Växande och avtagande

Relevanta dokument
VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVEXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

6. Samband mellan derivata och monotonitet

5 Om f (r) = 0 kan andraderivatan inte avgöra vilken typ av extrempunkt det handlar om. Återstår att avgöra punktens typ med teckenstudium.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic ============================================================

Checklista för funktionsundersökning

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100

SF1625 Envariabelanalys

VÄXANDE OCH AVTAGANDE FUNKTIONER. STATIONÄRA(=KRITISKA) PUNKTER. KONVÄXA OCH KONKAVA FUNKTIONER. INFLEXIONSPUNKTER

Funktionsstudier med derivata

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

6 Derivata och grafer

f(x) = x 2 g(x) = x3 100

MAA7 Derivatan. 2. Funktionens egenskaper. 2.1 Repetition av grundbegerepp

SF1625 Envariabelanalys

x 4 a b X c d Figur 1. Funktionsgrafen y = f (x).

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Lösningar till kryssproblemen 1-5. Uppgifter till lektion 1: = 10 x. = x 10.

Moment 8.51 Viktiga exempel , 8.34 Övningsuppgifter 8.72, 8.73

Några viktiga satser om deriverbara funktioner.

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori

SF1625 Envariabelanalys

Envariabel SF1625: Föreläsning 11 1 / 13

x 1 1/ maximum

MA2001 Envariabelanalys

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna

Matematik 3c Kap 3 Kurvor, derivator och integraler

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e 50k = k = ln 1 2. k = ln = ln 2

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

x 2 5x + 4 2x 3 + 3x 2 + 4x + 5. d. lim 2. Kan funktionen f definieras i punkten x = 1 så att f blir kontinuerlig i denna punkt? a.

Envariabelanalys 5B1147 MATLAB-laboration Derivator

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Modul 4 Tillämpningar av derivata

Tentamen : Lösningar. 1. (a) Antingen har täljare och nämnare samma tecken, eller så är täljaren lika med noll. Detta ger två fall:

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Christoffer Standar LMA033a Matematik BI

Lösningar kapitel 10

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen

III. Analys av rationella funktioner

Upphämtningskurs i matematik

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

Lösningsskisser för TATA

Gamla tentemensuppgifter

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b

1. Utan miniräknare, skissa grafen (bestäm ev. extrempunkter och asymptoter) y = x2 1 x 2 + 1

20 Gamla tentamensuppgifter

x +y +z = 2 2x +y = 3 y +2z = 1 x = 1 + t y = 1 2t z = t 3x 2 + 3y 2 y = 0 y = x2 y 2.

Preliminärt lösningsförslag till del I, v1.0

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Läsanvisningar till kapitel 6 i Naturlig matematik. Avsnitt 6.6 ingår inte.

Lösningsförslag till Tentamen: Matematiska metoder för ekonomer

x sin(x 2 )dx I 1 = x arctan xdx I 2 = x (x + 1)(x 2 2x + 1) dx

Tentamen i matematik. f(x) = 1 + e x.

LMA515 Matematik, del B Sammanställning av lärmål

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Michael Melgaard. Prov i matematik Prog: Datakand., Frist. kurser Derivator o integraler 1MA014

Frågorna 1 till 6 ska svaras med sant eller falskt och ger vardera 1

När vi ritar grafen kan vi bestämma om funktionen har globalt maximum ( =största värde)

x 2 + x 2 b.) lim x 15 8x + x 2 c.) lim x 2 5x + 6 x 3 + y 3 xy = 7

Matematik 3 Digitala övningar med TI-82 Stats, TI-84 Plus och TI-Nspire CAS

För teknologer inskrivna H06 eller tidigare. Skriv GAMMAL på omslaget till din anomyna tentamen så att jag kan sortera ut de gamla teknologerna.

2. (a) Skissa grafen till funktionen f(x) = e x 2 x. Ange eventuella extremvärden, inflektionspunkter

R AKNE OVNING VECKA 2 David Heintz, 13 november 2002

Prov 1 2. Ellips 12 Numeriska och algebraiska metoder lösningar till övningsproven uppdaterad a) i) Nollställen för polynomet 2x 2 3x 1:

10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1

SF1625 Envariabelanalys Tentamen Måndagen den 11 januari 2016

Tentamen i Envariabelanalys 1

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag. A.Heintz Telefonvakt: Jacob Leander, Tel.:

Lösningsförslag v1.1. Högskolan i Skövde (SK) Svensk version Tentamen i matematik

v0.2, Högskolan i Skövde Tentamen i matematik

KOKBOKEN. Håkan Strömberg KTH STH

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN 2 SF1664

Sekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).

SF1625 Envariabelanalys

3 Deriveringsregler. Vi ska nu bestämma derivatan för dessa fyra funktioner med hjälp av derivatans definition

Tentamen i matematik. f(x) = ln(ln(x)),

13 Potensfunktioner. Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till

Lösningar till tentamen TEN1 i Envariabelanalys I (TNIU 22)

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

LMA222a. Fredrik Lindgren. 17 februari 2014

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.3

Endast kommenterade svar!!! OBS: Inte alla delsteg är redovisade!

UPPGIFTER KAPITEL 2 ÄNDRINGSKVOT OCH DERIVATA KAPITEL 3 DERIVERINGSREGLER

MATEMATIK Datum: Tid: eftermiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Tim Cardilin Tel.

Matematik 5 Kap 3 Derivator och Integraler

Mälardalens högskola Akademin för undervisning, kultur och kommunikation

Chalmers tekniska högskola Datum: kl Telefonvakt: Jonny Lindström MVE475 Inledande Matematisk Analys

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1625 Envariabelanalys

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist

4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horisontella och vertikala asymptoter till y = 1 x 1 + x, och rita funktionens graf.

Institutionen för Matematik, KTH Lösningar till tentamen i Analys i en variabel för I och K (SF1644) 1/ e x h. (sin x) 2 1 cos x.

Vi ska titta närmare på några potensfunktioner och skaffa oss en idé om hur deras kurvor ser ut. Vi har tidigare sett grafen till f(x) = 1 x.

1. Bestäm definitionsmängden och värdemängden till funktionen f(x,y) = 1 2x 2 3y 2. Skissera definitionsmängden, nivålinjerna och grafen till f.

Matematik 4 Kap 3 Derivator och integraler

1.2 Polynomfunktionens tecken s.16-29

3.1 Derivator och deriveringsregler

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Kontinuerliga funktioner. Ytterligare en ekvivalent formulering av supremumaxiomet

Transkript:

Växande och avtagande Innehåll 1 Växande och avtagande 1 Andraderivatan.1 Andraderivatan och acceleration................... Andrederivatans tecken.........................1 Andraderivatans nollställen: litet bonusmaterial...... 4. Lokala maximum och minimum igen................ 4 Sammanfattning Vi ska fortsätta studera funktioner. Med derivatans hjälp kan vi ge bra beskrivningar av hur en funktion beter sig. 1 Växande och avtagande Antag att vi försöker analysera funktionen h(t) som för varje tidpunkt t 0 ger hastigheten för en kropp som färdas framåt. Antag vidare att vi i något intervall [a, b] finner att h(t ) > h(t 1 ) för alla a t 1 < t b. Det betyder att (tänk på hur grafen skulle se ut) h skulle vara strängt växande i intervallet [a, b]. Definition 1.1. Antag att funktionen f är definierad på intervallet [a, b] och att f(x 1 ) < f(x ) för alla x 1 och x i [a, b] sådana att x 1 < x. Då säger vi att f är strängt växande i intervallet [a, b]. Vi säger att f är strängt växande om f(x 1 ) < f(x ) för alla x 1 och x i f s definitionsmängden sådana att x 1 < x. Om de strikta olikheterna (<) i definitionen byts ut mot vida olikheter ( ) så talar vi istället om att f är växande (alltså inte längre strängt växande). Analogt har vi: Definition 1.. Antag att funktionen f är definierad på intervallet [a, b] och att f(x 1 ) > f(x ) för alla x 1 och x i [a, b] sådana att x 1 < x. Då säger vi att f är strängt avtagande i intervallet [a, b]. Vi säger att f är strängt avtagande om f(x 1 ) > f(x ) för alla x 1 och x i f s definitionsmängden sådana att x 1 < x. Om de strikta olikheterna (>) i definitionen byts ut mot vida olikheter ( ) så talar vi istället om att f är avtagande (alltså inte längre strängt avtagande). Om vi har en funktion f som är deriverbar så gäller: 1

Funktionen f är strängt växande i intervallet [a, b] precis då tangentens k-värde är strikt positivt på intervallet, det vill säga f (x) > 0 för alla Funktionen f är strängt avtagande i intervallet [a, b] precis då tangentens k-värde är strikt negativt på intervallet, det vill säga f (x) < 0 för alla Antag att a < c < b och att f är växande på intervallet [a, c] men avtagande på intervallet [c, b]. Värdet c kallas då för ett lokalt maximum. Så kallade lokala minimum definieras analogt. Fundera över de två punkterna (ang. strängt växande resp. avtagande) ovan. Vad händer med derivatan i punkten c, det vill säga, vad är f (c)? Tangenten har ju varken positiv eller negativ lutning, så f (c) = 0. Man kan visa att det alltid är så, det vill säga att: Om f är deriverbar i en punkt x = c och har ett lokalt maximum eller minimum där, så är derivatan i punkten 0, det vill säga f (c) = 0. Vi fortsätter att studera vår funktion f som vi antar är deriverbar. Kan man avgöra var f är som störst och minst på ett givet intervall [a, b]? Vi kan ju alltid börja med att räkna ut f(a) och f(b) för att ha kontroll på dessa värden, men mycket kan hända inne i intervallet. Men, vad händer om f skulle vara som störst i en punkt c, a < c < b, i det inre 1 av intervallet. Då måste ju f växa precis till vänster om c men avta precis till höger om c. Alltså är c ett lokalt maximum! Det betyder att f (c) = 0. Detta gör en undersökning enklare eftersom vi då kan derivera f och se efter för vilka x det gäller att f (x) = 0. Varför heter det lokala maximum och minimum? Jo, det kan även finnas något som kallas globala maximum och/eller globala minimum. Ett globalt maximum är en punkt c sådan att f(c) f(x) för alla x i f s definitionsmängd. Ett globalt minimun föreligger om istället f(c) f(x) för alla x i f s definitionsmängd. Anmärkning 1.. Var litet försiktig då du talar om maximum och minimum. Tänk noga efter om det är lokala eller globala maximum eller minimum du talar om. Övning 1. Hitta största och minsta värdet av funktionen f(x) = (1 x ) på intervallet [0, ]. Andraderivatan Sammanfattning Andraderivatan är det sista redskapet vi ska lägga i vår vertygslåda när det gäller att analysera funktioner och kurvor. Den säger oss hur derivatan ändras. 1 Det inre av ett intervall [a, b] är punkterna x med a < x < b, vilket även brukar betecknas (a, b) och kallas ett öppet intervall

.1 Andraderivatan och acceleration Om vi har en funktion f(x) som är deriverbar så är även derivatan f (x) en funktion. Men, tänk om denna funktion igen är deriverbar. Om vi deriverar f får vi vad som kallas andraderivatan till f som betecknas f (uttalas f bis ). En mer precis definition är Definition.1. Antag att f är en deriverbar funktion och att f i sin tur med är deriverbar i en punkt a. Då kallas gränsvärdet f (a + h) f (a) lim h 0 h adraderivatan av f i punkten a och betecknas f (a). Kom ihåg att derivatan av f i en punkt a mäter förändringen av f i punkten a, det vill säga, den beskriver hur f beter sig i punkten a. Vad betyder då andraderivatan f (a), vad mäter den? Jo, den måste ju såklart mäta förändringen av derivatan i punkten a. Anmärkning.. Tänk så här: Derivatan f (a) berättar för oss om f växer eller avtar i punkten a. Andraderivatan f (a) säger oss om denna tillväxt tilltar eller avtar i punkten a. Exempel 1. Antag att s(t) mäter sträckan (km) en bil färdats vid tidpunkten t (timmar). Derivatan s (t) berättar för oss vad hastigheten (km/h) är i tidpunkten t. Andraderivatan s (t) säger oss om hastigheten ökar eller minskar vid tidpunkten t. Andraderivatan mäter alltså accelerationen. Även andraderivatan för en funktion f(x) = y betecknas på nägra olika sätt. Istället för f (a) kan man skriva y, D f, d y dx och d f dx. Anmärkning.. Observera var tvåorna hamnar i skrivsätten ovan!. Andrederivatans tecken Kom ihåg att: om vi har en funktion f som är deriverbar i ett intervall [a, b] så gäller följande. Funktionen f är strängt växande i intervallet [a, b] precis då tangentens k-värde är strikt positivt på intervallet, det vill säga f (x) > 0 för alla Funktionen f är strängt avtagande i intervallet [a, b] precis då tangentens k-värde är strikt negativt på intervallet, det vill säga f (x) < 0 för alla Vad händer om vi istället antar att f (x) > 0 på ett intervall (a, b)? Jo, då är f strängt växande på intervallet. Det betyder att k-värdet för tangenterna (det vill säga f (x), x (a, b)) på intervallet växer. Om man tänker på hur grafen till

f på intervallet (a, b) ser ut så inser man att den måste ligga ovanför tangenten hela tiden. I en sådan situation säger man att f är konvex på intervallet [a, b]. Fallet med f (x) < 0 på (a, b) är helt analogt. Man inser att då avtar k- värdena (det vill säga f (x)) på intervallet och grafen till f där ligger under tangenterna. Man säger då att f är konkav på intervallet [a, b]...1 Andraderivatans nollställen: litet bonusmaterial Vi har sagt att f (x) är en funktion. Hur är det med lokala maximum och minimum för den? Vi har talat om lokala maximum och minimum för funktionen f, men inte för derivatan f. Kom ihåg att om c är ett lokalt maximum (eller minimum) för f så gäller f (c) = 0. Vi skulle vilja förstå följande: Vad betyder det för f att f har ett lokalt maximum (eller minimum) i en punkt c? Svaret är ganska enkelt. Eftersom f har lokalt maximal (eller minimal) i punkten c, måste grafen till f vara lokalt brantast möjlig.. Lokala maximum och minimum igen Vi kan använda andraderivatan för att på enkelt sätt avgöra om vi studerar ett lokalt maximum eller minimum. Antag nämligen att vi har en funktion f och att f (a) = 0. Om f (a) > 0 ligger grafen till f nära a ovanför tangenten i punkten a. Det betyder att a är ett lokalt minimum. Om vi istället hade haft att f (a) < 0 inser vi att det är tvärtom, det vill säga, a är ett lokalt maximum. Detta eftersom grafen till f nära a ligger under tangenten i punkten a. Om man studerar en funktion upprättar man ofta en så kallad teckentabell. Där för man in den fakta man får fram och kan på ett överskådligt sätt kartlägga funktionens beteende. Vi visar detta med ett exempel. Exempel. Låt oss studera funktionen f(x) = x x. Vi kan börja med att undersöka när (om det alls händer) f(x) = 0, det vill säga när grafen till f skär x-axeln. f(x) = 0 x(x ) = 0. Det ger oss lösningarna x = 0, x = och x =. Derivatan av f är f (x) = x. Det ger att f (x) = 0 x = ±. Andraderivatan av f är f (x) = 6x. Eftersom f ( ) > 0 och f ( ) < 0 ser vi att x = är ett lokalt minimum och x = är ett lokalt maxinum. Några globala maximum eller minimum finns inte. Det beror på att f(x) då x och f(x) då x. Vi sammanställer alltsammans i en tabell: 4

x 0 f(x) lok.max lok.min f (x) + + 0 - - - 0 + + f (x) - - - - 0 + + + + Att f och f har de tecken som anges i givna intervall finner man genom att helt enkelt testa lämpligt värde. Till exempel är f ( 1) < 0 och eftersom vi känner till nollställena för f drar vi slutsatsen att f är negativ överallt till vänster om x = 0. 5