ITIS-PROJEKT Läsåret 2002-2003 Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK Lär känna Malmö Handledare: Anne-Charlotte Maltesson Paul Belfrage Niklas Bjerre Per Brantmark Catarina Economou Michael Eklund Camelia Lagerström Sam Olofsson Jessica Pettersson 1(10)
Sammanfattning Vi som har arbetat med detta Itis projekt är alla gymnasielärare från olika ämnesområden. Paul Belfrag och Camelia Lagerström undervisar i data medan Michael Eklund och Per Brantmark är matematiklärare. Niklas Bjerre undervisar i naturkunskap och Catarina Economou är svensklärare. Sam Olofsson undervisar i samhällskunskap och Jessica Pettersson är kulturkunskapslärare De elever som har ingått i vårt ITIS-projekt är två IVIK klasser som består av invandrare med dåliga kunskaper i svenska. Detta gör att det inte är lätt att hitta läromedel till dessa elever. Ur detta faktum skapades idéerna kring vårt ITIS-projekt. Tanken var att eleverna skulle lära sig mer om sin närmiljö och den svenska kulturen samtidigt som de utvecklade sin svenska. De grundläggande frågeställningarna som vi ställde oss var: Kan man med fördel använda Internet i invandrarundervisningen? Kan vi med hjälp av datorer skapa undervisningsmaterial som passar för IVIK elever? Kan vi finna arbetssätt som skapar ökad kunskap om närmiljön, svensk kultur och samtidigt utvecklar elevernas språk? Hur påverkas elevernas språkutveckling när vi använder IT? Eleverna har tagit kort med digitalkamera på olika objekt i Malmö stad och skapat egna texter om bilderna. Dessa texter och bilder har sedan lagts ut på en hemsida för att kunna användas av andra IVIK- grupper i framtiden. Vidare har eleverna i de båda IVIK-grupperna fått brevväxla med varandra med syftet att dels lära sig hantera E-post och dels lära sig svenska Eleverna har arbetat med ett ämnesövergripande och IT integrerat arbetssätt vilket har gett en bra kunskap om närmiljön och den svenska kulturen. Vår erfarenhet av arbetet är att detta arbetssätt är mycket lämpligt för denna typ av elever, som behöver lära sig mer om vardagliga fenomen i det svenska samhället. NYCKELORD: ITIS, IVIK, HEMSIDA, SPRÅKUTVECKLING 2(10)
1 INLEDNING...4 1.1 KUNSKAPSBAKGRUND...4 1.2 FRÅGESTÄLLNING...4 1.3 SYFTE...4 2. ARBETSPROCESSEN...5 2.1 FÖRBEREDELSER...5 2.2 ARBETE I KLASSRUMMET...6 2.3 ARTIKELSKRIVNING...6 2.4 BREVVÄXLING...6 2.5 NATURKUNSKAPSARBETE...7 2.6 HEMSIDANS STRUKTUR OCH UTSEENDE...7 3 RESULTAT...8 4 FRAMTID...8 BILAGA 1...9 BILAGA 2...10 3(10)
1 Inledning De elever som vi har arbetat med i vårt ITIS- projekt går på det individuella programmet inom gymnasieskolan med introduktionsutbildning för invandrarungdomar, IVIK. Detta är en förkortning av Individuellt Val Introduktions Kurs. Programmet är riktat till dem som kommit till Sverige när de är mellan 16 19 år gamla. De studerar på IVIK-programmet i ungefär två år för att lära sig så mycket svenska och andra färdigheter att de kan börja på ett av gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. För att få börja på ett nationellt program ska eleverna ha klarat av SFI-provet (svenska för invandrare), vilket motsvarar kunskaper i svenska som en elev i årskurs nio med godkänt betyg har. På Malmö Borgarskola har IVIK- programmet funnits i snart två år. Eleverna är fördelade i två grupper med sexton elever i varje grupp. IVIK A är nybörjare och har inte läst svenska tidigare, medan IVIK B består av ungdomar som redan gått ett IVIK- år. De läser svenska, samhällskunskap, matematik, naturkunskap, data, kulturkunskap samt idrott och hälsa. I de olika ämnena får eleverna möjlighet till att lära nya saker, men också att sätta ord på tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och på så sätt får de en grund för vidare ämnesstudier. Under det första läsåret upplevde flera lärare att det saknades lämpliga läromedel i framför allt samhällskunskap och naturkunskap, men även i andra ämnen. För att åtgärda detta problem var vi några lärare som såg en möjlighet att bilda ett arbetslag där vi kunde producera eget material genom IT, samtidigt som utbildningsmålen uppfylldes. 1.1 Kunskapsbakgrund Vi hade turen att ha en bred kunskap i arbetslaget vilket gjorde att vi inte behövde vidareutbilda oss genom externa kurser för att klara av att genomföra projektet. 1.2 Frågeställning Kan man med fördel använda Internet i invandrarundervisningen? Kan vi med hjälp av datorer skapa undervisningsmaterial som passar för IVIK elever? Kan vi finna arbetssätt som skapar ökad kunskap om närmiljön, svensk kultur och samtidigt utvecklar elevernas språk? Hur påverkades elevernas språkutveckling när vi använde IT? 1.3 Syfte Det övergripande syftet med vårt ITIS- projekt, som vi valt att kalla Lär känna Malmö, är att eleverna får en god språkutveckling och får möjlighet att använda och lära sig det svenska 4(10)
språket i vardagliga sammanhang. Språk är ett socialt fenomen och språkutveckling sker aldrig isolerat utan är alltid knutet till ett sammanhang och innehåll. Genom vårt projekt försöker vi skapa en innehållsrik språkundervisning där eleverna samtidigt får kunskap och insikt om det svenska samhället. Utgångspunkten för vårt ITIS- projekt är Malmös närmiljö. Genom ämnessamverkan och med hjälp av IT får eleverna utforska Malmö och utifrån en problembaserad modell får de finna information om olika inrättningar i staden. Eleverna arbetar med hjälp av lärarlaget fram en hemsida på Internet som fylls med deras bilder och texter. Det material som eleverna producerar kan användas av framtida IVIK- elever. Förutom att lära sig mer om samhällsstruktur, kultur och geografi får eleverna också lära känna varandra i de olika grupperna genom en brevväxling. Här kan de i ett meningsfullt sammanhang få använda sina nyvunna kunskaper i det svenska språket samtidigt som de kan dela med sig av sina erfarenheter från hemlandet och från Sverige. Vidare syftar projektet till att lära eleverna allmän databehandling samt användande av Internet. 2. Arbetsprocessen Utgångspunkten för arbetet i klassrummet med eleverna var att främja språkutvecklingen hos våra invandrarelever på ett naturligt och stimulerande sätt. Vi som arbetade med eleverna i ämnena samhällskunskap samt kulturkunskap arbetade för att ge eleverna kunskaper om det svenska samhället med hjälp av ökad kunskap om närmiljön. Vi fick även igång en dialog mellan våra båda IVIK- grupper genom brevväxling via nätet. 2.1 Förberedelser Projektet började med att elever och lärare gav sig ut på en vandring genom Malmö stad. Utrustade med digitalkamera fotograferade vi allt från badhuset, som ligger granne med Malmö Borgarskola, till Tingsrätten i Malmö city. Vi tog resan så långt bort som till hamnen vid bomässan. Eleverna fick på så sätt med hjälp och handledning en första inblick i hur närmiljön ser ut, och vad det finns för olika knutpunkter i Malmö. Arbetet fortskred med ett möte mellan undervisande lärare. Vi diskuterade vilka bilder som skulle tas upp och bearbetas under kulturkunskaps- och samhällskunskapslektionerna. Vi ansåg det vara av stor vikt att få en balans i valet av bilder och påföljande diskussion i förhållande till ämne. Detta med tanke på att få en övergripande och begriplig helhetssyn utifrån elevernas perspektiv. 5(10)
2.2 Arbete i klassrummet Väl i klassrumssituationen presenterade undervisande läraren bild på ex biblioteket för klassen. Eleverna fick i detta skede försöka uttrycka sig genom att beskriva bilden. Tanken var att med hjälp av elevernas beskrivning skapa en enkel bildtext. Eleverna berättade vad de visste och med hjälp av lärarens handledning i det svenska språket växte bildtexten fram. Eleverna skrev ner texten bredvid bilden som delats ut, och läraren skrev texten på tavlan så att alla elever fick en bra möjlighet att följa med i undervisningen. Detta följdes av högläsning och diskussion om uttal och betoning av de olika orden som använts i texten. Eleverna arbetade sedan fram tre till fem frågor till texten samt producerade en ordlista över de ord som de ansåg som svåra i den aktuella bildtexten. 2.3 Artikelskrivning För varje bild som klassen arbetade med utsågs en ansvarig elev som fick i uppgift att på datakunskapslektionerna skriva in texten i ett Word dokument. Texterna skickades sedan vidare via E-post till en medbedömande lärare för korrekturläsning innan text, bild, frågor och ordlista lades ut på den nyskapade hemsidan En del elever upplevde svårigheter med att hitta rätt bokstav på tangentbordet. De som hade det mest svårt var de elever som använde ett annat alfabet än det svenska. I början innehöll texterna en del felaktigheter i stavning och meningsbyggnad. Eleverna fick själva rätta sina misstag genom att bland annat utnyttja programmets stavningsverktyg och synonymlista. 2.4 Brevväxling Ett annat användningsområde av datorn var brevväxlingen. Eleverna från IVIK A, och IVIK B, presenterade sig för varandra via E-post. Varje elev fick skriva ett brev på vanligt papper där var och en presenterar sig inför en av eleverna från den andra klassen. Breven blev rättade sedan rättades av läraren och blev sedan inskrivna på datorn i Microsoft Word. Tanken med brevväxling via datorn är att om eleverna måste kommunicera i skrift så koncentrerar de sig mer på att formulera sig korrekt, vilket är en god träning för dessa invandrarelever. En annan poäng med Microsoft Word är stavningskontrollen som gör att eleven kan rätta stavningen själv utan att fråga läraren. Eleverna kopierade sedan sina texter och klistrade in dem i ett nytt meddelande i PedNet och skickade E-post till sina nya kompisar. När deras E-brev blev besvarade skrev eleverna ut sina svar och under svensklektionen komponerade de nya brev som sedan skrevs in på datorn under datalektionen. 6(10)
Övningarna med att själv skriva en text på ett papper med hjälp av lexikon eller lärarhjälp och sedan knappa in texten på datorn har förbättrat såväl elevernas stavning som meningsbyggnad. Ni kan se ett exempel på en inledande brevväxling mellan två elever i bilaga 2 2.5 Naturkunskapsarbete Projektet med naturkunskap var upplagt ungefär på samma sätt som ovan nämnda artikelskrivning. Även här fick eleverna själva använda digitalkamera och skriva texter. Denna gång fick de skapa egna texter med hjälp av annan facklitteratur. Den första delen av projektet inleddes med att hela klassen gick till Kungsparken/Slottsparken. Tillsammans identifierade och fotograferade eleverna de svenska träden. Under en hel lektion fick ungdomarna bekanta sig med den svenska faunan. Väl tillbaka i klassrummet fick eleverna skiva texter som innehöll en beskrivning om ett specifikt träds; utseende, användningsområde och geografisk utbredning i Sverige. Till texterna skrevs även instuderingsfrågor. När de var klara så långt kopplade eleverna ihop text, bild och frågor och skickade det via E-post det till läraren. Detta material kommer att läggas in på en hemsida Inom naturkunskapsprojektet för IVIK B planerades pedagogiska möten mellan eleverna i IVIK B och jämnåriga elever på nationella programmet (samhällsprogrammet). Syftet med mötena var att IVIK-eleverna skulle få lite hjälp med fakta och framförallt språket till sina arbeten inom naturkunskapen. Dessa möten skulle även kunna vara till hjälp med integrationen på skolan och i samhället. Vi hade planerat att träffas vid två tillfällen men detta moment fick tyvärr utgå pga. sjukdom. Denna form av möten skulle vara ett bra sätt att arbeta vidare med denna elevgrupp. 2.6 Hemsidans struktur och utseende Tanken med hemsidan är att skapa en utbyggbar plattform som eleverna kan komma tillbaka till även efter avslutad skolgång. Detta kräver att det är lätt att uppdatera sidan, lägga till nytt material. Därför har vi valt att ha en ramstruktur som kan skapas i de vanligaste webbprogrammen som Dreamweaver eller Frontpage. Själva menyn är inte lika lätt. Här uppstår en konflikt mellan användarvänligheten för eleverna och hur lätt det ska vara för alla lärarna att uppdatera menyn. Just nu är tyngdpunkten på att sidan ska vara användarvänlig för eleverna. Menysystemet är dock tillverkat av Javascript Outline Builder 1.0, så det krävs inga programmeringskunskaper för att skapa sidan. HTML bör man känna till för att kunna uppdatera sidan i nuläget. För att kunna se sidan i den sämsta upplösning som används idag valdes 800x600 pixlar. Därför blev bilderna maximalt 480x680 pixlar stora. Adressen till hemsidan och en förteckning över använda program för hemsidan finns i bilaga1 7(10)
3 Resultat Under vårt projekt har vi försökt integrera de olika ämnena som eleverna läser men har ändå försökt ha språkinlärningen i centrum. Internet har gett oss möjligheten att berika elevernas kunskaper om det svenska samhället, svensk geografi, kultur och fritidsaktiviteter. Att läsa svåra texter har varit och är fortfarande en stor tröskel för många av eleverna. Trots detta har vi försökt ge oss in på Internet och besökt olika hemsidor som Malmö Borgarskolas hemsida, Malmös hemsida, Sydsvenskans hemsida och inte minst vårt projekts hemsida. Eleverna fick med detta ämnesövergripande och IT integrerande arbetssätt en bra kunskap om sin närmiljö. Samtidigt som eleverna arbetade med egenhändigt producerade bilder, språkutveckling i form av skapande av bildtexter, datakunskap och kommunikation, fick de möjlighet att på ett verklighetsbaserat sätt förstå det svenska samhället och i praktiken använda svenska språket i skolarbetet. Detta enkla och raka arbetssätt resulterade i mycket bra samarbete mellan lärare, elever och knöt ihop skolans olika ämnen till en helhet. Diskussionerna kring bilderna innebar också en inlärning av svensk kultur. Det är inte alldeles självklart för dessa elevgrupper vad som finns i ett Stadshus, hur man gör på biblioteket eller att man ska duscha före badande i simhall och så vidare. Det finns mängder av små händelser och vanor som kan uppfattas som självklara för oss svenskar men som måste läras när man kommer till ett nytt land. 4 Framtid Vi ser årets projekt som en start som vi med kommande elever kommer att utöka och arbeta vidare med. Att vi under detta år främst arbetat med centrala Malmö, innebär att vi med kommande elevgrupper kan utöka våra cirklar till att omfatta "mitt bostadsområde". Här finns inga begränsningar. Vi kan såväl vidga vårt resande till att omfatta "Sverige", "mitt hemland", "Europa" eller rent tematiska ämnen, ex "svenska djur" eller "svensk natur". Så småningom hoppas vi med hjälp av detta startår ha byggt upp ett material som är användbart för kommande IVIK- grupper. Vidare har det under arbetets gång dykt upp idéer hur man ska kunna utveckla projektet. Vi lärare har detta år konstruerat hemsidan och lagt in bilderna. Eleverna skulle även kunna göra detta arbete så att de får vara med i hela processen från artikelskrivande till hemsidan. Det skulle även vara möjligt att få sidan mer levande om eleverna i multimedia kurserna producerar interaktiva material med båda ljud, bild och animation. Genom att använda både audiella och visuella uttrycksmedel ökar möjligheten till inlärning. Ett program som är lämpligt att använda är Flash från Macromedia För att gamla elever som har lämnat skolan och de som går IVIK ska få möjlighet att knyta kontakter skulle man kunna lägga in en gästbok alternativt ett forum. Exempel på det finns här. http://www.alxnet.se/ På så sätt behöver man inte administrera något på mer än ett ställe, nämligen direkt på hemsidan. 8(10)
Bilaga 1 Adress till hemsidan: http://www.skolor.pedc.se/borgar/projekt/ivik/index.htm Använda program till hemsidan Menygenerator: Javascript Outline Builder 1.0 http://www.usingit.com/products/javascript/job/ Hemsidetillverking och publicering: Dreamwever MX www.macromedia.com Bildredigering: Paint Shop Pro 7 och Photoshop 7 www.jasc.com och www.adobe.com 9(10)
Bilaga 2 Exempel på brevväxling Hej. Jag heter Zamarda och går i IVIKb. Du vet vem jag är tror jag. En glad, rolig tjej och jag kommer att bli en bra väninna. Min familj mår bra, jag bor tillsammans med pappa, mamma och två bröder. På fritiden är jag med kompisar. Vad gör du på fritiden? Hur ser din familj ut? Skriv tillbaka! Hejdå! Zamarda Hej Zamarda! Tack för ditt e-mall!!!!!!!!!!!!!! Jag heter Viktoryia, jag kommer från Vitryssland. Jag är 17 år gammal. Jag har bott i Sverige i ett år. Nu går jag på Malmö Borgarskola och lär mig svenska. Var bor du Zamarda? Var bodde du tidigare? Varifrån kommer du? Hur gammal är du?? Vad tycker du om den svenska skolan? När är du född? Vad gjorde du på sportlovet?? Hur länge har du bott i Sverige? Jag tror att vi ska bli bra vänner. Vad tror du:)? Ok! Hej då. Jag väntar på ditt svar. Hälsningar VIKTORYIA! 10(10)