienten skall tömma sin urinblåsa och tarm på individuellt anpassade tider. Toalettschema/toalettassistansschema (bilaga) Toalettschema/toalettassistansschemat används både vid utredning och behandling. Toalettschemat används vid utredning för att kartlägga patientens toalettbesök så att behandling med toalettassistans i form av vane- och uppmärksamhetsträning kan ske. Toalettassistansschemat används vid toalettassistans. Toalettassistans innebär att patienten får hjälp till toaletten eller blir påmind om att gå på toaletten innan urinläckage uppstår. Toalettassistans kan delas in i följande metoder: Vaneträning Toalettbesök vid förutbestämda tider som är anpassade efter patientens blåsfunktion. Patientens individuella vanor beaktas och en kartläggning sker av patientens individuella behov av att tömma blåsan med hjälp av toalettschemat. Uppmärksamhetsträning (prompted voiding) Används till patienter som kan lära sig att känna blåsfyllnad och som kan be om hjälp när behov uppstår. Signaler som föregår behov till blåstömning uppmärksammas och medvetandegörs för patienten. När patienten ber om hjälp måste personalen snabbt hjälpa patienten till toaletten. Syftet är att med positiv förstärkning försöka få patienten att använda toaletten vid blåstömning. Schemalagda toalettbesök Toalettbesök vid förutbestämda klockslag med intervaller på två till fyra timmar ofta kopplat till måltider. Schemalagda toalettbesök kan aldrig ersätta patientens individuella behov av att tömma blåsan (vane- och uppmärksamhetsträning). Hos vissa patienter kan det dock vara svårt att hitta lämpliga intervaller i miktionsmönstret. Det är ändå av värde att hjälpa patienten till toaletten på bestämda tider för att försöka skapa regelbundna urin- och avföringsvanor och undvika att patienten använder skyddet som toalett. Relaterade länkar Bristolskala Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011
6 (7) Vid toalettassistans tänk på att: patienten har lugn och ro kring toalettbesöket informera patienten om rätt sittställning vid toalettbesök patienten får sitta kvar tills blås- och tarmtömningen är avslutad uppmana och stimulera patienten till att be om hjälp till toaletten när behov uppstår underlätta för patienten att hitta till toaletten genom markering underlätta för patienten att se toalettstolen med färgmarkering underlätta av- och påklädning för patienten vid toalettbesök Positiv attityd hos personalen är en förutsättning för all toalettassistans! Förskrivning av förbrukningsartiklar Som vägledning vid val av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmfunktionsproblem används Inkontinenscentrums produktkatalog. Utprovning och förskrivning av förbrukningsartiklar ska föregås av individuell utredning och om möjligt behandling. Det är viktigt med regelbunden uppföljning av patientens symptom och behov. Det är förskrivarens ansvar att följa upp funktion och fortsatt behov. Var uppmärksam på vid val av produkt: Typ av blås- och tarmfunktionsstörning Resultat av urinläckagemätning/miktionslista/avföringslista Sjukdomar, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar Hudtillstånd t.ex. överkänslighet, svampinfektion, trycksår, strålskada Farmaka och andra behandlingsformer effekter och biverkningar Kön och ålder Kroppsform, längd och vikt Fysisk aktivitet Boendeform Behov av stöd/assistans Tvättmöjligheter Avfallsmöjligheter Miljöaspekter Hälsoekonomi Val av förbrukningsartiklar kan dokumenteras på Arbetsblad vid behov av förbrukningsartiklar vid inkontinens (bilaga). Relaterade länkar Produktkatalog för blås- och tarmfunktionsproblem i Västra Götaland Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011
7 (7) Kateterbehandling Indikation för kvarliggande kateter är urinretention och skall alltid ordineras av läkare. Urininkontinens eller hög vårdtyngd är inte en indikation för KAD-behandling. Indikationen för kateterbehandling ska omprövas kontinuerligt så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. Ren intermittent kateterisering RIK, bör alltid övervägas. Suprapubisk kateter kan ersätta kateter via urinröret. RIK och suprapubisk kateter utgör mindre risk för vårdrelaterade urinvägsinfektioner och är oftast bekvämare för patienten än kvarliggande urinrörskateter. I den nationella Vårdhandboken finns riktlinjer för kateterisering av urinblåsa hos vuxna. En blankett för ordination och behandling med kvarliggande kateter ska användas när patienten flyttar mellan olika vårdgivare, exempelvis från akutmottagning till distriktssköterska eller kommunsjuksköterska. Den fylls i av den person som ordinerar eller sätter katetern och får sedan följa med patienten. (se blankett under relaterad länk) Sjuksköterskan ansvarar för uppföljning i samband med kateterrelaterad omvårdnad och förskriver förbrukningsartiklar. Ordination och förskrivning kan dokumenteras på Arbetsblad vid KADbehandling (bilaga). Blåssköljning av urinkateter Vid dåligt avflöde eller vid stopp i katetern kan blåssköljning eller byta av kateter övervägas. Kontakta läkare för diskussion om blåssköljning eller annan åtgärd. Övrig behandling I Vårdhandbokens kapitel om urininkontinens finns ytterligare råd och behandling som t.ex. blåsträning och bäckenbottenträning. Utvärdering/uppföljning Sjuksköterska med förskrivningsrätt ska tillsammans med kontaktperson/inkontinensombud regelbundet utvärdera och följa upp åtgärder samt ordinerade förbrukningsartiklar. Vid förändring av patientens tillstånd eller medicinering bör nytt status och nya mätningar utföras. Dokumentation För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar som har gjorts och som ligger till grund för olika beslut. Såväl den planerade som den genomförda vården måste finnas dokumenterad i patientjournalen. En väl förd patientjournal utgör dessutom grunden till utvärdering och uppföljning och kan därigenom också förbättra vården för den enskilde patienten. Vård- och omsorgspersonal dokumenterar enligt lokalt gällande rutiner. Relaterade länkar Vårdhandboken Ordination för behandling vid kvarliggande kateter KAD Ordination för behandling vid ren intermittent kateterisering RIK Centrum Läkemedelsnära Produkter/Inkontinens/okt 2011
ANAMNES - STATUS Namn Personnummer Patientansvarig sjuksköterska (PAS) 1. Hur länge har du haft urinläckage <1 år 1-5 år >5 år 2. a. Upplever du det som ett problem Ja Nej b. Begränsar läckaget ditt dagliga liv Ja Nej 3. Läcker du vid ansträngning, nysning, hosta etc. Ja Nej 4. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 5. Känner du starka trängningar till vattenkastning Ja Nej 6. Läcker du i samband med dessa trängningar Ja Nej 7. a. Läcker du små mängder Ja Nej b. Läcker du större mängder Ja Nej 8. Läcker du innan du hunnit ända fram till toaletten Ja Nej 9. Vaknar du av trängningar nattetid Ja antal Nej 10. Hur ofta läcker du Enstaka tillfällen Flera gånger/vecka Dagligen 11. Använder du inkontinenshjälpmedel Ja Nej Vilket 12. Har du behandlats för urinvägsinfektion senaste året 0-1 ggr 2 ggr Kronisk inf. 13. Sjukdomar 14. Buk- och underlivsoperationer 15. Urinsticka P-glukos 16. Avföringsrutiner (antal ggr/v, konsistens enl. Bristolskalan) 17. Läkemedel 18. Östrogenbehandling Ja Nej Preparat / Dos Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt2011
URINMÄTNING / MIKTIONSLISTA MED DRYCKESMÄTNING Namn Personnummer Fyll i en lista per dygn. Utför mätningen under två dygn. Ange klockslag och urinmängd varje gång du kissar. Markera med: + vid sparsamt läckage, ++ vid måttligt läckage, +++ vid rikligt läckage. Ange mängd dryck. Kl. Urinmängd Läckage Orsak till läckage Kl. Dryck (dl) (ex. kroppsaktivitet, trängning) Frekvens/dygn varav ggr/natt Största/minsta uppmätta volym Antal läckage Dygnsvolym varav volym/ natt Medelvolym 1 dl = 100 ml Dryck Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011
URINMÄTNING MED LÄCKAGEMÄTNING Namn Mätningen görs under två dygn. Använd en lista per dygn. Dryckesmätning förs parallellt. Personnr A. Inkontinensskydd vikt torrt skydd: B. Inkontinensskydd: vikt torrt skydd: C. Inkontinensskydd: vikt torrt skydd: Fixering: Kl. Toalett besök Urinmängd (ml) Skydd på Ange bokstav: Sign. Kl. Skydd av vikt (g) Sign. Viktökning i gram Läckage bredvid skyddet Trolig orsak till läckage bredvid skyddet (Se bilaga: Möjliga orskaker till läckage..) Ej vägt pga. avföring Antal toalettbesök: Urinmängd vid toalettbesök/dygn: Urinmängd i skydd/dygn: Total urinmängd/dygn: 1 gram = 1 ml 100 ml = 1 dl Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011
MÖJLIGA ORSAKER TILL LÄCKAGE BREDVID SKYDDET Skyddet har inte varit ordentligt fixerat fel storlek på fixeringsbyxan byxan har inte varit ordentligt uppdragen skyddet felaktigt påsatt så att det inte sluter tätt i grenen patienten ändrat på fixeringen Skyddet har för liten absorptionskapacitet Skyddet är för tjockt så att det veckar sig och inte sluter tätt i grenen Patienten har tagit av sig skyddet Patientens omvårdnad eller behandling inte genomförd t.ex. uteblivet toalettbesök skyddet är bytt för sent ej genomförd toalettassistans Förändringar hos patientens tillstånd eller medicinering Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011
AVFÖRINGSLISTA Namn Personnummer Klockan 01 Bristolskalan (1-7) Sign Tarmreglerande läkemedel eller lavemang Kommentarer Ex. specialkost, plommon, linfrö. Avföring på toalett alt. i skydd. 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Anteckna varje tillfälle med klockslag då vårdtagaren har avföring. Ange mängd avföring med: A = normal mängd avföring a = liten mängd avföring k = litet avföringsläckage i skydd eller byxa Ange konsistensen enligt Bristolskalan (1-7) Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011
TOALETTSCHEMA/TOALETTASSISTANSSCHEMA Namn År - månad Personnummer Individuella toalettider. Kartläggning av toalettbesök för underlag till individuellt anpassade toalettider. Används även som toalettassistansschema. + = kissat - = inte kissat V = vått skydd T = torrt skydd H = bett om hjälp Klockslag 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011
ARBETSBLAD VID BEHOV AV FÖRBRUKNINGSARTIKLAR VID INKONTINENS Namn Personnummer Ansvarig sjuksköterska Patientens kontaktperson Toalettassistans/träning Utvärdering av förskrivna produkter Utvärdering av toalettassistans/träning Produkter dag Storlek Förbrukning Produkter natt Fixeringsbyxa Hygienunderlägg/Lakansskydd Kommentarer, särskilda observationer Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt2011
ARBETSBLAD VID KAD-BEHANDLING Namn Personnummer Ordination KAD-behandling inledd Planerad behandlingstid Ordinerande läkare Ansvarig sjuksköterska Indikation Kateter via urethra Katetersort (produktnamn o företag) Suprapubisk kateter Material Charrière Längd Spetstyp Ballongen fylld med Sterilt vatten Glycerinlösning (endast i silikonkateter) Öppen kateter (ange tid) Urinuppsamlingspåse kort slang Urinuppsamlingspåse lång slang Seriekoppling natt Kommentar: ml Nelaton Tiemann Omkuffning var 3:dje vecka vid behandling med silikonkateter fylld med sterilt vatten Intermittent tömning/blåsträning Kateterventil dag/urinuppsamlingspåse natt Kateterventil dag och natt Kommentar: Tillbehör dag/natt Urinuppsamlingspåse dag (produktnamn) Urinuppsamlingspåse natt (produktnamn) slanglängd slanglängd Katerventil (produktnamn) Fixering av urinuppsamlingspåse / upphängningsanordning Kommentarer, särskilda observationer Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens/okt 2011