ett ITiS-projekt med invandrarelever

Transkript

1 ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet

2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7 Bilagor: Bilaga 1: Den planerade arbetsgången Bilaga 2: En elevs loggbok 2

3 Bakgrund Vi är tre lärare på Magnus Åbergsgymnasiet som arbetar med invandrarelever i en ITK-klass (ITK = Introduktionskurs för invandrare). Magnus Åbergsgymnasiet har över 1000 elever av vilka en stor andel kommer från många olika länder. Skolan har flera olika program bl.a. Hotell- och Restaurangprogrammet (HR), som vi ville samarbeta med. Utöver de vanliga programmen finns även vår ITK-klass samt Gymnasiesärskolan. ITK är en klass som består av 10 elever, 8 pojkar och 2 flickor. Klassen är överrepresenterad av elever från Asien (Irak och Thailand) men några kommer också från Europa (Kosovo (Albanien), Tyskland och Finland). Deras skolbakgrund är mycket varierande, liksom deras förkunskaper i svenska. Några hade nyss kommit till Sverige höstterminen -01 medan andra hade några års svensk skolbakgrund bakom sig. ITK är en förberedelseklass vars mål är att eleverna skall bli godkända i svenska som andraspråk, matematik och engelska på grundskolenivå. Kerstin Uppenberg är mentor för ITK-eleverna och undervisar i svenska. John Claesson har religion och Lisbeth Karlsson är deras naturkunskapslärare. ITK-eleverna får ofta dålig, eller ingen kontakt alls, med de svenska eleverna eftersom de har stora svårigheter med språket. För att förbättra elevernas möjlighet till kontakt med andra elever startade vi, genom ITiS försorg ett samverkansprojekt. Tillsammans med eleverna beslutade vi oss för att samverka med HR-elever kring internationell matlagning. Som lärare i ITK ser vi problem med den stora klyfta som finns mellan ITKelever och elever på programmen. Vi ville försöka hitta ett sätt att överbrygga detta glapp, och såg mat som något universellt och gemensamt, och samtidigt unikt något som eleverna kunde dela med sig av. Vi tre lärare, som deltar i projektet, har det gemensamt att vi är matintresserade och gärna vill lära oss nya maträtter och ta del av andra länders kultur. Därför blev det naturligt för oss att samarbeta runt ämnet Matkultur i olika länder med vår elevgrupp där så många kulturer finns representerade. Syfte Ett syfte med vårt projekt för våra ITK-elever är en bättre integration, både i skolan och i samhället i stort. Eleverna skall tränas i att samverka i grupp och lära sig ta ansvar. Ett annat syfte är att stärka elevernas självförtroende genom att de får lära oss något som de känner till bättre än vi. Deras egen matkultur är 3

4 ett sådant exempel. Självklart är ett ytterligare, mer övergripande syfte att de ska lära sig svenska genom behovsstyrda arbetssituationer. Syfte för lärare ITiS-arbetet syftar till att träna oss att samverka i ett arbetslag, samt att använda multimedia i undervisningen. Därigenom får vi insyn i varandras arbete både när det gäller ämnen och program, och kan på så sätt hitta nya kontaktytor mellan ämnena och utveckla både oss själva och varandra som lärare. Syftet är också att lära oss mer om den kulturella bakgrund som eleverna har med sig när de kommer hit, och därigenom få ökad insikt och förståelse för den. Dessutom har aldrig PBL prövats på ITK-elever, något som vi nu får möjlighet att pröva. Mål Tillsammans med eleverna beslutade vi oss för att samarbeta med HR-elever. Tanken med det här samarbetet var att: Skapa förutsättningar för ett möte mellan invandrarelever och svenska elever, med matlagning som förenande länk Att arbeta problembaserat och ämnesövergripande Visa de svenska eleverna att invandrareleverna är en positiv resurs, att de innehar kunskaper som vi kan ha både nytta och glädje av Skriva en receptsamling på Internet Lärarspecifika mål Utveckla arbetslag och förbättra samarbetet mellan oss lärare Öva datoranvändning Lära oss mer om elevernas kulturer Elevspecifika mål Ge ITK-eleverna möjlighet att förbättra sin svenska i både tal och skrift Tränas i att kunna förmedla information på det nya språket 4

5 Knyta kontakter med elever på ett program, och i detta möte förberedas inför programintroduktionen Stärka ITK-elevernas självförtroende, så att eleverna, trots språksvårigheter kan tillföra oss nya kunskaper Genomförande För att skapa ett naturligt möte, där ITK-eleverna hade kunskaper som var värdefulla för oss svenskar, beslöt vi tillsammans att vi skulle laga mat från deras hemländer. Vi diskuterade med våra elever och ställde frågan: Vilken maträtt, från ditt hemland, skulle du bjuda på om du ordnade en fest? Eleverna berättade om maträtter som de brukade ha på sina fester. Vi fick höra om många för oss okända rätter och eleverna gick sedan hem och bad sina föräldrar om recepten. Dessa översatte eleverna till svenska så att vi tillsammans med HR-eleverna skulle kunna laga rätterna. Eleverna bestämde också att de skulle skriva ut recepten på data så att de kunde lägga ut dem på Internet. På svensklektionerna arbetade vi med ord och uttryck som hörde ihop med mat och matlagning. När de skulle göra arbetsbeskrivningar till recepten blev t.ex. inlärningen av verbens imperativ (vispa, häll, blanda, mät upp etc.) ett naturligt inslag. Eleverna gjorde också besök i affärer för att se om det de behövde till sina recept fanns att köpa. Naturkunskapen arbetade bl.a. med näringsämnen och vad man behöver för en allsidig kost. Eleverna fick till exempel i klassrummet praktiskt följa mjölets väg från ax till limpa. Religionsämnet diskuterade mat utifrån olika religiösa högtider. Då Ramadan (den muslimska fastemånaden) pågick i slutet av höstterminen föll sig detta naturligt, och även religiösa regler för tillagning (halal för muslimer, kosher för judar), eller hur man äter (dukning etc.) diskuterades. Även i dessa ämnen blev det mycket svenskundervisning och genom vår samverkan blev det lättare för eleverna att förstå naturkunskapen och religionsämnets innehåll. Alla ämnen utgjorde ju olika perspektiv på temat mat. Under tiden som vi arbetade med projektet i de olika ämnena ville vi också praktiskt använda oss av de nya svenskkunskaperna. Gemensamt med eleverna gjorde vi fastlagsbullar i skolans metodkök. Det började med att vi gick igenom vad som behövs för att tillaga semlor och hur man gör, och därefter arbetade eleverna i grupper och lagade sina egna bullar. Detta var ett uppskattat inslag 5

6 och några elever tyckte det var så gott att de gick hem och gjorde fler bullar för att bjuda sina familjer. Tillsammans besökte vi sedan HR- eleverna i deras restaurangkök. De svenska eleverna visade invandrareleverna all utrustning som behövs i ett storkök och besöket avslutades med en pratstund där ITK-eleverna bjöd på choklad som tack för besöket. Nu var det dags för eleverna att laga recepten från sina hemländer. Våra förhoppningar om att lära HR-eleverna nya och annorlunda rätter grusades tyvärr, eftersom de (uppenbarligen inspirerade av oss?) vid jul startade ett eget ITiS-projekt kring mattraditioner, men utifrån landskapsrätter. Därför kände de sig tvungna att avstå från att delta i vårt projekt på grund av tidsbrist. Tre dagar avsattes för matlagning. Vi började med att gå igenom recepten. Vid genomgången fick varje elev beskriva vad receptet innehöll och vad de okända ingredienserna var. Den elev som skrivit receptet fick förklara för de andra hur rätten skulle lagas. Eleverna arbetade i grupper och den som skrivit receptet blev huvudansvarig och fick fördela arbetsuppgifterna inom gruppen. Alla gjorde sitt bästa och resultatet blev mycket bra. En dag hade en av mammorna lagat en gryta med dolmar eftersom det skulle ta för lång tid att laga dem i skolan. Vilken positiv respons från föräldrar! Båda dagarna avslutades med att alla fick smaka av varandras goda rätter. När de dukade och serverade fick de öva sin sociala kompetens. Mycket som kan tyckas självklart för oss är inte självklart för dem. Vad säger man t.ex. när man vill att gästerna skall sätta sig till bords eller när man skall tacka för maten? Både de och vi fick lära mycket vid det livliga samtalet under måltiden.alla de nya och spännande rätterna var verkligen mycket goda så eleverna hade all anledning att känna sig stolta över vad de åstadkommit. Resultat Mötet med HR-eleverna skedde inte fullt ut, som det var tänkt. ITK-elevernas självförtroende och språkkunskaper stärktes likväl i det gemensamma arbetet i klassen med att utforma och tillaga de olika recepten. Att arbeta enligt PBL-metoden visade sig ha vissa svårigheter då brister i språket försvårade möjligheten till självständigt arbete hos eleverna. Därför blev arbetet ganska lärarstyrt. Det ämnesövergripande arbetssättet var dock mer fruktbart, och matlagning visade sig vara en utmärkt gemensam kärna att arbeta kring. Ur 6

7 ett lärarperspektiv resulterade arbetet i att vi blev ett väl sammanfogat arbetslag, tack vare det fokus recepten utgjorde. För- och kanske framför allt efterarbetet (utvärderingen och rapportskrivandet) har sammanfogat oss i både tanke och handling på ett intressant och givande sätt. Även eleverna uppskattade det nya arbetssättet och har verkligen lagt ner mycket tid och möda på sina recept och maträtter. En hemsida håller just nu på att växa fram, och ska länkas från MÅGs startsida på nätet. Diskussion Trots att vissa samverkansmoment inte kunde fullföljas som vi tänkt från början blev arbetet med projektet givande. Det möte med elever på Hotell- och Restaurangprogrammet, som vi hade satt som mål, blev inte som vi hade tänkt oss, men under arbetet med de praktiska momenten uppstod möten mellan elevelev och elev-lärare som var mycket positiva. Spontana samtal uppstod inom ITK-gruppen då vi arbetade sida vid sida. Vi kände att vi kom närmare varandra och fördjupade våra relationer. Eleverna fick också mycket träning i svenska och utvecklade sin förmåga att samtala och uttrycka sig så att alla förstod. Var och en bidrog med sina särskilda kunskaper som vi andra kunde ha nytta och glädje av. När vi ser tillbaka inser vi att vår tro på att direkt blanda svenska elever med invandrarelever kanske inte har enbart positiva effekter. Detta blev tydligt när det av misstag hade blivit en dubbelbokning av köket så att våra elever fick arbeta i en del av köket samtidigt som några andra elever arbetade i en annan del. Våra elever blev då osäkra och oroliga och kände sig i underläge när de såg hur duktiga och rutinerade de andra eleverna var. Därför tycker vi att elevernas insatser i sin egen klass, t.ex. deras presentation av sina recept, arbetsfördelningen när de tillagade recepten och utförandet av arbetet med hemsidan och recepten, var en tillräckligt stor utmaning för dem. Vi är mycket imponerade av deras sätt att arbeta och kommunicera. Projektet lyckades över förväntan. Deras utvärderingar innehöll ord som lärorikt, roligt och intressant, vilket bör tolkas som att projektet hade varit givande även för dem. Vi tror att vårt projekt kan utgöra en bra plattform för att gå vidare med nya samverkansplaner för ITK, som förhoppningsvis kan ge ökade möjligheter till kontakter med svenska elever och det svenska samhället. 7