Bilaga 1 - Intervjuer med personal från Enheten för Ekonomiskt bistånd

Bilaga 1 - Intervjuer med personal från Enheten för Ekonomiskt bistånd Handläggare från Enheten för Ekonomiskt bistånd har intervjuats vid två olika tillfällen under projektperioden, dels inför den första följeforskningsrapporten och dels inför den andra följeforskningsrapporten. Inför leveransen av den slutliga utvärderingsrapporten har enhetschef för Enheten för Ekonomiskt bistånd intervjuats. De intervjuade handläggarna arbetar med olika målgrupper, några arbetar enbart med ungdomar och andra med vuxna. De viktigaste synpunkterna som kommit fram i intervjuerna sammanfattas i detta avsnitt. Lång kötid De handläggare som intervjuats har remitterat deltagare till projektet i olika utsträckning. Någon har anvisat en eller några enstaka klienter medan andra har eller har haft ett större antal klienter i projektet. Det framkommer genom intervjuerna att det är kötid till projektet. Remittenterna tycker det är svårt att avgöra hur lång kötid det är men menar att ett par månader inte är ovanligt. Det samtliga remittenter är överens om är att det är viktigt att kötiden är så kort som möjligt. De menar att motivation är en färskvara och är det så att en klient är inställd på att börja i NoHALC är det viktigt att han/hon kommer igång fort. De anvisade har varit frånvarande från arbetsmarknaden under lång tid De allra flesta klienter som de intervjuade har kontakt med har varit borta från arbetsmarknaden i ett antal år. De kan därför behöva hjälp med allt från att skriva cv till praktik. De behöver komma igång med någonting, vara aktiva och ha en meningsfull sysselsättning. De intervjuade väljer att remittera till NoHALC om de har en klient som har en arbetsförmåga. De kan också välja att remittera om de är osäkra på arbetsförmågan. De klienter som är mest aktuella har varit borta från arbetsmarknaden en längre tid och i dessa fall bedöms Arbetsförmedlingens insatser inte vara tillräckliga. Jämfört med andra alternativ som finns har NoHALC en mer flexibel ingång för deltagarna eftersom de exempelvis kan börja med ett par timmar i veckan för att sedan successivt öka sin aktivitet i projektet. Fungerande rutiner och positiva deltagare Handläggarna från ekonomiskt bistånd skriver remisser som sedan skickas direkt till projektledaren. Remittenterna träffar deltagarna för återkoppling vid uppföljningssamtal. Den feedback som de får från deltagarna är oftast positiv. Deltagarna verkar trivas och vara nöjda med sitt deltagande i projektet. Några deltagare önskar att de kunde vara i projektet mer. Den 1

feedback som är mer negativ handlar till exempel om att deltagaren inte tycker att han/hon kommer ut tillräckligt fort. Samtidigt kan det i några av dessa fall ha gjorts en bedömning från projektpersonalen att deltagaren inte är redo. Deltagare och personal har i dessa fall inte samma bild av situationen. De flesta remittenter anger att arbete är målet för klienterna som de remitterar, vilket också anges i remissen. I vissa fall kan dock ett mål vara att få klarhet i vilken arbetsförmåga klienten har. För vissa klienter som varit utanför arbetsmarknaden mycket länge kan det vara ett första steg att komma ut i sysselsättning och att vara aktiv överhuvudtaget. Remittenterna är inte alltid medvetna om vad deltagare som avslutats avslutas till. Detta beror främst på att det har gått en tid sedan deltagarna avslutades och att remittenterna inte kommer ihåg. Men det finns deltagare som avslutats till arbete och studier. Det finns också några deltagare som avslutats med beslut om ansökan om sjukersättning eftersom man har gjort bedömningen att individen inte kommer kunna arbeta. Det förekommer också att deltagare avslutas till annan insats. Personal från projektet är på socialförvaltningen en gång i veckan. Detta upplevs som mycket positivt. Det är en fördel att kunna träffas personligen under dessa former menar intervjupersonerna. Däremot framkommer det genom intervjuerna att remittenterna i varierad utsträckning använder sig av denna möjlighet till kontakt. Några handläggare anger att de alltid eller ofta passar på att prata med personalen från projektet medan andra sällan eller aldrig har använt forumet. De frågor som handläggarna uppger sig ofta välja att ta upp rör exempelvis återkoppling gällande en deltagare, frågor till projektpersonalen inför remittering av en ny deltagare eller liknande. I övrigt anger samtliga intervjupersoner att de har kontinuerlig kontakt med projektets personal via mail och telefon vid behov. Varje månad får remittenterna skriftlig återkoppling på de deltagare som anvisats från ekonomiskt bistånd. De flesta av intervjupersonerna är nöjda med denna dokumentation eftersom den ger ett bra underlag för vidare bedömning. Det finns dock remittenter som menar att dokumentationen hade kunnat vara något mer utvecklad. Det händer att de ibland får ta kontakt med projektpersonalen för att ställa följdfrågor och få en tydligare klarhet i dokumentationen. Inblicken i projektets aktiviteter och arbetssätt varierar mellan handläggarna. Samtliga remittenter menar dock att de har en tillräcklig inblick i projektet och att de känner till helheten. Några remittenter ger dock intrycket av att de har lite mer inblick i projektet. Någon intervjuperson menar att projektet ändras efterhand och därmed aktiviteter och arbetsätt. Det kan då vara svårt att ha en komplett inblick hela tiden. 2

Ett arbetslivsinriktat fokus med metodiskt stöd ger mervärden Samtliga remittenter är positiva till NoHALC och menar att det finns ett stort behov av den verksamhet som projektet bedriver. Det finns få andra alternativ som socialsekreterarna kan remittera klienter till. Det som särskiljer NoHALC är det direkt arbetslivsinriktade fokus som finns i projektet menar de intervjuade. Projektet ger också ett mervärde utifrån det nära stödet som deltagarna får samt den individuella och flexibla ingången för deltagarna i projektet. De flesta intervjupersonerna är insatta i metoden Supported Employment och menar att det är en bra metod för målgruppen eftersom det finns ett behov av det nära stödet med professionell personal. De remittenter som inte pratar i termer av Supported Employment pekar ändå på vikten av ett nära stöd och en kontinuerlig kontakt med personal. Något som samtliga remittenter lyfter upp som betydelsefullt för NoHALC är de kontakter med arbetsgivare som NoHALC har etablerat. De intervjuade menar att projektet har arbetat bra för att hitta praktikplatser som kan leda till arbete. Det är positivt för både praktikant och arbetsgivare att ha en kontaktperson att vända sig till för stöttning. Flera av handläggarna nämner att det är viktigt att ta tillvara på de arbetsgivarkontakter som projektet etablerat även efter projektets slut. Från remittenternas sida ses det också som positivt att projektet har olika kompetenser i personalgruppen. Detta gör att helheten kring deltagarna blir synlig på ett bra sätt. En handläggare menar dock att en kurator också skulle kunna ingå i teamet för att på bästa sätt fånga upp de sociala svårigheter som många gånger kan finnas hos flera av deltagarna. Även om det mesta fungerar finns utvecklingsbehov Det som remittenterna upplever som negativt i relation till NoHALC är främst kötiden. Förutom detta är dokumentationen och återkopplingen ett område som kan utvecklas ytterligare. Det finns remittenter som även menar att det finns deltagare som har för lite tid inne i projektet och där man inte är överens med projektpersonalen om i vilken omfattning som deltagaren bör vara aktiv i projektet. En anledning till detta uppges av remittenten kunna vara att personalen i projektet har mycket att göra och att det då kan vara svårt att öka tiden för vissa deltagare. En handläggare menar att för de som behöver vara mer aktiva finns inte utrymmet för att det är fullt och personalen har så mycket att göra. Det är också många deltagare som inte kan vara i projektet på heltid. Remittenterna menar att det har skett en utveckling i projektet under projektets genomförande. Detta gäller främst dokumentationssystemet och återkopplingen. Det finns dock fortfarande, enligt några intervjupersoner, utvecklingsbehov inom detta område gällande mer omfattande och beskrivande skriftlig återföring. Någon remittent önskar också att projektet skulle utveckla möjligheten att fler deltagare skulle kunna vara inne i projektet fler dagar och timmar. I övrigt är det inte något som remittenterna saknar i projektet utan de menar att projektet är bra och betydelsefullt för målgruppen. 3

Spridning och implementering Det som remittenterna anser vara viktigt att föra vidare från projektet är den samlade och breda kompetens som finns inom personalgruppen. Det nära stödet som deltagarna får i kombination med de olika kompetenser som finns inom projektet är en mycket positiv erfarenhet. Remittenterna upplever också att projektet har genomfört ett lyckosamt arbete när det gäller att rekrytera arbetsgivare inför praktikplacering. Det arbetssätt som används i kontakten med arbetsgivarna är viktigt att ta tillvara. Flera av remittenterna menar att det är viktigt att lyfta projektets ekonomiska och sociala vinster utifrån ett samhällsperspektiv. Därför är personer i ledningsposition inom stadsdelen viktiga mottagare av projektets erfarenheter och lärdomar. Likaså nämns Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som viktiga aktörer och mottagare av projektets erfarenheter. Det finns ett behov av att ytterligare förbättra och förstärka samverkan och samarbete mellan kommunens verksamheter och dessa aktörer menar flera intervjupersoner. Samtidigt som NoHALC upplevs som en tillgång för målgruppen finns det remittenter som menar att det inte finns några andra alternativ att tillgå utifrån det som NoHALC erbjuder. Nyckelord i detta sammanhang är individuell inriktning, flexibilitet, lyckosam praktikplacering, arbetsprövning, arbetsförmågebedömning och bred kompetens i personalgruppen. Samtidigt finns det också remittenter som menar att NoHALC inte klarar de klienter som har en komplicerad problematik där det krävs ett omfattande stöd. 4

Bilaga 2 - Intervjuer med personal från Funktionshinderenheten Intervjuer har tidigare genomförts vid två tillfällen inför respektive delrapport i utvärderingen med planeringsledare samt handläggare på enheten för funktionshinder. Inför den slutliga följeforskningsrapporten har endast planeringsledaren intervjuats. Remisser via planeringsledare När det gäller enheten för funktionshinder ser remitteringsprocessen lite annorlunda ut jämfört med enheten för ekonomiskt bistånd. Inom funktionshinder ska alla remisser gå via en planeringsledare. Handläggarna har den personliga kontakten med brukarna. Det är dock planeringsledaren som skickar remissen vidare till NoHALC. Planeringsledaren som intervjuats anger att han har personlig kontakt med samtliga brukare innan remissen sänds till NoHALC. Flera av de brukare som remitteras till NoHALC har haft en långvarig kontakt med enheten för funktionshinder. När en brukare behöver gå från en daglig verksamhet vidare till någon annan insats så kan NoHALC vara aktuellt. Verksamheten remitterar de deltagare som de ser har någon arbetsförmåga och där det finns en vilja eller motivation till att erhålla ett lönearbete eller där det finns en viss osäkerhet kring hur arbetsförmågan ser ut. Planeringsledare inom funktionshinder ansvarar för alla nya ärenden som rör daglig verksamhet eller sysselsättning. Den intervjuade planeringsledaren är en av tre planeringsledare. Planeringsledarna har en ansvarsfördelning mellan sig och aktuell planeringsledare ansvarar för de brukare som är aktuella för praktik eller annan daglig verksamhet samt de brukare som ska byta plats. Det är många remisser som går till Arbetslivscentrum (ALC) och NoHALC. Det framkommer att det inte alltid finns en tydlighet i att ALC och NoHALC är verksamheter som skiljer sig från varandra. Planeringsledaren har den löpande kontakten med projektet men det förekommer även att handläggarna själva har kontakt och uppföljning med projektet. Särskilt i de ärenden där de har haft en långvarig kontakt med brukarna. Det förekommer också att vissa handläggare skriver remisser, särskilt i de fall där kontakten med brukaren är ny och handläggaren själv haft den inledande kontakten med brukaren. Dokumentation som rör brukare som remitterats till NoHALC görs av planeringsledaren. Därför är det också naturligt att planeringsledaren har den övergripande kontakten och uppföljningen med projektet och deltagarna. Planeringsledaren har också kunskap om tillgängliga platser i projektet. 1

Från daglig verksamhet till praktik och arbete NoHALC kan bli aktuellt för dem där det inte räcker med traditionell daglig verksamhet utan som vill ha praktik och prova på att jobba ute. De har som mål att ha lönearbete. En del brukare vet inte själva vad de vill eller kan men då kan handläggarna ibland se vilka möjligheter brukaren har. Då är det handläggarnas jobb att motivera brukaren till möjligheten att komma ut på en extern placering. Det som upplevs som positivt och bra med NoHALC är att deltagarna kommer ut fort i praktik. Eller åtminstone att det finns en tanke om att deltagarna ska komma ut i praktik fort. Projektet har blivit tydligare med att presumtiva deltagare ska ha vissa färdigheter såsom att kunna komma i tid och fungera i ett socialt sammanhang. Detta är bra och underlättar för handläggarna i att veta vilka brukare som kan vara aktuella för NoHALC. Planeringsledare och handläggare är positiva till att projektet har ett riktat arbetsfokus. Trots detta finns det ytterligare behov av att tydliggöra vad brukarna bör kunna innan de kommer in i projektet och vilken nivå brukaren ska befinna sig på. Detta är något som måste förtydligas till handläggare och socialsekreterare på alla remitterande enheter menar ett par av de intervjuade. Detta kan sammanfattas med att det finns ett behov av att förtydliga den information som kommer från projektet. Genom intervjuerna framkommer det att det inte alltid är rätt deltagare som anvisas till projektet. För vissa individer som är i projektet är det en för stor omställning att gå till lönearbete eller extern praktik från daglig verksamhet. Kontakten med projektet och uppföljningsrutinerna har utvecklats efterhand Kontakten och uppföljning med projektet har utvecklats mer efterhand som projektet pågått. Numera får både planeringsledare och handläggare skriftlig information och återkoppling från projektet. Förutom detta förekommer kontakt via mail och telefon. Planeringsledaren sitter också 1,5 timme per vecka i projektets lokaler. Detta gör att han får en naturlig kontakt med projektet och att en del information och kommunikation kan ske muntligt direkt på plats. Planeringsledaren har även några ärenden själv i projektet med brukare som har haft praktik väldigt länge. Den skriftliga informationen som kommer tillbaka till planeringsledare och handläggare är kortfattad. Det framkommer också att det kan förtydligas mer kring avslut av deltagare i projektet. Det är relevant att tydliggöra varför deltagarna avslutas och vad de eventuellt går vidare till. Att få svar på frågan varför är viktigt för att deltagarna ska kunna gå vidare till rätt insats. Detta är ett ansvar som ligger på projektets personal, menar planeringsledaren. Idag finns avslutningsblanketter som fylls i. 2

Resultaten uppfattas vara positiva Resultatet för de deltagare som remitterats från funktionshinder är gott menar planeringsledaren. Det finns deltagare som remitterats från enheten som gått ut till arbete med någon form av anställningsstöd. Det finns även deltagare som bor på gruppboende som fått arbete. Detta är tack vare projektet och arbetsmetoden Supported Employment anser de intervjuade. Samtidigt menar planeringsledaren att det finns deltagare som inte kommer att få någon anställning men där en långvarig praktik kan utgöra syftet med deltagande i projektet. Det kan vara betydelsefullt för individen att komma u på långvarig praktik och känna att han/hon jobbar på riktigt. Målet ska sättas i relation till deltagarnas nivå säger en av intervjupersonerna. Löneanställning är därför kanske inte målet för alla utan långvarig praktik eller någon form av skyddad anställning kan likväl utgöra mål för individen. Enheten för funktionshinder arbetar med individer som befinner sig på olika nivåer avseende förutsättningarna för arbete varför den individuella anpassningen i projektet är viktig. Det offentliga trygghetssystemet kan i vissa fall bromsa deltagaren. Deltagaren kan vara på rätt plats med rätt stöd men ekonomin kan göra att det inte finns möjlighet för deltagaren att ta en anställning. För de deltagare som ej kan komma vidare ut i löneanställning eller långvarig praktik är det viktigt att hitta något annat. Daglig verksamhet kan exempelvis bli aktuellt. Det är relevant att först leta externt innan deltagare annars kanske måste gå vidare internt med daglig verksamhet eller intern praktik. Finns alternativ men NoHALC har flera fördelar Förutom NoHALC finns Arbetsförmedlingen som alternativ för målgruppen. Det gäller främst de brukare som kommer från gymnasieskolan (såväl gymnasiesärskola som nationellt program) men som inte har förmågan att lösa sin arbetssituation själva och som har behov av daglig verksamhet eller andra insatser. Det kan då vara relevant med praktik innan. Försäkringskassan har enligt uppgift också ett par egna projekt som påminner om NoHALC men med en något annorlunda inriktning där de jobbar mer med arbetsrehabilitering och samtal. Fördelen med NoHALC anges vara att personalresurserna representeras av flera olika yrken vilket ger en bred mångfald. Förutom detta är ett starkt arbetsinriktat fokus och den snabba vägen ut i praktik också fördelar. Det är något som brukarna vinner på eftersom de inte hinner tappa tålamodet. Det finns också en tät uppföljning från personalen när de är ute på en arbetsplats och stöd genom Supported Employment som är mycket bra för målgruppen. Planeringsledaren önskar dock att det även skulle funnits en kuratorsroll i projektet. Det finns en del sociala besvär och livssituationer hos deltagarna där kuratorns kompetens hade kommit till gagn för deltagarna. Detta hade ytterligare breddat helheten som deltagarna annars får genom NoHALC. 3

Effekter, spridning och implementering De intervjuade upplever att det fungerar bra med en bred och blandad målgrupp i projektet. Inledningsvis var det dock inte så positivt för samtliga deltagare. Det framkom under en period att personer utan funktionshinder inte var positivt inställda till att arbeta med eller ingå i samma grupp som personer med funktionshinder. Detta har förändrats och idag är det de som ska vara i projektet som är i projektet. Det mervärde som genereras genom NoHALC är den resursökning som projektet betyder, menar flera intervjupersoner. Detta gör att en tätare och bättre uppföljning kan genereras. Det har också lett till bättre kontakter och samarbete med arbetsgivarna där arbetsgivarna kan få tydliga uppgifter och syfte med praktikplaceringarna. Detta gör att arbetsgivarna snabbt förstå vad som krävs i fråga om handledning eftersom det finns en väl uttalad tanke bakom praktikplaceringen som arbetsgivaren är införstådd med. Mottagare för spridning av erfarenheter och lärdomar från projektet är såväl chefer som handläggare. Det kan vara särskilt viktigt att lyfta sociala och ekonomiska vinster. Om beslutsfattarna inser vinsterna med det arbetssätt som används i NoHALC underlättar det framtagande av resurser menar flera intervjupersoner. Det är också viktigt att spridning sker till övrig personal dvs. socialsekreterare, handläggare och handledare i daglig verksamhet för att de ska veta vad de kan göra för brukarna. Även Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är viktiga mottagare så att de kan remittera rätt personer. Planeringsledaren beskriver ett bra samarbete med Försäkringskassan. En bra dialog med Försäkringskassan ger individen möjlighet att arbetsträna ordentligt. Det som enligt intervjupersonerna är av vikt att arbeta vidare med efter projektets avslut är metoden Supported Employment. Detta är en arbetsmetod som anses passa bra för målgruppen. Det är också viktigt att beakta det helhetsfokus som finns inom projektet, där deltagaren även får stöd inom hälsa och inte bara arbete och arbetsförmåga, påpekar en av intervjupersonerna. 4

Bilaga 3 - Intervjuer med arbetsgivare En styrka i projektet är det nätverk av engagerade arbetsgivare som projektet har rekryterat. Resultatet av detta har blivit ett betydande antal anställningar och praktikplatser. Genomförda intervjuer med ett antal arbetsgivare visar att dessa ser mycket positivt på samarbetet med projektet även i de fall praktikplaceringar inte har fungerat som tänkt. Projektets metod är enligt utvärderarna mer välanpassad till de externa aktiviteterna i jämförelse med de interna verksamheter som bedrivs i projektets lokaler. Detta är också i linje med den strategi för metodutveckling som projektet har valt. Projektet har god kompetens för att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering och de förberedande aktiviteter som finns i huset fungerar bra. Projektets resurser fokuseras dock på att stödja lärandet ute på arbetsplatserna i form av praktik, social träning och coachning genom projektets arbetslivsstödjare och arbetsplatsernas egna handledare. Övergången till arbetsmarknaden har fungerat i stort sett bra. Deltagarna uppfattas förberedas på ett relevant sätt inför praktik. Intervjuade arbetsgivare är mycket positiva till projektets sätt att arbeta. Det finns ett tydligt fokus i projektet på aktivitet och att man ska komma ut i arbetslivet. Detta motiverar deltagarna. De känner att de närmar sig arbetsmarknaden. NoHALC har kontakt med arbetsgivare och fungerar som en länk till arbetslivet. Utvärderarna har besökt ett tjugotal arbetsplatser för att intervjua både arbetsgivare och praktikanter. Arbetsgivarna är i hög utsträckning nöjda med projektets sätt att samarbeta kring praktikplaceringarna. De uppfattar att de har fått bra information och stöd i introduktionen av deltagarna samt att uppföljningen av deltagarna fungerat på ett utmärkt sätt. Alla praktikplaceringar har dock inte fungerat som planerat men då problem uppstått uppfattar arbetsgivarna sig ha fått snabb hjälp. Utvärderarna uppfattar att det har funnits tydliga syften med de olika praktikplaceringarna och att detta till stor del bekräftats av arbetsgivare och praktikanter. Vissa arbetsgivare har dock synpunkter på att de bara har fått information om praktikanternas styrkor men inte om deltagarnas svårigheter att fungera i vissa situationer. Detta har i vissa fall lett till att handledarna inte kunnat ge rätt stöd från början. För att beskriva hur förutsättningar och utfall kan skilja sig åt redovisas ett antal placeringar hos olika arbetsgivare. 1

Arbetsgivare 1 Samarbetet med detta företag inom livsmedelsbranschen har skett kring en praktikplacering där syftet var att göra en arbetsprövning för att kunna bedöma förutsättningarna för anställning av en deltagare med psykiska och intellektuella funktionshinder. Deltagaren hade tidigare fått del av flera arbetsmarknadsinsatser som inte lett till avsett resultat. Den arbetssökandes problematik var delvis fortfarande oklar trots ett antal tidigare insatser. Praktikanten fick en grundlig introduktion av företaget samt handledning under hela praktikperioden. Projektet gjorde täta uppföljningar under praktikperioden. Praktiken tydliggjorde den arbetssökandes arbetsförmåga. Praktikanten kunde lära sig en del enklare moment, utvecklades som person, fick insikt i fabriksarbete och arbetsmarknadens krav men anställning var inte möjlig då praktikanten inte fullt ut kunde fullgöra arbetsuppgifterna i enlighet med kraven p.g.a. sin begränsade arbetsförmåga. Vinsten med praktikplaceringen, som pågick i 5 månader, var att begränsningarna i arbetsförmågan tydliggjordes och skapade ett kunskapsunderlag för andra insatser. Även om praktikplaceringen inte ledde till den avsedda anställningen var arbetsgivaren nöjd med hur samarbetet med projektet hade fungerat. Företaget kan tänka sig att ta emot fler praktikanter. Arbetsgivare 2 I detta fall var syftet med praktikplaceringen att se om deltagaren i fråga överhuvudtaget kunde fungera på en arbetsplats. Det fanns en tidigare tung problematik med missbruk. Personen hade tidigare haft korta anställningar men haft svårt att behålla dem. Till bilden hör också att personen har kort grundutbildning, saknar körkort och har problem med att uttrycka sig på svenska språket. Praktikanten var initialt mycket motiverad, hade uttryckt önskemål om att arbeta med fastighetsskötsel, utförde enligt arbetsgivaren arbetet väl även om det fanns behov av att utveckla initiativförmågan. Eftersom det i stort fungerade bra planerade arbetsgivaren att erbjuda praktikanten ett vikariat för sommaren men plötsligt slutade praktikanten komma till arbetet. Ingen kunde nå deltagaren för en förklaring varför praktikplaceringen rann ut i sanden. Arbetsgivaren upplevde kontakten med projektet som mycket bra. Introduktionen, uppföljningen och tillgängligheten från projektets sida fick högt betyg och arbetsgivaren vill fortsätta kontakten. 2

Arbetsgivare 3 Detta företag inom restaurangbranschen hade vid intervjutillfället samarbetat med projektet kring tre olika praktikplaceringar. Syftet var i samtliga fall att ge möjlighet till arbetsträning för anställning i företaget. För arbetsuppgifterna finns inga formella krav på kompetens men man ska ha vilja/drivkraft, vara stresstålig och serviceminded. Arbetsgivaren uppfattade att projektet har ett bra upplägg med introduktion och uppföljning. Vid intervjutillfället hade en av praktikanterna kvalificerat sig för anställning och påbörjat denna. Personen i fråga klarade jobbet trots språkbrister, hade bra närvaro och visade rätt inställning i jobbet. I de två övriga fallen fanns vissa problem p.g.a. språksvårigheter, ogiltig frånvaro och inlärningssvårigheter. Jag kan definitivt rekommendera andra arbetsgivare att samarbeta med NoHALC, vilket jag redan gjort. Arbetsgivare 4 Detta företag inom hotellbranschen har erfarenhet av att ta emot praktikanter sedan tidigare. Deras erfarenhet var att de två praktikanter som man haft från NoHALC stod längre från arbetsmarknaden än tidigare praktikanter (kommer från daglig verksamhet). En av praktikanterna var inte kvar vid intervjutillfället medan den andra praktikanten fått pröva på en rad olika arbetsuppgifter. Företaget vill fortsätta samarbeta med projektet men föreslår vissa förändringar i upplägget. Arbetsgivaren har inte möjlighet att ta emot praktikanter som behöver instruktioner kontinuerligt. För att kunna fungera i arbetsmiljön behöver man kunna ta egna initiativ, vara självständig och ha servicekänsla. Företaget ser praktikplaceringar som ett led i sitt rekryteringsarbete och har återkommande behov av att anställa. En idé som framfördes var att anordna ett studiebesök för deltagare i projektet för att informera om arbetet och sedan välja ut en eller flera praktikanter bland de intresserade. Arbetsgivare 5 Detta företag tillhör en kedja av gym. Projektet tog kontakt för att undersöka behov av arbetskraft. Det fanns vid den aktuella tidpunkten inga anställningsbehov men projektdeltagaren som varit utan arbete en längre tid ville ändå pröva på det städarbete som kunde erbjudas som plattform för arbetsträning. Praktikanten hade en handledare på arbetsplatsen och fungerade redan från början bra i sitt arbete. Det fanns inga andra problem än den långa arbetslösheten. Eftersom praktikanten gjorde ett mycket bra arbete så kunde arbetsgivaren rekommendera personen i fråga till ett en anställning på annan enhet inom kedjan. 3

Arbetsgivare 6 Arbetsgivaren bedriver biståndsverksamhet. Det är en samarbetspartner som endast kan erbjuda praktik. Företrädare för verksamheten har ett bra samarbete med NoHALC men även andra organisationer kring erbjudande av praktik. Det är viktigt att deltagaren vill praktisera i verksamheten. Arbetsuppgifter finns likson introduktion och handledning. Personalstyrkan skulle dock behöva vara större för att ge en bra handledning till personer med mer omfattande behov av handledning menar intervjupersonen. De har haft två praktikanter från NoHALC hittills varav en är pågående. En fick avslutas p.g.a. konflikt med den andre praktikanten. Praktikanten hade också svårt att genomföra arbetsuppgifterna. Den andra praktikanten ska få en ny praktikplats då hon inte kan hantera kassaarbetet. Kontakten med projektpersonalen har fungerat bra förutom att ansvarig inte fick tillräcklig information om den förste praktikantens förutsättningar vilket gjorde att denne inte fick rätt stöd från början. Arbetsgivaren menar att det kräver mycket arbete från personalens sida att stötta personer med sociala svårigheter på rätt sätt. Båda praktikanterna har haft frånvaro och den har ofta inte anmälts. Arbetsgivare 7 Detta är en livsmedelsbutik med inriktningen att inte ta emot praktikanter utan att det finns ett anställningsbehov. Sammanlagt har man haft fem praktikanter från projektet varav en blivit anställd. De övriga har inte anställts av skäl kopplade till praktikanternas agerande och förmågor. Även i detta fall anger arbetsgivaren bristande initial information som ett problem. Den som har blivit anställd visade genast upp sin förmåga och då kunde praktiken kortas. En av de avslutade var inte bekväm med att hans vänner kom in i butiken. En annan hade dyslexi vilket försvårade utförandet av arbetet. Den intervjuade arbetsgivaren är positivt inställd till samarbetet med projektet då det underlättar rekryteringarna att samarbeta med NoHALC. De rekryterar ganska ofta. Det finns handledare i verksamheten. De som ska jobba i butik behöver vara stresståliga och ha servicekänsla. Dessutom ska man kunna arbeta i kassan. Arbetsgivare 7 Företaget har verksamhet i närheten av projektet och erbjuder tjänster inom hundtrim. Denna arbetsplats kan inte erbjuda någon anställning men en praktikplats i en liten verksamhet på deltid. De har haft en praktikant som fungerade bra men fick jobb på annat håll. Samarbetet med projektet fungerade bra och praktikanten var självgående vilket arbetsgivaren uppger vara en förutsättning för fler praktikanter. Det finns inte så mycket arbetsuppgifter om man inte har jobbat med hundar själv. 4

Arbetsgivare 8 Verksamheten är en snabbmatsbutik som ingår i en större kedja. De har tagit emot tre praktikanter. Det har inte fungerat fullt ut i något fall även om en var anställd en kortare period. Samarbetet med NoHALC har fungerat bra och präglats av en öppen kommunikation. Bra struktur med inledande möte, uppföljning och avslut. Förutsättningar har diskuterats innan. Arbetsgivaren har lärt upp samtliga praktikanter. Intervjupersonen är positiv till att ta emot praktikanter eftersom hon tycker det är roligt och utmanande att kunna hjälpa personer till arbete. Ingen av praktikanterna har kunnat leva upp till kraven för en anställning då de antingen inte har klarat kundkontakten eller tempot i arbetet. Trots det kan arbetsgivaren tänka sig att ställa upp igen. Arbetsgivare 9 Verksamheten är en leverantör av kontorsmaterial som tar emot praktikanter från många håll. De tar emot praktikanter för praktikantens skull enligt den intervjuade. Även här finns en person med engagemang för att hjälpa till på vägen till arbete. Samtidigt är praktikanterna en tillgång i butiken. Praktik är ett bra sätt för personer att få en chans att komma in på en arbetsplats och lära sig. Verksamheten gillar särskilt att kunna erbjuda språkpraktik. För närvarande är det anställningsstopp men tidigare praktikanter har både kunnat få extrajobb och i något fall anställning (inte från nohalc). Arbetsgivare 10 Verksamheten är ett återvinningsföretag. Två praktikanter från NoHALC jobbar på återvinningsstationer. De är vana att ta emot praktikanter i verksamheten. Arbetstempot är utformat efter praktikanternas förmåga. De får lära sig de flesta arbetsområdena men inte alla av säkerhetshänsyn. Deltagarna har varit väl förberedda vilket är viktigt då de inte ska utgöra en belastning för personalen menar den intervjuade. De har kunnat välja praktikant och det har fungerat bra för båda praktikanterna. Inte aktuellt med anställningar p.g.a. omorganisation. Skulle rekommendera NoHALC till andra arbetsgivare. Sammanfattning Arbetsgivarna ser som redovisats ett stort värde i att samarbeta med projektet i rekryteringsprocessen. De uppfattar att projektet i denna process samarbetar med dem utifrån en fungerande struktur och med hög kompetens. De aktuella exemplen visar att projektet har ett arbetssätt som fungerar i kontakten med arbetsgivarna. Samtidigt framgår att det inte alltid är lätt att matcha rätt person mot rätt arbete. Det har också stor betydelse vilken förmåga individen har 5

att leva upp till kraven i arbetet. Ofta påverkar faktorer utanför arbetet, som hänger samman med personens livssituation, utfallet av praktiken. Företagen har stor förståelse för detta. Att samarbeta med ett projekt som NoHALC i rekryteringsprocessen kan vara mycket tidsbesparande eftersom projektets personal har en grundkunskap om hur de deltagare man arbetar med fungerar samt ger arbetsgivaren stöd i introduktion och uppföljning. Projektpersonalen bör vara lyhörd för de synpunkter som flera arbetsgivare har framfört kring hur deltagarnas förutsättningar för arbetet bör kommuniceras. Det är också utvärderarnas mening att projektpersonalen behöver förbättra sin förmåga att bedöma deltagarnas förmåga att klara av grundläggande krav. Även om man har en inriktning att pröva och träna i reell miljö så finns det någonstans en gräns för arbetsgivarens möjligheter att ställa upp som plattform för arbetsträning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Projektet förefaller också att numera i ökad utsträckning anskaffa arbetsträningsplatser i verksamheter där det är en del i verksamheten att erbjuda arbetsträning för att deltagaren i ett senare skede ska kunna matchas mot direkta behov av arbetskraft i andra verksamheter. I en av personalintervjuerna uttrycks också att Desto mer förberedda deltagarna är inne i projektet desto mindre tid behöver de ute på arbetsplatsen för att komma igång. Det är utvärderarnas mening att en betydande andel av deltagarna behöver vara bättre förberedda innan de kommer ut på en praktikplats. 6

Bilaga 4 kvantitativa bakgrundsoch resultatdata Samtliga inskrivna deltagare (antal) 1. Kön 2. Ålder 1

3. Längd i projektet 4. Avbrottsorsak 2

Samtliga inskrivna deltagare (procent) 1. Kön 2. Ålder 3

Avslutade deltagare (Antal) 1. Kön Antal svarande: 131 2. Ålder Antal svarande: 131 5

3. Längd i projektet Antal svarande: 131 4. Avbrottsorsak Antal svarande: 131 6

Avslutade deltagare (Procent). Kön Antal svarande: 131 2. Ålder Antal svarande: 131 7

Avslutade till arbete eller utbildning (Antal) 1. Kön Antal svarande: 40 2. Ålder Antal svarande: 40 9

Avslutade till arbete eller utbildning (Procent) 1. Kön 2. Ålder 11

Kön (Antal) 1. Kön 2. Ålder 13

Kön (Procent) 1. Kön 2. Ålder 15

Ålder (Antal) 1. Kön 2. Ålder 17

Ålder (Procent) 1. Kön 2. Ålder 19