KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn



Relevanta dokument
Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Mat och dryck för dig som har diabetes

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Inledning. Varför är det viktigt med mat

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Tio steg till goda matvanor

Årets Pt 2010 Tel

Maria Svensson Kost för prestation

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Bra mat för seniorer

Kemiska ämnen som vi behöver

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

WHO = World Health Organization

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

o m m at och m otion?

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Aktiv Föreläsning. Kost

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Kost för unga idrottare

Varför ska man ha ett balanserat?

Älsklingsmat och spring i benen

Återhämtningsmål direkt efter träning

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Låt oss hållas starka!

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Goda kostvanor - Näringslära

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Vad påverkar vår hälsa?

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

GRAVIDITET OCH DIABETES

Prestationstriangeln

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

OCH~ ~ FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Transkript:

KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med människans kropp, den måste ha energi för att kunna leva. Denna energi får vi från våran mat. I bilen så är det motorn som gör att bilen rör på sig. Det är alltså motorn som behöver bensinen för att kunna arbeta. Hos människan är det musklerna som gör att vi kan röra på oss, alltså är det musklerna som behöver mest energi i människokroppen. Men även när vi vilar behöver kroppen energi för att fungera. Framförallt är energin mycket viktig för att våran hjärna skall orka tänka. Du vet säkert själv hur jobbigt det är att koncentrera sig och tänka ordentligt när man är hungrig? Bilen behöver bensin för att få energi. Kroppen behöver mat för att få energi. I bilen är det motorn som får bilen att röra sig. Det är musklerna som får kroppen att röra sig. Vilka ämnen ger oss våran energi? Energi får vi från maten vi äter. All mat innehåller energi, en del innehåller mer energi än annan mat och en del mat är nyttigare för din kropp än annan mat. Vi ska nu se vilka olika

näringsämnen kroppen behöver för att kunna röra på sig, det vill säga vilka ämnen som ger oss energi. Fett Det näringsämne som ger oss mest energi är fett. Det finns i smör, margarin, oljor, glass och kakor. Det finns också fett i fisk, kött, ost och mjölk. Fett används framförallt som energi när vi vilar eller när vi inte tar i så mycket. T.ex. när vi sitter och jobbar i skolan eller när vi är ute och går. Fett är fullt av energi och räcker länge. Om du skulle gå ut och gå en jättelång promenad så använder du nästan bara fett som energi. Fett lagras under huden och transporteras med blodet till de muskler som behöver energi. Precis på samma sätt som bensinen går till motorn i bilen. Kolhydrat Kolhydrater kan man säga är som kroppens raketbränsle. Kolhydraterna används nämligen som energi när vi börjar arbeta hårdare, om vi t.ex. börjar jogga eller springa. Kolhydrater finns framförallt i bröd, potatis, ris, makaroner, spagetti och nötter. Kolhydraterna lagras i musklernas energidepåer. De kan liknas med bilens tank där bensinen finns lagrad. När kroppen börjar arbeta hårt så tar musklerna kolhydrater från energidepåerna och använder dessa på samma sätt som bilen använder bensin till motorn. Socker är också en form av kolhydrat. Det är ett riktigt superbränsle som är fullproppat med energi. Problemet med sockret är att vi ofta inte använder den enorma energimängd det innehåller och då kommer energin att lagras som fett i kroppen. Energi från socker räcker inte heller länge. Trots att det är fullt av energi så är det som dynamit, det smäller till ordentligt men efter smällen är det slut. Kroppens byggstenar, verktyg och transportsystem Kroppen behöver också andra näringsämnen än fett och kolhydrater för att fungera. Vi måste få i oss ämnen som gör att kroppen kan växa och laga sig själv. Vi måste också få i oss ämnen som fungerar som verktyg i kroppen. Sist men inte minst behöver kroppen ett ämne som kan

transportera alla andra näringsämnen dit de behövs. Vi ska nu se vilka dessa näringsämnen är och i vilken mat de finns. Kroppens byggstenar Protein används för att bygga upp din kropp. Det är proteinet som gör att ett barns kropp kan växa och bli större. Det är också proteinet som gör att dina muskler kan växa och bli starkare. Proteinet används också när kroppen skall läka sig själv efter skador. Protein måste vi få i oss så gott som dagligen för att må bra. Protein finns framförallt i fisk, kött, ägg, mjölk och ost. Skulle fettet och kolhydraterna i kroppen inte räcka till för att ge kroppen energi så kan proteinet användas som bränsle istället. Fisk innehåller mycket nyttigt protein Mineraler finns i all mat vi äter och så länge man äter en varierad kost så löper man ingen risk att få brist på mineraler i kroppen. Mineraler används framförallt till att bygga upp vårat skelett och våra tänder. Kalcium är ett viktigt mineral för just detta och finns i stora mängder i mjölk. För en ung människa där skelettet växer mycket är det därför extra viktigt att få i sig kalcium. DRICK MJÖLK! Så får du ett starkt skelett.

Vitaminer, kroppens verktyg Om du tänker dig kroppen som en stor fabrik så är vitaminerna de verktyg som gör att fabriken kan tillverka saker. Utan verktyg så kan bilfabriken inte göra några bilar. Utan vitaminer så kan kroppen inte leva. Om de andra näringsämnena är muttrarna i fabriken så är vitaminerna skiftnyckeln som gör att vi kan skruva muttrarna på plats. Vitaminer är också väldigt viktiga för att skydda kroppen mot sjukdomar. Vitaminer finns det gott om i frukter och grönsaker som man måste äta varje dag för att må bra. Vatten, kroppens transportsystem Så mycket som två tredjedelar av din kropp består av vatten. Vattnet har som främsta uppgift att lösa upp de andra näringsämnena och transportera dem dit de behövs. Man kan alltså säga att vattnet är kroppens eget transportsystem. Vatten måste vi dricka dagligen. Som en regel kan man säga att man aldrig skall behöva känna sig törstig. När man väl känner av törst så har kroppen redan fått vätskebrist. Går det lång tid utan vätska får man ofta ont i huvudet och man börjar känna sig yr. Försök därför dricka med jämna mellanrum under dagen.

Hur ska jag äta? Så här ser tallriksmodellen ut. Det är en modell för hur maten på en tallrik skall fördelas. Som du ser skall man ha lika mycket pasta, potatis eller ris som grönsaker eller rotfrukter på tallriken. I den nedre delen kan vi se att det skall finnas något mindre av kött, fisk, fågel eller ägg på tallriken. Tränar du mycket så behöver du extra energi. Då kan du tänka på att fylla på med extra pasta, potatis eller ris för att ge din kropp extra bränsle. Utanför tallriken ser du ett glas med mjölk, en frukt och ett bröd. Skulle du äta och dricka av allt detta vid en måltid så har du fått i dig alla de näringsämnen som kroppen behöver. Ät fem gånger om dagen För att kroppen skall må bra och vara pigg under hela dagen behöver den tankas med energi flera gånger. För att du skall äta så bra som möjligt bör du äta på följande sätt och på ungefär dessa tider: Kl 07.00 frukost Kl 10.00 frukt/mellanmål Kl 12.00 lunch Kl 15.00 mellanmål (t.ex. smörgås) Kl 18.00 20.00 middag Den viktigaste måltiden på hela dagen är frukosten. Ungefär en fjärdedel av all energi under dagen skall du äta under frukosten. Den energin behöver du för att orka med dagen så bra som möjligt.

Hur blir kroppen fetare? En bil kan man aldrig tanka mer bensin än vad tanken rymmer. Människans kropp däremot kan sägas ha en tank som kan bli större och större. Om vi fyller på våran kropp med mer energi än vad den gör slut på kommer kroppen att spara den energi som blir över som fett. Vi går alltså upp i vikt om vi äter mer mat än vad vi behöver. Anledningen till att vi blir tjocka av godis och läsk är att det innehåller socker som är fullproppat med energi. Äter man mycket socker tankar man alltså kroppen med mängder av energi som vi kanske inte har användning för. Banta inte! Många försöker gå ner i vikt genom att banta. Man börjar hoppa över måltider och äter kanske bara några smörgåsar på en dag. Men tyvärr så funkar det ALDRIG att banta. Våran kropp är inställd på att överleva. Får den för lite mat så tror kroppen att den håller på att svälta. Den svarar då med att spara på så mycket energi den bara kan, mycket av det du äter kommer då istället sparas i kroppen som fett. Ofta går den som bantar ner några kilon till en början. Problemet är att när man börjar äta normalt igen så är kroppen fortfarande inställd på svält. Kroppen kommer alltså att fortsätta samla på sig fett och det som kan hända är att kroppen blir fetare än vad den var innan bantningen. Ät ordentligt och rör på dig Ser du till att få i dig av alla näringsämnen och äter flera mål om dagen har du en god förutsättning för att må bra. Men se också till att röra på dig, kroppen måste få användning för den energi som du fyller den med annars kommer du att gå upp i vikt. Är man överviktig och behöver gå ner några kilon finns det bara ett recept, gör slut på mer energi än vad du fyller på med, men BANTA INTE! Det kan räcka med att gå ut och gå några gånger och minska på läskdrickandet, godisätandet och den feta snabbmaten. Tänk på att - Det finns ingen mat som är så onyttig att man aldrig kan äta det och det finns ingen mat som är så nyttig att man alltid ska äta det!