Block Trafikledning alla trafikslag

BlockTrafikledningallatrafikslag Förslagtillfärdplan(Slutversion1.0L) Underlagetsyftartillattgeettförslagpåenfärdplanförframtidautvecklingavtrafikledningsfunktioner

Dokumenttitel: Block Trafikledning alla trafikslag Skapat av: Arbetsgruppen Block Trafikledning Dokumentdatum: 2013-09-26 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: Ärendenummer: [Ärendenummer] Projektnummer: [Projektnummer] Version: 1.0L (Slutversion) Publiceringsdatum: Utgivare: Kontaktperson: Uppdragsansvarig:

Innehåll Inledning 5 Bakgrund och motiv...5 Arbetets genomförande...6 Målbilder 8 Luftfartens målbild...8 Sjöfartens målbild... 11 Sea Traffic Management en viktig pusselbit för sjöfartens utveckling och samverkan med övriga trafikslag 12 Federation av information ett paradigmskifte 12 Operatörerna kompetens- och utbildningsbehov i mötet med nya system 14 Sjöfarten sammanfattning 15 Väg- och järnvägs-trafikens målbild...16 Fokus väg och järnväg 16 Trafikslagsövergripande målbild inom transportsektorn...18 Sammanfattning av samtliga trafikslags målbilder...21 Milstolpar 22 Milstolpe 2015... 22 Vad är MONALISA 2.0? 22 Informationsdelning 23 Milstolpe 2020...23 Milstolpe 2030... 24 Nulägesbeskrivning 25 Trafikslagsövergripande trafikledning...25 Noder och Hotspots...25 Sjötrafikledning...25 Vägtrafik- och järnvägstrafik-ledning... 26 Flygtrafikledning...27 Rekommendationer för nästa steg 29 Arbetsgruppens rekommendation... 29 MONALISA 2.0 29 Arlanda flygplats Hotspot. 30 GOTRIS 32 Referenser 37 Bilaga 1 Dokumentation från Workshops 38 Workshop #1 Svenska styrkor och svagheter 39

Styrkor...39 Svagheter... 40 Möjligheter...41 Hot... 42 Målformuleringar erhållna från SWOT-arbetet... 42 Workshop #2 Sammanställning av förslag 44 Information som vi vill ha... 44 Några vägledande råd för informationshantering...45 Aktiviteter...45 Förslag till pilot:... 46

Inledning Bakgrund och motiv Området trafikledning kan bidra till att uppnå mål inom miljö, effektivitet och säkerhet prioriterade av Forum för Innovation inom Transport sektorn. Inom området trafikledning ryms trafikledning för samtliga fyra trafikslag; flyg, sjöfart, järnväg och väg med avseende på trafikslagens gods och passagerare. Då området är både mycket omfattande och komplext är det nödvändigt att göra tydliga avgränsningar. Med utgångspunkt i trafikslagens utveckling och möjligheter samt med ett trafikslagsövergripande fokus har färdplanearbetet inriktats mot nedanstående tre delområden: I. Trafikslagsövergripande trafikledning och erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen: Genom erfarenhetsutbyte, nya digitala lösningar för informationsdelning samt gränssnitt och sammankoppling av trafikledningssystemen inom de olika trafikslagen bedöms att informationshanteringen på ett trafikslagsövergripande plan kan effektiviseras avsevärt. Samtidigt kan förutsättningar för att inom ramen för ett sammanhållet transportsystem förenkla planering för effektiva godsoch persontransporter i ett dörr till dörrkoncept. Erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen bedöms också genom en rad synergier mellan trafikslagen aktivt kunna bidra till att effektivisera och utveckla trafikledningen inom respektive trafikslag, likväl som att återanvändning/kunskapsöverföring av koncept, metoder och systemlösningar kan minska kostnaderna för FoU/FoI. Färdplanen har identifierat samverkansområden och konkreta åtgärder i syfte att skapa funktioner för trafikslagsövergripande informationshantering samt identifierat behov av kunskapsöverföring. Inom delar av trafikområdet finns även vinster att hämta med gemensam trafikslagsövergripande trafikledning. Ett sådant exempel är störningshantering i storstad av väg- och järnvägstrafik men det kan även röra sig om trafik till och från samt gods- och personflöden genom noder såsom flygplatser, hamnar och knutpunkter för kollektivtrafik eller järnväg (rangerbangårdar och/eller järnvägsstationer). Ett annat exempel är optimering av omlastning/transferering av gods och passagerare mellan trafikslag. Färdplanen avser lämna förslag på konkreta åtgärder inom ledning/samordning av de olika trafikslagen. II. Utveckling av trafikledningssystem inom de olika trafikslagen: Inom såväl flyg, sjöfart, järnväg som väg finns ett antal hinder som skapar ineffektiviteter i transportsystemet. Att lösa eller mildra dessa problem kan kraftfullt bidra till lösningar av de trafikslagsövergripande utmaningarna avseende exempelvis miljö och punktlighet (=kundnöjdhet). Detta bidrar till att uppnå de mål som Forum för Transportinnovation satt upp samt bidrar till arbetet att nå övergripande transportpolitiska mål. Färdplanen avser lämna föreslag på konkreta åtgärder inom de olika trafikslagen.

Effektiva transportsystem inom respektive trafikslag är också en förutsättning för att optimera transportsystemet på en trafikslagsövergripande nivå, t ex att punktlighet och störningshantering är av samma kvalitet. III. Effektivare noder / hot spots: Färdplanen kommer också att fokusera på de problem och utmaningar som finns i viktiga noder så som Stockholm city, Arlanda flygplats respektive Göteborgs hamn. I dessa noder är ofta transportvolymerna stora och därtill utmaningarna och möjliga vinster likaså stora. Här finns också lågt hängande frukter genom möjligheter till avsevärda vinster inom korta tidshorisonter. Färdplanen avser lämna förslag på konkreta åtgärder för att adressera utmaningar i viktiga noder/hot spots. Det är viktigt att ta fram konkreta resultat för att arbetet ska leda vidare till nästa fas. Därför är det angeläget att resultatet från nuvarande arbete lägger grunden för en fortsatt färdplan som bygger på existerande kunskap, tydliga landvinningar inom teknikområdet och framgångsrika verksamheter och samarbeten. De senare skall ske genom Triple Helix-samarbeten mellan näring, akademi och myndigheter och där konkreta mål sätts upp för fortsatt arbete på kort/medellång sikt (2015-2020). Målbilden skall dock ta avstamp i Forums vision och det långsiktiga målet 2030, dvs visionen om att bryta trenden för miljöpåverkan. Målbilden skall också utgå ifrån de nationella övergripande målen (transportpolitiska målen) samt den Europeiska visionen (t ex att 90% av befolkningen ska ha en restid om max 4 timmar dörr-tilldörr). Miljövinster uppnås sannolikt bäst inom respektive trafikslag; gröna inflygningar, ruttplanering och sjötrafikledning inom sjöfarten, Just-In-Time för godstrafik till/från hamnar mm. Innovationsblocket kan därutöver bidra med vinster i effektivitet och informationsutbyte i noderna / hot spots mellan de olika trafikslagen (hamnar, flygplatser etc.) samt inom och mellan trafikslagen. Att underlätta för gods och resenärer i bytet mellan olika trafikslag är ytterligare en utmaning som Innovationsblocket adresserar. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte sker redan idag i hög grad, framför allt inom sjöfartsområdet genom samarbetet mellan LFV och Sjöfartsverket (SESAR respektive MONALISA 1 och 2) i syfte att snabba på utvecklingen av sjötrafikledning. Också logistikarbetet, då sjöbaserat gods ska överföras till väg/järnväg, kan förbättras. Motsvarande förbättringspotential gäller för resenärer vid persontransporter. Framtida system för trafikledning av väg och järnväg bedöms även kunna hämta influenser från luft-/sjötrafikledning. Arbetets genomförande Arbetet har bedrivits av en arbetsgrupp med följande sammansättning: Jan Thörnqvist, Saab AB (processledare) Jan G Larsson, Saab AB (projektledare) Anders Brödje, Sjöfartsverket Göran Rudbäck, Sjöfartsverket Magnus Sundström, Sjöfartsverket

Beatrice Benedicto, Trafikverket Gunnar Bengtsson, Trafikverket Catherine Kotake, Trafikverket Åke Lundgren, Trafikverket Gunnar Olsson, Luftfartsverket Gunnar Frisk, Luftfartsverket Jonas Sundberg, Sweco (Forums representant) Två workshops med externa deltagare har genomförts inom ramen för färdplanearbetet. Under den första workshopen genomfördes en SWOT-analys och den andra workshopen utnyttjades till att definiera informationsbehov för informationssamverkan samt aktiviteter för att nå detta. En nulägesbeskrivning samt målbildsbeskrivningar för de olika trafikslagen är framtagna och har också använts som presentationsmaterial i workshops. Resultatet skall ses som ett förslag till färdplan för trafikledningsområdet. Detta förslag behöver framförallt kompletteras med bidrag och synpunkter från transportörer, godsägare och lokaltrafikoperatörer för att kunna färdigställas. I arbetet med att ta fram förslaget till färdplan har de tre delområdena ovan studerats vidare ur ett informationsperspektiv. Delområde två har även studerats utifrån att de olika trafikslagen utvecklas vidare med inspiration från övriga trafikslag. Ur nulägesbeskrivning och målbeskrivningar har pågående, planerade och delvis önskade aktiviteter extraherats. Målbeskrivningarna behöver också dokumenteras och kompletteras vidare, vilket ytterligare kan bidra till färdplanen. LFV kommer i detta avseende att kunna bidra med förslag på aktiviteter/projekt för att studera och söka lösningar på problem inom trafikledning av luftfart med fokus på effektivitet och miljöpåverkan. Ur SWOT-analysen, under workshop ett, framkom två saker som avspeglas tydligt i färdplanen, dels behovet av informationssamverkan mellan samtliga intressenter i transportsystemet, dels att det finns bra plattformar för att testa förslag i realistisk miljö. Workshopen kring informationssamverkan resulterade i förslag på aktiviteter och ett första utkast till vilka informationskategorier som krävs för en trafikslagsövergripande informationssamverkan. Utbyte och delning av information mellan olika trafikslag bör uppmuntras och underlättas. Som exempel finns förslag till utbyte av trafikinformation mellan Trafik Stockholm och Arlanda som ett FOI-uppdrag inom Trafikverket. Under arbetet med färdplanen har även utbyte av trafikinformation mellan trafikslagen i Göteborgs hamn identifierats som ett potentiellt FOI-uppdrag, då Göteborg hamn utgör en mycket viktig nod för Sveriges transportflöde.

Målbilder Luftfartens målbild Civilflygets utmaningar är globalt sett monumentala den kraftigt ökande efterfrågan på resor ochtransporterglobalt,samtidigtmedkravenpåkraftigtminskadmiljöpåverkanochkostnader, medbibehållenellerökadsäkerhetocheffektivitet.måleninomframföralltmiljö,kostnadseffektivitet,punktlighetochsäkerhetkräverstoraförändringar/innovationerförattnåenlångsiktigt hållbarflygtrafik,taktmedenökadtrafik.exärmåleninomeu(ses,sesar)attatmskall tripplera kapaciteten, höja säkerheten 10 gånger, minska förseningar med 50% och samtidigt sänka kostnaderna med 50% och minska varje flygnings miljöpåverkan med 10% 1 Visionen inom ACARE går längre än så och nuvarande satsningar inom ex EU:s FoI-program CleanSky ochsesar,ärotillräckligaförattmötadenfullautmaningenochförattflygetskallblilångsiktigt hållbart.dennaförändringkräverökadeinsatserochförnyelsetaktenmåsteökasåattnyalösningarsnabbarekommeranvändning. Den övergripande visionen med LFV:s FoU-arbete är att bana väg för implementering av ett kostnadseffektivt och moderntatm-system som möter kraven från kunder och partners den nordeuropeiskaregionen.lfv,närasamarbetemedpartnerssamtkunder,ärdrivandedetta arbete.dagslägetärdeövergripandemålen Kontinuerligutvecklingavflygsäkerheten Kostnadseffektivitet Minskningavflygetsmiljöpåverkan Rättkapacitet SyftetmedFoIinomATM-områdetförLFVäratt: UppfyllaettnationellaFoI-ansvarenligtmyndighetensinstruktion. Verkaförattnådetransportpolitiskamålen. Kunnamötaframtidakravfrånomvärlden. Förbättradenegnaverksamhetenmot/medkund. Verkapro-aktivtinominternationellaFoI-aktiviteterförattsäkerställaattlösningarmöter ovanståendesyfteochmål(påverka),samt hämtahem kunskap(medverka). Sverige har en traditionellt stark och konkurrenskraftig flygindustri men en kanske inte lika kändspetskompetensinomflygtrafikledning.faktumärdockattsverigeharbådespetskompetens och har varit/är ledande inom innovationer så som Gröna Flygningar, Fjärrstyrda Torn, Arrival/DepartureManagement,datalänk-tjänster,mm.Häringårbådeindustri,flygbolag,flygplastoperatörer(texSwedavia),flygledningsoperatörer 2 (texluftfartsverket)somallavarit/är ledandeeuropaochvissafallglobalt.sverigeärocksåettföregångslandvadgällerinformations, kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan trafikslagen. Som exempel kan nämnas 1 10% per flygning avser reduktion från ATM enbart, motsvarande 10% CO 2 -reduktion. Andra delar av luftfartssystemet (farkostsystemet bränsle och motorteknik) bidrar med ytterligare substantiella reduktioner för att nå de totala miljömålen. 2 Flygledningsoperatörer Leverantörer av flygtrafikledning. Även kallad ANSP (Air Navigation Service Provider)

SESAR,SingleEuropeanSkyATMResearch300pågåendeprojektförattmoderniseraoch harmoniseraflygtrafikledningeneuropa. Utöverdefunktions-ochhänsynsmålsomfinnspånationellnivåfinnspåEuropeisknivåvision ochmålframföralltinomsingeleuropeanskyochdesssesar-projekt,bl.a.att: tripplerakapaciteten ökasäkerhetsfaktorn10ggr minskaförseningarmed50% halverakostnaden reduceramiljöpåverkanmed10%pergenomfördflygning MONALISA2-projektetdärflygochsjösamarbetarruntutvecklingavtrafikledningfördenmaritimasektorn. tidsperiodenframtill2030dettaavserdockpåeuropabasisejförsverigeellersvenskaaktörerenskilt,ävenomsverigedeltaraktivtsesarförattnåmålen.enviktigförutsättningföratt nådegemensammatransportpolitiskamåleninomeuropaärattsesarprogrammetlyckasutvecklaochimplementeraenharmoniseradatmmiljöeuropa.dettaberörallabyggstenarinom ATM,såsommetoder,rutiner, luftrumsdesign,tekniskasystem,regler,förordningarmm.från SverigedeltarförnärvarandeLFV,Swedavia,Saab,SAS,MalmöAviation,NOVAIR,FörsvarsmaktensamtnågraSME:ersomassociatedpartners.LFVochSwedaviadeltarett50-talprojektoch fokuserarbl.a.påtidsstyrdaflygningar,fjärrstyrdatorn,grönaflygningar,informationmanagement, Collaborative Decision Making (CDM), System-Wide InformationManagement (SWIM) och tidstyrda ankomst- (AMAN) och avgångs-flöden (DMAN). Saab arbetar med prototypframtagninginomområdenafjärrstyrdatorn,optimeringavtrafikflödenvidflygplatserochflygtrafikledningssystemförflygtrafiktjänstvidflygplatser. SESAR Deployment Kick-offförimplementeringsfasenskereftersommaren(besluttasjunigällandevemsomblir DeploymentManager/ImplementeringsGeneral).Sexområdenhardefinierats,förvilkabusinesscasehardefinieratsochutvärderats: ExtendedAMANandPBNinhighdensityTMAs IntegrationandThroughputFunctionalities FlexibleAirspaceManagementandFreeRoute NetworkCollaborativeManagement(FlowNOP) iswimfunctionality InitialTrajectoryInformationSharing(i4D) Exakthurimplementeringsaktiviteternaskallgenomförasochvemsomskallkoordinerademär ejbeslutat.generelltgällerdockattspecifikasystemimplementationersomrealiserarnyakonceptelementkommerattimplementerasbretteuropaochdesomväljerattimplementeravia medlemskapinomsesardeploymentkommerattblisubventioneradeförattgöradet. SESAR 2.0 är under definition och enligt preliminära planer kommer denna fortsättning av SESAR(1.0)löpa10årmedstart2014/15.SESAR2.0kommervaradelfinansieratavHorizon 2020. Under 2013 kommer planerna mejslas fram och det är viktigt att Sverige deltar denna processaktivt.enanbudsfasärförväntadattinitierasunderhösten2013.förväntadeskillnader frånsesar(1.0)ärfrämstattdetblirfärreprojektochattensatsningkommerattskepåstörre

ochheltäckandeprojekt/konceptområden,vilketförväntasminskabehovetavfrämstkoordineringochmanagementoverhead.huruvidaecviasesar2.0kommerattstyrautvecklinggenom attlistavilkaområdensomanbudemottasförelleromdetärupptillpartnersattföreslårelevantaområdenärdagslägetoklart.inomsesarhardocktendensenvaritattfrånprogramledningenssidamerochmerstyrvilkaområdensomskallprioriteras. Fligthpath2050 Europe s Vision for Aviation,Maintaining Global Leadership &ServingSociety sneeds.(http://ec.europa.eu/transport/modes/air/doc/flightpath2050.pdf).parallelltmed SESARprogrammet(ATMspecifikforskningochutveckling)harenHighLevelGrouputseddav europakommissionentagitframenövergripandeframtidavisionförflygeteuropa,baseradpå förstahanddeframtidasamhällskraven.dennafinnsbl.a.målbildenatt90%aveuropasbefolkningskallhamax4timmarsrestiddörr-till-dörrinomeuropasamtkraftigtminskadmiljöpåverkan (75%CO 290%NOx). Luftfarten sammanfattning LFVharsininstruktion(2010:778)ansvarförattbedrivaflygtrafiktjänstlikvälsomFoI.NuvarandeFoI-instruktionärunderuppdatering,vilket innebärenunifieringavallatransportmyndigheters instruktionstext. LFV arbetar nu, på uppdrag av regeringen, med att beskriva flygets framtidafoibehov.dettaarbeteharföljandestrategiskahuvudområdenförfoiidentifierats: GrönaFlygningar Trafikflödesoptimeringar Kostnadseffektivttrafikledningssystem InformationManagementArkitektur Demonstratorerochvalideringsplattformar Robusthetochtillförlitliginfrastruktur Trafikslagsövergripande Transversal Akademiochforskningssamverkan Samverkanochstrategiskainitiativ 10

Sjöfartens målbild Sjöfartensutmaningarskallsesutifrånettglobalt perspektiv,ävenomdetförsvenskdelfinns pan-europeiskainslag.utgångspunktenförregelverkförinternationellsjöfartärdetarbetesom skerinomramenförinternationalmaritimeorganisation(imo),somärettfn-organ.imoarbetar övergripande med regelverk som rör både sjösäkerhet liksom sjöfartssäkerhet, sjöfartens miljöpåverkan,tekniskutvecklingochkravställningsamtutbildningochträningsfrågorförsjögåendepersonal.regelverksomskapasinomramenförimosverksamhetärgrundeninternationellrättochskallsåledesimplementerasnationelllagstiftningefterengenomgångenratificeringsprocess.utifrånettpan-europeisktperspektivpåverkassjöfartenpåmotsvarandeområdensomimoarbetar,dockärarbetetinomeufördelatpåfrämstkommissionenrespektiveden europeiskasjösäkerhetsorganisationenemsa,vilkabådapåverkarnationelllagstiftning. För att använda Kommissionens egna ord, så utgör sjöfarten en katalysator för ekonomisk utvecklingochvälståndinomhelaeuropa. Sjöfartensäkerställerförsörjningstrygghetenförenergi,livsmedelochråvarorochgerdetfrämstamedletföreuropeiskimportochexporttillresten av världen. Nästan 90% av EU: externa godstransporter sker sjövägen. Närsjöfarten står för 40%avhandelninomEUtermeravton-kilometer. 3 Kommissionen har nyligen uppdaterat sina strategiska mål och rekommendationer för EU: sjöfartspolitikframtill2018.åtgärderpåområdetförsjötransportsyftartillattsäkerställaden långsiktigaresultatavdeneuropeiskasjöfartensomhelhettillförmånförallaandraekonomiska sektorerochförslutkonsumenten. EttstortfokusinombådeIMOochEUsamtävenandrainternationellasamarbetsorgan,såsom InternationalAssociationofMarineAidstoNavigationandLighthouseAuthorities(IALA),ligger påe-navigation.detsenareomfattarutvecklingenavelektroniskahjälpmedelochstödfunktioner syfte att höja sjösäkerheten och samtidigt avlasta operatören. Inom EU har konceptet utvecklats till att omfatta även den logistiska delen av en sjöfrakt, varför benämningen inom EU oftaäre-maritimesomavserattvaramertäckandeänjustanvändningenave-funktionerombord. InomE-Maritimeliggerenstordelavfokuspåsjötrafikövervakningochinomområdetkansjöfartensmålbildnärmastdelasupptrehuvuddelar; UtvecklingenochinförandetavSeaTrafficManagement FederationofInformationförsjöfarten Kompetens-ochutbildningsbehovförattmötanyasystem Samtliga tre fokusområden är starkt knutna till varandra. Ett tydligt exempel på detta är införandetavstm,vilketgrundenbyggerpåinformationsdelning,varförutvecklingenavenfederationofinformationförsjöfartenärenavgrundstenarnastmsutvecklingochinförande.samtidigtkaningetderateknisktsysteminförasutanenstarktändradutbildningdåkompetenskrav förbådeland-ochombordpersonalkommerattförändras. 3 http://ec.europa.eu/transport/modes/maritime/index_en.htm (hämtat 2013-05-28 kl 1045) 11

Sea Traffic Management en viktig pusselbit för sjöfartens utveckling och samverkan med övriga trafikslag Enfrågasommångaställersigidagäromdetframtidascenariotförenbefälhavareärattvara ennavigerandeellermonitorerandesådan,vilketmedallsannoliktharsittsvarattdetinteblir antingen-eller,utanbåde-ochsamtlitetill. Yrkessjöfarten,bortsettfrånrenkryssningstrafik,börbetraktassomenviktiglastbärandelänk hela transportkedjan. Att endast optimera sjöfarten ur ett eget perspektiv ger inte sällan helt motsatt effekt för helheten. Den sjöfartsinterna effektiviteten kan måhända höjas men den externaeffektivitetenbefraktningkansnararefåennegativeffekt.avdenanledningenmåstedet finnasenholistisksynpåbl.a.dee-processersomformasidagochintehanterademsomisolerade företeelser under olika paraplyer såväl nationellt, internationellt, federativt som tvärsektoriellt. Framförandeochnavigeringavfartygärinteenrenodladnavigatoriskprocessochharaldrigså varit,mendenmåstemed allnödvändighetframgentänmerintegrerasmedandraprocessers kravochbehovförattkunnautgöraenbättreoptimeradlastbärandelänktransportkedjan.de viktigasteprocessernainvolveradesjöfartenär,förutomdetnautiska,ävenpraktisklasthantering, ekonomisk lasthantering, tullfrågor samt säkerhetsproblematik. Dessa processer hanteras idag allt för stor utsträckning separerade ifrån varandra. Allt oftare lanseras nyskapade begreppsomex.e-navigation,e-maritime,e-customoche-securitysomallaharsittvällovligasyfte,mensomgenomsinavsaknadavettholistisktsynsättmissardenövergripandeförbättringspotentialensombehövsförattgörasjöfartentillenänmerkonkurrenskraftiglastbärandelänk. Uretthistorisktperspektivsyftarsamhälletsutvecklinggenerellttillattminskaenergiåtgången ellerökavinsternavilketoftastgårhandhand.desenastedecenniernasaccelererandemotett merochmerinformationsintensivtsamhälleharskapatenmängdnyaprodukterochprocesser som tidigare inte var möjliga. Kostsamma och energikrävande servicefunktioner till industrin kanrationaliserasbortochersättsalltmermedattnyttjarnasättscentrumochgestillgångtill deninformationsombehövsförattutföraenenskildönskadprocess. Dennaförändringharpågåttunderettantalårochökaralltsnabbareförvardag.Människanav idagfårsjälvutföradesysslorsomhanellerhontidigarefåtthjälpmed,exempelvisattskötasin ekonomi,betalaräkningar,handlamedaktier,checkainpåflyg,postabrev,väljamusikochfilmerefteregetbehov.utvecklingensamhälletgårmotattdärdensomhartillgångtillnödvändiginformationkanelimineramellanhändersombådekostarpengarochenergi.detfinnsingen anledningatttroattsjöfartenkommerattföljaenannanvägänsamhälletövrigt. Federation av information ett paradigmskifte Motdennabakgrundärdetmycketsannoliktattettframtidascenariobyggsuppgenomdetvå skilda paradigmskiften som måste tillskapas för att möjliggöra en förändring mot en informationsburensjöfart. SjöfartsnäringenmåsteskapaenFederationavinformationsomsamtligaberördaintressenter kvalificerarsigför,blikvalitetsäkradeförsamtävenvalideradeavhängigtdenbehörighetochde behovberördintressentharförattutförasinaegnaprocesser. 12

Data federation (Margaret Rouse, 2010 [3]) Data federation technology is software that provides an organization with the ability to aggregate data from disparate sources in a virtual database so it can be used for business intelligence (BI) or other analysis. The virtual database created by data federation technology doesn't contain the data itself. Instead, it contains information about the actual data and its location (see metadata). The actual data is left in place. Federated database system (Sheth & Larson, 1990 [2]) A federated database system (FDBS) is a collection of cooperating but autonomous component database systems (DBSs). The component DBSs are integrated to various degrees. The software that provides controlled and coordinated manipulation of the component DBSs is called a federated database management system (FDBMS). Both databases and DBMSs play important roles in defining the architecture of an FDBS. Component database refers to a database of a component DBS. A component DBS can participate in more than one federation. The DBMS of a component DBS, or component DBMS, can be a centralized or distributed DBMS or another FDBMS. The component DBMSs can differ in such aspects as data models, query languages, and transaction management capabilities. One of the significant aspects of an FDBS is that a component DBS can continue its local operations and at the same time participate in a federation. The integration of component DBSs may be managed either by the users of the federation or by the administrator of the FDBS together with the administrators of the component DBSs. The amount of integration depends on the needs of federation users and desires of the administrators of the component DBSs to participate in the federation and share their databases. BegreppetsomsådantskapadesunderåttiotaletavNCOIC(NetworkCentricOperationalIndustry Consortium) och idag syns tillämpningar av sådana federationer ex CISE (Common Information Sharing Environment) som är ett övervaknings- och gränskontrollprojekt inom EU kommissionens DG MARE. Ett annat utvecklingsprogram, men inom flygdomänen, är SESAR (SingleEuropeanSkyATMResearch),därtransversalaprojektarbetarmedattutvecklaarkitekturförinformationsdelningochinformationstjänsterinomhelaATMsegmentetSWIM(System WideInformationsManagement).Ävendettabyggerpåettfederationstänk. För sjöfarten bör därför en motsvarande Federation of information utvecklas, en s.k. Maritime Web,därberördaintressenterdelarmedsigavsininformationrespektivehämtarandrasden utsträckningdetbehövsförattkunnautförasinegenuppgiftalternativtytterligareförädlainformationförövrigaaktörer.för attfederationenskallfungerasåmåsteallaberördaintressentermedsjöfartsanknytningellerpånågotvisärinvolveradettfartygsresavaradelsystemet.tillberördaintressenterkanses,utöverfartygochredare,hamnar,mäklare,lotsar,bogserbåtar,tull,polis,brovakter,kanaler,vts,kustbevakning,mm. FörtrovärdighetochstyrningavFederationenkrävsattIMOellerettmotsvarandeöverstatligt organsystemförvaltar/ägerfederationen,förattpåsåvissäkerställautvecklingochupprätthållandeavregelverkochtillstånd,systemuppdateringarochfunktioner.förattundvikaenparallell utveckling av nischade informationsutbytessystem är det viktigt att tidigare nämnda e- processeringårsomskikteninformationsstack. KonsekvensernaavenFederationblirpåsiktattingenlängrebehöverrapporterainsinauppgif- tertillencentralenheteftersomallaberördaintressenterdelarmedsigav,respektivehartill- 13

gångtillbehövdinformation.enföljdavärsinturenförändringavbehovetochfunktionenför vissaavdagensinsamlingsprocessersåsomsafeseanet,hazmat,falrapporter,m.fl.samtidigt kommermycketstorakravattställaspåsamtligaaktörerattkontinuerligtuppdateradynamiska data realtid. Detta bedöms leda till mer automatiserade processer där den mänskliga inmatningenochkontrollenefterhandkommerattupphöra.deidaglågtutnyttjaderöststyrdafunktionernakommerattökadärexbefälhavarensanroppåvhfomettfartygsavgångautomatiskt genererarenatd.rfidfunktionersomkontrollerarlastflödenkommerattkunnagesmerautomatisktstyrandefunktioner,osv. DetandrastoraparadigmskiftetärattsjöfartenmåsteövergåfrånSurfaceBasedOperationtill VoyageBasedOperations.FörattfåFederationenattfungerapåettpraktisktochintelligentsätt behövsinförandetavenprocessmedunika Voyagenumbers somhållersammanochblirmarkörer för informationsflödet varje givet ögonblick för varje fartyg och dess unika resa. Dessa nummerserierhanterascentraltavfederationenssystemägareochtilldelasrederiernamedflera årsframförhållningförattdeskallkunnagörasinlångsiktigastrategiskaochekonomiskaplanering liksom den rent operativa planeringen. Planeringen med Voyage numbers följer schemat längsenstrategisk,taktiskochexekutivtidsaxel.deprocessersomstöderdenhorisontellatidsaxelnärförnavigeringensdelexolikaservicefunktionersomdefinieratsavimomsp(maritime Service Portfolio) där Sjöfartsverkets MONALISA-projekt utgör en aktör, Portable pilot units,portsafe,weatherrouteing,routeoptimisingmodules,m.fl.ärandra.menhärmåstemed all nödvändighet även andra serviceportföljer ingå, exempelvis de som fungerar under e- Maritime,e-Customs,CISEochsåvidare.Detärav ytterstaviktattsamtligaparterenasomen gemensamplattformmedinformationsutbyteomdettapåsiktskallfungeraoptimalt. Redarenärdenpartsom,avnaturligaskäl,stårfördenlångsiktigastrategiskaplaneringen;vilka fartygskallrederietha,vilkatraderdeskallgåpå,vilkamarknaderrederietskallspelapåetc. Fördentaktiskaplaneringensommöteruppdestrategiskabeslutenståroftastbefraktareoch voyageplannerochfördenslutgiltigaprocessentidsaxeln,denexekutiva,ärdetbefälhavaren som bär ansvaret. För samtliga dessa funktioner finnsprocesser inom serviceportföljerna som äranpassademensomocksåmåstevaragodkändaochvalideradeinomfederationenominformationsutbytetskallfungerapårättsätt. Operatörerna kompetens- och utbildningsbehov i mötet med nya system Med en fullt fungerande federation of information och ett voyage-baserat informationsflöde kommerheltnyarbetsmetodikattbehövautvecklasförattpåbästasättnyttiggöradenyamöjligheterochkravsomuppstårmeddeombordsystemsomkommeratthanterainformationsflödet.informationnetworksystems(ins)måstekompletterasmedövrigainformationsflödenmen utanattfördenskullinverkamenligtpåsäkerheten.framtagningavdessasystembörmedfördelkunnaarbetasframnärasamarbetemellanindustri,högskolaochmyndighetförattsamtligaaktörerpåettsåtidigtstadiumsommöjligtskallkunnaplanläggaochanpassaegnaprocesser. Dekvalifikationersomkommerattbehövasmåstestorutsträckninganpassasefterdetjänster som skall levereras och det bedöms som troligt att dagens sjöbefälsutbildning inte inkludera delarsombehövsförattfungerasomsjöbefälettframtidainformationsdelningssystem.dagens sjökaptensutbildning har, så gott det låtit sig göras, justerats och utvecklats för dagens sjöfart menharprincipsettlikadanutgenerationeftergenerationavsjökaptensklasser.utbildningen 14

avframtidaaktörerombordochlandärdagslägetingalundaförbereddpådekravsomindustrin,teknikutvecklingenochkapitaletkommerattkräva. Enjämförelsemedflygdomänenkangörasförattsehurmanlöstdettaochsomkanskeävenkan fungera som en tankeställare till en förändring av roller, utbildning och ansvar till sjöss. Inom flygetharmanprincipsammaproblematikvidstartochlandningsomettangörandeelleravgående fartyg.skillnaden är attpiloterna är specialiserade på denna enda uppgift och har inte utbildats för något annat onödigt heller. En pilot kan all sin instrumentering till 100%, han/honharmängdtränatstorutsträckningbådesimulatorsomverklighetenochärmycket välinsattdelokalaförhållandensområderpådeflygplatsersomtrafikeras.funktionenäräven dubblerad med en Co-pilot som besitter samma kunskapsnivå. Passagerare, last, marknadsfrågorochkundmötensamtsjukvårdhanterasavsärskiltavdeladpersonal. Detkanocksåtjänasomettexempelattbristermötetmellanutbildning,träning,visaviroller ochfunktionerombordochilandredanutgörengrundförökadriskförincidenterocholyckor. För att bäst möta framtida utmaningar och möjligheter och med införtandet av koncept som Sea Traffic Management och Federation of Information måste ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbeteinledassyfteattförståhursamspeletskallorganiseras,operatörernatränas ochutbildas,systemetdesignassamtregelverkenutformas. Sjöfarten sammanfattning SjöV har genom regeringens instruktion uppdrag att svara för forskning och innovation som motiveras av myndighetens uppgifter. SjöV arbetar nu, på uppdrag av regeringen, med att beskrivasjöfartensframtidafoibehov.dettaarbeteharföljandestrategiskahuvudområdenför FoIidentifierats: TrafikflödesoptimeringarSTM Förenkladehandelsrutiner(e-dokument,etc.) InformationManagementArkitektur Demonstratorerochvalideringsplattformar Trafikslagsövergripande Sjösäkerhetshöjandeåtgärder Akademiochforskningssamverkan Behovavfortsattgrundforskning 15

Väg- och järnvägs-trafikens målbild MålbildtrafikledningtransporterSverige/Europa. Fokus väg och järnväg Trenderförväg-ochjärnvägstrafik Detfinnstretydligatrendersompåverkardenframtidautvecklingenavtransportsystemet. Liveablecity eller dengodastaden ärenglobaltrendsomnukommersomreaktionpåpersonbils-eran. Den andra trenden som radikalt kommer att förändra villkoren är The internet of things detvillsägaalltsuppkopplingdärvigårfrånmiljarderuppkopplingartill50miljarder pånågrafåår.dentredjetrendenärnaturligtvisglobaliseringengenerelltochdeneuropeiska harmoniseringenavregelverkochstrukturerpåtransportområdetspecifikt. Liveablecity Viärpåväginettsamhälledärstoragruppervill(ochmåste)bostaden.Urbaniseringen,stigandepriserpåboendestadenochungamänniskorslivsstilförändrarsnabbtsynenpåkvalitetenstaden.Trafikensomdensettutkanintetadenplatsendentarnu,detärtillochmedbesvärligtatthaenbilenstorstad,ochdetkommerbliännusvårare.Cykeln,gåendetochkollektivtrafiken blir stommen stadens persontransporter, och resten av transportsystemet måste anpassas därefter. Barn måste kunna gå till skolan på egen hand, buller och luftföroreningar/partiklarmåsteminska,ochdengenomgåendetrafikenärdensomskertillfotsochpåcykel. Detförändrarhelaramenförtätorterstransporterochvägtransportsystemet,kravenpåtrafikstyrningskaexempelvisutgåfrånattbilistermåstelämnaföreträdeförcyklisterochfotgängare, merellermindrevarsomhelstgatunätet.trafikljusenförsvinnerstadenpådeflestaställen, ochdetkommerattblimerplatsförframföralltcyklister.detärenutmaningattgöratrafikmiljönsäker,mentroligenmåstevibörjaprataom cykelfart somriktmärkeförhurfortmankan köra bil en sådan trafik. Även realtids trafikinformation för cyklister och gående kommer att varaettviktigtinstrumentochettkravfrånanvändarnainomsnarframtid. 16

Samtidigtskakollektivtrafikenochvarudistributionenetchagodframkomlighetochhögkvalitet,vilketåterigenställerstorakravpåtrafikstyrningenavstadensvägtrafik.Kollektivtrafiksystemet(bussochtåg)skaklarasåvälennormalsituationsomensituationmedextremvolym, exempelvisstoraevenemangellerstörningarnågondelavtransportsystemet.informationsutbytetmellandeolikatrafikslagenochtransportströmmarnaärdärförcentraltförattkunnaoptimeranyttjandetavinfrastrukturochkapacitettransportsystemet. TheInternetofthings Självklartblirallabilarochandrafordonuppkoppladepånätetdenärmasteåren.Vikommeratt få nya tjänster, och fordon/lastbärare blir en Ipadpå hjul. Vi kommer att kunna kommunicera viatalochhörselochinteviaskärmarochtextning(somärriskfyllt).ettheadsetbilenoch lastbilenblirlikanaturligtsomattpilotenharettpåsig.påmotorvägarkommermanattkunna kopplauppsigpåentjänstsominnebärattbilenkörnästanautomatiskt,medförarensomövervakare.mankanseenskärmsinframruta,menmanmåstevarabereddatttaövernärtjänsten sägertill. Utvecklingen kommer leda till en samverkan mellan fordon och infrastruktur på vägsidan liknandedensomfinnspåjärnväg.detkommeralltsåblimöjligtattstyravägtrafikenpåandrasätt ochmerdirektänviadagenstrafiksignalerochvariablaskyltsystem. Internetofthingsgerocksåförutsättningarförattföljagods-ochvaruflödenövertrafikslagen på ett nytt sätt. Genom att koppla ihop information om varu- och persontransportflöden med trafikflödenkansystemeteffektiviserasviakoordineradtrafikledningmellantrafikslagen. Ettexempelärattkanmantilltågtrafikledningenfåinformationomnärbåtarnakommerinför lossningtillgöteborgshamnsåkandenoperativa styrningenavtågtrafikenanpassasefterrådandesituation,ochdärmedkanetteffektivarenyttjandeavjärnvägenskapacitetuppnås.omväntkanenstörningavstörreomfattningjärnvägstransporternasnabbtkommatillsjöfartens aktörer.dettakangeensnabbareomställningtillnyatransportlösningarochbättresamverkan mellan trafikslagen, vilket leder till ett smidigare och mer sömlöst transportsystem, både för person-ochgodstransporter. 17

Europeiskharmonisering Avregleringen av tågtrafiken inom EU fortsätter. Sverige är ett av de länder som har kommit längstreformringenavjärnvägstrafiken.tillskillnadfrånendelandraländerärdetfleraktöreratthanterapåettkonkurrensneutraltsättdetsvenskasystemet,mendetkommerpåsikt attvarasammaöverhelaeuropa.ochmedbådeenorganisatoriskochtekniskharmonisering avjärnvägssystemetunderlättasdeninternationellatrafiken.förattytterligareförenklaförutsättningarna för framför allt godstransporterna dagens system införs nugodskorridorer med europeisk trafikledning som går över nationsgränserna. Implementeringen av det nya europeisktgemensammasignalsystemet(ertms)skavarainförtpåhuvudstråksverigetill2025. InomvägområdetharmoniserasjustnuenradIT-lösningarförvägtrafiktjänstersomsyftartill attökatrafiksäkerhetochframkomlighet.exempelpådetärinformations-ochbokningssystem för säkra parkeringsplatser för lastbilar, ecall (automatiskt larm från personbilar vid olyckor medinformationomblposition)ochmultimodalareseplanerare. Blirdetsåhär? Detmestaavovanståendefinnsellerärnäraattfinnas.Endelverkarrenafantasierna,mendet är det inte. Frågan är bara hur vi ska ställa oss till framtiden. Inställningen till de nya ITverktygenhariblandmedförtattvikommitpåefterkälken,ochintehunnitmedattpåverkaen positivriktning.mobiltelefonenbilenärettsådantexempel.omvihadevaritmedochfåtttill detfrånbörjansåhadevikanskesluppitdenförbudsmentalitetsomspriditsigövervärlden tillingennytta.omviiställetärmedframkantensåharvienjättechansattgåhandhandmed samhällsutvecklingen.dåkommerviattnådehögtställdasäkerhets-ochmiljö/klimatmålvihar dagensochframtidenssamhälle. Trafikslagsövergripande målbild inom transportsektorn Mål2030utsläppavväxthusgaserminskadetill80%avnivåernaför200820%under2008). NB!Målenför2030kommerattstyramålenför2050! Flygplatser,hamnar,stationerförspårbundentrafikochbussknutpunktermåsteblimultimodalatransportnodersomkopplarsammanolikatrafikslag. SeKOM(2009)540 Multimodalabokningssystemochbetalsystem! ÖkadanvändningavITS. SeävenKOM(2011)144 18

19

Tiomålsättningarförettkonkurrenskraftigtochresurseffektivttransportsystem:riktmärkenförattuppnå måletmed60minskningavväxthusgasutsläppen. VITBOKFärdplanförettgemensamteuropeiskttransportområdeettkonkurrenskraftigtoch Resurseffektivttransportsystem.EUROPEISKAKOMMISSIONEN.Brysselden28.3.2011KOM(2011)144 slutlig UtdragurKOM(2011)144Bilagaavsnitt24 UtdragurKOM(2011)144Bilagaavsnitt39 20