UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG 2012 HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD

Datum -09-26 Diarienummer DNHSTD120018 Anders Dybjer, sjukhuschef Tfn 035-13 11 10 anders.dybjer@regionhalland.se UPPFÖLJNING 2 JAN-AUG HALLANDS SJUKHUS HALMSTAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning och analys 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet 2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet 2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan 2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv 2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans 2.8 Mål för FoUU Halland 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden Bilagor Bilaga Hallands sjukhus beställning och ekonomi Bilaga Delårsbokslut VO5 Medicinsk diagnostik Bilaga Delårsbokslut FoUU Bilaga Faktaruta Bilaga Verksamhetsstatistik Bilaga Kommentar verksamhetsstatistik Bilaga Resultaträkning Bilaga Balansräkning Bilaga God vård Bilaga Tillgänglighet Bilaga Personal

Hallands sjukhus Halmstad mål - delårsuppföljning 2 1. Sammanfattning Hallands sjukhus (HS) totala resultat (exklusive regionvård) under årets första åtta månader har en fortsatt mycket god tillgänglighet till nybesök och behandling. En ökad total vårdproduktion, både överstigande 2011 års utfall och års budget inklusive tilläggsbeställning, avseende slutenvård, dagkirurgi/dagsjukvård och övrig öppenvård. HS har i den egna verksamheten (exklusive regionvård) en sjunkande kostnadsökningstakt (bland annat avseende lönekostnader, materialkostnader och läkemedelskostnader), sjunkande kostnader per viktad vårdtjänst, ökad produktivitet och har haft en sjunkande marginalkostnad för vårdproduktion. Kostnadsökningarna i den egna verksamheten har under årets första åtta månader bromsats in trots en fortsatt volymsökning. Samtidigt har kostnaderna för en väsentligen oförändrad patientvolym med behov av högspecialiserad regionvård kraftigt ökat. Prognosen efter augusti bedöms till 140 mnkr varav -52 mnkr för köpt regionvård. En förbättring jämfört med juli på 10 mnkr (kärnverksamheten förbättras 17 mnkr och regionvården försämras 7 mnkr). Åtgärder för ekonomi i balans pågår bland annat genom, fortsatt utveckling av produktions- och kapacitetsplanering, materialförsörjning, läkemedelsanvändning, utökade restriktioner avseende anställningar, rese- och utbildningskostnader och beslut har dessutom tagits för att reducera främst personalkostnader i samband med minskning av vårdplatser och operationskapacitet från och med kommande årsskifte. HS har från årsskiftet en ny organisation med verksamhetsområden som går över sjukhusgränserna. Det är främst opererande specialiteter, medicin och akut samt kvinnosjukvården som påverkas av denna förändring. Det innebär att inom dessa områden återfinns både Hallands sjukhus Halmstad (HSH) och Hallands sjukhus Varberg (HSV). HS bygger en uppföljningsmodell som främst stöder VO-nivå och summeras upp till HS. Det innebär att en del uppföljningsparametrar saknas på förvaltningsnivå och kommer att redovisas för Hallands sjukhus totalt. I bilaga 1 finns en samlad bild för HS över beställning och vårdproduktion. Det har arbetats intensivt från slutet av förra året med den nya organisationen för att organisera de nya områdena både ledningsmässigt och samverkansmässigt. Eftersom verksamhetschefsnivån återinförs organisatoriskt, så krävs både lednings- och samverkansgrupper på den här nivån. För HSH:s del har det inneburit att urologkliniken organiseras under Driftnämnden Varberg (DN VBG) och att barnverksamheten samlas som en länsklinik under Driftnämnden Halmstad (DN HSH). Medicinsk diagnostik, VO5, har bildat ett eget förvaltningsområde och kommer från årsskiftet att särskiljas tydligare ekonomiskt i rapporter. Hela denna förändring av lednings- och samverkansstruktur är genomförd och fungerar. Vårdproduktionen har ökat inom driftnämndens ansvarsområde med 3,0 procent (VVT) jämfört med samma period förra året och är 4,2 procent över budget. Sommarmånaderna har stått för en stor del av denna ökning. Inflödet till akuten i Halmstad är fortsatt ökande (drygt 10 procent fler besök jämfört med 2011).

HS fick en tilläggsbeställning för på 1450 DRG-poäng, denna är efter augusti passerad med nästan 600 poäng. Det ekonomiska resultatet efter åtta månader är 61,3 mnkr för förvaltningsområdet Hallands sjukhus Halmstad och -0,9 mnkr för förvaltningsområdet medicinsk diagnostik och med en total prognos för helåret på 90 mnkr för HSH och -5 mnkr för Medicinsk diagnostik. Främsta orsaken till avvikelsen är höga kostnader för regionvård, som står för -38 mnkr av underskottet. HSH har störst volym vård över takersättning som inte debiterats, vilket påverkar resultatet negativt. Åtgärder pågår för att reducera den ekonomiska obalansen. 2.1 Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska åtgärder riktade till både patienter och medarbetare rörande tobaksbruk fortsatt implementeras samt följas upp och utvärderas. Förbättringsmål Andelen patienter som vid besök på Hallands sjukhus tillfrågas respektive informeras om tobaksbruk ska öka. - En ny rutin för registrering av patienternas rökvanor i VAS har tagits fram. Implementering pågår. När detta är klart ska mätningar kunna ske. Medarbetarna ska vara tobaksfria under arbetstid. - Frågan om personalens tobaksbruk ska tas upp i utvecklingssamtal. 2.2 Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård med fortsatt hög tillgänglighet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Fortsatt hög nivå på tillgängligheten till besök och behandlingar. Identifiera, processorientera och implementera prioriterade vårdprocesser över hela regionen. Förbättringsmål 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSH klarar 6 av 8 månader inom 60 dagar, juli och augusti har samma situation som förra året. o Målet nås inte fullt ut. 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar (regionmål 100 procent inom 90 dagar). - HSH klarar 6 av 8 månader inom 60 dagar. o Målet nås inte fullt ut.

90 procent av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än fyra timmars handläggningstid för att på sikt nå detta för alla sökande. - HSH klarar 79 procent inom 4 timmar. Inflödet fortsätter att öka och är 10,4 procent högre än samma period 2011. o Målet nås inte. Väntetiden ska maximalt vara 7 dagar till skelettröntgen. - Väntetiden är 0-3 veckor. o Målet nås inte fullt ut. Väntetiden ska maximalt vara 14 dagar till övrig röntgen inklusive magnetkamera (MR) och datortomografi (CT) om inte den medicinska planeringen kräver längre handläggningstid. - Väntetiden varierar 0-5 veckor för CT och 0-4 veckor för MR. o Målet nås inte fullt ut. Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatt måldatum. - HSH klarar 85 procent inom uppsatt måldatum. o Målet nås. Säkra att patienter (åter-) remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. - HS har ingen mätmetod i VAS för detta. Till årsbokslutet kommer en rapportering att göras som baseras på förändringar genomförda i verksamheterna i syfte att öka återremitteringen till Närsjukvården. o Målet mäts först i årsbokslut. Utveckla processtyrningen av de fastställda cancerprocesserna i Region Halland. - Från och med augusti finns 15 fastställda cancerprocesser, 13 diagnosspecifika, en för palliativ cancervård och en för cancer av okänt ursprung. De senast tillkomna cancerprocesserna är blås- och njurcancer. För merparten finns processbeskrivningar och kvalitetsindikatorer. En redovisning med deltagande av 120 personer, medarbetare, patientföreträdare, chefer och förtroendevalda, genomfördes den 1:a juni. Genom det hittills genomförda utdataprojektet har vi nu validerat mätningarna och kommer att från och med september att skicka månadsrapporter i första hand till cancerteamen och efter fortsatt utvärdering till berörda chefer. Utdata från VAS har en stor potential och rönt uppmärksamhet vid såväl lokala och regionala presentationer. Att ges förutsättningar för en fortsatt utveckling är en avgörande framgångsfaktor. o Målet för årets 8 första månader uppnått, utifrån de aktiviteter som genomförts. Identifiera och processbeskriva minst en regionöverskridande vårdprocess per verksamhetsområde för gemensam processorientering. - Verksamhetsområdena har påbörjat arbete med att identifiera regionöverskridande vårdprocesser: Verksamhetsområde 1 arbetar med direktspår för strokepatienter till trombolys utan att passera akuten. Verksamhetsområde 2, rehabiliteringsmedicinska vårdkedjan. Verksamhetsområde 3 höftprocessen.

Verksamhetsområde 4, graviditetsprocessen, vårdkedja görs tillsammans med mödravården. Verksamhetsområde 5, läkemedelsgenomgång på ortopedkliniken för patienter som kommer in på grund av fall. Verksamhetsområde Handikappverksamhet har påbörjat med att identifiera, processorientera och implementera processen för vuxenhabilitering. o Måluppfyllelse kan redovisas i årsbokslutet. 2.3 Invånarna ska ha ett stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Åtgärder för att förbättra den patientupplevda kvaliteten med fokus på delaktighet ska genomföras inom samtliga verksamheter. Öka möjligheten för delaktighet och patientinflytande genom att synliggöra medicinska resultat och skapa forum för dialog. Förbättringsmål Patientupplevd delaktighet i beslut om vård och behandling ska öka både i öppenvård och slutenvård. Varje enhet ska genomföra åtgärder när det gäller två förbättringsområden utifrån genomförd patientenkät eller annat underlag. Genomföra åtgärder som ökar möjligheten för delaktighet och patientinflytande. - Dessa mål följs genom den nationella patientenkäten (SKL). Under första kvartalet påbörjas ny mätning och resultatredovisning planeras till september men finns ännu ej tillhanda. Målen med att genomföra åtgärder avseende två förbättringsområden samt ökad delaktighet och patientinflytande redovisas i samband med årsbokslut och i Öppna Jämförelser. Under första kvartalet har ett styrkort med ett antal kvalitetsparametrar för förbättrad översikt och ökad transparens för vissa resultat såväl intern i organisationen som externt, tagits fram. Styrkortet används och kommer att utvärderas i november. o Målet redovisas i årsbokslut. 2.4 Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Verksamheten ska vara drivande i att konkretisera vårdkvaliteten och patientsäkerheten genom implementering, uppföljning och utvärdering av processindikatorer. Patientsäkerheten ska förbättras när det gäller vårdrelaterade infektioner, trycksår och läkemedelsanvändningen. Verksamheten ska implementera system för införande och utfasande av behandlingsmetoder utifrån ett vetenskapligt, etiskt och hälsoekonomiskt perspektiv.

Förbättringsmål Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid. Den medicinska kvaliteten ska utvecklas genom att följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en relevant processindikator per medicinsk specialitet. Verksamhets som inte omfattas av någon medicinsk specialitet ska följa och få ett förbättrat utfall avseende minst en processindikator per huvudvårdsprocess. Fastställa cancerprocessens indikatorer. Verksamheten ska ha minst 95 procent följsamhet till basala hygienrutiner. Färre än 5 procent av patienterna ska under sin vårdtid ha förvärvat ett trycksår. Minska risken för läkemedelsrelaterade fel. Ökad kunskapsstyrning för strukturerat införande och avveckling av behandlingsmetoder vid Hallands sjukhus. - De övergripande kvalitetsresultat som kan användas för såväl historisk som nationell jämförelse presenteras årligen i den så kallade Öppna jämförelser (SKL) som publiceras under hösten. Mätningar som sker som del i den så kallade patientsäkerhetssatsningen sker vid olika tillfällen under innevarande år. Trycksårsprevalensen mättes senast 6 mars och har rapporterats till SKL men sammanställningen har ännu inte gjorts offentlig. Resultaten för HSH är att 7,8 procent av patienterna hade trycksår som uppkommit under vårdtiden eller inte dokumenterats vid inläggningen. Motsvarande siffra för HSV är 12,2 procent. För hela HS blir siffran 9,7 procent. Samtliga medicinska specialiteter inom Hallands sjukhus har identifierat minst en processindikator som följs, de avses sammanställas på årsbasis och redovisas för sjukhusets del i region Hallands patientsäkerhetsberättelse (Regionens patientsäkerhetsberättelse för 2011 bifogas), enligt aktivitetsplan för måluppfyllelse enligt verksamhetsplan. - Följsamheten till gällande vårdhygienregler mättes under januari-februari och visade följsamhet till basala hygienrutiner var 65 procent och följsamhet till klädregler var 93,7 procent. Arbetsgruppen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (APoK) har gett ett uppdrag till Utskotten för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling (UPoK) inom varje område att ta fram en handlingsplan för de enheter inom området som har lägst följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Årets 2 första lokala punktprevalensstudier för vårdrelaterade infektioner visar att 8,2 procent av patienterna vid Hallands sjukhus drabbats av en vårdrelaterad infektion. Resultatet för Hallands sjukhus mätning av postoperativa infektioner helår 2011 är nu klar. Under 2011 drabbades 3,9 procent av alla patienter som opererades av en postoperativ infektion. Avseende minskade risker för läkemedelsfel har inom ramen för uppdraget att analysera Öppna jämförelser 2011 ett projekt initierats som innebär läkemedelsgenomgång och avstämning för de patienter som ingår i ortopedklinikernas höftfrakturprocess. Med ledning av de erfarenheter som genereras kommer projektet att kunna expanderas till att omfatta även andra patientgrupper och processer. Från 1/9 gäller nya föreskriftet som innebär att alla patienter 75 år eller äldre med 5 eller fler läkemedel skall genomgå läkemedelsgenomgång.

F.n. tas rutinen fram för detta, den avses bli regiongemensam, samt identifieras det tillkommande resursbehov som denna föreskrift medför. Resursen och kapaciteten för fördjupade genomgångar finns f.n. inte vid Hallands sjukhus. - Indikatorer finns definierade inom de 13 cancerprocesser som etablerats genom den strategiska cancerenhetens arbete. - Den nya organisationen för patientsäkerhet och kvalitetsutveckling har etablerats och omfattar en gemensam strategisk styrgrupp (SPoK) och en gemensam arbetsgrupp för Hallands sjukhus (APoK). o Delmål är uppnådda och flera av kvalitetsparametrarna kommer att redovisas i årsbokslut. 2.5 Miljö- och klimatprofilen ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Miljöpåverkan från tjänsteresor, läkemedel och skadliga kemikalier ska minskas. Förbättringsmål Miljöpåverkan från tjänsteresor ska minska med 10 procent. Miljöpåverkan från skadliga kemikalier ska minska med 2 procent. Minst 5 procent av alla nyutskrivna recept ska vara provförpackningar. De flesta resor bokas via Region Hallands bilpool. Bilpoolen startade och har därför inga jämförbara siffror från tidigare år. Av den anledningen redovisas inte koldioxidutsläppen från tjänsteresor vid denna uppföljning. Bilpoolens införande innebär att möjligheterna att åka miljöbil ökat och därmed möjligheterna att nå målet. Flera skadliga kemikalier har sorterats ut. Men myndigheternas arbete med att klassa kemikalier gör att många av sjukhusets befintliga kemikalier som tidigare inte har klassats som skadliga nu kommer med på listan över skadliga kemikalier. Förändringen i myndigheternas krav innebär att nya mätningar behöver införas och striktare krav gör det svårare att nå målet. Andelen startförpackningar av nyutskrivna läkemedel är 0,4 procent och har inte ökat. Hallands sjukhus Kungsbacka skriver ut flest startförpackningar 0,8 procent men fortfarande är det långt kvar till målet på 5 procent. Målet nås inte. 2.6 Medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder en god arbetsmiljö Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Verksamheten ska ha tydliga mål och aktiviteter för varje organisatorisk nivå.

Arbetsmiljöåtgärder ska genomföras för att klara kraven på certifiering av arbetsmiljöområdet. - Arbetet med arbetsmiljöcertifieringen är i full gång och en internrevision av systemet skall genomföras under september månad. Även en ny medarbetarenkät skall genomföras med start i september. Kompetensförsörjningen ska säkras så att verksamheten klarar sitt uppdrag. Antalet anställda 31 augusti på Hallands sjukhus Halmstad var 2 443 vilket är en viss ökning från juli 2011. Ökningen beror på organisatoriska överflyttningar till Halmstad, rehabiliteringsverksamheten i Kungsbacka och barnsatsningen i Norr som utgår från Halmstad. Antalet AT-läkare på Hallands sjukhus har ökat efter Regionalt beslut. Andelen av de tillsvidareanställda som har heltidstjänster är 78,53 procent för jämfört med 74,14 procent 2011. Denna ökning beror på erbjudandet om heltid i Region Halland där det i Halmstad funnits ett stort intresse och cheferna försökt att tillgodose detta önskemål. Genomsnittsåldern för Hallands sjukhus Halmstad tillsvidareanställda personal ligger kvar kring 47 år. Högst medelålder i Halmstad har ekonomi/transport personal med 57år och lägst har den tekniska personalen med 43 år. Sjukfrånvaron ligger efter andra kvartalet på nivån 3,70 procent, samma nivå jämfört med andra kvartalet 2011 (3,67 procent). Det är undersköterskegruppen som har högst sjukfrånvaro med 6,46 procent och personal inom administration och inom ledningsgruppen som har lägst frånvaro med 2,98 procent. Enligt rullande 12 har sjukhuset motsvarande 34,97 årsarbetare som har timanställning i juli. Förberedelsearbetet med Arbetsmiljöplan 2013 har påbörjats och kommer att vara klar under hösten. Under 2013 kommer två nya datasystem att införas, LISA för rapportering av arbetsskador och tillbud samt ADATO som är ett system för arbetsinriktad rehabilitering. Förberedelser inför detta har påbörjats. Förbättringsmål Medarbetarnas kännedom/kunskap om verksamhetens mål ska öka. - Ett förbättringsmål för HS är att samtliga chefer skall gå på den Regiongemensamma utbildningen i målkvalitet. Då denna utbildning nu har dragits in kan HS inte uppfylla detta mål. Kvaliteten i verksamhetsplanerna för respektive verksamhetsområde ska öka genom att tydliggöra mätbara förbättringsmål inom alla för verksamheten relevanta målområden. - Detta mål hanteras av områdena att uppfylla när övergripande mål skall brytas ned på områdesnivå. Tanken var att den regiongemensamma utbildningen ovan skulle ge förutsättningar för att genomföra även detta mål.

Andelen medarbetare som upplever Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare ska öka genom att samtliga kliniker ska uppnå ett resultat motsvarande komfortzonen i 2010 års enkät. - En ny Regiongemensam medarbetarenkätsundersökning kommer att genomföras under hösten. I år är det en ny enkät från företaget IC Quality AB vilket innebär att jämförelse med tidigare enkäter inte kan göras. Identifiera och säkra det strategiska bemanningsbehovet ur ett produktions-, kvalitets- och utbildningsperspektiv. - Kompetensuppgifter kommer under hösten att inrapporteras i systemet Personec HR. - Inom kompetensförsörjningen är det främst inom specialistläkarområdet och inom specialist- och vidareutbildade sjuksköterskor som det är svåraste att rekrytera nya medarbetare. Arbetet med det beslutade målet att säkra kompetensförsörjningen inom strategiska bristområden har startat.. 2.7 Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans En samlad HS-analys av beställning och ekonomi återfinns i bilaga1. Kommentarer till verksamhetsstatistik för HSH återfinns i bilaga Verksamhetstatistik. Vårdproduktion Hallands sjukhus Halmstad månad 8 Utfall ack 2011 Utfall ack Förändring antal % period budget Vårdvolymerna mot budget ökar totalt sett med 4,2 procent mätt som viktade vårdtjänster. Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen 15 311 15 731 420 2,7% Antal DRG poäng SV 14 856 15 356 500 3,4% 14 543 813 5,6% 22 303 Case mix index 0,970 0,976 0,006 0,6% Antal DRG poäng ÖV 2 178 2 301 122 5,6% 1 992 309 15,5% 3 088 Cytostatika läkem 453 466 13 2,9% 729-262 -36,0% 1 093 Antal Läkarbesök 105 058 108 035 2 977 2,8% 105 155 2 880 2,7% 159 550 Antal sjukv beh 69 077 69 138 61 0,1% 65 577 3 561 5,4% 99 500 Viktade vårdtj 32 083 33 049 966 3,0% 31 716 1 332 4,2% 48 413 Inom sluten vård är ökningen mot budget främst inom kirurgi, medicin och barnsjukvård. Merparten av denna ökning är utförd under sommaren. Eftersom taket för tilläggsbeställningen passerades redan i juni, så är en stor del av merproduktionen på HSH inte debiterad. DRG-ersatt öppenvård ökar ännu kraftigare mot budget än slutenvården, både dagkirurgi och antalet dialyser ökar kraftigt. Tilläggsbeställningen uppgick till 700 poäng, vilket HS totalt passerade under augusti med 35 poäng.

I öppenvården ökar antalet läkarbesök, där bland annat akutmottagningen har en ökning i antal besök jämfört med förra året på över 10 procent eller cirka 2800 besök. Prioriterade inriktningar från driftsnämnderna Resultatet ska vara > eller = 0. - Avvikelsen mot budget efter åtta månader är 61,7 mnkr. Avvikelsen på regionvården är -26,8 mnkr och kärnverksamheten -34,9 mnkr. - Avvikelsen på Medicinsk diagnostik är -0,9 mnkr. o Målet nås inte. För att nå en ekonomi i balans ska åtgärder för ökad kostnadskontroll genomföras och kostnadsutvecklingen ska understiga index (2,4 procent). - Kostnadsutvecklingen jämfört med första kvartalet 2011 överstiger index och är ca 4,3 procent på Hallands sjukhus totalt (köpt vård är exkluderad eftersom betalningsansvaret har flyttats till HSS). o Målet nås inte. 01 - Hallands sjukhus Halmsta Resultat (mkr) 01-08 UTFALL 2 011 UTFALL 2 012 Förändr % BU 2 012 DIFF VS BU HSU-intäkter 1 134,4 1 197,7 5,6% 1 197,8-0,1 Pat.avgifter 23,3 25,5 9,8% 28,5-3,0 Övriga intäkter 194,0 176,2-9,2% 176,4-0,2 Summa intäkter 1 351,6 1 399,5 3,5% 1 402,8-3,3 Bemanningstjänster 14,4 6,1-57,6% 3,8-2,3 Lab 60,2 61,1 1,6% 56,1-5,0 Läkemedel 55,5 51,2-7,7% 58,8 7,6 Personalkostnader 680,5 718,9 5,6% 708,6-10,3 Röntgen 51,5 43,1-16,3% 45,7 2,6 Tjänster & material 248,2 258,7 4,4% 244,7-13,9 Övr material & varor 72,3 74,2 2,7% 62,5-11,7 Summa kostnader I 1 182,5 1 213,3 2,6% 1 180,2-33,1 Avskrivningar 25,4 21,2-16,4% 20,7-0,5 Finanskostnader 4,0 3,1-23,6% 3,2 0,2 Regionvård 161,6 190,1 17,6% 163,3-26,8 Övr kontoklass 7 35,1 22,7-35,3% 25,0 2,3 Summa kostnader II 226,2 237,2 4,8% 212,3-24,9 RESULTAT - 57,1-51,1 10,2-61,3 HSU-intäkterna ligger i stort sett på budget, cytostatikaersättningen är -10 mnkr mot budget och tilläggsersättningen är 11 mnkr. De tar i stort sett ut varandra. Under juli och augusti är det framförallt HSH som haft vårdvolymer över taket för tilläggsersättning som inte debiterats. Den största enskilda avvikelsen är regionvård, den kommenteras i bilaga 1.

Personalkostnaderna påverkas delvis uppåt av att köpta bemanningstjänster minskat, lägger man ihop dessa två poster är ökningen för personal 4,3 procent, bemanningstjänster har ersatts med egen personal. Ökningen av tjänster och material består främst av att rabatt från Regionservice betalades ut 2011, det blir ingen rabatt. Övrigt material och varor har en måttlig ökning i förhållande till den produktionsökning HSH haft, den största enskilda ökningen återfinns inom hjälpmedel, främst andningshjälpmedel där antalet patienter som får dessa hjälpmedel ökat kraftigt. Förbättringsmål Öka styrning och förbättra analys, åtgärder och prognos genom månatliga uppföljningsmöten och rapporter på respektive chefsnivå. - Standardrapporter för uppföljning månadsvis på sjukhus, verksamhetsområde och kliniknivå är klar och används. Månadsvis uppföljning sker i SLG och OLG. o Målet uppnått Förbättra uppföljning av personalkostnader för varje chefsnivå för att tidigt kunna vidta åtgärder och utarbeta åtgärdsplaner vid obalanser. - En veckorapport som visar förändring i antal anställda har tagits fram och följs upp varje vecka. o Målet uppnått 2.8 Mål för FoUU Halland För hälso- och sjukvården inom Region Halland ska FoUU Halland ha skapat en hög tillgänglighet till forskningsstödjande insatser och medverkat till utvecklingen av pedagogiska modeller. Det innebär att FoUU Halland ska utveckla en strukturerad ärendehantering för den forskningsstödjande verksamheten och genomföra åtgärder för utveckling av moderna teambaserade pedagogiska modeller. FoUU Halland ska medverka i utvecklingen, och ansvara för delar av kompetensutveckling i RH och att samverka med olika utbildningscentra. FoUU Halland har ansvar för ATläkarutbildning. Sektionerna inom FoUU har brutit ner målen i delmål och dessa redovisas i bilaga FoUU delårsrapport. 3 Hallands sjukhus uppdrag utifrån prioriterade utvecklingsområden I hälso- och sjukvårdstyrelsen fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för utifrån prioriterade utvecklingsområden. Nedan ges en statusrapport för de uppdrag som omfattar stora delar av verksamheten. Övriga uppdrag pågår och följer aktuell plan.

Bilda en länsklinik inom barnsjukvården samt fullfölja uppdraget om ökad ambitionsnivå i norra Halland Uppdraget pågår och statusrapport är lämnad till driftnämnderna i mars månad. Vårdplatserna på Hallands sjukhus Varberg diskuteras med utgångspunkt att samordna bemanningen med intilliggande avdelning. Bemanningen på vårdavdelningen kommer att vara klar sommaren efter avslutad uppdragsutbildning för barnsjuksköterskor i samverkan med Högskolan i Halmstad. Läkarjourlinjen fungerar sedan september 2011 med stöd av inköpt stafettlinje och kommer att drivas helt i egen regi från och med våren. Ursprunglig kostnadskalkyl gjordes utifrån 2010 års kostnadsläge och omfattade inte alla delar i satsningen. Dialog pågår kring fortsatt finansiering utifrån ny kostnadskalkyl för att uppdraget ska kunna slutföras och för att barnsjukvården vid Hallands sjukhus ska kunna bedrivas med en hög kvalitet och patientsäkerhet. Fullfölja och utvärdera pilotprojektet Framtidens cancervård kring en integrerad sjukhusövergripande cancerrehabilitering Under första kvartalet har det av socialdepartementet finansierade projektet med att bygga upp en sjukhusövergripande cancerrehabilitering övergått i full drift. Under januari till februari har pilotverksamheten på medicinkliniken utvärderats. Dessa erfarenheter har tillsammans med feedback från cancerrehabiliteringsteam, referensgrupper (patienter, närstående, sjuksköterskor samt rehabpersonal) utgjort basen i planeringen av utbildningsinsatser. I syfte att marknadsföra projektet och utbildningsinsatsen Baskurs integrerad cancerrehabilitering anordnades en mässa kring cancerrehabilitering som i första hand riktade sig till chefer och beslutsfattare. Många samarbetspartners som SKL, RCC Syd, RCC Väst och Region Hallands strategiska cancerenhet medverkade och mässan fick mycket gott genomslag i media. I och med första kurstillfället blev resurser som cancerrehabiliteringsteamet, CARE-journalanteckning i VAS etc. tillgängliga sjukhusövergripande. Förbereda verksamheten för Vårdval Halland+ Arbetet med att förbereda verksamheterna inför start av VVH+ påbörjades 2011, genom bildandet av en arbetsgrupp. Arbetet har under utvecklats vidare genom att en styrgrupp bildats med uppdrag att leda arbetet. Styrgruppen har identifierat frågor som måste beaktas inom Hallands sjukhus inför införandet av VVH+. Detta i syfte att säkra den verksamhet som fortsatt kommer att tillhöra Hallands sjukhus uppdrag och för att patienter inte ska komma i kläm under omställningsperioden. Fullfölja pågående AT-läkarsatsning Hallands sjukhus har fått ett utökat uppdrag avseende AT-läkare, vilket innebär en ökning av antalet med 40 procent. Utökningen påbörjades våren 2011 då 24 AT-läkare

rekryterades inför hösten 2011, istället för 17. Därefter har lika många rekryterats varje halvår. Det innebär att vi nu har 96 AT-läkare i tjänst, 52 vid Hallands sjukhus Halmstad och 44 vid Hallands sjukhus Varberg. Tillgången av AT-läkare har genom detta avsevärt förbättrats för verksamheten, men har i vissa fall lett till svårighet att ordna placering på akutmottagning vilket är viktigt ur utbildningshänseende. Fler handledare har fått engageras i verksamheten och uppdragen har utökats för de övergripande AT-studierektorerna med 5-10 procent. Sammanfattningsvis har utökningen gått bra, men krävt nya resurser genom ökat behov av handledning, grupphandledning, administration, rekryteringsprocess och ökad belastning på AT-läkarcheferna. Gemensam urologisk klinik HSH och HSV Projektet gemensam urologklinik med sina 3 delprojekt, gemensam klinik i VAS, resurs och bemanning samt processer som påbörjades 2011 är överlämnat till, nytillträdd VC för urologkliniken. Arbetet fortlöper enligt plan. Gemensam utvecklingsdag har genomförts under februari och ännu en planeras under oktober. En klinikledning är startad liksom samverkansgrupp. Flertal olika samordnande aktiviteter mellan HSH och HSV är igång. Säkra att relevanta patienter registreras i Senior Alert och svenska Palliativregistret Senior Alert Registeringar i Senior Alert pågår sedan 2011 och flera utbildningsinsatser har genomförts i samband med breddinförandet. Under årets första tre månader har 2005 riskbedömningar gjorts på patienter äldre än 75 år, vilka är inmatade i registret. Förutom dessa har cirka 450 riskbedömningar gjorts på patienter under 75 år. 1550 åtgärder har registrerats och av vilka 1502 har följts upp under vårdtiden. Diskussion pågår för att säkra överrapporteringen av regitreringarna i Senior Alert till mottagande vårdgivare i samband med utskrivning från sjukhus. Arbete pågår också för användning av utdatan från registret som stöd i förbättringsarbetet inom Hallands sjukhus. Svenska Palliativregistret Ett omfattande arbete pågår och av totalt 33 vårdavdelningar har 22 startat upp sin registrering. Läkargrupper har informerats. Ordet brytpunktsamtal, är inlagt i VAS som ett sökord i journaltyp för samtliga läkare inom specialistsjukvården sedan mitten av februari. Styrgruppen för palliativ vård är involverad och kommer att sätta mål för den sjukhusövergripande kvalitetsutvecklingen utifrån registreringens resultat. Projektledaren ingår i Regionens styrgrupp för införandet av Palliativregistret. Halmstad den 26 september Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Anders Dybjer Sjukhuschef

Hallands sjukhus - bilaga 1 Vårdbeställning och ekonomi delår 2 1. Inledning - sammanfattning Det har genomförts stora förändringar i styrmodellen för Hallands sjukhus HS), vilket påverkar på olika sätt. Ansvaret för vårdgaranti är överfört till HSS och jämförelsen med förra året påverkas genom att kostnaderna för vårdgaranti inte finns med i år. Sammantaget för HS kan följande konstateras; Vårdproduktion Avsevärt högre vårdproduktion jämfört med 2011 i slutenvård, dagkirurgi/dagvård och övrig öppenvård (både akut och elektiv). Högre vårdproduktion än budget och uppdrag (inkl tilläggsbeställning) i slutenvård, dagkirurgi/dagvård och övrig öppenvård. Ekonomi Sjunkande kostnadsökningstakt i den egna kärnverksamheten. Kraftigt ökande kostnader för köpt högspecialiserad vård. Ökad produktivitet. Sjunkande kostnad/vårdtjänst. Sjunkande marginalkostnader för ökad vårdproduktion. Resultat Förbättrat ekonomiskt resultat i den egna kärnverksamheten, från -105 mnkr till -88 mnkr. Ökade kostnader för regionvård, helårsprognos på 52 mnkr mot budget. Total helårsprognos förbättras nu från -150 mnkr till -140 mnkr. HS har en budgeterad vårdvolym att hålla med tre mätperioder för jan-maj, jun-okt och nov-dec. HS fick en tilläggsbeställning för helåret efter första mätperioden på 750 p slutenvård och 700 p DRG-ersatt öppenvård. Merproduktionen efter åtta månader är över tilläggsbeställningen, som baserades på hela år, och HS behöver därför göra en framställan om tilläggsbeställning.

Driftnämnderna har skickat in en begäran om ersättning för regionvård för perioden januari-juli. Svar i frågan har inte kommit. Detta kan komma att påverka hur resultatet blir vid eventuell differens mot budget. 2. Vårdbeställning Hallands sjukhus månad 8 Utfall ack 2011 Utfall ack Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Antal vårdtillfällen 28 184 29 036 852 3,0% Antal DRG poäng SV 26 834 27 954 1 120 4,2% 26 667 1 287 4,8% 40 730 Case mix index 0,952 0,963 0,011 1,1% Antal DRG poäng ÖV 4 564 4 907 343 7,5% 4 171 735 17,6% 6 500 Cytostatika läkem 705 744 39 5,6% 1 139-394 -34,6% 1 708 Antal Läkarbesök 181 884 185 984 4 100 2,3% 182 563 3 421 1,9% 277 215 Antal sjukv beh 186 308 191 540 5 232 2,8% 187 131 4 409 2,4% 281 050 Utprovade hörapparater 2 956 3 485 529 17,9% 3 000 485 16,2% 4 500 Viktade vårdtjänster 60 308 62 491 2 183 3,6% 60 292 2 199 3,6% 91 996 Vårdproduktionen mätt som viktade vårdtjänster ökar med 3,6% mot periodens budget och med 3,6% mot förra året. Inflödet till akutmottagningarna fortsätter att öka jämfört med förra året, ca 10% eller 4 600 fler besök i år. Trenden med ökning på akutmottagningarna återfinns på i stort sett alla sjukhus i landet. DRG-ersatt slutenvård ökar främst inom kirurgi och medicin, där utfallet påverkas av det ökade akuta inflödet. Den nedgång som fanns inom medicinkliniken på HSH under våren har vänt och utfallet är över budget. HSH har under sommaren haft extremt hög vårdvolym både mätt i antal DRG-poäng och antal vårdstillfällen. Kvinnosjukvårdens minskning, framförallt på HSV, har också vänt och antalet förlossningar under sommaren har varit högt. Ökningen inom DRG-ersatt öppen vård påverkas av bättre produktionsplanering och en bättre kapacitet totalt sett inom HS opererande specialiteter. Kapaciteten i Kungsbacka förstärktes med fler operatörer från förra hösten, vilket avspeglas i fler dagkirurgiska operationer. Ökningen är störst inom medicinklinikerna, som har en kraftig ökning av antal dialyser, och inom ortopedi. Åtgärder: Driftnämnderna begärde tilläggsbeställning för perioden januari-maj. Beslutet blev en ökning av DRG-poäng i slutenvård med 750 p och i DRG-ersatt öppenvård 700 p, där beslutet om tilläggsbeställning avser hela (inte mätperioden januari-maj). Utvecklingen under sommaren har lett till att merproduktionen passerat dessa årsvärden med nästan 600 p, med störst ökning inom sluten vård. HS behöver därför göra ytterligare en framställan om tilläggsbeställning efter sommarens höga vårdvolymer. Fördelning per förvaltning:

Viktade vårdtjänster HSH HSV HSK Summa Utfall 2011 32 083 20 087 8 139 60 308 Utfall 33 049 21 094 8 348 62 491 Differens utfall % 3,0% 5,0% 2,6% 3,6% Budget period 31 716 20 247 8 329 60 292 Differens budget % 4,2% 4,2% 0,2% 3,6% DRG-poäng SV och ÖV HSH HSV HSK Summa Utfall 2011 17 034 13 238 1 126 31 398 Utfall 17 657 13 980 1 224 32 861 Differens utfall % 3,7% 5,6% 8,7% 4,7% Budget period 16 535 13 233 1 070 30 838 Diff budget antal 1 121 747 155 2 023 Differens budget % 6,8% 5,6% 14,5% 6,6% Cytostatikapoäng Budgetmässigt avviker antalet utförda cytostatikapoäng kraftigt, -455 p. Det beror på att prislistan korrigerats inför där patentutgångar och bättre upphandlingar lett till lägre kostnader för cytostatika. Jämförelse av kostnadsutfall på cytostatika och debiterade poäng är i stort sett i balans. Analysen av 2011 visar att utfallet gav ett överskott på 17 mnkr. Prislistan för är baserad på de nya upphandlingarna och fastställdes senare än budgeten för cytostatikapoäng, därför uppstår den här differensen. Detta får konsekvenser eftersom en del av åtgärdsplanerna för 2011 skulle innebära besparingar på läkemedelsområdet med bättre upphandlingar. Eftersom kopplingen kostnad och intäkt för cytostatikapoäng är 1 till 1, så innebär en lägre kostnad för läkemedel direkt en lägre intäkt. 3. Ekonomi Hallands sjukhus inklusive VO5 Medicinsk diagnostik Resultatet för Hallands sjukhus (HS) efter 8 månader uppgår till -85,1 mnkr. Budgeterat resultat efter 8 månader är -1,6 mnkr. Resultatet efter åtta månader innebär alltså en avvikelse mot budgeterat resultat på -83,5 mnkr. För helåret beräknas ett resultat på -140 mnkr, en förbättring med 10 mnkr jämfört med juli månad. Förbättring inom kärnverksamheten från -105 mnkr till -88 och försämring av regionvården från -45 mnkr till -52 mnkr. Kostnadsutvecklingen jämfört med 2011 är 4,3 % (externa kostnader exkl köpt vård). Det är främst personal, material och hjälpmedel som avviker. Målet att hålla kostnadsutvecklingen lägre än index 2,4% nås allts inte. Årets resultatutveckling för HS jämfört mot budget och föregående år presenteras i diagram nedan, där även årsprognos redovisas.

50,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 50,0 100,0 150,0 200,0 Resultat ack 2011 Resultat ack Budget ack Resultatprognos Linjär (Resultat ack ) Merproduktionen som ligger över tilläggsbeställningen (knappt 600 p) är inte fakturerad. Värdet räknat med en ersättning på 50% uppgår till 11 mnkr. Hallands Sjukhus Resultat (mkr) 01-08 UTFALL 2 011 UTFALL 2 012 Förändr % BU 2 012 DIFF VS BU HSU-intäkter 2 126,4 2 242,9 5,5% 2 232,7 10,2 Pat.avgifter 47,9 53,4 11,5% 57,1-3,7 Övriga intäkter 543,1 517,4-4,7% 490,8 26,6 Summa intäkter 2 717,5 2 813,7 3,5% 2 780,6 33,1 Bemanningstjänster 20,8 12,9-38,1% 6,7-6,2 Lab 107,8 114,6 6,3% 104,7-9,9 Läkemedel 104,6 99,0-5,4% 108,7 9,7 Personalkostnader 1 318,2 1 396,6 5,9% 1 377,2-19,4 Röntgen 100,2 92,5-7,6% 91,6-0,9 Tjänster & material 496,8 544,6 9,6% 520,4-24,2 Övr material & varor 194,5 201,0 3,4% 169,9-31,2 Summa kostnader I 2 342,8 2 461,2 5,1% 2 379,2-82,0 Avskrivningar 69,3 65,8-5,1% 65,1-0,7 Finanskostnader 12,0 10,2-14,7% 10,4 0,2 Regionvård 244,9 284,9 16,3% 250,1-34,8 Övr kontoklass 7 150,6 76,7-49,0% 77,5 0,7 Summa kostnader II 476,8 437,6-8,2% 403,0-34,6 RESULTAT - 102,1-85,1-1,6-83,5

Intäkter: Avvikelsen mot budget för HSU-intäkter består av en ökning tilläggsbeställningen och en minskning på grund av lägre debitering av cytostatikapoäng. Patientavgifter följer ökningen av egenavgiften i öppen vård, avvikelsen mot budget dels en eftersläpning av debitering och en liten övervärdering av budgetuppräkningen. Övriga intäkter går ner jämfört med förra året som en konsekvens av sänkta röntgenpriser. Personalkostnader och bemanningstjänster: Ökningen för personalkostnaderna är inte lika kraftig som under 2011 och en stor del är relaterat till nya uppdrag (AT-läkare, Handikappverksamheten, specialistläkare i Kungsbacka och barnsatsningen) som i stort sett är fullt bemannade i år. Där finns även kostnader för arbetsmiljöåtgärder i Varberg som en delförklaring till ökningen. Sommarmånaderna har varit något dyrare i år än förra året, delvis som en konsekvens av stora evenemang med förstärkta jourlinjer, men även utifrån det tryck som varit på vården och den vårdvolym som utförts under sommaren. Förhållandet är det omvända för bemanningstjänsterna, där utfallet är betydligt lägre i år än förra året. En viss kostnadsökning märks inom barnsjukvården omhändertagandet av akut sjuka barn i Varberg. De anställda barnläkarna kommer successivt att bemanna denna akutlinje och reducera behovet av hyrläkare. Ögonkliniken har också haft bemanningstjänster som avvecklats under året. Läkemedel, konto 50: Från årsskiftet har HS en ny distributör av läkemedel (Apoteket Farmaci för piller Apoteket Produktion för främst cytostatika) och det har varit en del inkörningsproblem för att administrativa rutiner ska fungera. Det nya leveransavtalet innebär att HS kommer att betala nettopriser istället för att begära in återbäring i efterskott. Under kommer det att vara en blandning av netto- och bruttopriser, med rabatter från 2011 som påverkar. Det påverkar även hur rullande 12 utvecklas eftersom rabatterna betalades ut i två omgångar i augusti och december. Totalt sett är utvecklingen inom läkemedelsområdet positiv. Övrigt material och varor, konto 51-59: Dels är det en produktionsrelaterad ökning med högre kostnader för bland annat implantat, på drygt 2 mnkr, dels är det en fortsatt ökning av hjälpmedel (framför allt medicinsktekniska som exempelvis andningshjälpmedel) där antalet utprovade hjälpmedel ökat kraftigt de senaste åren. Tjänster och material, konto 6 och 7: Differensen mellan åren beror på kontoändring från Övrigt konto 7 till tjänster och material, posten är neutral. Avvikelsen mot budget återfinns främst sjukhusgemensamt

HSH där bland annat en budgetpost med återbäring från Regionservice (tidigare års återbäring uteblir i år) och kostnader för datalicenser och konsulter är de största posterna. Regionvård: Avvikelsen mot budget är -34,8 mnkr. Den utveckling som startade under hösten förra året, med ett fåtal patienter med kostsam vård, fortsätter även under. HS lämnade en kompletterande rapport om orsakerna efter juli månad, där de största orsakerna till ökningen av kostnader presenterades - få, men dyra vårdtillfällen både från SU och SUS. En annan faktor som påverkat är bytet av DRG-grupperare, där regionvården blir dyrare och valfrihetsvården något billigare. Som en konsekvens av ovanstående har HS lämnat in en begäran om budgetförstärkning. Detta kan komma att påverka hur resultatet blir vid eventuell differens mot budget. Antalet utfärdade regionvårdsremisser har minskat jämfört med samma period förra året se tabell nedan; Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Totalt 2011 475 482 558 432 499 471 353 390 3660 446 493 552 464 488 447 345 322 3557-29 11-6 32-11 -24-8 -68-103 Det finns en viss eftersläpning, framförallt av patienter som söker via valfrihet, som övergår till regionvård under vårdtillfället på SU. Där begär SU remiss i efterskott. Rullande 12: Kostnadsutvecklingen mätt med R12 har en minskande takt under, den uppgång som är i augusti påverkas av en stor rabatt för läkemedel som kom i augusti 2011. Trots att kurvan viker av neråt under, så skulle lutningen vara betydligt kraftigare för att nå en ekonomi i balans.

108,0% 107,0% 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% Kostnadsutv externa kostnader HS (exkl HSK allt, kto 52, 70 72) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Kostnadsökning i % jämfört med 2011: För att jämföra kostnadsutvecklingen exkluderas interna (både förvaltningsinterna och landstingsinterna kostnader, då det har skett en del förändringar av motparter mm). Externa kostnader innebär majoriteten av kostnader och för att få en relevant jämförelse exkluderas köpt vård (ansvaret för vårdgaranti har flyttats till HSS) och hjälpmedel. 110,0% 108,0% 106,0% 104,0% 102,0% 100,0% 98,0% 96,0% 94,0% 92,0% Kostnadsökning 2011 jfrt samma period året innan, ack extern kostnad exkl hjm och köpt vård (HSH och HSV) 2011 2010 2011 Index Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kostnadsutvecklingen för HS med dessa avgränsningar är 4,3% ackumulerat jämfört med 2011. Utvecklingen under året är betydligt bättre än 2011, men målet att ökningstakten ska ligga under index nås inte. Ökningen i augusti påverkas av rabatter för läkemedel som bokfördes i augusti förra året.

De här siffrorna visar procentuell ökning mot föregående år, 2011 mäts alltså mot 2010, vilket var ett år med låg ökningstakt. Takten är dämpad under, men är fortsatt för hög. Marginalkostnad januari-augusti: Marginalkostnaden för merproduktionen har diskuterats och beräknats tillsammans med Regionkontoret. Modellen som använts är budget mot utfall för både viktade vårdtjänster och ekonomi, där marginalkostnaden beräknas på budgetdifferenserna för bägge posterna och den ingående obalansen räknas bort. Marginalkostnaden med dessa bedömningar och avgränsningar för januari-augusti är ca 30% av DRG-ersättningen. Prognos: Prognosen med ovanstående förutsättningar bedöms till -140 mnkr (där regionvården står för -52 mnkr) och fördelas på respektive förvaltningsområde enligt nedan: Förvaltning Avvikelse budget efter aug Prognos helår Prognos exkl regionvård HSH -61,7-90 -53 HSH Med diagnostik -0,9-5 -5 HSV -17,7-35 -20 HSK -3,6-10 -10 Summa -83,9-140 -88 Uppdragen: Slutenvård, mottagningsverksamhet och dagkirurgi Volymutvecklingen under perioden januari-augusti är hög både i förhållande till budget såväl som mot föregående år. Främst är detta styrt av ett ökat inflöde av remisser och besök till akutmottagningarna, där antalet besök efter augusti ökat mer än 10% jämfört med förra året och fortsätter att öka. Ökningen inom sluten vård är hög, antalet vårdtillfällen är 3% fler än 2011 och DRGpoäng 4,8%. Ökningen är störst i Varberg under våren och i Halmstad under sommaren. En kapacitetsökning i Kungsbacka, som inleddes förra året, och bättre bemanning av operatörer i Varberg, har gett en ökning inom DRG-ersatt öppen vård med 7,5% i jämförelse till förra året. Även dialysverksamheten ökar kraftigt. Inom öppen vård ökar både läkarbesök och sjukvårdande behandling med 2-3%.

Avvikelsen mot budget uttryckt i DRG-poäng är 1 287 poäng i sluten vård och 735 poäng i öppen vård. HS har fått en tilläggsbeställning för på 750 poäng SV och 700 poäng ÖV. Det här innebär att HS passerat taket för tilläggsbeställning i sluten vård med 572 poäng (med 50% ersättning ett värde på ca 11 mnkr som inte är debiterade). Ekonomiskt uppvisar det samlade uppdraget ett ackumulerat underskott på -52,0 mnkr och en prognos på ca -80,0 mkr. Cytostatika Intäkterna avviker mot budget med -17 mnkr. Kostnaden för cytostatikaläkemedel är i stort sett i balans med intäkten, vilket innebär att uppdraget resultatmässigt är i balans. Orsaken till avvikelsen beror helt på att prislistan korrigerats ner. Antal behandlingar har ökat med drygt 1 % jämfört med samma period förra året. Abonnemangsersatt vård, regionvård Avvikelsen mot budget är -34,8 mnkr. Första halvårets problem med bristfälliga underlag från regionsjukhusen har i stort sett blivit utredda och analyserade. Det finns en kostnadsökning som har relevanta förklaringar, dels att förändringen av DRGgrupperare har inneburit en kostnadsökning och att ett fåtal patienter med kostsam vård varit fler i år jämfört med samma period förra året. Nämnderna har lämnat in en begäran om budgetförstärkning för detta. Utvecklingen från 2009 enligt tabell nedan. År Jan-Aug Ökn % 2009 231 893 2010 234 862 101,3% 2011 243 052 103,5% 282 616 116,3% Medicinsk diagnostik Resultatet är negativt, -0,9 mnkr som avvikelse mot periodiserad budget. Det är en stor förändring jämfört med 2011 då verksamheterna uppvisade stora plusresultat. En kraftig prissänkning på röntgenklinikerna har påverkat utfallet. Forskning, utveckling och utbildning Resultatet för FoUU är minus 0,6 mnkr efter augusti månad. Specialisttandvård Resultatet för Specialisttandvården är positivt, 0,5 mnkr mot periodiserad budget. Ett orosmoln är införande av VAS tandvård, som kan innebära både ökade kostnader och en minskad produktion under införandet.

Mödrahälsovård / Ungdomsmottagning Verksamheten har en något ökad volym jämfört med förra året, främst sjukvårdande behandlingar inom mödrahälsovården. Resultatet är positivt, 3,1 mnkr som avvikelse mot periodiserad budget. Handikappverksamhet Totalt sett uppvisar verksamheten ett positivt resultat på 1,1 mnkr som avvikelse mot periodiserad budget. Utprovning av hörapparater har ökat kraftigt, men med i stort sett samma kostnad som en följd av bra upphandlingar och bibehållen väldigt hög tillgänglighet. Investeringar: Investeringstakten för HS har varit låg för årets åtta månader, totalt har 48,8 mnkr bokförts. Dessa fördelas per förvaltning enligt följande: HSH FO O1 Utfall jan-aug Reinvestering PCI 8,3 Re- och nyinvestering datorer 2,0 Spol- och diskdesinfektorer 1,2 Uppgradering patientövervakning 1,0 Multispotlaser ögon 0,8 C-båge 0,7 Utrustning för bakre segmentskirurgi ögon 0,6 Utbyte parkeringsmätare 0,6 Möbler 0,5 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg - barn 0,4 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,3 Övriga 5,3 ---------- SUMMA 21,7

Utfall jan-aug HSH FO O7 Uppgradering 4 st CT-apparater 3,8 Mammografisystem 2,9 Provsättningsrobot Mikrobiologen 1,6 Utbyte skelettlab 2 Fbg 1,5 2 st blodpåscentrifuger Klinisk kemi 0,6 Kylfack bårhuset Vbg 0,6 Uppgradering Carestream RIS/PACS-arkiv 0,4 Anläggning för avjoniserat vatten Klinisk kemi 0,3 Flytt/avslutning bentäthetsmätare BMF 0,3 Utbyte 2 st mikrotomer Patologen 0,3 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg - Klinisk kemi 0,3 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg - rtg 0,2 Reinvestering datorer totalt FO 07 0,2 Övriga 2,7 ---------- SUMMA 15,7 Utfall jan-aug HSV Utrustning i samband med ombyggnation BB 2,3 Utbyte telemetriutrustning medicinklin 0,9 Möbler totalt HSV 0,6 Utrustning i samband med ombyggnad Fbg - kirurgklin 0,5 Coloskop kirurgklin 0,4 Servo ventilator IVA 0,4 Re-/nyinvestering datorer 0,4 Ureteroskop 0,3 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland 0,3 Övriga 2,8 ---------- SUMMA 8,9

Utfall jan-aug HSK Endoskopidiskmaskin op 0,4 Sammanslagning Obstetrix/Milou Halland MHV 0,4 Reinvestering datorer 0,3 Spol- och diskdesinfektorer 0,2 Övriga 1,2 ---------- SUMMA 2,5 TOTALSUMMA HS 48,8 Prognos för helåret bedöms till totalt 90 mnkr för HS. Uppdelat per FO blir det HSH FO 01 30,0 mnkr, HSH FO 07 34,0 mnkr, HSV 20,0 mnkr och HSK 6,0 mnkr. 4. Åtgärder för ekonomi i balans HS har under flera år arbetat med produktionsplanering. Det arbetet har kompletterats med ett projekt om kapacitetsplanering på mer detaljerad nivå. Arbetet pågår. Beslutade åtgärder för ekonomi i balans före maj; Effektiviseringar i verksamheten Materialförsörjningsprojekt 15 mnkr 25 mnkr Beslutade åtgärder i driftnämnderna i maj månad; Reduktion av vårdplatser HSH/HSV Färre jourlinjer Avveckling verksamheter i Falkenberg 11 mnkr 2,8 mnkr 16,2 mnkr Som en konsekvens av ovanstående förslag beslutade driftnämnderna om anställningsstopp samt utbildnings- och reserestriktioner.

5. Trender Ökningstakt lön R12, HS, start 2010 12 109,0% 108,0% 107,0% 106,0% 105,0% 104,0% 103,0% 102,0% 101,0% 100,0% 99,0% 165 000 Läkemedel, R12, start 2009 12 160 000 155 000 150 000 145 000 140 000 135 000 130 000 125 000 Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug Rabatter ger nedgångarna. Kommer att öka i augusti.

205 000 Sjukvårdsartiklar, R12, start 2009 12 200 000 195 000 190 000 185 000 180 000 175 000 170 000 165 000 160 000 Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug Okt Dec Feb Apr Jun Aug 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Regionvård, utfall per månad och R12 medel / mån Utf R12

Månadsbokslut jan-augusti Sjukhus: HS Område: 5 1) Sammanfattning och analys Område 5 redovisade 2011 ett totalt överskott på drygt 20 Mkr vilket var nästan lika stort som överskottet 2010. Området är fr.o.m. ett eget Förvaltningsområde och redovisningen med övrig verksamhet för Hallands sjukhus kommer nu att vara mer separerad. Förutsättningarna är annorlunda genom bl.a. sänkta röntgentaxor och kemlabtaxor samt organisationsändringar för Bild- och funktionsmedicin i Halmstad (BFM). Nettoresultatet efter augusti är -1,5 Mkr och jämfört med periodbudgeten är det ett underskott på 0,9 Mkr. Det rullande 12- månadersresultatet är +5 Mkr men har inte varit så lågt sedan november 2009 och har också sjunkit kraftigt sedan senaste årsskiftet. Stora taxesänkningar har genomförts till vilket nu gett effekt men trots detta överstiger intäkterna budgeterade intäkter kraftigt medan övriga kostnadsklasser är högre än budgeterade. Intäkterna är 17 Mkr högre än budget och på ungefär samma nivå som 2011. Intäkterna har sjunkit betydligt inom röntgen men mindre än förväntat. Intäktsökningarna återfinns hos Klinisk kemi, Patologen, Mikrobiologen och framför allt inom MTA. Personalkostnaderna är 3,8 % högre än 2011 och 1,1 Mkr högre än budgeterad nivå. Materialkostnaderna är högre än budget men betydligt mindre än utfallet 2011. Läkemedelskostnaderna är lägre än förra året vilket till stor del beror på erhållna läkemedelsrabatter för inköp före. Kostnaderna för tekniska hjälpmedel är dock större än beräknat men det bidrar till ökade intäkter inom den verksamheten. I övrigt under material är det kostnaderna för medicinskt material och sjukvårdsartiklar som är större än beräknat. Även kontoklasserna för Tjänster och Avgifter är högre än budget och utfall 2011. Här ingår underskott för servicekostnader och köp av olika tjänster mm. BFM i Halmstad, Patologen och Medicinsk Teknik redovisar underskott både rent nettomässigt, och i jämförelse med budgeten med övriga enheter har överskott eller är i balans. För Klinisk kemi, Mikrobiologen och Röntgen i Norr är överskotten stora. Med hänsyn till utfallet hittills och bedömningar för den närmsta framtiden beräknas den ekonomiska prognosen till -5,3 Mkr. Tillgängligheten är god och uppfyller ställda krav men kan förbättras ytterligare på vissa områden. Bemanningsläget är sammantaget relativt bra även om vissa vakanser finns som behöver bemannas för att verksamhetsområdet skall kunna klara sina uppdrag framöver. Den medicinska kvaliteten inom området är fortsatt god. Den åtgärdsplan som finns innehållande kostnadsminskning för BFM genom att minska omfattningen av inhyrd personal har uppfyllts angående läkarbemanning. För röntgensjuksköterskor kvarstår behovet under. Även i övrigt pågår översyn av ekonomin för att förbättra för de enheter som beräknas få underskott. De uppdrag som Område 5 erhållit inför är genomförda eller under genomförande enligt redovisningen under punkt 8. Antal rapporterade avvikelser i området under de första åtta månaderna ligger på 594 stycken jämfört med 623 stycken 2011.

En ökning av antalet rapporterade avvikelser ses inom Klinisk kemi, där ca hälften är av preanalytisk karaktär, och Läkemedelsenheten. Övriga enheter har rapporterat färre än förra året.

2) Prestationer/verksamhetsvolymer Volymmått utfall janaug 2011 utfall 2011 Budget Budget jan - aug utfall janaug Diff utfall 2011/ % Diff utfall /budget % Klinisk kemi antal analyser 1 939 454 2 984 156 3 005 000 2 003 333 2 029 118 4,6% 1,3% Transfusionsmedicin vägt mått 68 220 103 310 103 300 68 867 71 503 4,8% 3,8% Mikrobiologen antal analyser 101 843 158 160 159 000 106 000 109 942 8,0% 3,7% Patolog lab antal analyser 27 968 46 223 46 200 30 800 29 984 7,2% -2,6% Patolog lab antal obduktioner 146 214 215 143 138-5,5% -3,7% Mammografiscreening antal kvinnor 20 132 35 031 35 000 23 333 20 060-0,4% -14,0% BFM Halmstad antal us exkl K&A,Angio 43 348 75 941 72 000 48 000 42 947-0,9% -10,5% Röntgen Norr (exkl M o C) antal us 59 595 91 668 92 000 61 333 59 807 0,4% -2,5% För Klinisk kemi är det budgeterat en mindre ökning av antalet analyser jämfört med utfallet 2011 men utfallet de första 7 månaderna är 4,6 % fler än förra året. Budgeten för blodcentralernas tappningar, analyser och sålda produkter är satt till samma som utfallet 2011. Jämfört med förra årets första åtta månader har antalet ökat med 4,8 %. Mikrobiologens antal analyser 2010 och 2011 innehöll ett stort antal VRE-analyser. Dessa analyser har som förväntat minskat kraftigt men det totala analysantalet fortsätter att öka och är 8 % fler än under samma period 2011. Patologens antal analyser har ökat med 7 % jämfört med 2011 och antalet obduktioner är enstaka färre. BFM:s antal redovisade analyser omfattar inte Käk- och ansiktsröntgen som redovisas i Område 2 och Angiografiundersökningar administreras nu under Område 3. Jämfört med 2011 har antalet undersökningar minskat med cirka 1 %. Dessutom planeras det att hos röntgenenheterna i länet mammografiscreena cirka 35 000 kvinnor. Antalet efter augusti är på samma nivå som 2011. Eftersläpningen från 2010 då bildhanteringen digitaliserades beräknas vara eliminerad efter. Röntgen i norr med verksamhet i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg gjorda cirka 91 700 analyser under 2011 exklusive de granskningar som utförs för Carema och Movement (Capio). För har det budgeterats en mindre ökning men utfallet är ungefär lika som under samma period 2011.

3) Tillgänglighet Mikrobiologen lägger fokus på snabba provsvar. En lång rad analyser för akuta infektionstillstånd analyseras samma dag. Dessutom prioriteras vårdhygienprover (även på helger) som ger svar på frågan om isoleringsbehov och patientplacering. Genom omorganisation av provflödet avläses bakteriologiska odlingar fram till kl. 9:00 så att svaren finns tillgängliga i VAS innan ronderna börjar på vårdavdelningarna. Klinisk kemi analyserar sina prover löpande med undantag av vissa special- och funktionsanalyser som kan ta 1-2 veckor. Patologens svarstider avseende PAD var 9,4 dagar i augusti 2011 och 6,6 dagar i augusti. Röntgenklinikernas mål är att väntetiden ska vara maximalt 1 vecka till skelett- och lungröntgen och maximalt 2 veckor till övrig röntgen inklusive magnetkamera (MR) och datortomografi (CT). Väntetiden 1 september har varit för lungor 0-2 veckor, skelett 0-3 veckor, datortomografi 2-5 veckor, kolon 0-1 vecka, ultraljud 1-2 veckor, magnetkamera 1-4 veckor och mammografi 1-2 veckor. 4) Ekonomi Totalt för området Området Medicinsk diagnostik och Teknik som omsätter cirka 500 Mkr redovisade 2011 ett ekonomiskt överskott på 20,3 Mkr. För hittills redovisas nu ett nettounderskott på -1,5 Mkr och en budgetavvikelse på -0,9 Mkr. Förutsättningarna för är annorlunda jämfört med 2011 genom bl.a. sänkning av röntgentaxorna med beräknad effekt på 25 Mkr exklusive index och sänkta laboratorietaxor med cirka 9 Mkr. Verksamhetsområdet är fr.o.m. ett eget förvaltningsområde och redovisningen kommer att tydligare skiljas från övrig verksamhet på Hallands sjukhus Halmstad. Förändring i organisationen är i övrigt att Käk- & Ansiktsröntgen numera tillhör specialistandvården och Angiografiröntgen tillhör Område 3. Nettoresultatet är 16 Mkr lägre än utfallet motsvarande tid förra året. Klinisk kemi inklusive Transfusionsmedicin, Mikrobiologen inklusive Hygienverksamheten, Läkemedelsenheten och Röntgen i Norr redovisar efter augusti överskott medan BFM, MTA, Patologen inklusive bårhusverksamheten redovisar budgetunderskott. Intäkterna är endast 1 % lägre jämfört med 2011, och betydligt högre än budgeten, vilket är lite förvånansvärt med hänsyn till taxesänkningarna. Det är inte heller vårdtjänstintäkterna som ökat (-17 Mkr) utan intäkterna för sålda tjänster hos MTA som är största anledningen till att intäktsnivån från 2011 är ungefär oförändrad. Ansvarsförändringar för viss utrustning som hanteras av MTA har medfört kostnads- och intäktsökning liksom en högre omfattning på Tekniska hjälpmedel. Under 2011 släpade intäktsredovisningen efter hos MTA vilket också förklarar ökningen mellan åren. Fr.o.m. redovisas också röntgeninterna kostnader och intäkter för mammografin vilket ökat både kostnader (kontoklass 7) och intäkter. Personalkostnaderna har ökat med 3,8 % jämfört med 2011 vilket är 1 Mkr mer än budgeterat och kan i huvudsak förklaras av lönerörelsen förra året och bokförda beräknade ökningar fr.o.m. april. Under 2010 och 2011 har vakanser minskat de beräknade personalkostnaderna och det är ungefär likadant. Vakansproblem medför dock att hyrpersonal anlitas i viss omfattning men detta bokförs under kontoklassen för Avgifter och ersättningar. Under har det redovisats kostnader för hyrpersonal och läkarkonsulter för 2,6 Mkr sammanlagt men

viss eftersläpning i faktureringen är vanlig och dessa kostnader är i mycket lite omfattning budgeterade. Motsvarande tid 2011 var kostnaderna 2,1 Mkr. Materialkostnaderna har minskat med nästan 3,6 % men är ändå större än budgeterat. Negativa budgetavvikelser finns hos Röntgen, Mikrobiologen, Patologen, Läkemedelsenheten, Klinisk kemi och framförallt inom Hjälpmedelsenheten. Klinisk kemi har sänkt sina kostnader betydligt jämfört med 2011 men sänkningen är av engångskaraktär p.g.a. omläggning till betalning i efterskott av utnyttjat materiel. Utfallet för hela beräknas till -5,3 Mkr med underskott för MTA, BFM Halmstad och Patologen och överskott för Klinisk kemi, Mikrobiologen, LME, Röntgen i Norr och gemensam verksamhet. Medicinsk diagnostik VO5 (tkr) BE Verksamhet Bokslut 2011 Utfall janaug 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget 0135 VERKSAMHETSOMRÅDE 5 gemensamt 0 71 0 813 241 572 0170 KLINISK KEMI 7 511 6 758 0 4 248 481 3 767 0171 BLODGIVARE 90 40 0-24 0-24 0172 MIKROBIOLOGISKT LABORATORIUM 4 050 3 102 0 2 916 231 2 685 0173 PATOLOGISKT LABORATORIUM -681-489 0-838 -22-816 0174 BFM Halmstad -7 803-6 113-9 -11 113-1 196-9 916 0175 LÄKEMEDELSENHETEN 1 213 1 125 0 628 392 235 0178 RÖNTGEN VARBERG, KBA, FBG 22 524 12 510 9 4 122-1 982 6 104 0187 MTA -6 560-2 781 0-2 204 1 256-3 460 Total 20 344 14 224 0-1 452-600 -852 Medicinsk diagnostik VO5 Totalt (tkr) kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhetens intäkter 510 435 331 127 478 493 329 086 312 040 17 046-0,6% 4 Personalkostnader -239 000-154 958-246 391-160 849-159 726-1 122 3,8% 5 Material o varor -73 117-45 570-59 398-43 925-37 820-6 104-3,6% 6 Tjänster/Materiel -127 841-83 033-129 533-92 836-86 322-6 513 11,8% 7 Avgifter o ersättningar -44 382-29 439-38 470-29 732-25 637-4 095 1,0% 8 Finansiering -5 752-3 901-4 702-3 197-3 134-63 -18,0% Total 20 344 14 224 0-1 452-600 -852

Resultat VO 5, rullande 12 mån (tkr) 30 000 25 000 20 000 15 000 TOTALT VO 5 10 000 5 000 0-5 000 jan08-dec08 mar08-feb09 maj08-apr09 jul08-jun09 sep08-aug09 nov08-okt09 jan09-dec09 mar09-feb10 maj09-apr10 jul09-jun10 sep09-aug10 nov09-okt10 jan10-dec10 mar10-feb11 maj10-apr11 jul10-jun11 sep10-aug11 nov10-okt11 jan11-dec11 mar11-feb12 maj11-apr12 jul11-jun12 sep11-aug12-10 000-15 000 Gemensamt för verksamhetsområdet Samtliga nettokostnader för Områdets gemensamma aktiviteter/o5:s stab har fördelats fortlöpande till de ingående verksamheterna och bokförs som interna kostnader och intäkter. Omfattningen har ökat mellan åren. P.g.a. vakanser och sålda interna och externa tjänster redovisas överskott f.n. Överskottet beräknas växa till årets slut till 1,1 Mkr. VO5 gemensamt BE 0135 kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 3 095 1 955 3 227 2 316 2 151 165 18,5% 4 Personalkostnader -2 832-1 654-2 928-1 353-1 711 358-18,2% 5 Material o varor -95-84 -94-8 -63 54-90,0% 6 Tjänster/Materiel -138-129 -152-116 -101-14 -10,6% 7 Avgifter o ersättningar -23-13 -47-20 -31 11 61,6% 8 Finansiering -7-4 -6-5 -4-1 47,3% Total 0 71 0 813 241 572

Klinisk Kemi och Transfusionsmedicin Halland Nettoresultatet för 2011 var + 7,5 Mkr och hittills under är nettoöverskottet 4,2 Mkr och budgetöverskottet är 3,8 Mkr. Nettoresultatet är 2,5 Mkr lägre än under motsvarande tid 2011. Överskott redovisas för både laboratorierna och Transfusionsmedicinen. Stort överskott återfinns för intäkterna och beror till största delen på volymökningen som är stor. Intäkterna för laboratorierna har ökat med 0,5 % och överstiger budgeten med 4,5 Mkr trots taxesänkning till. Inom Transfusionsmedicinen har intäkterna också ökat (+2,4 %) och överstiger budgeten med nästan 0,8 Mkr. Materialkostnadsminskningen jämfört med 2011beror till stor del på ändrat debiteringssystem vilket medfört ändring från lagerhållet materiel till debitering i efterhand efter verklig analysvolym. Detta har engångsmässigt medfört en lägre kostnad på cirka 2 Mkr. Personalkostnaderna ligger över budgeterad omfattning. Jämfört med 2011 har personalkostnaderna ökat med 7,5 %. Materielkostnaderna är lägre än under 2011 (-6,5 %) och anledningen redovisas ovan. Den högre volymen har annars ökat kostnaderna men det döljs i redovisningen genom lägre styckkostnader. Externa laboratoriekostnader har medfört underskott under Avgifter och ersättningar men dessa tjänsteköp har medfört höge intäkter och bidragit till intäktsökningen. Utfallet de senaste månaderna medför att överskottet för hela beräknas till 2 Mkr vilket alltså är lägre än utfallet f.n. Klinisk Kemi inkl Transfusionsmedicin Be 0170 (tkr) kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 130 452 85 972 123 451 86 748 81 422 5 326 0,9% 4 Personalkostnader -58 505-38 002-60 488-40 865-39 296-1 569 7,5% 5 Material o varor -30 263-19 826-28 139-18 547-18 436-111 -6,5% 6 Tjänster/Materiel -25 961-16 023-26 713-17 448-17 803 354 8,9% 7 Avgifter o ersättningar -7 792-5 082-7 766-5 379-5 176-203 5,8% 8 Finansiering -420-280 -345-260 -230-30 -7,0% Total 7 511 6 758 0 4 248 481 3 767

varav Transfusionsmedicin kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 29 333 19 374 28 796 19 842 19 066 777 2,4% 4 Personalkostnader -11 920-7 689-12 994-8 102-8 442 340 5,4% 5 Material o varor -5 829-4 321-5 951-4 112-3 900-213 -4,8% 6 Tjänster/Materiel -4 821-2 928-4 951-3 258-3 299 41 11,3% 7 Avgifter o ersättningar -5 088-3 305-4 836-3 469-3 223-247 5,0% 8 Finansiering -76-50 -64-51 -43-9 2,7% Total 1 599 1 081 0 850 160 690 Klinisk Mikrobiologi och Vårdhygien Halland Nettoresultatet för 2011 var + 4,1 Mkr och hittills under är nettoöverskottet 2,9 Mkr och budgetöverskottet är 2,7 Mkr. Nettoresultatet är något lägre än under motsvarande tid 2011. Överskott redovisas för både laboratoriet och Vårdhygienverksamheten. Stort överskott återfinns för intäkterna och beror till största delen på volymökningen samt för lägre personalkostnader. Intäkterna har ökat med 1,7 % och överstiger budgeten med 1,8 Mkr. Personalkostnaderna ligger under budgeterad omfattning med 1,3 Mkr. Jämfört med 2011 har personalkostnaderna ökat med endast 1,9 %. Materielkostnaderna är lite högre än under 2011 (-4,8 %) och detta beror främst på volymökningen. I övrigt är avvikelserna små. Verksamheten har haft budgetöverskott nästan varje månad hittills och till årets slut beräknas överskottet uppgå till 3,5 Mkr. Mikrobiologiskt lab inkl Vårdhygien Be 0172 (tkr) kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 42 992 28 078 40 881 28 546 26 736 1 810 1,7% 4 Personalkostnader -21 476-13 994-23 926-14 258-15 590 1 331 1,9% 5 Material o varor -8 126-5 015-7 777-5 258-4 800-458 4,8% 6 Tjänster/Materiel -8 031-5 065-7 737-5 246-5 156-90 3,6% 7 Avgifter o ersättningar -1 232-854 -1 379-811 -919 108-5,0% 8 Finansiering -77-48 -62-57 -41-16 20,3% Total 4 050 3 102 0 2 916 231 2 685

Varav Vårdhygien kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 7 114 4 731 6 782 4 827 4 520 307 2,0% 4 Personalkostnader -4 873-3 054-5 383-3 016-3 508 492-1,2% 5 Material o varor -131-90 -99-60 -61 1-33,5% 6 Tjänster/Materiel -1 442-831 -1 289-875 -859-16 5,3% 7 Avgifter o ersättningar -8-5 -10-6 -7 0 17,5% 8 Finansiering -1-1 -1-1 -1-1 103,7% Total 658 750 0 868 84 783 Klinisk Patologi och Cytologi Halland Resultatet för Patologen var negativt 2011 och för redovisas nu ett budgetunderskott och nettounderskott på 0,8 Mkr Nettoutfallet efter augusti 2011 var - 0,4 Mkr och till årets slut steg underskottet till 0,7 Mkr. I verksamheten ingår även bårhusverksamheten som är anslagsfinansierad. Anslaget till bårhusverksamheten ökade 2011 genom att ansvaret för ny enhet tillkom. Om storleken på detta anslag är tillräckligt är dock svår att bedöma. Antalet analyser är 7,2 % fler och förklarar en del av totala intäktsökningen på 6,4 % som också är högre än budget. Taxehöjningen var 2,4 % till. Personalkostnaderna är 9,5 % högre än under 2011 och också högre än budget. En del av personalkostnadsökningen är dock tillfällig. Kostnaderna för materiel är 4,7 % högre än under 2011 och högre än budget vilket kan förklaras av volymökningen. Höga kostnader för hyror, service och reparationer samt köp av administrativa tjänster har medfört ett visst underskott på kontoklass 6 och avskrivningskostnader och köp av tjänster inom kontoklass 7. Kostnader och intäkter har varierat relativt kraftigt under de olika månaderna och helårsutfallet beräknas till - 1 Mkr vilket betyder att underskottet bara beräknas öka relativt marginellt.

Patologiskt lab Be 0173 (tkr) kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 36 450 23 297 36 361 24 781 23 421 1 361 6,4% 4 Personalkostnader -20 783-13 492-21 231-14 777-13 780-997 9,5% 5 Material o varor -6 116-3 577-5 195-3 409-3 041-367 -4,7% 6 Tjänster/Materiel -8 411-5 548-8 433-6 056-5 620-436 9,2% 7 Avgifter o ersättningar -1 661-1 066-1 371-1 277-914 -364 19,8% 8 Finansiering -160-103 -131-100 -87-13 -2,5% Total -681-489 0-838 -22-816 Röntgenverksamheterna i Halland Under 2010 redovisade röntgenverksamheterna i länet ett sammanlagt överskott på över + 17 Mkr. För 2011 redovisades ett överskott på 14,7 Mkr. Taxan förändrades nedåt till 2011 så att intäkterna skulle reduceras med 10 Mkr vid oförändrad verksamhetsvolym och mix av undersökningar och till har en ytterligare minskning gjorts motsvarande 25 Mkr exklusive index vilket alltså är betydligt mer än överskotten. Intäkterna har också minskat med nästan 9 % jämfört med 2011 vilket dock är mindre än beräknat. En förskjutning mot dyrare undersökningar kunde konstateras under 2011 liksom fler akuta undersökningar men fr.o.m. är det inget prispåslag för akuta undersökningar. De kliniker som får undersökningar utförda på jourtid betalar i stället ett fast abonnemangspris. Nettoresultatet för de åtta första månaderna är minus 7 Mkr vilket är 22 Mkr lägre än motsvarande tid 2011. Läkemedelskostnaderna är lägre än budgeterat och lägre än 2011 men rabatter får utfallet att variera kraftigt och ger svårbedömbara totalkostnader. Röntgenmaterielkostnaderna bidrar annars mest till underskottet för Material och varor. Ökade servicekostnader medför också underskott. Mammografiundersökningarna digitaliserades under 2010 vilket bl.a. medförde högre kapitaltjänstkostnader för den nya utrustningen men detta kompenserades genom högre anslag för denna verksamhet som för övrigt finansieras enbart av anslag och patientavgifter. Till tillkom dock servicekostnader för den nya utrustningen med 1 Mkr. Mycket tyder på att Mammografiverksamheten är underfinansierad. Till 2013 införs en intäktsmodell som också är baserad på antalet utförda analyser. Digitaliseringen under 2010 inom mammografin medförde att alla planerade undersökningar inte kunde utföras då men eftersläpningen har hämtats in genom fler analyser under 2011 och resterande beräknas bli åtgärdat under. Sammantaget väntas röntgenverksamheten redovisa underskott med 6,5 Mkr när året är slut. Röntgenverksamheten är organiserad i två enheter och redovisas nedan var för sig.

Röntgen Halland kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 230 136 147 812 202 969 134 941 130 594 4 347-8,7% 4 Personalkostnader -105 046-68 700-105 796-69 316-69 189-126 0,9% 5 Material o varor -15 482-9 034-9 538-7 049-6 182-867 -22,0% 6 Tjänster/Materiel -56 671-38 145-58 614-41 116-39 061-2 054 7,8% 7 Avgifter o ersättningar -33 219-22 129-24 938-21 767-16 619-5 148-1,6% 8 Finansiering -4 996-3 407-4 083-2 685-2 721 36-21,2% Total 14 721 6 397 0-6 991-3 178-3 813 Kliniken för Bild- och funktionsmedicin, Halmstad Resultatet för Bild- och funktionsmedicin i Halmstad, BFM, var 2011-7,8 Mkr och efter augusti är budgetavvikelsen 9,9 Mkr vilket är 3,8 Mkr sämre än motsvarande tid under 2011. Intäkterna har minskat kraftigt genom taxereduceringen och verksamhetsförändringarna för Käk- & Ansiktsröntgen och Angioverksamheten och uppgått till -10,8 % vilket också är mindre än budgeterat (-2,5 Mkr). Fr.o.m. bokförs även uppföljningsundersökningar från mammografin som en kostnad och intäkt på BFM vilket också bidrar till en intäktsökning (och kostnadsökning) jämfört med 2011. Men nettot av detta är noll. Personalkostnaderna har minskat mellan och 2011 och minskningen är 2,1 %. Organisationsförändringarna och vakanser har bidragit till minskningen. Hyrsjuksköterskor har också anlitats för cirka 1,3 Mkr och röntgentelemedicinläkare har anlitas under jourtid för 0,6 Mkr. De inköpta tjänsterna redovisas dock under Avgifter och ersättningar och är inte budgeterade. Budgetutfallet för materiel är negativt med 0,2 Mkr trots en kraftig minskning jämfört med 2011. Underskottet ligger främst på medicintekniskt material och radiologiskt material. Dessa kostnader kan dock variera kraftigt under året p.g.a. periodvis stora inköp. Läkemedelsrabatter erhölls vid två tillfällen under 2011 och även har rabatter bokförts som härrör från tidigare år. Under Tjänster/Material är det främst servicekostnader och hyror av medicinsktteknisk apparatur som medfört underskott mot budgeten med 2 Mkr. Förutom hyrpersonalkostnaderna som kommenterats ovan är det budgeterad besparing (nu -2,7 Mkr) och de interna röntgenkostnaderna för mammografiuppföljningarna som redovisas som budgetunderskott i kontoklassen Avgifter och ersättningar. En viss ekonomisk återhämtning har skett den senaste månaden men utfallet för hela beräknas till -15 Mkr.

Bild och funktionsmedicin Hstd Be 0174 (tkr) kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 109 711 70 836 101 514 63 219 65 727-2 508-10,8% 4 Personalkostnader -54 153-35 431-53 091-34 695-34 736 40-2,1% 5 Material o varor -9 165-4 633-4 097-2 830-2 643-188 -38,9% 6 Tjänster/Materiel -31 310-21 736-30 381-22 265-20 246-2 019 2,4% 7 Avgifter o ersättningar -20 038-13 204-11 820-13 088-7 877-5 212-0,9% 8 Finansiering -2 849-1 944-2 134-1 453-1 422-31 -25,3% Total -7 803-6 113-9 -11 113-1 196-9 916 Röntgenklinikerna i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg Resultatet för 2011 var + 22,5 Mkr vilket endast var cirka 2 Mkr lägre än under 2010 trots taxeminskningen. För är nu nettoavvikelsen + 4,1 Mkr men jämfört med budgeten är detta 6,1 Mkr bättre. Taxesänkningen är nu mer än dubbelt så stor som den var till 2011 och intäkterna har också sjunkit med cirka 7 % men är ändå betydligt högre än budgeterat. Personalkostnaderna har ökat med 4 % och ligger lite över budgeten. Också materielkostnaderna är högre än budget men lägre än utfallet 2011 och det är röntgenförbrukningsmaterial som främst medför underskott. Volymökningen för antalet undersökningar bidrar också till ökade materielkostnader. Budgeterade medel för konsulter och oförutsedda kostnader har inte utnyttjats vilket medför visst budgetöverskott. Verksamheten i norr granskar även bilder för externa enheter vilket medför intäkter som inte har någon koppling till redovisade volymer. Verksamheten har haft budgetöverskott nästan varje månad hittills och till årets slut beräknas överskottet kunna uppgå till 8,5 Mkr. Röntgen Vbg,Kba och Fbg Be 0178 (tkr) kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 120 425 76 976 101 455 71 722 64 868 6 854-6,8% 4 Personalkostnader -50 893-33 269-52 705-34 621-34 454-167 4,1% 5 Material o varor -6 318-4 400-5 441-4 219-3 539-679 -4,1% 6 Tjänster/Materiel -25 362-16 409-28 233-18 851-18 815-36 14,9% 7 Avgifter o ersättningar -13 181-8 925-13 118-8 678-8 743 64-2,8% 8 Finansiering -2 147-1 462-1 949-1 232-1 299 67-15,8% Total 22 524 12 510 9 4 122-1 982 6 104 Läkemedelsenheten (LME)

Läkemedelsenheten (LME) bildades 2010 och är helt anslagsfinansierad. Verksamheten har successivt byggts upp men kostnaderna 2011 blev lägre än budgeten, +1,2 Mkr. I augusti redovisas nu ett nettoöverskott på 0,6 Mkr. Budgetunderskott redovisas för läkemedel samt för ej specificerade budgeterade kostnader. LME skall dock inte ha några egna läkemedelskostnader utan dessa skall fördelas ut till användarna av läkedelsautomaterna. Vid årets slut beräknas ett överskott på 0,5 Mkr kunna redovisas. Läkemedelsenheten Be 0175 (tkr) kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 6 899 4 514 7 065 4 710 4 708 2 4,3% 4 Personalkostnader -5 212-3 109-5 611-3 447-3 347-100 10,9% 5 Material o varor -96-122 -201-371 -134-237 203,9% 6 Tjänster/Materiel -319-119 -153-114 -102-12 -4,9% 7 Avgifter o ersättningar -46-30 -1 090-123 -727 603 311,2% 8 Finansiering -13-9 -11-28 -7-21 216,4% Total 1 213 1 125 0 628 392 235 Medicinsk teknik Halland Det ekonomiska resultatet för Medicinsk teknik, MTA, var -6,5 Mkr för 2011 och -4,5 Mkr för 2010. Sedan 2010 ingår MTA-enheten i Varberg och Halmstad i denna basenhet liksom ansvaret för vissa tekniska hjälpmedel. 2011 har även sjukhusfysikerna omorganiserats till MTA. Kompetens och kapacitet har också ökats genom köp av fasta ITtjänster. Nettokostnaderna för hjälpmedelsverksamheten är -0,4 Mkr och det är stora differenser i kontoklasserna. ITsystemkostnader ingår nu också i redovisningen. Ny lagervärdesberäkning beräknas dock medföra krediterade kostnader som motsvarar underskottet. MTA ansvarar för gashanteringen på sjukhusen och får för detta en fast ersättning som under 2011 var otillräcklig jämfört med de faktiska gaskostnaderna. Ersättningen har höjts till men det redovisas ändå ett underskott i augusti på 0,4 Mkr. Kostnaderna kan dock variera kraftigt under året. Sjukhusfysikerna från BFM Halmstad omorganiserades 2011 så att de numera tillhör MTA. Kostnaderna för denna verksamhet skall finansieras genom intäkter från de enheter som anlitar fysikerna. Under 2011 har dock enbart röntgenenheterna burit sina kostnader. För är utfallet 0,6 Mkr högre än budgeten och det är avsaknad av tillräckliga intäkter som medfört underskottet. Det beror på att vissa utförda tjänster inte kan faktureras då överenskommelser saknas. Vissa kostnader bl.a. för lokalerna saknas förmodligen också.

Den övriga MTA-verksamheten i Varberg och Halmstad redovisar budgetunderskott på cirka 2 Mkr. Det är framförallt servicekostnaderna som är betydligt större än budgeterat. Även personalkostnaderna är något högre än beräknat. Jämfört med 2011 är intäkterna större eftersom bl.a. ansvaret för operationsroboten i Halmstad ingår i verksamheten fr.o.m. vilket medför nya kostnader men också intäkter. Sammanlagt för verksamheterna beräknas underskottet till 4,9 Mkr vid årets slut. MTA Be 0187 (tkr) kontoklass Utfall jan-aug Kontoklassnamn Bokslut 2011 2011 Årsbudget Utfall jan-aug Budget janaug Diff mot periodbudget Förändr 2011/ 3 Verksamhets intäkter 60 286 39 416 64 415 46 970 42 926 4 044 19,2% 4 Personalkostnader -25 147-16 008-26 411-16 833-16 814-19 5,2% 5 Material o varor -12 905-7 871-8 330-9 220-5 082-4 139 17,1% 6 Tjänster/Materiel -28 307-18 002-27 731-22 735-18 479-4 255 26,3% 7 Avgifter o ersättningar -409-266 -1 879-325 -1 252 927 22,3% 8 Finansiering -79-51 -64-61 -43-18 18,0% Total -6 560-2 781 0-2 204 1 256-3 460 5) Personal Kompetensförsörjning Specifikt för Område 5 är att flertalet av våra medarbetare blir alltmer specialiserade och antalet nyckelpersoner ökar. Våra yrkesgrupper behöver långa interna utbildningar p.g.a. att deras grundutbildning ofta är generell, men arbetet är allt mer specialiserat. Detta gäller framförallt biomedicinska analytiker, men även medicintekniska ingenjörer, molekylärbiologer, mikrobiologer, kemister m.fl. Externa vidareutbildningar finns inte på samma sätt för som t.ex. sjuksköterskor och detta gör att området har stora kostnader för långa internutbildningar och kontinuerlig kompetensutveckling. Flertalet av områdets yrkesgrupper är svårrekryterade, vilket gäller framförallt röntgenläkare, röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och medicintekniska ingenjörer. För närvarande finns vakanser inom alla dessa grupper. Svårigheten att återrekrytera dessa grupper ser vi även framöver, vilket kan få betydande problem för laboratorieverksamheten då pensionsavgångarna för biomedicinska analytiker är omfattande under kommande fem år. Återrekryteringsbehovet i kombination med kompetensutvecklingskostnader gör att det är mycket viktigt för området att behålla befintlig personal. Personalkostnader gentemot budget Området ligger 1,1 Mkr över budgeterade personalkostnader. Det är klinikerna Klinisk kemi, Klinisk Patologi och cytologi som efter augusti månads utfall inte håller budgeterade personalkostnader. Utöver detta är inte utfallet för hyrpersonal inräknat i Kliniken för bild- och funktionsmedicins (Halmstad) personalkostnader, vilket gör att även de överskrider personalkostnadsbudget.

Närvarotimmar Området har flertalet månader under perioden ökat sin närvarotid i jämförelse med motsvarande period 2011. Detta beror framförallt på återrekrytering av tidigare vakanta tjänster. Närvarotid i timmar jan- aug År jan feb mars April maj juni juli aug 2011 56 502 55 957 65 237 54 900 63 751 52 065 42 986 54 873 60 385 59 144 62 748 55 753 61 501 51 776 44 710 55 993 Sjukfrånvaro i % jan- aug År jan feb mars April maj juni juli aug 2011 4,1% 4,0% 4,2% 4,2% 3,7% 2,4% 2,3% 2,1% 3,8% 4,7% 4,0% 3,3% 3,2% 4,1% 3,0% 2,7% Sjukfrånvaron är beräknad i procent av totalarbetad tid. 6) Medicinska resultat/kvalitet Den medicinska kvaliteten inom området är fortsatt god. Inom radiologin finns dock risk för en minskad diagnostisk kvalitet p.g.a. den återhållsamhet som råder avseende investeringar. Delar av befintlig utrustning motsvarar inte kraven för en modern diagnostik även om utrustningen i sig fungerar. I övrigt finns behov av extern kapacitet främst gällande MRundersökningar, den privata aktör som tillhandahåller MR är helt integrerad med systemstödet vid röntgenkliniken HSV. Andelen externt utförda undersökningar, och därmed behov av manuell inläsning av röntgenbilder och utlåtande har fortsatt minskat, vilket bidrar till en säkrare diagnostisk process. 7) Åtgärder för ekonomi och verksamhet i balans Område 5 som helhet har efter augusti en negativ obalans gentemot budgeten på 0,9 Mkr vilket motsvarar 0,3 % av omslutningen. Klinisk kemi, Mikrobiologen och Röntgen i Norr har stora positiva ekonomiska obalanser medan BFM, MTA och Patologen har negativ obalans. Kliniken för Bild- och Funktionsmedicin (BFM) har ett stort negativt utfall. Inom radiologin är såväl intäkter som personalkostnader välkontrollerade. Sammantaget går dock radiologin i Halland nu sämre än budget. Under 2011 har ett omfattande prissättningsarbete genomförts med hjälp av extern konsult (Helseplan Consulting) och resultatet innebär kraftiga förändringar inom prissättningen. Den nya prislistan kommer dock inte att kunna användas skarpt förrän 2013, under används den gamla prislistan men med en nedjustering av priserna motsvarande sparbetinget ovan. De största obalanserna inom Område 5 finns inom specialenheterna med länsansvar inom röntgenverksamheten, d.v.s. Nuklearmedicin och Mammografiscreeningen som är underfinansierade. Verksamhetsansvaret för Käk- och Ansiktsröntgen övergick vid årsskiftet till Specialisttandvården och som en del av överlämnandet ses också finansieringsmodellen över, eftersom även denna verksamhet inte varit fullt finansierad. MTA redovisar en mindre negativ avvikelse i förhållande till budget. Verksamheten är noggrant analyserad avseende kostnader och uppdrag och nuvarande budget täcker inte de aktuella verksamhetskostnaderna fullt ut.

Från 1/8 2011 gäller en utökad åtgärdsplan för Område 5. Den innefattar bland annat inrättandet av ett områdesspecifikt råd för teknik- och investeringsfrågor. Erfarenheten visar att många behov och därmed kostnader tillkommer löpande under året och genom att tydligare prioritera dessa kan kostnaderna hållas nere på marginalen. Läkemedelsenheten inom Område 5 har bidragit till besparingar inom läkemedelsområdet för Region Halland på cirka 35 Mkr under 2011. Upphandlingar under beräknas kunna spara ytterligare minst 5 Mkr. Personal ur Område 5s stab har projektledaruppdrag inom upphandling av förbrukningsmaterial för Hallands sjukhus och detta arbete beräknas kunna bidra till ytterligare besparingar under - ff.

8) Återrapportering av uppdrag enligt Verksamhetsuppdrag och budget Specifika uppdrag från sjukhuschefen Att tillsammans med ekonomiavdelningen säkerställa att verksamhetsområdet utgörs av ett eget och från HSH i övrigt separat förvaltningsområde inom Hallands sjukhus men under fortsatt ledning av verksamhetsområdeschefen och sjukhuschefen. Genomfört. Att inom verksamhetsområdet fortsätta utvecklingen av ett operativt projektkontor med projektledarkompetens och beställarkompetens i upphandlingsfrågor, såväl för projekt och upphandlingar som är aktuella inom det egna verksamhetsområdet men även som till stöd för Hallands sjukhus i övrigt. Verksamhetsområdet ska genom denna kompetens aktivt delta i den sjukhusgemensamma upphandlingsprocessen av såväl utrustning som material. MTA ska ha huvudansvaret för upphandling av utrustning och stabsavdelningen ska ha huvudansvaret för upphandling av material och de övriga tjänster som sjukhuschefen i egenskap av uppdragsgivare ansvarar för. Genomfört. Verksamhetsområdeschefen ska säkerställa fortsatt utveckling inom vårdadministrativa IT-system som berör såväl det egna verksamhetsområdets ingående kliniker, MTA som regionövergripande vårdadministrativa systemområden i egenskap av att vara objektägare för vård-it-system i Region Halland. Uppdraget som objektsägare har övertagits av annan person utanför VO 5 under mars månad. Verksamhetsområdeschefen ska säkerställa att de diagnostiska verksamheterna inom området har remiss- och svarssystem som tillgodoser kraven på patientsäkerhet och informationssäkerhet i enlighet med gällande författningar. Pågår. Verksamhetsområdeschefen ska säkerställa att de ingående diagnostiska klinikerna aktivt bistår och deltar i arbetet med utveckling av cancerprocesserna inom Hallands sjukhus och Region Halland. Bland annat ska arbetet inriktas mot deltagande i multimodala teamkonferenser. Röntgenklinikerna och kliniken för Patologi och Cytologi deltar i MDT-ronder vid Hallands sjukhus. Verksamhetsområdeschefen för VO5 ska tillsammans med chefen för den strategiska cancerenheten utveckla samarbetet mellan verksamhetsområdet, strategiska cancerenheten och chefläkarkontoret i syfte att uppnå största möjliga effektivitet och samutnyttjande av gemensamma kompetenser. Pågår Verksamhetsområdeschefen för VO5 ska under ansvara för förberedelser och planering av införande/upphandling av gemensamt bildhanteringssystem (PACS) för radiologin inom VO5, om möjligt fr.o.m. 2013. Ny verksamhetschef för den gemensamma röntgenkliniken 2013 har rekryterats. F.n. tjänstgör denna person som t.f. verksamhetschef för BFM. Detta uppdrag förbereds under kvarttal 4 för att starta efter årsskiftet. Verksamhetsområdeschefen för VO5 ska under förbereda för en sammanslagning av kliniken för bild och funktionsmedicin HSH och röntgenkliniken Varberg-Kungsbacka till en gemensam röntgenklinik inom Hallands sjukhus under ledning av en gemensam verksamhetschef från och med 2013-01-01. Sammanslagning ska utarbetas och en risk- och konsekvensanalys ska genomföras före beslut. Risk- och konsekvensanalys, samverkan och beslut om sammanslagning inklusive tillsättning av en gemensam verksamhetschef ska ha genomförts till -09-01. Tillträde av gemensam chef ska ske senast 2013-01-01. Genomfört. Verksamhetsområdeschefen för VO5 ska med stöd av verksamhetsområdeschefen för VO7 Handikapp utarbeta förslag till hjälpmedelsanvisningar för de andningshjälpmedel som MTA ansvarar för. Genomfört.

För Klinisk kemi och transfusionsmedicin Halland Att under etablera möjlighet till tappning av blodgivare inom Hallands sjukhus Kungsbacka, under förutsättning att detta bedöms såsom ekonomisk och kvalitetsmässigt försvarbart. Pågår. För Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Halland Att fortsätta säkra och utveckla det vårdhygieniska arbetet inom Region Halland och att säkerställa kontinuerliga mätningar av vårdrelaterade infektioner samt att i samverkan med de opererande specialiteterna inom Hallands sjukhus säkra att registrering av postoperativa infektioner sker på ett samordnat och kvalitetsmässigt likvärdigt sätt. Genomfört. För Klinisk patologi och cytologi Halland Att säkerställa remiss- och svarstider i enlighet med de kvalitets och säkerhetskrav som fastställs av chefläkare eller Region Hallands styrgrupp för cancerprocesser i enlighet med givna nationella, regionala eller lokala rekommendationer. Pågår. För Kliniken för bild och funktionsmedicin Halmstad och Röntgenkliniken Varberg-Kungsbacka Att kliniken för bild och funktionsmedicin HSH från och med -01-01 lämnat över ansvaret för såväl verksamhet, ekonomi som personal vid käk- och ansiktsröntgen till specialisttandvården inom VO2. Kliniken för bild och funktionsmedicin ska dock även fortsättningsvis ge systemstöd till käk- och ansiktsröntgen avseende bildhantering. Överlämningsprojekt slutfört. Att kliniken för bild och funktionsmedicin HSH från och med -01-01 lämnat över ansvaret för avancerad kärlintervention till kliniken för kirurgi och onkologi inom VO3 och utrustning, lokaler vid röntgenavdelningen och ansvaret för verksamheten. Kliniken för bild och funktionsmedicin ska dock fortsatt ge kliniken för kirurgi och onkologi systemstöd för bildhantering. Genomfört. Att de radiologiska klinikerna ger ortopedklinikerna vid HSH och HSV en likvärdig service i samband med ortoped-röntgenronder och att dessa ska ske i samarbete och med hög kvalitet och effektivitet. Genomfört. För Medicinsk teknik Halland Att fortsätta utveckla gränssnittet och samarbetet med RGS IT och MTA:s IT-kompetenser för att säkerställa korrekt användning av medicinsktekniska produkter och integrerade IT-system. Pågår. Att vid minst 50 procent av upphandling av utrustning som använder energi eller påverkar energianvändningen ska livscykelkostnad (LCC*) användas som utvärderingskriterium. * Totalkostnad för utrustning under hela dess livslängd, inklusive energikostnad. Genomförs där så är möjligt. För Läkemedelsenheten Halland Att svara för läkemedelsförsörjningen inom Region Halland enligt särskilt uppdrag samt att utveckla den verksamhetsnära farmacin inom Hallands sjukhus. Pågår - förslag på verksamhetsuppdrag har tagits fram i samarbete med regionkontoret. Resursbehovet beräknas f.n. Att aktivt bistå vid upphandling av specialistläkemedel i nära samarbete med regionkontoret. Läkemedelsenheten ska också ha nära samarbete med läkemedelskommittén och dess informationsläkare som riktas främst mot specialistsjukvården vid Hallands sjukhus. Genomfört. Läkemedelsenheten ska även aktivt bidra i arbetet med värdering av införande av nya metoder inklusive ny resurskrävande läkemedel. Genomfört.

9) Framtiden Från och med är Område 5 eget förvaltningsområde under förvaltningen HSH. Detta innebär förändrade förutsättningar som inte är helt klarlagda. Område 5 utgör det mest investeringsintensiva området med ett årligt stort investeringsbehov och vilka principer som skall gälla för Område 5 i framtiden behöver definieras. Den nu rådande investeringsmodellen, har inneburit en förlångsammad process med risk för ökade akutinvesteringar. Under kommande år finns flera stora och ekonomiskt kostsamma investeringar som känns mycket angelägna. Det rör utbyte av en nu mycket åldrad MR-utrustning i Varberg. Dessutom kommer upphandlingen och införandet av gemensamt RIS/PAC-system att innebära en stor puckelkostnad under 2013-14. Den statiska prissättningsmodellen som Region Halland tillämpar ger inte heller förutsättningar att möta den ökande konkurrensen från privata aktörer vare sig inom radiologin eller inom laboratoriemedicinen. Inför har priserna inom laboratorierna och röntgen justerats ner med en effekt på motsvarande 34 Mkr på 2011 års volym och mix, samtidigt som flera stora uppdrag skall genomföras, bl.a. förberedelse av sammanslagning av de två röntgenklinikerna. Min bedömning är att förutsättningarna för att Område 5 skall klara ett nollresultat, och en ekonomi i balans, under är mycket begränsade trots resultat över förväntan under första åtta månaderna. Under de senaste månaderna har också den initiala positiva avvikelsen i förhållande till budget försämrats med ett förnärvarande ett negativt resultat. Detta stämmer väl med de givna ekonomiska förutsättningarna för Område 5.

FoUU Halland Tertialbokslut Aug FoUU Halland -09-10 1

FoUU uppdraget 5.8 FoUU Halland (urklipp uppdrag ) 5.8.1 Specifika uppdrag från sjukhuschefen För FoUU Halland Att ha det övergripande uppdraget för forskning, utveckling och utbildning (FoUU) inom Region Halland, i enlighet med HSS uppdrag till driftnämnden Halmstad. Att från och med -01-01 vara arbetsgivare och budgetansvarig för samtliga AT-läkare som tjänstgör i Region Halland. FoUU ska ansvara för den utökade ATläkarsatsningen i enlighet med HSS uppdrag till driftnämnden Halmstad. FoUU ska också ansvara för AT-läkarchefer och AT-studierektorer och administration och ekonomi kring AT-läkarnas samtliga placeringar av tjänstgöringar inom såväl Hallands sjukhus som närsjukvården och psykiatriförvaltningen. Att ansvara för kompetensutveckling för handledare inom ramen för det avtal som Region Halland har med Högskolan i Halmstad. Att inom ramen för det uppdrag som FoUU har i uppdraget från HSS till driftnämnden Halmstad fortsätta stödja Hallands sjukhus inom den patientnära forskningen och att utgöra en viktig strategisk resurs inom den specialiserade vården och bidra till Hallands sjukhus allt tydligare profilering inom forskning, utbildning och utveckling. 2

Sammanfattning Organisation FoUU Halland har under varit föremål för flera olika typer av utredningar. I April gjordes en genomlysning av Stefan Bergman av RH framtida kompetensutvecklingsbehov där en del var FoUU Hallands verksamhet. I Maj gjordes en utredning av Mats Bodin Interpares, på uppdrag av DN HS, som omfattade den framtida FoUU organisation inom Hallands sjukhus. Utfallet i den senare utredningen var att från 2013 organisera FoUU Halland under en struktur inom HS under namnet kunskapscentrum. Dessutom har RKi Juni gjort en egen analys av FoUU Halland på uppdrag av regionledningen till personaldirektören RH. Dessutom föreligger en aktuell utredning av FoUU:s uppdrag och organisation på uppdrag av regionledningen. Denna skall bli klar i början av oktober. Enligt tidigare beslut i FoUU Hallands LG (samverkat) fanns en plan för en egen revision av FoUU organisationen Kv 2. FoUU:s ledning har inte ingått i arbetsgrupperna i någon av dessa utredningar förutom den som nu pågår där alla förvaltningar, kommuner, högskolan o Campus Varberg, samt RK ingår. Verksamheten inom FoUU utvecklas kontinuerligt och en allt större del av RH verksamheter tar nu del av den kompetens och det stöd FoUU Halland kan ge. FoUU organisation FoUU Chef Halland Bengt Widgren PA och EA Avd Chef Norr Mats Sjöberg Avd Chef Södra Anna Nilsdotter AT Chef Norr Charlotta Jarl AT Chef Söder Anna Nilsdotter Sektion: Utbildning Omvårdnad och Hälsa Sektionsansvar: Anetth Granberg Axell Sektion: Kompetensutveckling Sektionsansvar: Mats Sjöberg Sektion: Utbildning Läkare Sektionsansvar: Anna Nilsdotter Sektion: Forskning/epidemiologi/folkhälsa Sektionsansvar: Ulf Strömberg Sektion: Bibliotek och medicinsk information Sektionsansvar: Inga-Lill Jern Larsson 3

Prestationer Sektioner Sektionen för forskning, epidemiologi och folkhälsovetenskap. Antal ärenden i FoUU Hallands tre fora som erbjuder stöd till FoU-projekt, BioStatistical Board (BSB), Study Design Board (SDB) och FoUU Support, under perioden 1/1 till 31/8,, uppdelat efter anmälarens arbetsplats: Jämfört med motsvarande period under 2011, har antal ärenden till BSB ökat från 12 till 16 (+ 33%), medan antalet ärenden till SDB ligger oförändrat på 9 stycken. FoUU Support, med totalt 15 ärenden hittills under året, startades upp under hösten 2011. Ansökningar till FoU-projekt på arbetstid hanteras av FoUU Halland. Beslut om tilldelning tas i FoUU styrgruppen, efter beredning av en bedömningsgrupp från FoUU Halland. Antalet inkomna ansökningar (nya projekt respektive förlängning av tidigare beviljade projekt) under perioden 1/1 till 31/8, : Jämfört med motsvarande period för 2011 har antalet nya ansökningar ökat från 7 till 13, medan förlängningsansökningarna minskat från 11 till 8 stycken. 4

Antal publikationer Forskningsmetodikkursen (30 hp), som inleddes i maj 2011 och pågår under tre terminer, har gått som planerat. Det är 25 deltagare (16 HS, 6 PSH, 1 ASH, 1 NSVH, 1 privat vårdgivare), varav 14 läkare. Rapporten Forskning inom Medicin, Odontologi & Hälsa, Forskningsåret 2011 har publicerats och spridits, såväl i tryckt häfte (1650 exemplar) som på intranätet (Lina). Rapporten bidrar till att synliggöra resultat av forskningen i RH. Ett annat syfte är att redovisa forskningsåret i siffror. Rapporten presenterades för Regionfullmäktige vid deras sammanträde i juni. Årets rapport baseras på följande antal publikationer uppdelat efter ämnesområde: 70 n = 63 (61 %) 60 50 40 30 20 n = 14 (14 %) n = 16 (15 %) 10 n = 7 (7 %) n = 3 (3 %) 0 Klinisk Epidemiologisk Preklinisk Omvårdnad Folkhälsovetenskaplig Forskningsinriktning Under vårterminen arrangerade vi tre FoUU luncher vid HSV (totalt 113 deltagare), tre luncher vid HSH (123 deltagare), en lunch vid HSK (37 deltagare) och 11 luncher för NSVH (202 deltagare). Det totala antalet deltagare på FoUU luncherna under vårterminen (n = 475) överstiger betydligt antalet deltagare vid luncherna som arrangerades under hela 2011 (n = 372). Utvärderingarna av dessa luncher visar att nästan alla deltagarna (med ett par enstaka undantag) tyckte att ämnesvalet och genomförandet var bra/mycket bra. FoUU luncherna är viktiga för att synliggöra aktuell halländsk forskning för anställda inom RH. FoUU Halland har bidragit till RK:s omvärldsanalys som presenterades på Regionfullmäktige 15 februari (Förutsättningar för tillväxt och välfärd i Halland ). Vi lyfte där fram våra nya hälsogeografiska metoder för att mäta ojämlikheter i befolkningens hälsa. FoUU Halland deltar i RK:s arbete med behovskartläggningar i Halland. Vi bidrar också med folkhälsovetenskaplig kompetens i RH, bl.a. kring barns psykiska hälsa och hälsa hos äldre i projektet Kultur för Livet. Vi har fortsatt samarbetet med strategiska cancerenheten gällande kartläggningar och analys av cancerrisker i Halland. 5

Sektionen för omvårdnad och hälsa Under sommaren har resultaten för de första mätningarna av kvalitésindikatorer VFU/student och den sk. huvudhandledarenkäten blivit klara Sammanställning av vårtermin (VT), kvalitetsindikatorer VFU, studentenkät Svarfrekvens ca 65 % Schema två veckor innan VFU 70% Introduktion första veckan 87% Målsättningssamtal 77% Mittbedömningssamtal 82% Slutbedömningssamtal 96% Fanns lokal för bedömningssamtal 86% Reflektion 94% Daglig fortlöpande reflektion 87% Strukturerad reflektion 34% Lokal för reflektion 76% Uppnått individuella mål 96% Totala omdömet om VFU Mycket bra 67% Bra 28% Mindre bra 4% Dåligt 1% Sammanställning av VT, mätning av huvudhandledares/handledares akademiska kompetens VFU Svarfrekvens ca 85 % Huvudhandledarerades akademiska kompetens VT Specialistutbildning 31 (47%) Kandidatexamen 42 (64%) Magisterexamen 8 (12%) Studenthandledning 36 (55%) Handledarens akademiska kompetens VT Specialistutbildning 145 (40%) Kandidatexamen 227 (62%) Magisterexamen 8 (2%) Studenthandledning 83 (23%) 6

Jämförelse 2011(alla ssk) och (huvudhandledare/handledare) 2011 Antal sjuksköterskor 1487 433 Kandidatexamen 41% 62% Magisterexamen 3% 4% Studenthandledning 13% 28% Utifrån denna första mätning är det viktigt att använda dessa resultat för att belysa behovet av ett fortsatt ökat stöd till akademisk kompetens höjande åtgärder främst för den enskilde huvudhandledaren men även för handledarna på resp. avdelning. Behörighet för en huvudhandledare är enligt målen i HLM att de ska inneha magisterkompetens. Endast 8 % av huvudhandledarna har magisterbehörighet, så behovet att öka det akademiska komptensstödet är stort, dock har 56 % av huvudhandledarna kursen studenthandledning. Sammanställning, antal genomförda projekt, kandidat-magisteruppsatser, etc. Benämning Antal Magisteruppsatser 5 Uppsats masternivå 1 ST läkarprojekt 4 Smärtprojekt, Region Halland 1 Projekt, Falkenberg Anestesi dagkir. 1 Utvecklingsarbete, Stickhjälp 1 Simulering AT läkare 1 Projekt, psykiatrin 3 Sektionen för Kompetensutveckling Chefsutvecklingsprogrammet Chefsutvecklingsprogrammet består av tre moduler, chef-, ledare- och strategprogrammet. Strategprogrammet genomförs i samarbete mellan Regionkontoret och FoUU. Målet med Strategprogrammet är att deltagarna ska få kompetens och verktyg att hantera, driva och implementera olika förändringsarbeten i verksamheten. Antalet deltagare har varit varierande mellan åren. Till höstens program som startar i oktober har intresset ökat markant vilket innebär att vi inte kan bereda alla anmälda en plats. 7

25 Strategprogrammet 20 15 10 5 Antal deltagare Avvisade anmälningar 0 2010 2011 KTC (Kliniskt Tränings Centrum) Ett väl fungerande KTC finns sedan lång tid tillbaka på sjukhuset i Halmstad. Personalen på sjukhuset kan själva boka lokal för metodträning t.ex CEPS (Center for Education in Pediatric Simulator), ALERT (Acute Life-threatening Events, Recognition and Treatment) och HLR (Hjärt Lung Räddning). På sjukhuset i Halmstad ansvarar FoUU-personal för utbildning av huvudinstruktörer i HLR. KTC i Varberg är under uppbyggnad och kommer att invigas hösten. 70 Aktiviteter på KTC HSH 60 50 40 30 20 10 0 2011 janapriaug 2011 maj- sept-dec janapril majaug Beläggning av KTC HSH (antal dagar) HLR rum Beläggning av KTC HSH (antal dagar) Metodrum Beläggning av KTC HSH (antal dagar) CEPS Beläggning av KTC HSH (antal dagar) ALERT En KTC-grupp har bildats med representanter från samtliga VO (verksamhetsområden) på Hallands sjukhus vars uppgift är att medverka i utvecklingen av KTC. KTC-gruppen har möjliggjort att ett samarbete har inletts mellan VO på Hallands sjukhus angående scenarioträningar med patient simulatorn SimMan. Sedan SimMan införskaffades 2011 till Hallands sjukhus har 20 personer genomgått operatörsutbildning. Däremot har det varit brist på personer utbildade för att klara facilitator rollen vid simuleringar. FoUU har därför finansierat två anestesiologer från Halmstad och Varbergs sjukhus för att gå utbildningen i Lund respektive Göteborg. 8

FoUU personal har deltagit vid olika scenarioträningar bl.a. träning med medicine kandidater, AT-läkare och sjuksköterskestudenter. 7 Scenarioträning med SimMan Dagar 6 5 4 3 2 1 0 HSH HSV Akademisk kompetensutveckling Region Halland avsätter årligen ekonomiska medel till akademisk kompetensutveckling av sjuksköterskor med äldre utbildning. Från årsskiftet administreras detta av FoUU. Syftet med denna kompetensutveckling är att uppfylla högskoleverkets krav och kvalitetssäkra den verksamhetsförlagda utbildningen i sjuksköterskeprogrammet på grund och avancerad nivå. Utbildningar som omfattas av denna kompetensutveckling är kandidat- (61-91hp) och magisterutbildning (91-120 hp) samt studenthandledning (7,5 hp). Antalet som genomgått denna utbildning har ökat senaste åren. 10 0 Akademisk kompetensutveckling Studenthandledning 61-90 hp 91-120 hp HSH HSV Kris o beredskapsutbildning På uppdrag av Regionkontoret anordnar FoUU Halland, från och med hösten, grundutbildning i krisberedskap samt utbildning i radionukleära händelser (tidigare benämnt joniserande strålning). Krisberedskapsutbildningen kommer erbjudas två gånger per år och den sistnämnda med längre regelbundna intervaller. 9

Kvalificerad yrkesutbildning Kvalificerad yrkesutbildning (Ky-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna bedrivs inom branscher där det finns en uttalad efterfrågan på kompetens. I Region Halland har Kyutbildningen, med inriktning vårdadministration, bedrivits av vuxenutbildningen i Halmstad i samarbete med Landstinget Halland sedan 2008. En behovsinventering har genomförts vilket visar att behovet av vårdadministratörer kvarstår bl.a. på grund av stora pensionsavgångar de närmaste åren. Region Halland kommer därför att under september inlämna en ny ansökan att starta ny utbildning i vårdadministration, 80p/400p HT 2013. Sektionen för bibliotek och medicinsk information Sektionens uppgift är främst att tillgodose de behov av informationsresurser som personal, studerande, patienter och närstående har inom hälso- och sjukvården Mål: Samordning av biblioteksverksamheten Samordning av biblioteksverksamheten i Halmstad och Varberg har fortsatt. Vårt första steg, en gemensam katalog, är genomförd och vi fortsätter nu med att förbereda en gemensam informationssida på intranätet. Presentationen på Region Hallands webbplats har samordnats. Rutiner, presentationsmaterial och utbildningsinsatser har harmonierats. Mål: Stöd och support för evidensbaserat arbetssätt Utbildningsinsatserna har fortsatt inom området. Utbildningar i evidensbaserat arbetssätt erbjuds i utbildningskatalogen och har genomförts på Hallands sjukhus Halmstad och Varberg. Flera föreläsningar i användandet av Best Practice har erbjudits vilket under en period resulterat i högt nyttjande i förhållande till användningen i andra regioner och landsting. Tyvärr har användningen gått ner under de senaste månaderna. I det pågående projektet Vårdriktlinjer kommer länkning att ske från de lokala riktlinjerna till de internationella som presenteras i Best Practice. 10

Nyttjandet Best Practice första halvåret 2011 jämfört med Öka informationskompetensen hos personalen inom Region Halland Behovet av handledning i informationssökning är fortsatt hög. Nyttjandet av upphandlade kvalitativa databaser fortsätter att öka. Under denna period har vi infört SFX (ikon som visar att regionen köpt rättigheten till den elektroniska artikeln) i flertalet databaser vilket, för användaren, underlättar uttag av artiklar. Nyttjandet MD Consult första halvåret 2011 jämfört med. 11

Nyttjandet Medline/OVID första halvåret 2011 jämfört med Nyttjandet Elektroniska tidskrifter (LWW, Springer, Elsevier, BMJ) första halvåret 2011 jämfört med Öka samarbete med övriga sektioner inom FoUU samt inom Regionen Halland Ambitionen har varit att öka samarbetet för att uppnå synergieffekt inom FoUU s verksamhetsområde. Samarbetet har av naturliga skäl varierat över tid beroende på sektionens uppdrag. Bibliotekssektionen har samarbetat med Sektionen för forskning, AT/ST samt utbildning inom framför allt verifieringsarbetet och sektionernas utbildningsinsatser. Samarbete med kunder utanför Hallands sjukhus Sektionen ger biblioteksservice till alla som arbetar inom Region Halland, privata vårdgivare, politiker, kyrkan samt studerande ifrån högskolor och universitet i Sverige som gör sin kliniska placering vid någon av regionens arbetsplatser. 12

UtLån av facklitteratur till ovan nämnda: Beställes via vår katalog på LINA, leverans via internpost eller avhämtning i biblioteken. Fjärrlån till all personal inom regionen, privata vårdgivare samt sjukhuskyrkans personal. Upphandlade E-tidskrifter, E-böcker, databaser tillgängliga via intranät och internet (remote access) för alla inom regionen samt privata vårdgivare med vårdavta. Prenumerationer: till Psykiatriförvaltning, Ambulans, Handikappförvaltning, Närsjukvård och regionens politiker. Inköp av litteratur: till Psykiatriförvaltning, Ambulans, handikappförvaltning, Närsjukvård, Sjukhuskyrkan samt Regionkontoret Undervisning / handledning i informationssökning / föreläsningar : till alla som anmäler intresse, dels i biblioteken men också ute i verksamheten på APT möten, utbildningsdagar och annat. (Psykiatrin, Handikapp, Närsjukvård) Bokas främst via Utbildningskatalogen. Bokvagnsrond: 1/ vecka besöker bokvagnen psykiatrins avdelningar på Hallands sjukhus Varberg. Väntrumslitteratur: 3 gånger per år får öppenvården inom Psykiatrin och Närsjukvårdens öppna mottagningar i Varberg väntrumslitteratur. Projekt: Intranät, Vårdriktlinjer mm. Regionkontoret m.fl. Samarbete med Biblioteken på Högskolan i Halmstad samt Campus Varberg. Sektionen utbildning läkare 1. Att FoUU verkar för att utöka utbildningsuppdraget inom läkarprogrammet med omgivande regioner. Under våren har samtal inletts med Lunds Universitet och Göteborgs Universitet med avsikten att på sikt inleda ett samarbete inom ramen för den regionaliserade läkarutbildningen. Parallellt har underlag för ett nytt avtal med Köpenhamns Universitet arbetats fram där vi kommit överens om att förlänga det nuvarande avtalet med 3 år och samtidigt öka antalet studenter per år från 24 till 36 från och med 2013. 2. Ökad samordning och kvalitet i AT uppdraget. Under har en genomgång av våra AT rutiner genomförts så att dessa nu är gemensamma för hela Hallands sjukhus. Rekryteringsprocessen av AT-läkare har också samordnats inom Hallands sjukhus. 3. Att ST läkarna har en individuell utbildningsplan, behörig handledare och att en kontinuerlig utvärdering görs av utbildningsresultatet. I maj-juni genomfördes en utvärdering av samtliga ST-läkares tjänstgöring och utbildning inom alla förvaltningar. Denna utvärdering kommer under hösten ligga till grund för förbättringar. I stort visar utvärderingen på ett gott resultat men det finns brister i återkoppling av kunskap och prestationer. 13

4. Att alla ST läkare inom ramen för sin ST utbildning skall ges utrymme för randutbildning i de delar som görs i RH. Sektionen har arbetat fram ett förslag på hur Region Halland skall tillgodose sidoutbildning för sina ST-läkare. Detta förslag skall under hösten behandlas av i första hand HR-styrgrupp på Hallands sjukhus. 5. Att KULT projektet tillför RH den tillväxt som avsågs med uppdraget. De KULT-läkare som avslutat sin tjänstgöring har alla fått möjlighet till fortsatt tjänstgöring i Region Halland. AT I augusti 2011 påbörjades en ökning av antalet AT-läkare i Region Halland. I maj 2013 kommer den ökningen vara fullföljd vilket innebär att Hallands sjukhus Halmstad kommer ha 52 AT-läkare anställda och Hallands sjukhus Varberg 44 AT-läkare. Var god se nedanstående diagram. 14 12 Antal nya AT-läkare 10 8 6 2011 4 2 0 februari maj augusti november Ökningen av antalet AT-läkare i Region Halland är en kostnad som inte fullt ut kompenserats. Detta har lett till ett underskott avseende jourkompensationstid för AT-läkare. För att nå balans krävs att kommande budget tar hänsyn till det ökade antalet AT-läkare också avseende jourkompensationstid och inte enbart lönemedel (se ekonomiperspektivet nedan). Av de AT-läkare som avslutat sin tjänstgöring under har 92% fortfarande Region Halland som sin arbetsgivare. 14

Under det första halvåret har en kontinuerlig utvärdering av AT-läkarnas längre kliniska placeringar skett. Denna kommer att sammanställas i september. KULT KULT projektet (kompletterande underläkartjänstgöring), för läkare med svensk legitimation men utbildning från annat EU land, startade hösten 2011. De fyra första avslutade sin tjänstgöring i augusti. Sektionen avser att utvärdera projektet under hösten för att kunna ta ställning till en eventuell fortsättning. Av dessa 4 har samtliga erhållit fortsatt tjänstgöring i Region Halland. ST I Region Halland finns ca 210 ST-läkare. Dessa har under det andra kvartalet besvarat en enkät rörande deras utbildningstjänst där frågor har ställt rörande handledning, återkoppling, utbildningsklimat och arbetsförhållanden. Vid en första preliminär granskning ser man ett mycket tillfredsställande resultat. Dessa resultat kommer att sammanställas och redovisas totalt och för varje enskild klinik eller vårdenhet under tredje kvartalet. 15