BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

Relevanta dokument
Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Kort introduktion till

Växtnäring i stallgödseln

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16)

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Datainsamling för djurgård

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Jordbrukets klimatpåverkan

Bakgrundsbeskrivning för klimatberäkningsverktyg Rådgivningsverktyg i Greppa Näringen

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Jordbrukets klimatpåverkan

VERA - Klimatkollen. Maria Berglund. Hushållningssällskapet Halland

Presentation om Klimatkollen i VERA. Framtaget av Maria Berglund, Hushållningssällskapet Halland

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Klimatkollen växtodlingsgård 20A

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Gården i ett livscykelperspektiv

Jordbrukets klimatpåverkan

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Sommarens torka. Klimatförändring

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:

Jordbruk, biogas och klimat

Frågor och svar Klimatkollen juni Frågor och svar. (indelning efter flikarna i beräkningsverktyget)

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Yttrande över Handlingsprogram för att minska växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp från jordbruket

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Industriutsläppsverksamheter intensiv uppfödning av gris och fjäderfä

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Vägledning BAT-slutsatser

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Utlakning efter spridning av

15A - Grovfoderodling

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Anmälan lantbruksföretag med djurenheter enligt 2 kap.1, 9 kap. 6-8 miljöbalken

VARA KOMMUN. Anmälan av jordbruksverksamhet med animalieproduktion enligt 9 kap 6 Miljöbalken. Mil jö- oc h by g g nadsn ä m n d e n

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Checklista Gödseltillsyn

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

Anmälan lantbruksföretag med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, kod 1.20 C enligt 2 kap. 1, 9 kap.

ANMÄLAN. Enligt 21 Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) -Animalieproduktion. Företag. Verksamhetsbeskrivning

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Beskriv verksamheten inklusive omfattning (inriktning, djurens inhysning & gödselhantering)

Anmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om djurhållning med över 100 djurenheter Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet lantbruk

Klimatpåverkan från foder

Klimatpåverkan från djurproduktion

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION

Klimatpåverkan från växtodling

Ekonomi i miljöåtgärder

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Transkript:

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Huvudmeny Indata: Hjälp: Resultat: Version: Beta 100920 Info Produktsök Resultatrapport Produkt IN Dieselförbrukning Produkt UT Kom igång Djurhållning Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Produktion av insatsvaror gårdsgräns Ammoniak Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Kol i mark systemgräns Lustgas Nitrat, ammoniak Lustgas Koldioxid Odling

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Kom igång Om verktyget: Beräkningsverktyget i klimatkollen är ett Excel-baserat kalkylblad. Det är således inget riktigt program (ännu) och därför har det sina brister och problem. Tanken är dock att utveckla det till ett riktigt datorprogram. Beräkningsverktyget består av en rad inmatningsflikar (se menyn för översikt) samt några hjälpflikar och resultatfliken. Dessa når du enklast via menyknapparna på varje sida, men du kan även använda dig av flikarna nedan. Det finns hjälp och information att hämta genom att markera celler eller peka med musen på rubriker med kommentarer (-dessa kommentarer känns igen på den lilla röda trekanten i övre högra hörnet på cellen). Dessutom kan en del inmatningsceller innehålla information (oftast ti översta raden). Vad beräknas?: Växthusgasutsläpp i form av koldioxid (CO 2 ), lustgas (N 2 O) och metan (CH 4 ). Utsläppen räknas även om som kg koldioxidekvivalenter (CO 2 e). Växthusgasutsläppen beräknas för de delar som ligger innanför systemgränsen i figuren till höger, d v s: Utsläpp vid själva produktionen av de produkter som importeras till gården. Dessutom kan utsläpp från transporter beräknas. Energianvändning på gården Djurens fodersmältning och stallgödsel (utsläpp av metan och lustgas) Växtodlingen (utsläpp av lustgas och ev av förändrat kolförråd i marken) Indirekta lustgasutsläpp som bildas när ammoniak- och nitratförluster från jordbruket omsätts i andra delar av ekosystemet. TIPS! Välj att visa kalkylbladet i helskärm så utnyttjas skärmen på bästa sätt. Du kan även zooma efter egen önskan. egen önskan. Förflyttning mellan inmatningsrutor görs ofta lättast mha Tab-tangenten (eller Shift+Tab). På de olika flikar hittar du dessa cellformat: Välj från rullista Välj data från rullistan eller skriv in data som finns i rullistan (Om angivit kan eget datavärde användas) Inmatningsruta ("Obligatorisk") Obligatorisk värde för beräkningen Inmatningsruta ("Valfri") Valfritt värde, tex om annan uppgift finns än det framräknade.

Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Produktion av insatsvaror gårdsgräns Ammoniak Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor Nitrat, ammoniak systemgräns Lustgas Lustgas Koldioxid

Allmän Information Datum: Gård/Företag: Brukare: Gårdsinfo Mail: Telefon: Beskrivning av scenario Mobil: Län: Kommun: Rådgivare: Rådgivare Företag:

Produkter IN till gården Välj Insatsvara Huvudgrupp Produktgrupp Produkt Låg? inköpt/år enhet Eget värde kg CO 2 -ekv/ enhet

Avgränsningar: * Insatsvaror till jordbruksföretaget. Ej skog, entreprenad eller privat. * Kaptialvaror (maskiner, byggnader) ingår ej. Generellt liten del av jordbrukets klimatpåverkan (se t ex [4]). * Här bara tre grupper (energi, gödsel och inköpt foder). De ger generellt stor klimatpåverkan, även möjliga att åtgärda. *Plast, ensileringsmedel, kem och inköpta strömedel inte med kan ev visas i separata diagram som tas fram som rådgivningsunderlag.

Databasvärde kg CO 2 e/enhet Kommentar till värdet för CO2ekv. Ev. egna noteringar

Produkter UT från gården Välj Insatsvara Huvudgrupp Produktgrupp Produkt Mängd UT enhet Mängd från växtodling till egna djur enhet

Djurhållning Djurslag Spec. data Djurplatser (Antal) flyt, med svämtäcke fastgödsel & urin djupströ, lagring <1 mån djupströ, lagring >1 mån flyt, utan svämtäcke Bete beteperiodens längd (månader) Andel gödsel i stall under betes-säsong (%) % bete på åkermark Totalt antal djurplatser Mjölkkor Dikor, tunga Dikor, lätta Gödtjur Vallfodertjur Betestjur Stut Kvigor Suggor i produktion Suggor i satellit Avvanda smågrisar/år Sinsuggor i suggnav Galtar Slaktsvin Värphöns Unghöns Slaktkycklingar Hästar, stora Hästar, små Får (tacka inkl 1,5 lamm)

Lagringsteknik Lagringsinformation Andel av gödseltypen Urinen lagras med flytgödseln (fastgödselhant.) % Tak över behållare för urin % Svämtäcke eller dyl över behållare för urin % Tak över behållare för flytgödsel % Svämtäcke över behållare för flytgödsel % Annan täckning över behållare för flytgödsel %

Gödselspridning Indirekta lustgasemissioner från förluster av reaktivt kväve Kväveutlakning Kväveutlakning: Areal: kg N/ha hektar Ammoniakförluster vid spridning av mineralgödsel Tillförd mineralgödsel: 0 kg N Förluster vid spridning: 2% Totala spridningsförluster: kg N Importerad övrig organisk gödsel Mängd (ton) kg tot-n/ton - - - kg NH4- N/ton Hantering som Spridningsteknik, spridningstidpunkt och nedbrukningstid (%) Vårvinter: Bredspridning Vårvinter: Bandspridning Vårbruk: Bredspr. nedbr. 1 tim Vårbruk: Bredspr. nedbr. 12 tim Vårbruk: Bredspridning vall, ej nedbr. Vårbruk: Mot vinderosion Fast Urin Djup Flyt

Vårbruk: Bandspr. nedbr. 1 tim Vårbruk: Bandspr. nedbr. 12 tim Vårbruk: Bandspridning vall, ej nedbr. Vårbruk: Myllning vall Försommar,sommar: Bredspr. vall, ej nedbr. Försommar,sommar: Bandspr. vall, ej nedbr. Försommar,sommar: Bandspr. stråsäd, ej nedbr. Försommar, sommar: Myllning stråsäd Försommar, sommar: Myllning vall Försommar, sommar: Mot vinderosion Tidig höst: Bredspr. nedbr. 1 tim Tidig höst: Bredspr. nedbr. 12 tim Tidig höst: Bredspr. ej nedbr. Tidig höst: Bredspr. Vall Tidig höst: Bandspr. nedbr. 1 tim Tidig höst: Bandspr. nedbr. 12 tim Tidig höst: Bandspr. ej nedbr. Tidig höst: Bandspr.Vall Tidig höst: Myllning stråsäd Tidig höst: Myllning vall Sen höst: Bredspr. nedbr. 1 tim Sen höst: Bredspr. nedbr. 12 tim Sen höst: Bredspr. ej nedbr. Sen höst: Bandspr. nedbr. 1 tim Sen höst: Bandspr. nedbr. 12 tim Sen höst: Bandspr. ej nedbr. Sen höst: Myllning stråsäd Sen höst: Myllning vall Summa

Summering kväveförluster Ammoniakförluster på bete (kg N) Fast Urin Djupströ Flyt Summa Alla djurslag Totalt från egna djur till stallgödseln (kg N) Ammoniakförluster i stall (kg N) Nöt svin övriga Summa förluster i stall Återstår efter stall (kg tot-n) Ammoniakförluster i lager (kg N) Nöt svin övriga Summa förluster i lager Summa ammoniakförluster (kg N) Återstår efter lager (kg tot-n) Därav växttillgängligt (kg NH4-N) Ev. korrigering Korrigerat ammoniakförlust (kg N) Export organisk gödsel Avyttrad gödsel (ton) Avyttrad gödsel (kg N) Import organisk gödsel Importerad stallgödsel (ton) Importerat stallgödsel (kg N) Import övrig organisk gödsel (ton) Import övrig organisk gödsel (kg N) Därav växttillgängligt (kg NH4-N) Spridningsförlust, org. gödsel (kg N)

Kol i mark Koldioxidavgång från mulljordar Bete (på åkermark): Vall: Ettåriga grödor: Radsådda grödor (hackgrödor): Summa mulljordar (ha): Areal (ha) Kol i mark, mineraljordar Beräknad förändring av kolförråd mark: Areal (ha): kg C/ha och år hektar

Växtodling Gröda Naturbetesmark Träda Kommentar Vallens liggtid (År) Areal (ha) Skörd (kg/ha) Bortförda skörderester (kg TS/ha)

Gödsling: Eget korrigerat värde Mineralgödsel 0 kg N kg N Stallgödsel och andra org. gödselmedel 0 kg N-tot kg N-tot Betesgödsel; nöt, gris och fjäderfä 0 kg N-tot kg N-tot Betesgödsel; får, övrigt 0 kg N-tot kg N-tot Organogen jord 0 hektar hektar Resultat Lustgasavgång (kg N2O-N) Mineralgödsel 0 Stallgödsel och andra org. gödselmedel 0 Betesgödsel; nöt, gris och fjäderfä 0 Betesgödsel; nöt, gris och fjäderfä 0 Organogen jord 0 Skörderester 0 Naturbete+träda 0 Summa 0 kg N2O-N Summa kg N2O-N/ha, inkl ev träda och naturbete kg N2O-N/ha, exkl ev träda och naturbete

Resultat Summa växthusgasutsläpp: Koldioxid Lustgas Metan Koldioxidekv. CO 2 N 2 O CH 4 CO 2 e Summa (ton CO 2 e) (ton CO 2 e) (ton CO 2 e) (ton CO 2 e) kg CO 2 kg N 2 O kg CH 4 (ton CO 2 e) Produktion Energi insatsvaror Mineralgödsel Fodermedel Anv av insatsvara Energi Marken Lustgas från mark till atmosfär Lustgas från ammoniakoch nitratförluster n.a. n.a. Förändrat kolförråd i mark n.a. Djuren Fodersmältningen n.a. Lager och stall n.a. Summa

1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 Klimatkollen 2010-09-20 Koldioxidekv. Metan Lustgas Koldioxid ton CO2ekvivalenter Energi Mineralgödsel Fodermedel Energi Lustgas från mark till atmosfär Lustgas från ammoniakoch nitratförluster Förändrat kolförråd i mark Fodersmältningen Lager och stall Produktion insatsvaror Anv av insatsvara Marken Djuren

Sök en produkt Produktnamnet innehåller texten: Antal produkter med sökt text slam 4 Alla förekomster av söktexten redovisade 20 första förekomster av söktexten Huvudgrupp och undergrupp Aktiv? CO2ekv CO2 N2O CH4 1 Biogasslam Organisk gödsel > ORG-Biprodukter Ja saknas 2 Biogasslam Laholm Medel Organisk gödsel > ORG-Biprodukter Ja saknas 3 Rötslam 15 % ts Organisk gödsel > ORG-Biprodukter Ja saknas 4 Slamkalk, Köp-bro Organisk gödsel > ORG-Biprodukter Ja saknas 5 #SAKNAS! 6 #VÄRDEFEL! 7 #VÄRDEFEL! 8 #VÄRDEFEL! 9 #VÄRDEFEL! 10 #VÄRDEFEL! 11 #VÄRDEFEL! 12 #VÄRDEFEL! 13 #VÄRDEFEL! 14 #VÄRDEFEL! 15 #VÄRDEFEL! 16 #VÄRDEFEL! 17 #VÄRDEFEL! 18 #VÄRDEFEL! 19 #VÄRDEFEL! 20 #VÄRDEFEL!

Referenslista Berglund, M., Cederberg, C., Clason, C., Henriksson, M & Törner, L. 2009a. Jordbrukets klimatpåverkan underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar Delrapport i JOKER-projektet HS Halland IPCC. 2006. 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, Prepared by the National Greenhouse Gas Inventories Programme, Eggleston H.S., Buendia L., Miwa K., Ngara T. and Tanabe K (eds) Published: IGES Japan Flysjö, A., Cederberg, C. & Strid, I. 2008. LCA-databas för konventionella fodermedel miljöpåverkan i samband med produktion: Version 1. Rapport 772, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik Göteborg Frischknecht, R., Althaus, H-J., Bauer, C., Doka, G., Heck, T., Jungbluth, N. m fl. 2007. The Environmental Relevance of Capital Goods in Life Cycle Assessments of Products and Services. The International Journal of Life Cycle Assessment DOI: http://dx doi org/10 1065/lca2007 02 308 Karlsson, " & Rodhe, L. 2002. Översyn av Statistiska Centralbyråns beräkning av ammoniakavgång i jordbruket - emissionsfaktorer vid lagring och spridning av stallgödsel. JTI uppdragsrapport