Ordförråd och Ordbildning

Relevanta dokument
Pragmatisk och narrativ utveckling

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Semantik och pragmatik

Språkpsykologi/psykolingvistik

TDDA94 LINGVISTIK, 3 poäng tisdag 19 december 2000

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Bild 1 Språk och kognition. Bild 2 SPRÅK. Bild 3. Ett språk kännetecknas enligt Bjorklund av:

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Morfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

Svensk grammatik Ordklasser!

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Grammatik för språkteknologer

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Semantik och pragmatik

Semantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:

Introduktion i lingvistik 6

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Lexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1

Neurolingvistik - Grammatik

Ordbildning/morfologi

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Semantik och pragmatik

Fraser, huvuden och bestämningar

Förord KERSTIN BALLARDINI

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Lingvistik III Morfem och morfologi. 729G49 10 April

Facit Mango Grammatik Ordklasser Fortsättning

Datum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:

Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk. TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng för Svenska språket/nordiska språk A

Ordklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.

Att bygga språk/engelska för elever med språkstörning

språkbyte Leg logoped Christina Lagergren 2009

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Funktionell grammatik/grammatik och textlingvistik. Föreläsning 1. Det mentala lexikonet; Ordklasser

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

Ordklasser och satsdelar

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Syntax Fras, sats, mening

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Språktypologi och språksläktskap

Ordbok arabiska - svenska. Denna ordboks webbadress är:

Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt Tomas Riad ( ,

ORDKLASSER Hitta alla ord som hör till de ordklasser som du fått lära dig. Här kommer det att bli ett litet antal ord över.

BARNS TIDIGA SPRÅKUTVECKLING

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

Språk. Språkets natur. Kreativt

Grammatik för språkteknologer

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Datorlingvistisk grammatik

PROV ORDKLASSER SV Förklara vad ett konkret substantiv är och ge två exempel (3p)

Lingvistik 729G08 (6 hp) Mathias Broth Charlotta Plejert Therese Örnberg Berglund Mikael Svensson

2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.

Till särskrivningens försvar. Nils Dverstorp Europeiska språkdagen 25 september 2015

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Grundläggande syntaktiska funktioner och roller

729G09 Språkvetenskaplig databehandling

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Språkteknologi. Språkteknologi

Leg. Logoped/ fil. dr i handikappvetenskap Tfn:

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 3

Satslära introduktion

Modellsvar för morfologi/syntax och semantik för tenta i lingvistik

Delkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015

Omtenta Svenska - ett andraspråk S S2GA01/04. ht 2014/vt 2015 fredag den 13 mars Inga hjälpmedel! VG G U 0-84

Föreläsningsserie: Introduktion till språk- och litteraturvetenskap

Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

Arbetsplan i Thailändska

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Svenska i fokus 1. provlektion. 1 5 timmar och 11 minuter. Svenska i fokus. Svenska i fokus 1 ( ) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008

Extramaterial 3 Morfologi

Precodia. Manual. Precodia 1.0. Elevdata AB. Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten. (

Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur

Svenska som andraspråk, Svenska två, svenska för invandrare Vad är det? Duger det inte med vanlig svenska?

Att hantera två eller flera språk

Konstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Karp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016

12 Programstege Substantiv

Transkript:

Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande enheterna! pil - bil - sil - fil! Morfologi - morfemens kombinationer till ord! morfem - de minsta betydelsebärande enheterna! hund - ar - na -s! Syntax - ordens kombinationer till satser! Semantik - ordens och satsernas betydelse! Pragmatik - användningen Ordklasser??? De första orden! När barnet är ungefär ett år gammalt! Spelar stor och viktig roll! i barnets språkutveckling! i många kulturer! finns noterat ända från 1700-talet! Barnet upptäcker och benämner sin omgivning! mamma, pappa! namn på andra personer och ting i omgivningen Ordinlärning! Lexikala ord! öppna ordklasser! substantiv, adjektiv och verb! lärs in under hela livet! Grammatiska ord! slutna ordklasser! pronomen, prepositioner, konjunktioner! lärs in när barnet nått en viss grammatisk mognad Ordförrådet! Påverkas av omgivningens vokabulär! beror på familjens basnivå! många individuella olikheter! likheter hos barn från samma kultur! där, mer, mamma, pappa, lampa, titta! Förståelsen betydligt tidigare än produktionen! när barnet använder ca 10 ord förstår det över 100 1

Ordförrådet! Barnets värld! orden i barnets omedelbara närhet! de första substantiven: leksaker, namn, mat, kläder, kroppsdelar! Ganska långsam utveckling i början! ett eller två nya ord i veckan! Ordförrådsspurt senare! mellan ett och ett halvt år och tvåårsålder! stora individuella skillnader Vad betyder orden för barnet?! Vad menar barnet med sina ord?! Vidare betydelse! allting som lyser är lampa! alla kvinnor är mamma! alla djur är vovve! alla mjukisdjur är nalle! Snävare betydelse! bara den egna hunden kallas hund Vad betyder orden för barnet?! De tidiga verben! egentlig betydelse! sin motsats! öppna kan betyda både öppna och stänga! kan betyder både kan och kan inte Semantiska särdrag! Ett sätt att definiera ordbetydelser! FLICKA POJKE + mänsklig + mänsklig + kvinnlig kvinnlig vuxen vuxen Semantiska särdrag! Barn lär sig ett särdrag i taget! HUND HUND mänsklig mänsklig + fyrbent + fyrbent + skäller + har päls + kan klappas...! En överextension! hund täcker ett större semantiskt omfång (se OH)! Med ökad kunskap tillkommer flera särdrag! ordförrådet byggs ut Prototypteori! Ett annat sätt att beskriva ordförrådets utveckling! Utgår från prototyper! typiska representanter! snabbare att identifiera än mer ovanliga förekomster! barn lär sig först det som liknar prototyperna! Även ord med abstrakt betydelse! kommer med grundbetydelsen förändring! tydligt i kombination med partikel! komma igen, komma på, komma undan, komma åt 2

Ordförrådet växer! Substantiv och verb dominerar under lång tid! ca 50% av alla ord hos barn i 2-årsåldern är substantiv! strax under 20% substantiv vid 4-5 årsåldern! Ett enda substantiv kan beteckna en komplex handling! en begränsad kontext! samtalspartner är samarbetsvillig! burk - sätta locket på burken Ordförrådet växer! Verben dominerar hos 4-6 åringar! pronomen ersätter substantiven som subjekt! adjektiven ligger lågt! prepositioner och konjunktioner kan framträda mer! språket expanderar! Andelen substantiv ett mått för språkutvecklingen i skolan! Tal - pronomen och verb dominerar över substantiv! Skrift - substantiv dominerar över verb och pronomen! med stigande skriftspråkutveckling stiger andelen substantiv i barnets skrivproduktion Substantiv! De tidiga substantiven! personer, leksaker, kläder, mat etc.! ur barnens omgivning! se OH! Djur har ett framträdande roll! Leksaker som är tillhands! Böcker barnet tittar i! Barnets fantasi Verb! Inlärningen av verben medför även inlärningen av dess argument/roller! agent, patient, plats, instrument etc. Nalle äter gröten agent patient! Vid tvåordssatser! Vissa verb får färre argument Plocka blomma patient Plocka Erik agent Verbens betydelse! Språkliga behoven är lika världen över! rörelse kommer, går! ägande ger, tar! perception se! Kärnverb! kommer, går, gör! verb med särskilt central betydelse! mest frekventa i olika språk Verbens betydelse! Kärnverben bland verbens 20-i-topp! Håkansson, s. 87! 4st hos 2-åringarna! de har mer konkreta verb: äter, läser, ritar, bygger, sover...! 5st hos 6-åringarna! 8st hos vuxna och i tidningstext! Titta istf. Se hos 2-åringarna! fokus på aktivitet än erfarenhet! många vuxna använder titta i samtal med barn 3

Verbens betydelse! Får används inte av 2-åringarna! Språkspecifikt betydelseindelning! Ägande - Lisa får nya skor! Tvång - Lisa får inte sitta i soffan! Får som Tvång! kommer särskilt sent! upp i 4-årsåldern använder barn måste istf. får! Jag måste inte gå ut på gatan! övergeneralisering av verb Adjektiv! De första adjektiven som beskriver fysiska egenskaper hos föremål! stor, liten! upp i 4-5 årsåldern! för att uttrycka höjd, längd, vidd! Andra adjektiv (Lundaprojektet, Håkansson)! blöt, fin, kall, varm, mörk, dum! dum används mycket Adjektiven för storlek! Fysisk utsträckning före utsträckning i viss dimension! stor/liten -> lång/kort -> hög/låg -> vid/trång -> djup/grund! Först i sin positiva betydelse! lång före kort! vid före trång! djup före grund Prepositioner! Utelämnas ofta i tidigt barnspråk! grammatiska ord! vid ca 2-årsåldern finns ibland med, ibland saknas Sitta ditt knä Jag bada i det! De som har största användningsområde tillägnas tidigare! i, på, till, med, för! i, på - rum, tid, syntax! till - riktning, dativ! med - instrument, attribut etc.! för - med adjektiv, orsak Prepositioner! Prepositioner med semantisk funktion! Lokativa och temporala! eget semantiskt innehåll! på bordet, i byrån, till skolan...! de lokativa tillägnas i en viss ordning, även i andra språk! i/på -> till -> ur/från -> bakom/bredvid! Prepositioner med syntaktisk funktion! tillsamman med verb! titta på, leka med... Konjunktioner! Utelämnas i det tidiga barnspråket! sluten ordklass! tydliga syntaktiska funktioner! relaterar ord eller satser till varandra! Prepositioner före konjunktioner! nödvändiga föregångare! prepositioner tar ofta längre tid att utveckla! konjunktioner dyker upp senare, men etableras snabbare 4

Nya ord! Kreativ förmåga! Sammansättning! lägger en ordstam till en annan! lek+sak, filmjölksbil! Avledning! lägger ett suffix till stammen! läs+lig! oftast ändras ordklassen Sammansättningar! Stora möjligheter i svenskan! Efterledet är huvudord! Första ledet är bestämning last + bil bestämning huvudbetydelse Sammansättningar! Systemet etableras ganska tidigt hos barnet! förståelsen ökar med åldern! från 56% i 2-årsåldern! till 87% vid 5-årsåldern! Skapar gärna nya ord! apbok - bok om apor! giftklänning - klänning att ha när man gifter sig Avledningar! Bildas genom! ändelser - suffix, ger upphov till nya ord! förled - prefix! som läggs till en stam! rita (V) - ritare (S), ritning (S)! barn (S) - barnslig (A)! Från 4 år och uppåt är barn särskilt påhittiga att bilda nya ordklasser genom suffix Avledningar! Suffixet -is är mycket produktivt! används sedan 1700-talet! rökis - tobak, första kända exemplet! kan läggas till vilka ord som helst! för att visa att man behärskar begreppet! godis, kändis, loppis, bakis! Barn använder gärna! skalis - skalbagge! dockis - docka Avledningar! Prefix som förstärkande uttryck! jättekul, iskall, plaskblöt, kolmörkt! jätte- används frekvent! de andra kan inte kombineras hur som helst! plaskvarm, isvåt, kolljus??? 5

Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet 6