Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Relevanta dokument
En likvärdig utbildning för alla. En rättighet vi främjar genom kunskap, stöd och utveckling

En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Det var en gång en villrådig student

Morgan Henricson Eskilstuna okt Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

En likvärdig utbildning för alla

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Varmt välkomna till konferensen Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Stockholm den 25 mars 2019 Wifi-lösenord:

Autismspektrumtillstånd

Om autism information för föräldrar

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.

Seminarieprogrammet arrangeras av DIU i samverkan med partners

2

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Ballongleken. Bild från Bas: Arasaac, Sergi Palao. För info om symbollicenser:

Utbildningsdepartementet

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Kommunicera hur svårt kan det vara?

En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

PROGRAM Dag 1

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Vad är då Taktil språklighet?

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Kantarellens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärarhandledning Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Björkgläntans och Tallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling STEGATORPS FÖRSKOLA

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

FÖRSKOLANS YNGSTA BARN

Läraranvisning Svällpappersbilder

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan

Om autism information för föräldrar

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57), dnr Ku2018/01470/KO

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Systematiska kvalitetsarbetet

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala Lena Mattsson, leg. logoped

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

Medveten pedagogisk ledning -- en förutsättning för tillgänglig utbildning för alla. Gemensamma vägar Umeå

Behöver ditt barn stöd från samhället?

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

LIKABEHANDLINGSPLAN

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Medforskande pedagoger skapar möjligheter

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Beslut efter kvalitetsgranskning

Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Transkript:

Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Ingrid Gustafsson Gerd Tobiason Jackson

Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Följ oss på Twitter: @SPSMsverige Facebook : SPSMsverige

Vi är en samarbetspartner Vi kompletterar kommunernas eller fristående förskolor och skolors egna specialpedagogiska resurser. Vi har kunskap om individers lärande pedagogers arbete daglig verksamhet och organisation.

Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd undervisning i specialskolor tillgängliga läromedel statsbidrag.

Nå målen med kunskap om tillgänglighet Lärmiljön ska vara tillgänglig för alla barn och elever. Vi bidrar med kunskap om lagar och riktlinjer lärande pedagogik social miljö fysisk miljö.

Specialpedagogiskt stöd Vi ger stöd i frågor om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning. Specialpedagogisk rådgivning Specialpedagogisk utredning Information och utbildning Sök specialpedagogiskt stöd på www.spsm.se

Samspråk Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Boken beställs kostnadsfritt på www.spsm.se

Samspel och kommunikation Det nyfödda barnet har medfödda förutsättningar för kontakt och samspel Ögonkontakt och synintryck styr till stora delar samspelet En svår synnedsättning hos barnet leder till brister i ögonkontakten vilket försvårar samspelet Barnets initiativ eller svar sker utan att barnet söker eller ger ögonkontakt Ljud joller ansiktsuttryck kroppslägesändringar rörelser gester Mycket små reaktioner som förändrad andning

Samspel och kommunikation Barnet behöver få svar på minsta initiativ Titta och lyssna efter barnets initiativ Hur tar barnet initiativ? Var har barnet sin uppmärksamhet? Har barn och vuxen sin uppmärksamhet riktad mot samma upplevelse samtidigt? Ge tid att svara på initiativ och att ta egna initiativ

Samspel och kommunikation Taktil bekräftelse kan i viss mån ersätta ögonkontakt Lägga sin hand på barnets arm, ben eller kropp Vår röst och vårt tonfall avspeglar olika sinnesstämningar som ger barnet stöd Lek i samband med dagliga rutiner är ett naturligt tillfälle till samspel Närhet och beröring kittla massera blåsa Leka med rösten, tå och fingerramsor

Samspel och kommunikation När bristen på ögonkontakt kompenseras utvecklas samspelet Vi får försöka tolka vilken betydelse barnets reaktion har utifrån varje specifik situation Genom att vara uppmärksam på barnets olika reaktioner kan vi få vägledning av barnet vad och hur mycket vi ska benämna och kommentera

Olika stöd i kommunikation Symbolutveckling: Normal symbolutveckling från mest konkret till mest abstrakt enligt Bergh & Bergsten (1998) Saknas vetenskapliga belägg för att symbolutveckling hos barn med svår synnedsättning och blindhet är densamma som symbolutvecklingen hos seende barn Individuella anpassningar krävs av material och metod olika grad av synnedsättning påverkar olika barn på olika sätt

Val av stödformer i kommunikation Varje barns individuella förutsättningar såsom utvecklingsnivå och typ av synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning måste styra de val av stödformer som vi erbjuder barnet Måttlig till svår synnedsättning begränsad visuell information Blindhet avsaknad av visuell information

Val av stödformer i kommunikation För vissa barn väljs endast en stödform, andra barn har behov av en kombination av olika stödformer Stödformerna kan bytas ut från en till en annan över tid, beroende på barnets utveckling.

Val av stödformer i kommunikation Konkreta föremål som stöd i kommunikation Inspelade ljud som stöd i kommunikation Tecken som stöd i kommunikation Bilder som stöd i kommunikation

Konkreta föremål som stöd i kommunikation Konkreta föremål förtydligar vårt talade språk. Den vuxna kan medvetet välja att kompensera brister i informationen genom att använda konkreta föremål som stöd i kommunikationen med barnet. Val av föremål Var uppmärksam på om barnet själv associerar något föremål med en speciell aktivitet

Konkreta föremål som stöd i kommunikation Användning av miniatyrer Barnet måste ha många erfarenheter och egna kunskaper om olika föremål och om hur dessa används innan barnet kan förstå att en miniatyr eller leksak kan representera ett verkligt föremål

Konkreta föremål som stöd i kommunikation Viktigt att personerna i barnets närhet föräldrar, personal i förskola, skola och korttidshem samt olika stödpersoner tillsammans reflekterar över och diskuterar vilken information som barnet behöver ha inför olika situationer och aktiviteter.

Inspelade ljud som stöd i kommunikation Med hjälp av inspelade ljud från egna upplevelser, kan barnet känna igen, minnas och återuppleva händelser Ljudbilderna är barnets personliga dokumentation av vardagliga händelser och speciella upplevelser Barnet får möjlighet att lyssna flera gånger ett stöd i att minnas en nyligen upplevd aktivitet

Inspelade ljud som stöd i kommunikation Att använda ljudbilder i kommunikation är ett sätt för barnet att kunna berätta det som hon eller han varit med om Ljudbilderna kan användas som kontaktbok mellan hem och förskola eller skola

Inspelade ljud som stöd i kommunikation De inspelade ljudbilderna gör oss vuxna mer uppmärksamma på vilka ljud som barnet visar intresse för. Via gemensamma ljudbilder får barnet som är blint och den seende vuxna gemensam ömsesidig uppmärksamhet

Tecken som stöd i kommunikation Barnets egna uttryck har samma värde som konventionella tecken Utgå från barnets kroppsspråk, egna gester, egna tecken Vad har just det här barnet behov av att uttrycka? Tänk på: Barnets gester kan ofta vara så vaga att vi inte uppmärksammar dem Barnets kroppsrörelser kan betyda att barnet ställer frågor

Tecken som stöd i kommunikation Taktilt stöd Stötta utvecklingen av naturliga gester genom att erbjuda barnet taktilt stöd Erbjud tecken på ett sätt som barnet kan acceptera Respektera att barnet inte kan vara förberett via synen Anpassa utifrån barnets synnedsättning

Bilder som stöd i kommunikation Kräver mest vad gäller synförmåga och kognitiv utveckling Färger kan vara en tolkningshjälp Färdigproducerade bilder är oftast svåra att använda som stöd i kommunikation

Bilder som stöd i kommunikation Taktila bilder med ritade inslag Vi lekte med ballonger idag!

Stöd i kommunikation Barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning är sinsemellan olika Därför finns det inte en form av kommunikationsstöd eller en metod som passar alla Varje barn behöver individuella lösningar som tar utgångspunkt i barnets egna förutsättningar, förmågor och behov

Stöd i kommunikation Konsekvensen av en synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning är att barnet behöver tid. - Tid för att svara på våra initiativ - Tid för att kunna visa och ta egna initiativ Vi rekommenderar användning av video som verktyg för att vi vuxna ska uppmärksamma och förstå barnets olika uttryckssätt

Slutligen vill vi betona vikten av att du som vuxen har roligt tillsammans med ditt barn. Kommunikation utvecklas i samspel och lek. Glädje och motivation, hos båda parter, är drivkraften. Barnet visar vägen!